Överklagande till HD om påföljd för våldtäkt mot barn - tillräckliga skäl för kontraktsvård i stället för fängelse?

I en kartläggning som Åklagarmyndigheten gjort av användningen av besöksförbud har det bland annat framkommit att det finns en del skillnader i tillämpningen av lagen mellan olika åklagarkammare och att lagen innehåller vissa tillämpningsproblem för åklagarna. Besöksförbud syftar framför allt till att förebygga hotfulla och farliga situationer. Besöksförbudet ska också göra det möjligt för polisen att omedelbart ingripa i en situation som upplevs som hotande eller skrämmande för den som förbudet är avsett att skydda.

Tillämpning och praxis Endast 44 av de 369 granskade ansökningarna om besöksförbud gjordes utan att det fanns en bakomliggande anmälan om brott. Majoriteten av ansökningarna har gjorts antingen i samband med polisanmälan om brott eller under pågående förundersökning. Syftet att förebygga hotfulla och farliga situationer har i de granskade ärendena alltså begränsats till situationer där den person som ansökan om besöksförbudet riktar sig mot redan är lagförd eller anmäld för brott. Något annat riskbedömningsunderlag har i stort sett inte förekommit. - Förarbetena till lagen ger i vissa delar intryck av att lagen ska användas till att förebygga brott. Samtidigt begränsas utrymmet för åklagarna att besluta om besöksförbud utan att det finns en brottsmisstanke att förhålla sig till genom andra uttalanden i förarbetarna. Dessutom saknas vägledning från domstolarna. Därför kan det vara svårt för åklagarna att fatta offensiva beslut, säger kammaråklagare Eva Bloch som ansvarat för granskningen. Det har också framkommit att vissa åklagare ser ett motsatsförhållande mellan besöksförbud och frihetsberövande. Det är dock inte ett korrekt synsätt. Besöksförbudsfrågan ska istället avgöras självständigt. - Ett besöksförbud fyller ett annat syfte och är inte tänkt att komplettera eller ersätta ett frihetsberövande, säger Eva Bloch. Överträdelser av besöksförbudet Bestämmelserna om överträdelse av besöksförbud är konstruerade som ett brott mot själva förbudet, och betraktas alltså inte i första hand som ett angrepp mot den skyddade personen. Eftersom straffvärdet för överträdelser ofta endast är böter saknas i många fall förutsättningar för anhållande och häktning. - Det är ett praktiskt problem att straffvärdet för överträdelser av ett besöksförbud inte alltid gör det möjligt för åklagarna att agera med tvångsmedel mot en överträdelse. Det är viktigt att både den som meddelats ett besöksförbud och den skyddade personen uppfattar att besöksförbudet har en reell innebörd, säger Eva Bloch. Genom granskningen har det inte gått att utläsa någon övergripande strategi för hur åklagarkamrarna hanterar anmälningar om överträdelse. Benägenheten att använda tvångsmedel mot överträdelser har exempelvis skiftat mellan enskilda åklagare. Fakta om kartläggningen Kartläggningen har gjorts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Syftet har varit att undersöka om tillämpningen av lagen är i linje med lagens syfte samt att identifiera eventuella skillnader i åklagarnas handläggning. Granskningen kommer att utmynna i rekommendationer för hur åklagare bör hantera besöksförbudsärenden. Sex åklagarkammare har ingått i projektet: Södertörns och City åklagarkammare i Stockholm samt åklagarkamrarna i Linköping, Helsingborg, Uppsala och Jönköping. De ärenden som ingår i kartläggningen har granskats vid besök på åklagarkamrarna under februari-april 2008. Av de 369 ärenden avseende besöksförbud som ingått i granskningen har 110 ärenden avsett beviljade besöksförbud, 256 ej beviljade besöksförbud och tre har varit ärenden som skrivits av eftersom ansökan har återkallats. Dessutom har 79 ärenden avseende överträdelse av besöksförbud granskats.

Den 1 juli inrättar Åklagarmyndigheten en extra arbetsstyrka. Syftet är att få bukt med de problem som under våren funnits i framförallt Stockholm.

Extrastyrkan kommer att bestå av ungefär 15 personer. En av arbetsuppgifterna blir att fullgöra åklagaruppgiften i höstens extra domstolsförhandlingar, där Stockholms tingsrätt som en av flera domstolar har fått medel för att under 2008 komma tillrätta med de stora domstolsbalanserna. Den andra uppgiften blir att fatta beslut i de ärenden som de ordinarie åklagarna inte hunnit med.

Antalet personer som får ersättning för att de suttit anhållna eller häktade har ökat, enligt nya uppgifter. Det går dock inte att dra slutsatsen att de varit frihetsberövade på felaktiga grunder.

Svensk lag är utformad så att det krävs starkare bevisning för att bli åtalad och dömd än för att bli häktad. För att häktning ska komma ifråga måste detfinnas enså kallad häktningsgrund, vilket är flyktfara, återfallsrisk eller risk för att försvåra utredningen. Därför är det också naturligt att fler personer häktas än döms. Det faktum att ersättning betalas ut till den som suttit frihetsberövad betyder inte att personen varit frihetsberövad på felaktiga grunder. EnligtLagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärderhar i princip alla misstänkta som varit häktade rätt till ersättning om det t.ex. blir friande dom eller om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks. Detsamma gäller också om man varit anhållen minst 24 timmar i sträck. Ersättningen är alltså inte ett skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning, utan en ersättning för att man varit berövad friheten. Justitiekanslern, som handlägger ersättningskraven,gör i allmänhet ingen prövning om frihetsberövandet varit korrekt eller felaktigt.

Riksåklagaren har fattat ett beslut som innebär lättnader i det tidigare besparingsbeslutet inom Åklagarmyndigheten från den 29 april.

Det nya beslutet innebär dels att ett antal tillsvidareanställningar ska ske, dels att en tillfällig organisation skapas för att under resten av 2008 arbeta av eftersläpande arbetsuppgifter, så kallade balanser.

Den tilltalade var 15, nästan 16 år, då han tillsammans med andra ungdomar gjorde sig skyldig till ett flertal brott, bl.a. flera fall av rån och grov stöld.

Hovrätten bedömde att straffet för en vuxen person skulle ha varit fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade (15-åringen) har bl.a. varit omhändertagen enligt LVU (lagen om vård av unga) och placerad på ungdomshem under drygt tre månader. Han är tidigare ostraffad. Hovrätten ansåg att ungdomsvård i förening med ungdomstjänst inte var tillräckligt ingripande och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i 8 månader. I svarsskrivelsen ges en utförlig redogörelse för straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval för ungdomar under 18 år. RÅ ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att meddela prövningstillstånd, dvs. för att målet skulle tas upp av Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 10 juni 2008 attintemeddela prövningstillstånd.

Omfattas datorer med Internetuppkoppling av automatspelslagen?

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling som har ställts ut i en lokal kan anses omfattas av automatspelslagen.

Riksåklagaren har beslutat om tillfälliga åtgärder för att lösa problemen med inställda domstolsförhandlingar. Åtgärderna avser flera orter i landet.

Cirka 900 ärenden kommer att flyttas från åklagarkamrarna i Stockholm och istället ledas och utredas från andra kammare i Sverige. Dessutom kommer Västerorts (Solna) och Norrorts (Sollentuna) åklagarkammare att få hjälp med åklagare från bland annat Nyköping och Uppsala, som tar förhandlingar på plats. - Med dessa åtgärder bedömer cheferna för Stockholmskamrarna att inga ytterligare domstolsförhandlingar kommer att behöva ställas in under våren, säger riksåklagare Anders Perklev. I Västsverige har framförallt åklagarkammaren i Halmstad svårigheter att få åklagare till alla förhandlingar. Här kommer övriga åklagarkammare i Västsverige att bidra med åklagare som tar domstolsförhandlingar. - Åtgärderna gäller fram till domstolarnas sommaruppehåll för ordinarie sessioner. Målet är att inga domstolsförhandlingar ska ställas in på grund av åklagarbrist, säger Anders Perklev. Även åklagarkammaren i Falun får tillfällig hjälp med ärenden och domstolsförhandlingar, från åklagarkammaren i Gävle.

Samhällstjänst för den som har sin hemvist i en annan stat.

Verkställighet av en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan enligt nuvarande lagstiftning inte överflyttas till annan stat. Det har därför varit oklart om den som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd. Högsta domstolen slår nu fast att en utländsk medborgare som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd om det framstår som den lämpligaste påföljden och det finns praktiska möjligheter att genomföra samhällstjänsten i Sverige.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.