Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.

Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga Svea hovrätts dom om grov trolöshet mot huvudman i ett mål som rör bonusprogram.

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Målet gäller gränsdragningen rån - mindre allvarligt förfarande enligt 8:5 andra stycket brottsbalken.

Den tilltalade hade stulit varor i en butik till ett värde av 118 kronor. Då väktare skulle ta tillbaka det stulna satte den tilltalade sig till motvärn bland annat genom att dela ut flera knytnävsslag och hota väktaren till livet. Tingsrätten dömde för rån, medan en oenig tingsrätt rubricerade förfarandet som snatteri samt våld och hot mot tjänsteman. Riksåklagaren yrkar i sitt överklagande att förfarandet ska rubriceras som rån.

Tavlan, som stals vid rånet mot Nationalmuseum år 2000, återfanns i samband med att provokativa åtgärder genomfördes.

Enligt Högsta domstoleninnebär Europadomstolens praxis följande: Europadomstolen gör klar åtskillnad mellan tillåtlighet av provokationen som sådan och möjligheten att lagföra den provocerade och accepterar relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram.Hinder mot lagföring föreligger inte om omständigheterna är sådana att t.ex. en säljare ändå skulle ha överlåtit narkotika men inte på just det sättet.Om provokationen har inneburit att den provocerade begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått, har rätten till rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd.I en sådan situation torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet att avbryta det straffrättsliga förfarandet.Enligt svensk rätt bör provokation i sådana situationer betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse (dvs. på liknande sätt som t.ex. preskription). Åtal ska inte väckas och om så ändå sker ska domstolen lämna åtalet utan bifall. Vad gäller omständigheterna i det aktuella målet uttalar HD sammanfattningsvis följande:´ Syftet har angetts vara att få fram den mycket värdefulla tavlan och skaffa bevisning mot den eller de som befattade sig med den. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på HD att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod.Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande.Rätten till rättvis rättegång har därför blivit oåterkalleligen undergrävd genom en direkt följd av polisens åtgärder och åtalet lämnas därför utan bifall.Domens betydelse för användning av provokativa åtgärder HD:s dom har framför allt betydelse när det gäller att bedöma den provocerades ansvar i situationer där annat inte är visat än att den provocerade inte skulle ha begått brottet om inte provokationen hade ägt rum. Riksåklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder torde därför inte påverkas av domen. Inte heller synes domen påverka vad som anges i Brottmålsavdelningens RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder, när det gäller förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder eller genomförandet av åtgärderna. Däremot påverkas avsnittet om den provocerades ansvar för brottet samt måste vissa andra justeringar göras. RättsPM:an kommer därför att, så snart det är möjligt, revideras och uppdateras med anledning av HD:s dom.

Regeringen utnämnde den 19 december Fredrik Wersäll till hovrättspresident i Svea Hovrätt. Han tillträder sin nya befattning den 1 april 2008.

Regeringen har i dag utsett överåklagare Lena Moore vid rättsavdelningen till justitieråd. Lena tillträder den 1 januari 2008.

- Det är både glädjande och hedrande att en person från vår organisation tar plats i landets högsta domstol.Lena Moore är helt rätt person för uppgiften. För Högstadomstolen kommer det att innebära ett betydande tillskott i kompetens, både vad det gäller straffrätten och straffprocessrätten, säger riksåklagare Fredrik Wersäll i en kommentar. - Jag är stolt och hedrad och det ska bli oerhört spännande. Men samtidigt kommer jag att sakna alla trevliga arbetskamrater inom åklagarväsendet. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen från första dagen och arbetet har varit mycket lärorrikt, säger Lena Moore.

Inbjudan till presskonferens i Göteborg den 6 december 2007.

Med anledning av alla de frågor som kommit om attentatet i Trollhättan den 20 november ger chefsåklagare Barbro Jönsson presskonferens torsdag den 6 december. Medverkar gör även Niklas Sannerholm, chef för Åklagarkammaren i Uddevalla. Tid: 10.00 den 6 december 2007 Plats: Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg

Vilken insikt i huvudbrottet krävs för ansvar för medverkan?

I en härva med svarta löner åtalades en person för medhjälp till grovt skattebrott.Personen hade ställt upp som företrädare för tre fakturaskrivande bolag, öppnat konton i bolagens namn, på kontona mottagit närmare 1,5 miljoner kr från det bolag där skatteundandragandet skedde (CAB) och därefter i omgångar tagit ut pengarna i kontanter och överlämnat dem till företrädare för CAB. Pengarna användes till att betala ut ersättning till svart arbetskraft som CAB anlitat. Företrädarna för CAB lämnade sedan i bolagets skattedeklarationer oriktiga uppgifterom ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Hovrätten ogillade åtalet. Även om den tilltalade insett att han medverkat i brottslig verksamhet kunde man enligt hovrätten inte dra slutsatsen att han uppsåtligen hade främjat just huvudgärningsmännens gärningar eller att han varit medveten om det konkreta innehållet i dessa gärningar. Efter attriksåklagaren överklagat ändrar HD nu hovrättens dom och dömer den tilltalade för medhjälp till grovt skattebrott. När det gäller skattebrott av det slag som målet avser räcker det enligt HD att uppsåtet omfattar att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift skall undandras det allmänna. Däremot krävs inte att uppsåtet omfattar vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet, eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Inte heller bör det ställas krav på att uppsåtet täcker sådana omständigheter som i vilket bolag skatteundandragandet sker eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

Tidskriften Påtalat nr 1/07 har som tema "Hoten mot rättsstaten".

Påtalat är namnet på Åklagarmyndighetens tidskrift. Tidskriften skickas bland annat ut till drygt 6 000 aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och till media. Nummer 1/07 har temat "Hotet mot rättsstaten". Ur innehållet: Hoten blev allvarSamarbete för bättre säkerhetUng och tryggAllt större beslag av barnpornografiPolisen som blev åklagare För ett eget tryckt exemplar av tidningen, kontakta webbredaktionen.

En sammanställning av domar

Den 30 mars 2007 meddelade Högsta domstolen en dom angående straffmätning vid mord. Domen innebar en kursändring. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, beslutade under våren 2007 att granska morddomar som lett till fängelsestraff och som meddelats efter Högsta domstolens avgörande. Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom domarna och sammanställt dem i denna rättspromemoria. Syftet har varit att granska domstolarnas straffmätning för att få vägledning om vilka fall som anses som de allvarligaste.