Presskonferensen äger rum hos Stockholmspolisen, Kungsholmsgatan 45.

Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen. Press conference Wednesday 16 July The press conference will be held at the Stockholm County Police, Kungsholmsgatan 45.Please note that the prosecutors will not give individual interviews after the press conference.

Efter häktningsförhandlingen mot Julian Assange onsdag den 16 juli hålls en presskonferens. Medverkar gör överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren.

Plats: Stockholmspolisen, Kungsholmen, lokal meddelas senare.Tid: Onsdag den 16 juli, klockan 16 (preliminärt). Anmälan/ackreditering: Anmälan från enskilda journalister kan tyvärr inte beaktas, eftersom antalet platser är begränsat. Anmälan görs redaktionsvis till [email protected] senast klockan 9.00 onsdag den 16 juli. Ange namn på medverkande journalister. Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen.

Den man som den 19 juni bland annat påstod sig ha placerat ut bomber i Stockholm åtalas för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Mannen har erkänt brotten. Rättegången äger rum den 22 juli. Vice chefsåklagare Pär Andersson är tillgänglig på telefon kl. 11-13 tisdag den 8 juli.

Mot bakgrund av att Julian Assanges advokater inkommit med en begäran till Stockholms tingsrätt att det svenska häktningsbeslutet mot deras klient ska hävas, har åklagarna i dag svarat tingsrätten i ett skriftligt yttrande.

I svaret till tingsrätten skriver åklagarna att de inte påkallar förhandling men att de inte har någon erinran mot att en sådan hålls. I övrigt bestrider de att det finns skäl att häva häktningsbeslutet och gör gällande att det fortfarandefinns sannolika skäl för de brottsmisstankar han häktats för och att flyktfaran består. Yttrandet bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas. Länk till yttrandet (PDF)

Chefsåklagare vid Riksenheten för polismål har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om vållande till annans död samt misstänkt tjänstefel i samband med att en man sköts till döds vid ett polisingripande i Husby den 13 maj 2013.

Ett tidigare beslut att lägga ner förundersökningen hade begärts överprövat. - Jag delar chefsåklagaren Eva Finnés bedömning att det dödande skottet har avlossats i nödvärn. Vad det gäller frågan om att någon polisman eventuellt gjort sig skyldig till tjänstefel i samband med händelsen har jag kommit fram till att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned i sin helhet eftersom det inte längre finns anledning att anta att något brott under allmänt åtal har förövats, skriver chefsåklagare Pär G Lindell vid Riksenheten för polismål i sitt beslut. Bakgrund Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av en polis i samband med ett ingripande i Husby i norra Stockholm. En förundersökning gällande vållande till annans död inleddes av chefsåklagare Eva Finné vid Riksenheten för polismål. Förundersökningen lades ner den 7 augusti 2013. Överprövning av beslutet begärdes, vilket beviljades av Utvecklingscentrum i Malmö den 25 oktober 2013. Förundersökningen återupptogs gällande vållande till annans död samt skulle även omfatta misstanke om tjänstefel. Ärendet överlämnades därefter till Riksenheten för polismål för fortsatt handläggning. Till förundersökningsledare utsågs chefsåklagare Pär G Lindell.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning – diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning - diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper. Det började med olaga hot - om brott i nära relationer i verklighetenArrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige Dag och tid: Måndag den 30 juni, kl. 15.00-16.30Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)Steg för steg presenteras händelseutvecklingen i ett autentiskt fall om brott i nära relation. Såväl deltagarna som några sakkunniga får kommentera och föreslå lösningar för att därefter se hur olika aktörer i själva verket agerade.Medverkar från ÅklagarmyndighetenAnneli Hanström, vice chefsåklagare, City åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Brott och straff i samband med narkotika Arrangör: Uppsala universitet, U-FOLDDag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 15.00-16.00Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)För tre år sedan ändrade HD radikalt straffskalorna vid narkotikabrott. Regeringen tillsatte en utredning för att följa upp effekterna av dessa ändringar. Utredaren skulle föreslå möjligheten att ändra straffskalan och rubriceringarna. Kommer förslaget att förverkligas? Vad säger kritikerna?Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Dags att syna myglet i sömmarnaArrangör: FAR Dag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 14.00-14.45 Plats: Klosterbrunnsgatan 5, TrädgårdenMåste revisorn vara detektiv? Vilka är förväntningarna på revisorn? Hur långt sträcker sig revisorns ansvar för att upptäcka oegentligheter, korruption och organiserad brottslighet i bolag och offentliga verksamheter? Hur kan branschen bidra till att stävja korruption i näringsliv och samhälle?Medverkar från ÅklagarmyndighetenGunnar Stetler, överåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Näthat - ungas utsatthet på nätet Arrangör: ModeratkvinnornaDag och tid: Torsdag den 3 juli, kl 10.00-12.00Plats: Joda Bar och kök, Skeppsbron 24Internet är en snårskog med ett stundtals allt för kallt klimat där nättroll inte längre är det värsta man kan råka ut för. Grooming, spridning av bilder, förtal och mobbning ökar lavinartat och samhällets yngsta är extra utsatta. Vi tar ett brett grepp på ämnet "Näthat - ungas utsatthet på nätet."Medverkar från ÅklagarmyndighetenCharlotta Tanner, kammaråklagare, Västerorts åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Hur förbättrar vi samhällets skydd till barn som utsätts för våld?Arrangör: Bris - Barnens rätt i samhälletDag och tid: Torsdag den 3 juli kl. 13.00-14.00Plats: Tage Cervins gata 3CI år är det 35 år sedan våld mot barn blev straffbart. Trots det vet Bris att våld fortfarande är en del av många barns vardag. Nya siffror från Bris och Tryggare Sverige visar på regionala skillnader i uppklarningsprocent vad gäller fall av våld mot barn. Hur skyddar vi de här barnen bäst?Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget

Den nya lagen gör det enklare att beslagta pengar och förverka tillgångar köpta för brottsvinster. Dessutom kan polisen på ett nytt sätt använda kontoutdrag och annan finansiell information för att hitta motivbilder vid grova brott.

Penningtvätt innebär att pengar omvandlas från brottslig verksamhet till tillgångar som kan redovisas öppet. Den organiserade brottsligheten ägnar sig allt mer åt penningtvätt och mycket svenska pengar beskattas aldrig. Penningtvätt är ett brott i många EU-länder. Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet. Det kan exempelvis handla om pengar från narkotikabrott, människosmuggling eller bedrägerier. - Den nya lagstiftningen är välkommen. Den ger oss inte bara bättre möjligheter att arbeta med kriminalitet som ger vinster i Sverige, utan ger också möjligheter att utveckla det internationella samarbetet, säger överåklagare Björn Blomqvist vid Åklagarmyndigheten. Till skillnad mot tidigare behöver inte pengarna knytas till ett specifikt brott för att kunna förverkas. Det räcker med att personen kan kopplas till brottslig verksamhet. I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster. - Lagen blir ett verktyg för poliser som kommer i kontakt med oförklarliga pengar eller kontotransaktioner. Det ger oss bättre förutsättningar att komma åt pengarna som är drivkraften i den organiserade brottsligheten, säger Per Wadhed, enhetschef på Rikskriminalpolisen.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade ”kokainmålet”, som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade "kokainmålet", som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag. Domen kommer klockan 14.00. Åklagarna är tillgängliga på telefon klockan 15.00-16.00. Vänligen respektera tiden.

Kammaråklagare Henrik Attorps har beslutat att inleda förundersökning om omständigheter när israeliska soldater bordade fartyg på väg till Gaza i maj 2010 respektive oktober 2012. På fartygen fanns vid bägge tillfällena elva svenska medborgare.

De brottsmisstankar som utredningen omfattar är grov misshandel, olaga hot (grovt brott), grov stöld samt folkrättsbrott, som främst handlar om brott mot fjärde Genèvekonventionen om att civila ska skyddas vid väpnade konflikter. Ingen enskild person kan än så länge identifieras som misstänkt för brotten. Utredningen omfattar inte brotten kapning och olaga frihetsberövande, som också omfattades av den polisanmälan som Ship to Gaza och 22 svenska medborgare gjorde i slutet av 2013. Skälet är att det inte finns anledning att anta att sådana brott har begåtts.

Den man som varit häktad skäligen misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott, har i dag släppts på fri fot.

Brottsmisstanken kvarstår, men misstankegraden har sjunkit. I övrigt har Åklagarmyndigheten i nuläget ingen ytterligareinformation att ge i ärendet.

Riksåklagare Anders Perklev ger en kommentar till Högsta domstolens beslut.

Högsta domstolen har i ett beslut i dag slagit fast att en åklagare som är tjänstledig från sin anställning i Åklagarmyndigheten ska anses jävig och därför inte kan vara domare i hovrätten vid handläggning av brottmål. Högsta domstolen skriver: "En tilltalads uppfattning att en tjänstledig åklagare som är ledamot av rätten företräder ett motstående myndighetsintresse /…/, eller en tilltalads misstanke att den adjungerade ledamoten hyser lojalitet mot sin ordinarie arbetsgivare och mot yrkesrollen som sådan - och därmed inte är helt fristående från det förhållandet att hon eller han ska återgå i tjänsten som åklagare - utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet. Det får således anses att - när fråga är om ett brottmål - en adjungerad ledamots anställning hos Åklagarmyndigheten som åklagare är en sådan särskild omständighet som objektivt sett är ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet." En ledamot i Högsta domstolen var skiljaktig och skriver: "…det finns en tydlig rollfördelning mellan domare och åklagare i en brottmålsrättegång, och det saknas anledning att utgå från annat än att det hos de nämnda aktörerna finns kunskap om och förståelse för de olika rollerna. Det är visserligen inte onaturligt att den tilltalades förtroende för en domare kan påverkas negativt av det faktum att domaren nyligen haft en tjänst som åklagare eller är tjänstledig från en sådan tjänst. Det saknas dock grund för antagandet att en person som - om än tillfälligt - lämnat åklagarrollen och anförtrotts uppdraget som domare inte skulle kunna leva upp till de krav på opartiskhet som följer av uppdraget." Riksåklagare Anders Perklev säger i en kommentar: Kvalificerade jurister från andra myndigheter har sedan lång tid tillbaka kunnat förordnas att för en tid tjänstgöra som domare i hovrätt. Systemet har fungerat väl och har bidragit både till kompetensutveckling inom rättsväsendet som helhet och till en allsidig rekrytering av domare. Högsta domstolens beslut innebär i praktiken att detta system måste upphöra. Jag delar inte Högsta domstolens uppfattning att detta är motiverat. I åklagarrollen ligger att förhålla sig professionellt till sin uppgift och att uppfylla de krav på saklighet och opartiskhet som enligt regeringsformen gäller för såväl domstolar som förvaltningsmyndigheter. Följaktligen har åklagare i lagstiftningen anförtrotts en rad uppgifter som innefattar självständigt beslutsfattande och där åklagare måste göra avvägningar mellan motstående intressen. Varken i yrkesrollen eller i kravet på lojalitet till arbetsgivaren finns något som innebär att en åklagare som anförtrotts en domarroll ska sätta den ena sidan framför den andra i brottmålsprocessen. Jag kan därför helt instämma i vad den skiljaktiga ledamoten anför.

Tre anställda vid Kriminalvården åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, för händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

De tre åtalade hade vid tiden för händelsen följande befattningar: kriminalvårdschef på Häktet Huddinge, chef för avdelningen bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion. - Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, säger kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Bakgrund Den 3 oktober 2011mördades en kriminalvårdare av en intagen på Häktet Huddinge. Kriminalvårdaren hade som uppgift att ledsaga de intagnas promenader. Hon kom att vara ensam med den intagne mannen, vilket var emot reglerna. Dessutom var hon tvungen att vända ryggen mot mannen för att öppna en dörr och hon blev då övermannad.

Den 20-årige man som sedan helgen varit anhållen misstänkt för mord på en 18-årig kvinna i Örebro, släpptes i eftermiddags. Detta efter att rättsläkarens preliminära besked visat att kvinnans skador inte har tillfogats av någon annan person.

Obduktionen visar preliminärt att dödsorsaken varit naturlig, men i nuläget går det inte att säga exakt vad som har hänt. -Misstanken mot den 20-årige mannen kvarstår tills beskedet från rättsläkaren blir definitivt. Men som det ser ut nu pekar allt mot att misstanken kommer att läggas ner, säger kammaråklagare Anders Persson på åklagarkammaren i Örebro. Den 20-årige mannen har släppts på fri fot. Det finns ingen mer information att lämna i nuläget.

Stockholms tingsrätt har häktat mannen för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Utredningen fortsätter. Åtal ska vara väckt senast den 8 juli.

Häktningsförhandling hålls i dag söndag i Stockholms tingsrätt mot den man som misstänks för bland annat olaga hot i Stockholm i torsdags.

Plats: Stockholms tingsrätts häktningssal, ingång från Polhemsgatan.

Häktningsframställan för den man som misstänkts för olaga hot och falskt larm i samband med ett bombhot i torsdags har lämnats in till Stockholms tingsrätt.

Mannen är på sannolika skäl misstänkt för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott. Så snart information om när häktningsförhandlingen ska hållas kommer det att publiceras på webbplatsen. Åklagaren kan inte lämna någon mer information före förhandlingarna.

Häktningsförhandlingar för de två personer som misstänks i ärendet om mord i Kumla/Askersund kommer att hållas i Örebro tingsrätt söndag den 22 juni klockan 14.30 och 15.30.

Jouråklagare har under lördagseftermiddagen lämnat in framställan om häktning till Örebro tingsrätt. Åklagaren begär den anhållna kvinnan häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandlingen är planerad till kl 14.30. Vad gäller mannen som sitter anhållen i ärendet är misstanken ändrad till skyddande av brottsling, grovt brott och han begärs häktad som skäligen misstänkt för brottet. Av hänsyn till utredningen kan inte någon information om den ändrade brottsrubriceringen lämnas. Häktningsförhandlingen är planerad till kl. 15.30. Från åklagare kommer ingen mer information att lämnas inför häktningsförhandlingarna.

Den person som greps under natten mot lördag i Örebro har nu anhållits av åklagare.

Misstankarna mot den anhållne mannen gäller mord.I de förhör som hållits under dagen nekar den misstänkte till brott. En offentlig försvarare för den misstänkte gärningsmannen har utsetts av jourdomstolen i Örebro. Senast tisdag den 24 juni kl 12 ska åklagare ha tagit ställning till en eventuell häktning. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen.

Åklagarmyndighetens presstjänst summerar händelserna om misstänkt mord i Kumla och misstänkt olaga hot i Stockholm.

Kumla/Askersund Under torsdagen anhölls tre personer av åklagare i Örebro. En kvinna, misstänkt för mord och två män misstänkta för medhjälp till mord. Under torsdagskvällen beslutade jouråklagare att släppa en av männen som anhållits misstänkt för medhjälp till mord efter som skäl för frihetsberövande inte längre kunde motiveras. Beslut om häktning för de två anhållna ska ske senast söndag den 22 juni kl 12. Presstjänsten kommer att meddela i ett pressmeddelande på denna webbplats när mer information om ärendet från åklagare finns att ge. Stockholm Klockan 00:30 natt mot midsommarafton anhölls en man som under torsdagen bombhotat flera platser i Stockholm. Misstankarna mot mannen är olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott. Beslut om häktning ska ske senast måndag den 23 juni kl 12. Presstjänsten kommer att meddela i ett pressmeddelande på denna webbplats när mer information om ärendet från åklagare finns att ge.

Jouråklagare har strax efter kl 00:30 i natt anhållit den person som greps av polis på torsdagskvällen och som under torsdagen bombhotat flera platser i Stockholm.

Den misstänkte mannen är på sannolika skäl misstänkt för olaga hot, grovt brott samt för falskt larm, grovt brott. Förhör med den misstänkte kommer hållas under helgen. Senast måndag den 23 juni kl 12 ska åklagare besluta om frisläppande eller häktning. Åklagarmyndigheten har i nuläget ingen ytterligare information att lämna i ärendet.