Nio myndighetschefer inleder samarbete mot grov organiserad brottslighet

I takt med utbredningen av den grova organiserade brottsligheten ökar trycket på samhället. Fler aktörer måste delta i kampen och det krävs strategiskt och långsiktigt samarbete över myndighetsgränser för att nå framgång. Därför samlas nio myndighetschefer till ett gemensamt möte den 15 april. Myndigheter som deltar ärRikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket,Tullverket, Kriminalvården, Kustbevakningen samt Kronofogdemyndigheten. Bakgrunden till detta initiativ är det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått att mobilisera mot grov organiserad brottslighet. Resultatet av mötet kommer att delges media på en pressträff.

Två personer har delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. De tros ha ingått i ett internationellt nätverk.

Polisen har den 2 april, efter beslut av åklagare, gjort husrannsakningar i två lägenheter i Skövde i anledning av misstanke om olovlig fildelning. Två personer har samtidigt anhållits och delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. Personerna tros ha ingått i större virtuella nätverk med internationell anknytning, som haft som syfte att olovligen sprida upphovsrättsskyddade filmer på Internet. Tillslag har skett samtidigt i flera länder och utredningen är en del i en gemensam insats i Sverige, USA, Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Spanien.

– Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå.

- Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå. Den slutliga brottsstatistiken för 2008 har offentliggjorts av Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiken innehåller uppgifter om det slutliga antalet anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer för 2008.

Två personer har frikänts från brott mot lagen om transport av farligt gods eftersom de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelsersom betyder att föreskrifter som meddelats med stöd av den tidigare lagstiftningen, skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens mening har varit att myndighetsföreskrifterna skulle tillåta att straff döms ut även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan gäller om det skulle strida mot lagen att använda straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen. Riksåklagarenöverklagade hovrättens dom. Högsta domstolen beslutade den 27 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

En ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika" har tagits fram.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har tagit fram en ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika". I promemorian ges rekommendationer för farlighetsbedömningar för olika sorters ny narkotika, t.ex. bromodragonfly och tramadol. Rekommendationer ges också för straffvärdebedömningar utifrån ett rent mängdresonemang. Promemorian ska vara ett stöd för åklagare när det gäller bedömningar av narkotikapreparatens farlighet. Rekommendationerna för straffvärdebedömningen har många åklagare efterlyst. Med dessa rekommendationer ökar förutsättningarna för enhetlighet.

Den tilltalade har i berusat tillstånd slagit en tom champagneflaska i huvudet på målsäganden. Misshandeln har varit oprovocerad.

Den tilltalade hävdar att han inte minns något och att han i vart fall inte har haft uppsåt att misshandla målsäganden. I svarsskrivelsen behandlar Riksåklagaren frågan om uppsåt vid rus och hur man ska hantera situationer där den tilltalade hävdar att hans avsikt varit att misshandla en annan person än den han träffat med slaget, samt hur misshandelsbrott som genomförs med denna typ av tillhygge bör rubriceras. Högsta domstolen beslutade den 24 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att värdegränsen mellan snatteri och stöld vid butiksstöld (f.n. 800 kr) inte ska höjas.

Men RÅanser att tiden är mogen för Högsta domstolenatt på nytt pröva frågan och tillstyrker därför prövningstillstånd.

Hovrätten dömde en 15-åring för rån till ungdomsvård i förening med ungdomstjänst 130 timmar. Målet överklagades till Högsta domstolen som nu har avgjort målet.

I domen uttalar sig HD dels om i vilka situationer ungdomsvård ska förenas med ungdomstjänst, dels om hur antalet timmar ungdomstjänst ska bestämmas när påföljden utgör en tilläggspåföljd.

Klockan 11.00 torsdagen den 19 mars 2009 kommer Gällivare tingsrätt att meddela dom i det så kallade Carolin-målet.

Åklagarna kommer att finnas tillgängliga vid domstolen för en kortare kommentar i direkt anslutning till domsgivningen. För en utförligare kommentar kommer vi att finnas tillgängliga fredagen den 20 mars kl 11.00 i receptionen på polishuset i Gällivare.

Rwanda har begärt att Sverige ska utlämna en person som är anklagad för delaktighet i folkmordet 1994.

Riksåklagaren, som har utrett ärendet,har i ett yttrande till Högsta domstolen förklarat att det enligt riksåklagarens bedömning inte finns något hinder mot en utlämning.

Åklagarna prioriterar under de närmaste veckorna utredningsarbetet och kommenterar därför ärendet först när förundersökningen är avslutad.

Åklagarna i målet med den dråpmisstänkta läkaren kommer under de närmaste veckorna att arbeta med förundersökningen. Ärendet är högprioriterat och kommer att bedrivas så snabbt som möjligt. De kommer inte under tiden att kommentera ärendet i media. De kan heller inte prioritera att delta i debatter i frågor om förundersökning i allmänhet eller andra frågor av allmän natur. Det går i dagsläget inte att säga när förundersökningen kan tänkas vara avslutad, men information kommer att lämnas när så sker.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt har beslutat att häva häktningen av den läkare som misstänks för dråp. Skälet är att ett vittne nu hörts, och det därför inte längre finns någon grund för häktning.

I sitt häktningsbeslut den 6 mars konstaterar Solna tingsrätt att skälet till häktning var att det då fanns ett vittne som ännu inte var hört, och att det därför fanns en viss risk för kollusionsfara, dvs. en risk att läkaren skulle kunna försvåra utredningen. - Vittnet är nu hört och det finns därmed inte längre någon grund för häktning. Jag har därför hävt häktningsbeslutet. Misstankarna mot läkaren kvarstår dock, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt kan för närvarande inte ge några ytterligare kommentarer om ärendet.

Rånet bör bedömas som grovt rån.

Två 17-åringar har med skarpladdad revolver rånat ensamma personer. Hovrätten har bedömt gärningarna som rån. RÅ anser att de ska rubriceras som grovt rån.

Den tilltalade har dömts för bl.a. våldtäkt mot barn.

Den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter som harlagts fram sombevisgenom uppspelning av det videoinspelade polisförhöret.

I ärendet med den läkare som häktats misstänkt för dråp har kammaråklagare Elisabeth Brandt oavsiktligt lämnat en felaktig faktauppgift om själva anmälan av händelsen.

I samband med en annan utredning så framkom uppgifter som föranledde den aktuella anmälan. Det är alltså inte korrekt att anmälan kommit via en rättsläkare.- Jag beklagar faktafelet, som beror på ett missförstånd, säger Elisabeth Brandt.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott – överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 – mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott - överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 - mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna. Överträdelserna har skett inom ramen för FN:s så kallade Olja mot mat-program. Bakgrund Olja mot mat-programmet var ett program som inrättades av FN 1996 och som tillät Irak att sälja olja på världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra förnödenheter. Syftet med programmet var att minska vanliga irakiers lidande under de FN-sanktioner som infördes efter invasionen av Kuwait 1990. Programmet avslutades i november 2003.

För att klara nuvarande verksamhet samt kommande krav och ärendeökningar yrkar Åklagarmyndigheten en anslagsökning på 356 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Det framgår av myndighetens budgetunderlag för åren 2010-2012, som lämnats till regeringen i dag.

Av de 356 miljonerna yrkas 173 miljoner för 2010, varav 60 miljoner för att nå balans mellan nuvarande uppgifter och resurser. Åklagarna har under en längre tid fått allt fler arbetsuppgifter, utan att ytterligare resurser tillförts. Ärendeinflödet har också ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har inflödet av brottsmisstankar till åklagare ökat med cirka 16 procent, och arbetsbelastningen har under en längre tid varit mycket hög med arbetsmiljörisker som följd. För 2010 yrkas också 42 miljoner kronor för att klara kommande ärendeökningar. Enligt rättsväsendets gemensamma beräkningar blir ökningen mellan 2007 och 2012 cirka 30 procent. Till stor del beror det på att poliserna blir allt fler, och därmed upptäcker fler brott. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten är ett område där det nu sker en nationell mobilisering med gemensamma prioriteringar och mål för samtliga samverkande myndigheter. Åklagarmyndigheten yrkar därför medel för att kunna bidra i den satsningen. Vidare behövs resurser för bland annat satsningar mot ungdomsbrott, ekobrott samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.

I Brås årliga undersökning om bland annat förtroendet för rättsväsendet framgår att allmänhetens förtroende för åklagare har ökat väsentligt sedan föregående år.

Sedan 2006 genomför Brå årligen den så kallade Nationella trygghetsundersökningen (NTU) om: • Utsatthet för brott• Trygghet• Förtroende för rättsväsendet• Brottsoffers kontakter med rättsväsendet Förtroende för rättsväsendet och åklagare Generellt är förtroendet för polisen högst, därefter kommer åklagare och domstolar och slutligen kriminalvården. Sedan förra undersökningen har förtroendet för åklagare, domstolar och kriminalvård ökat betydligt - för åklagare och domstolar med 5 procentenheter. Polisen låg kvar på samma höga nivå som föregående år.

En man har dömts för mycket omfattande utpressningsbrottslighet samt utvisats. Han har vistats i Sverige sedan 1981 och har fyra barn här, varav ett är 11 år.

Mannen har permanent uppehållstillstånd sedan 1985. Hovrätten dömde honom till fängelse i fyra år och sex månader och beslutade att han ska utvisas med förbud att återvända hit (dvs. ingen tidsbegränsning). Riksåklagaren har motsatt sig ändring och ansett att det inte finns skäl för prövningstillstånd. HD-beslut 2009-02-24 HD meddelar prövningstillstånd i utvisningsfrågan samt förklarar frågan om att meddela prövningstillståndi påföljdsfrågan vilande.

År 2008 präglades av hög arbetsbelastning, men också av goda resultat. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2008 som nu har lämnats till regeringen

Under år 2008 förbättrades Åklagarmyndighetens resultat på flera punkter, trots att arbetsbelastningen var mycket hög och antalet anställda minskade. •Cirka 6 500 fler personer som begått brott lagfördes jämfört med året innan. •Inflödet av brottsmisstankar ökade med 7 procent jämfört med 2007. •Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 9 procent, eller 48 000 brottsmisstankar. •Under 2008 avslutades 559 brottsmisstankar per årsarbetande åklagare, att jämföra med 505 stycken år 2007. Ökningen under 2008 är drygt 10 procent. •Den genomsnittliga tiden från att ett ärende kommer in till dess att åklagare fattat beslut minskade under året med 2 dagar till 34 dagar. Målet är 30 dagar. På grund av det ansträngda resursläget innebar 2008 bland annat utebliven vidareutbildning, en restriktiv hållning till lokal samverkan med andra myndigheter och inte minst en stor uppoffring av personalen. Förändringar för en effektivare brottsbekämpning Under året fattades också en rad organisationsbeslut som syftar till större effektivitet i brottsbekämpningen. Förändringarna har trätt i kraft 2009 och innebär bland annat: •En ny nationell åklagarkammare, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, inrättas. •De åklagare som handlägger ekobrott utanför storstadsområdena koncentreras till sex orter i landet nämligen Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. •En särskild befattning som överåklagare inrättas för att förstärka och hålla samman arbetet mot den organiserade brottsligheten.