Riksåklagaren överklagar en friande hovrättsdom och begär att Högsta domstolen dömer en man för mord till fängelse på livstid.

Målet gäller frågan om den nedre gränsen för beviskravet "ställt utom rimligt tvivel".

Partrik Säflund tillträder den 1 september tjänsten som chefsåklagare vid åklagarkammaren i Gävle. Han kommer närmast från tjänsten som vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Dessförinnan arbetade han som vice chefsåklagare i Falun.

- Kammaren i Gävle är en mycket välfungerande kammare. Det ska bli väldigt roligt att sätta sig in i verksamheten och lära känna alla som jobbar där. Då jag började min åklagarbana som aspirant vid regionåklagarmyndigheten i Gävle är till viss del cirkeln sluten, säger Patrik Säflund.

Det är en missuppfattning att riksåklagaren beslutat att det ska vara straffritt att kasta fimpar och annat småskräp.

Den 10 juli trädde en ny lagstiftning i kraft som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. Riksåklagaren har fastställt en ordningsbot på 800 kr för sådan nedskräpning. Däremot har riksåklagaren inte beslutat vad som ska vara straffritt och inte, eftersom det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige I en artikel på SvD Brännpunkt den11 julibeskriver vice riksåklagare Kerstin Skarp hur besluts- och lagstiftningsprocessen fungerar.

Kammaråklagare Stina Westman vid Åklagarkammaren i Umeå har idag beslutat lägga ner förundersökningen avseende hets mot folkgrupp där Luleå hockeys sportchef varit misstänkt.

Den 5 april beslutade kammaråklagare Stina Westman inleda en förundersökning med anledning av information som kommit till åklagarens kännedom. Förundersökningen avsåg misstanke om Hets mot folkgrupp. Under den pågående förundersökningen har både inblandade och många vittnen hörts. Uppgifterna i förhören av inblandade och vittnen om vad som sagts av den misstänkte går isär. Vid åtal för Hets mot folkgrupp krävs att det kan bevisas både vad som sagts och att det som sagts fått spridning. Det räcker inte att spridningen skett till enstaka personer. - Vid en samlad värdering av bevisläget är det min bedömning är att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Därför har jag beslutat lägga ned förundersökningen, säger kammaråklagare Stina Westman. Kammaråklagare Stina Westman är anträffbar via telefon mellan klockan 11.00 och 15.00 för att besvara eventuella frågor.

Tingsrätten i Sundsvall meddelade i dag dom i det stora s.k. dopningsmålet. 57 personer fälldes, bl.a. för grovt dopningsbrott och grov smuggling. 13 personer frikändes.

- Vi är i huvudsak mycket nöjda med tingsrättens dom, säger kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Tre åklagare har arbetat med ärendet, i vilket åtal väcktes i oktober 2010. Huvudförhandlingen pågick under drygt sju månader. - Domen är välskriven och tingsrätten har i flera avseenden gått på åklagarnas linje, t.ex. hur antalet enheter aktiv substans ska beräknas och hur rollfördelningen mellan de åtalade har sett ut. I domen fastslås också att de spaningsmetoder som åklagarna har redovisat har varit tillåtna och inte kan ha anses ha provocerat fram de åtalade gärningarna. Åklagarsidan har inte ännu tagit ställning till om domen ska överklagas till hovrätten. Ylva Johansson är tillgänglig för kommentarer till klockan 16.30 i dag.

I vänsterspalten på startsidan finns direktlänk till en samlingssida om Assangeärendet.

Förhandlingom överlämningsfrågan äger rumi High Court i London den 12-13 juli 2011.

Det saknas skäl för Högsta domstolen att ta upp målet med den helikopterpilot som dömdes i samband med det så kallade helikopterrånet, anser riksåklagaren.

Länk till svarsskrivelsen finns i högerspalten.

Riksåklagaren har ändrat föreskrifterna om ordningsbot så att polisen får möjlighet att utfärda ordningsböter på 800 kronor för vissa fall av så kallad nedskräpningsförseelse.

Till nedskräpningsförseelse räknas exempelvis när någon kastar mindre mängder skräp, som engångsartiklar och glasflaskor, i parker och på gator och torg. Vid sådana fall av nedskräpningsförseelse kommer polisen alltså att kunna förelägga böter direkt på platsen på samma sätt som vid en fortkörning. Om man kastar större mängder skräp eller t.ex. slänger förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen ska åklagare pröva ärendet.Sådana fall kan bedömas som nedskräpning. För nedskräpning är straffet böter (normalt dagsböter) eller fängelse i högst ett år. Lagstiftaren har inte ändrat straffet för nedskräpning. Att slänga kolapapper och cigarettfimpar räknas vanligen som ringa förseelse och är - liksom enligt den tidigare lagstiftningen - inte straffbart. Bakgrunden till ändringen i föreskrifterna är en ny lagstiftning som träder i kraft den 10 juli och som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. I övrigt har lagen (miljöbalken) inte ändrats.

En åklagare på en av landets mindre åklagarkammare berättar om sitt arbete under rubriken "Möt våra anställda".

Här finns även porträtt av administratörer och en specialist.

Måndag den 20 juni väcks åtal mot de ordningsvakter som misstänks för bland annat misshandel vid två restauranger på Avenyn i Göteborg.

Ordningsvakterna är misstänkta för misshandel mm. vid ett stort antal tillfällen. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet måndag den 20 juni klockan 14.00-16.00 på telefon 031-739 41 34.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en beredningsassistent på åklagarkammaren i Göteborg som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Åtalet mot läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer inte att läggas ned. Detta följer av vice överåklagare Mikael Björks beslut att inte göra en överprövning.

Den 1 februari 2010 väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats och åtalet justerats till att i andra hand avse försök till dråp. Den offentlige försvararen har begärt att åtalet ska läggas ned. Chefsåklagare Peter Claeson har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 9 juni 2011 beslutat att inte göra en överprövning av beslutet. Åtalet står därför fast. I övrigt har Mikael Björk inga kommentarer att lämna.

Åtal har väckts i dag för grovt mutbrott och grov bestickning i ärendet om ersättningar i samband med att den nya nationalarenan för fotboll byggs.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har i dag väckt åtal i ärendet om ersättningar till en tjänsteman vid Solna stad från ett bolag som deltar i uppförandet av den nya nationalarenan för fotboll i Solna. Tjänstemannen åtalas för grovt mutbrott. Företrädare för bolaget och en förtroendevald vid Solna stad åtalas för grov bestickning. Den förtroendevalde åtalas i andra hand för medhjälp till grovt mutbrott. Åklagaren yrkar även 2 miljoner kronor i företagsbot från bolaget samt riktar förverkandeyrkande mot tjänstemannen och dennes eget bolag med ca 1 miljon kronor. Åtalet är väckt vid Solna tingsrätt. Pressträff För att besvara eventuella frågor anordnar Riksenheten mot korruption pressträff i dag den 8 juni. Tid: kl 13:00 Plats: Riksenhetens lokaler på Hantverkargatan 25 A i Stockholm. OBS: De som önskar delta vid pressträffen anmäler sig vid ankomsten i receptionen på plan 5.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har beslutat att lägga ner förundersökningen om olovlig underrättelseverksamhet och vapenbrott.

Det var efter medieuppgifter om att agenter från annat land opererat på svensk mark som en amälan kom in till Åklagarkammaren för säkerhetsmål den 26 maj 2011. Den utredningen lägg nu ner. Läs mer i beslutet.

Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

.

Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.

Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.

Idag väcks åtal mot förre fastighetschefen vid Stockholms Stad för grov trolöshet mot huvudman.

Enligt åtalet skamannen ha förorsakat Stockholms Stad en ekonomisk skada på omkring 250000 kr. Enligt åtalet harmannen slutattesterat fakturor för arrangemang och evenemang som inte förekommit eller i vart fall inte skulle belasta Stockholms Stad. En annan person åtalas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.