Fyra män åtalades i dag vid Stockholms tingsrätt för grovt mutbrott. Männen misstänkts ha gett och tagit emot mutor vid byggen av anstalter inom Kriminalvården.

Den huvudmisstänkte, en tidigare fastighetschef på Kriminalvården, kom överens med en personlig bekant att denne genom sitt företag skulle få provisioner från Kriminalvårdens olika motparter, bl.a. en arkitektfirma, vid projektering av kriminalvårdsanstalter och häkten runt om i Sverige, bl.a. i Haparanda, Östersund och Kristianstad. De provisioner som sedan har betalats ut har uppgått till mångmiljonbelopp som såväl fastighetschefen som dennes bekant dragit ekonomisk fördel av. De har bl.a. gjort långa och dyra utlandsresor tillsammans, även med sina respektive makar. En del av pengarna har även gått till uppförandet av ett fritidshus inom Båstads kommun. Den f.d. fastighetschefen har styrt upphandlingen av projekteringstjänster så att ett par företag har gynnats, vilka då har betalat ut provisioner till den bekantes företag. Detta har kunnat ske genom att man helt har låtit bli att följa lagstiftningen om offentlig upphandling, och i stället använt styrda "direktupphandlingar".

På torsdag väcks åtal i den omfattande muthärva inom Kriminalvården som har utretts sedan våren 2010.

Med anledning av detta bjuds media in till en pressträff hos riksenheten mot korruption. Tid: torsdag 7/2 kl. 13.30 Plats:Hantverkargatan 25 A i Stockholm Chefsåklagare Jan Axelsson kommer att deltai pressträffen.

Kammaråklagare Per-Erik Rinsell har i dag väckt åtal för människorov i ärendet där en 9-årig flicka i november spärrades in i en lägenhet i Göteborg. Den misstänkte mannen åtalas också för barnpornografibrott.

- Mannen drog in flickan i sin lägenhet och höll henne inspärrad i 18 timmar. Hans avsikt när han drog in henne i bostaden var att skada henne, och därför är det fråga om människorov, säger kammaråklagare Per-Erik Rinsell. Flickan var tidvis bunden och fick bland annat en näsduk knuten runt ansiktet. Mannen har också, enligt åtalet, hotat att skada eller döda henne. Flickan fick inga allvarligare fysiska skador, men har orsakats psykiska skador. I mannens bostad hittades också 315 barnpornografiska bilder. Han åtalas därför för barnpornografibrott.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand har beslutat att inte inleda förundersökning med anledning av överbefälhavarens uttalande i media tidigare i år om Sveriges försvarsförmåga.

-För att kunna ta ställning till om jag som åklagare var skyldig att pröva frågan vidare genom att inleda förundersökning inhämtade jag ytterligare beslutsunderlag från Försvarsmakten bestående av muntlig information samt vissa öppna dokument. Efter det ser jag att det inte finns anledning att anta att något brott har begåtts. Därför finns det inte heller skäl för mig att gå vidare i denna fråga och inleda förundersökning, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Med anledning av den mediala uppmärksamhet som varit vill Tomas Lindstrand sammanfatta åklagarens roll och bakgrunden till beslutet: Åklagare har en lagstadgad skyldighet att utreda misstänkta brott. Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal begåtts (23 kap 1 § rättegångsbalken). Misstänkta brott kommer oftast till åklagarens kännedom genom anmälan från polisen. Åklagarens skyldighet att pröva frågan om förundersökning ska inledas eller inte begränsar sig dock inte till de fall där polisen förser åklagaren med information. Det är uppgifterna i sig, oavsett vem som förmedlar dem, som ska prövas. En artikel i en tidning eller ett telefonsamtal från en privatperson kan därför också innehålla uppgifter som åklagaren är skyldig att pröva. Det behöver inte finnas någon särskilt stark misstanke för att skyldigheten för åklagaren att inleda förundersökning ska uppstå. Man brukar säga att "förundersökningströskeln" är låg. Trots detta uppstår inte sällan i mera svårbedömda fall ett behov av ytterligare underlag innan beslut om en eventuell förundersökning kan fattas. Beslutsunderlaget kan bestå i att man får information från någon person eller myndighet med särskilda kunskaper i det ämne som frågan gäller. Några vittnesförhör eller andra åtgärder som kräver att förundersökning inletts får givetvis inte vidtas. Inte heller finns det i det här läget någon misstänkt person. Försvarsmaktens bedömningar att en uppgift är hemlig grundar sig inte sällan på att ett avslöjande av den kan ge främmande makt oönskad kunskap om Sveriges militära förmåga. Överbefälhavarens yttrande i media om Sveriges försvarsförmåga väckte därför frågan om någon försvarshemlighet avslöjats. Uppgiften i sig utgjorde dock inte tillräcklig grund för att inleda en förundersökning. Några ytterligare kommentarer kommer inte att lämnas av åklagaren i denna fråga.

Fredagen den 1 februari, åtalas en 24-årig man vid Göteborgs tingsrätt, misstänkt för bland annat människorov.

Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarkammaren i Göteborg inbjuder media till en pressträff med anledning av åtalet. Åtalet väcks mot en man som den 8 november 2012 misstänks ha fört bort en nioårig flicka från ett bostadsområde i Skår i Göteborg och hållit henne i frihetsberövad i sin bostad under 19 timmar. På pressträffen medverkar kammaråklagare och förundersökningsledare Per-Erik Rinsell som kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Även Sven Alhbin, tf chef vid länskriminalpolisen, kommer att medverka. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) finns tillgängliga i samband med pressträffen. Plats: Polishuset, Ernst Fontells plats i GöteborgTid: Fredagen den 1 februari kl. 10:00. Samling i Polishusets entré kl.09:45.Övrigt: Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna! Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten

De två personer som i måndags anhölls misstänka för inblandning i mordet är släppta. I nuläget går det inte att berätta mer om vad som ledde fram till gripandet och anhållningsbeslutet med det finns inga skäl för häktning och förundersökningen fortsätter.

De båda personerna är fortfarande misstänkta. Det finns en stor förståelse för allmänhetens intresse om ärendet men inga ytterligare uppgifter kan för närvarande lämnas mot bakgrund av att förundersökningen pågår.

Riksåklagaren överklagade domen till högsta domstolen den 9 januari och yrkade att gärningsmännen skulle dömas till ansvar helt i enlighet med åtalet och att straffen skulle skärpas.

Riksåklagaren har nu preciserat grunderna för sitt överklagande. - Hovrätten ansåg att gärningsmännen var för unga för att fullt ut förstå vilka risker som våldet mot brottsoffrets huvud medförde. Därför ansåg hovrätten att de inte hade uppsåt till att skadorna skulle bli så allvarliga. Jag tycker att det är viktigt att Högsta domstolen klargör efter vilka principer en domstol ska göra en sådan bedömning. Motsvarande fråga kan komma upp i många andra liknande fall. Det finns också behov av vägledning från Högsta domstolen i vilka fall en misshandel ska anses som synnerligen grov, säger riksåklagare Anders Perklev

Det var i april förra året som kvarlevorna av den försvunna kvinnan påträffades och en förutsättningslös utredning av ärendet inleddes på nytt.

När kvinnan påträffades hade hon varit förvunnen i drygt ett och ett halvt år. Hennes före detta sambo misstänktes för att ha mördat henne men friades av både tingsrätt och hovrätt. - Den bild som växt fram i utredningen vid länskriminalpolisen i Göteborg talar för att det finns anledning att åter pröva misstankarna mot mannen. Därför har jag beslutat att lämna över ärendet till riksåklagaren som nu får ta ställning om begäran om resning, säger Niklas Sannerholm chefsåklagare och kammarchef vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

Händelsen är nu överförd till riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och kommer att utredas som ett misstänkt arbetsmiljöbrott.

- Ännu har det inte varit möjligt att höra den kvinna som skadades vid kraschen men vi bedömer att det finns tillräckligt med underlag för att inleda en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott ändå, säger chefsåklagare Mats Palm. Åklagarensom lederförundersökningen är kammaråklagare Anne-Marie Helander vidriksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Stockholm.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en åklagaradministratör på åklagarkammaren i Skövde som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Kvinnan som fanns i det tåg som körde in i ett hus vid Saltsjöbanan är inte längre misstänkt för brott. En hel del i utredningen talar för att det var en ren olycka. Kvinnan vårdas fortfarande på sjukhus och ska höras så snart det är möjligt.

Vid 02.40-tiden den 15 januari 2013 inträffade en allvarlig olycka på Saltsjöbanan. Ett tåg hade kört in i ett hus vid ändhållplatsen. En stor räddningsinsats inleddes och en kvinna hittades i anslutning till förarhytten i tåget. Kvinnan arbetade som städerska i tåget, som av någon anledning kommit i rörelse när hon befunnit sig i tåget. Initialt inleddes en förundersökning om allmänfarlig ödeläggelse. Kvinnan anhölls i sin frånvaro misstänkt för brottet. Den tekniska utredningen visar att det funnits flera allvarliga säkerhetsbrister kring tåget och uppställningsplatsen. Flera omständigheter talar nu för att tåget kan ha kommit i rullning genom en olyckshändelse. Kvinnan, som skadades allvarligt, har ännu inte gått att höra. Flera utredningsåtgärder har vidtagits, bl.a. husrannsakan i hennes bostad, genomgång av handlingar och förhör med anhöriga och räddningspersonal som talat med kvinnan efter kraschen. Numera finns inte något som tyder på att kvinnan medvetet kört iväg med tåget. Den tekniska utredningen bekräftar att det kan ha varit en olyckshändelse. Misstanken mot kvinnan har därför avförts och anhållningsbeslutet hävts. - Allt talar för att det varit fråga om en ren olycka där flera tillfälliga och olyckliga omständigheter gjort att kvinnan fått tåget i rullning i samband med städningen, säger kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. - Så snart det är möjligt ska självklart kvinnan höras om händelsen, men i nuläget saknas tillräckliga skäl för att hon ska anses miss-tänkt. Jag har därför hävt anhållningsbeslutet, fortsätter Andersson. Förundersökningen pågår fortfarande. Efter förhöret kan brottsrubriceringen komma att ändras till arbetsmiljöbrott. Skriv ut Dela

Kammaråklagare Daniel Larson har idag väckt åtal mot ett par vid Borås tingsrätt för bl.a. grov misshandel och grovt olaga tvång av barn. Händelserna ska ha skett under åren 2007-2008 då flickan var i tioårsåldern.

Det var först långt efter att flickan omhändertagits av socialtjänsten som berättelserna om vad hon varit utsatt för i hemmet framkom. Flickan har berättat att hon utsatts för en mängd kränkningar. På grund av preskriptionsregler avser det nu inlämnade åtalet endast tre händelser som har bedömts som så allvarliga att de rubricerats som grova brott och därmed har längre preskriptionstider. Flickan har bl.a. berättat att det åtalade paret har hållit fast henne och försökt ge henne elstötar i munnen. Motivet till gärningarna påstås vara att paret trott att flickan var en häxa. - Jag bedömer flickans berättelse som trovärdig och den får stöd av att de misstänkta vid en mängd tillfällen till både skola och socialtjänst hävdat att flickan är en häxa, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Svea hovrätt frikände i en dom den 19 december 2012 en man som i tingsrätten dömts till livstids fängelse för bland annat folkrättsbrott och mord under kriget i det forna Jugoslavien 1999.

Utgången i hovrätten berodde på att hovrätten inte ansåg att den sammantagna bevisningen var tillräcklig för att styrka att den dömde hade befunnit sig på brottsplatsen vid tiden för gärningarna. - Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen. Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Det nu aktuella målet är mycket omfattande och omständigheterna är komplexa. Det är svårt att urskilja någon tydlig bevisfråga som Högsta domstolen skulle kunna använda för att ge vägledning för rättstillämpningen, säger Riksåklagare Anders Perklev. Den aktuella domen är det första hovrättsavgörandet avseende folkrättsbrott. Åklagarmyndigheten kommer att fortsätta att följa rättsutvecklingen på området noga.

Överåklagare Gunnar Stetler håller pressträff i dag onsdag klockan 14.30.

Plats: Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25A, Stockholm.

Förundersökningen har omfattat misstanke om grov trolöshet mot huvudman och inleddes efter uppgifter om att vårdcentalen Serafen i Stockholm såldes av Stockholms läns landsting för 694 500 kronor i december 2007.

Enligt anmälan ska försäljningen ha skett till ett för lågt pris. - Förundersökningen läggs ned därför att jag inte anser att det går att styrka uppsåt hos någon i förtroendeställning. Jag går inte heller vidare med ytterligare utredning avseende skaderekvisitet eftersom jag bedömer att ytterligare utredning inte kommer att förändra bilden av uppsåtet, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Åklagaren har lämnat in häktningsframställan till Attunda tingsrätt med anledning av rånet i Näsby Park i torsdags.

Fyra personer är begärda häktade. Av dessa begärs två häktade som misstänkta för försök till grovt rån samt försök till mord. Häktningsförhandlingar kommer att hållas i morgon söndag med start klockan 13.00. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Den 17-åring som delgivits misstanke om grovt förtal på Instagram har avförts från förundersökningen.

Den tekniska undersökningen av datorer och telefoner som togs i beslag från misstänkt har visat att det inte finns någon koppling till det aktuella Instagramkontot. Förundersökningen fortsätter men det finns i nuläget inte någon som är skäligen misstänkt för brottet.

Åklagaren har lagt ned förundersökningen avseende polisens insats vid rånet mot en guldsbutik i Södertälje den 4 januari.

I samband med det polisingripande som följde blev en av rånarna träffad i huvudet när polisen avlossade sina tjänstevapen. Den skottskadade rånaren vaktade utanför butiken och var utrustad med en kopia av en AK47 Kalashnikov. Mannen avled den 9 januari 2013. Åklagarens bedömning är att ingen av polismännen som avlossat sina tjänstevapen i samband med ingripandet har begått något uppsåtligt brott. De har inte heller agerat grov oaktsamt, oaktsamt, oförsvarligt eller felaktigt i något avseende som skulle kunna medföra ett straffrättsligt ansvar för någon av dem. Det förhållandet att en av gärningsmännen senare avlidit ändrar inte på denna bedömning. Förundersökningen om vållande till annans död, framkallande av fara för annan alternativt tjänstefel läggs därför ned eftersom det inte längre finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts av någon polisman.

En av de häktade rånarna i Södertälje har avlidit av de skador denne fick vid ingripandet under rånet.

Åklagare vid Riksenheten för polismål har inlett förundersökning mot polisens agerande. Att den misstänkte rånaren avlidit innebär att utredningen ändras från vållande till kroppsskada till vållande till annans död.

Efter dagens häktningsförhandling i Södertälje tingsrätt är tre personer häktade misstänkta för grovt rån och två personer häktade misstänkta för medhjälp till grovt rån.

En av de fem personerna är även häktad misstänkt för grovt vapenbrott.