Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på rapporten Förbättrad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter i Norrland.

Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen i rapporten.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i mål som gäller klassificering av s.k. Lottilottautomater.

RÅ har till HD yttrat sig i två mål som gäller klassificeringen av s.k. Lottilottautomater. I båda fallen fann hovrätten att automaterna är att betrakta som automatspel enligt 6 § lotterilagen. RÅ anförde i båda svarsskrivelserna att det inte kan råda någon tvekan om att Lottilottautomater är att betrakta som automatspel enligt 6 §. Högsta domstolen beslutade den 7 augusti 2007 att inte meddela prövningstillstånd, vilket alltså innebär att hovrätternas beslut står fast.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål som gäller reseförbud innan en dom för ekobrott vunnit laga kraft.

En persondömdes av tingsrätten för omfattande ekonomisk brottslighet till fängelse. I domenskrev tingsrätten att ett tidigare meddelat reseförbud skulle gälla till dess att domen vinner laga kraft. Hovrätten lämnade den tilltalades överklagande om upphävande av reseförbudet utan bifall. Den tilltalade har nu yrkat att Högsta domstolen ska upphäva reseförudet. I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn på förutsättningarna för att en person som dömts av tingsrätten ska vara belagd med reseförbud till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft. HD beslutade den 26 juli 2007 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser inte att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian ”Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning”. Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian "Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning". Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006. Sexualbrott är en brottstyp med särskilda bevissvårigheter. Avsikten med promemorian är att främst inom Åklagarmyndigheten sprida kunskap om domstolarnas bevisvärdering i mål om sexualbrott. Sammanlagt har 372 åtalspunkter ur 289 lagakraftvunna domar granskats. Domarna har meddelats i mål där åklagaren har väckt åtal för brott enligt 6 kap. 1-5 §§ brottsbalken i dess lydelse efter den 1 april 2005 och där gärningen har begåtts under perioden fr.o.m. den 1 april 2005 t.o.m. den 30 september 2006. Ett stort antal, men inte alla, av de domar som har meddelats i landet har ingått i granskningen. Några slutsatser Ett stort antal åtal för våldtäkt har ogillats Av 372 granskade åtalspunkter har 161 avsett åtal för våldtäkt. 44 av dessa 161 åtalspunkter (27,3 %) har ogillats. Övriga 117 åtalspunkter (72,7 %) har helt eller delvis bifallits. När det gäller åtal för grov våldtäkt har 12 av 35 granskade åtalspunkter (34,3 %) ogillats. Ett stort antal av de åtal som väckts för våldtäkt mot barn har av domstol bedömts som sexuellt utnyttjande av barn Av 372 åtalspunkter har 97 avsett åtal för våldtäkt mot barn. 16 av dessa 97 åtalspunkter (16,5 %) har ogillats. Övriga 81 åtalspunkter (83,5 %) har helt eller delvis bifallits. Domstolen har rubricerat 52 (64,2 %) som våldtäkt mot barn och 20 (24,7 %) som sexuellt utnyttjande av barn. Brott mot barn har erkänts av den tilltalade i större utsträckning än brott mot vuxna Den tilltalade har helt eller delvis erkänt två av 161 åtalspunkter för våldtäkt (1,2 %). När det gäller brottet våldtäkt mot barn har 35 av 97 åtalspunkter (36,0 %) erkänts helt eller delvis. Åklagaren har i princip alltid åberopat stödbevisning I 21 av de 372 granskade åtalspunkterna (5,6 %) har åklagaren inte åberopat någon bevisning (stödbevisning) utöver förhör med målsäganden och den tilltalade. När stödbevisning inte har åberopats har den tilltalade antingen erkänt gärningen eller har andra speciella omständigheter förelegat I 15 av de 21 fall där ingen annan bevisning har åberopats utöver förhör med den tilltalade och målsäganden, har den tilltalade helt eller delvis erkänt gärningen. dsafsdfasdfsdf

Fredag den 29 juni presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten "Hatbrott 2006. En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv." Civila tjänstemän, inte minst åklagare, är en utsatt grupp visar rapporten.

Frågan i målet gäller om den åtalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag.

Hovrätten dömde enman för sexuellt tvång. Åtalet avsåg atthan stuckit in sina fingrar i målsägandens underliv när hon sov. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen(HD) och yrkade att mannen skulle dömas för våldtäkt. Frågan i målet gäller ommannen har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har den 11 juni 2007 meddelat prövningstillstånd i målet.

En man åtalades och dömdes för narkotikabrott till fängelse i ett år och fyra månader. Domen avsåg att han tagit emot och förvarat 201 gram amfetamin i sin lägenhet. Domen överklagades inte.

Den tilltalade kunde senare knytas till ytterligare 2 978 gram amfetamin och 7 910 ecstasytabletter som hittats nergrävda i skogen. Innan den första domen vunnit laga kraft väcktes ett nytt åtal som gällde mottagande och förvaring, i lägenheten, av den "nya" narkotikan. Åtalet avsåg även att den åtalade förpackat och transporterat narkotikan till gömman i skogen. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott till fängelse i åtta år och åtta månader. Hovrätten undanröjer den senare tingsrättsdomen och avvisar åtalet. Enligt hovrätten avser det senare åtalet samma gärning som det första. All narkotika hade enligt hovrätten tagits emot vid samma tillfälle, det var fråga om samma leverans. I en sådan situation ses all befattning med narkotikan som samma gärning. Att åtalet även handlade om en annan sorts narkotika innebär inte att det i den delen är fråga om en annan gärning. Enligt hovrätten utgör emellertid en senare överlåtelse av narkotika i normalfallet en annan gärning. Riksåklagaren har överklagat hovrättens beslut och hävdar att det senare åtalet inte till någon del har avsett samma gärning som den som tidigare prövats.

Högsta domstolen anser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre, än mannens barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Det brott som mannen gjort sig skyldig till denna gång är våldtäkt.Mannen är tidigare straffad för bl.a. vålds-, sexual- och narkotikabrott. Högsta domstolenanser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre än hans barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Två män knuffade en kraftigt berusad man i vattnet från en bro. Mannen drunknade. Frågangäller om gärningsmännen varit likgiltiga till att målsäganden (mannen) skulle avlida till följd av deras handlande.

Målet gäller under vilka förutsättningar den tilltalade, oavsett utgången i målet, bör ersätta staten för kostnader i en rättegång.

I det så kallade Rosengrenmålet om Internethandel av alkohol har riksåklagaren i dag överlämnat en skrivelse till Högsta domstolen.

EG-domstolen har nu avkunnat dom i det så kallade Rosengrenmålet och Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tagit del av domen och översiktligt diskuterat den med varandra.

Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket gör bedömningen att det behövs fördjupad analys och samverkan mellan myndigheterna. Det kan komma att krävas ändrad lagstiftning i vissa avseenden. Tullverket har fysiskt alla beslag i behåll. Den beslagshantering som följer efter de rättsliga prövningarna kommer att vara omfattande, säger Sven-Peter Ohlsson, biträdande brottsbekämpningschef, Tullverket. Nu har EG-domstolen sagt sitt och vi på Åklagarmyndigheten avvaktar nu Högsta domstolens prövning och kommer noga att analysera Högsta domstolens avgörande. Vi kommer att se till att samtliga fall i Sverige behandlas straffrättsligt lika med en individuell prövning i varje enskilt fall, säger Sven Erik Alhem, överåklagare. Fortfarande gäller att svensk alkoholskatt ska betalas och vi ska titta på de beslag som Tullverket gjort, säger Björne Sjökvist, skattedirektör, Skatteverket. Vi ser att det behövs ett förenklat system för privatpersoner framöver.

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen som aktualiserar flera frågor beträffande påföljden för unga lagöverträdare enligt de lagändringar som skett vid senaste årsskiftet.

Målet innehåller flera principiellt viktiga frågor. Huvudfrågan är vilken påföljd en ung lagöverträdare ska dömas till som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, men där straffmätningsvärdet inte är så högt att det kan bli fråga om sluten ungdomsvård. En särskild fråga som aktualiseras är om bristen på samtycke till en påföljd skall kunna leda till att samhällets reaktion på brottet därmed blir avsevärt mindre ingripande än vad som bedömts som lämpligast. Målet gäller också straffvärdet avseende den övre gränsen för tillämpning av ungdomstjänst som självständig påföljd. En annan fråga som också kan bli föremål för bedömning ärom antalet timmar som ungdomstjänst ska fullgöras med påverkas av om det är fråga om huvudpåföljd eller tilläggspåföljd. I viss mån kan synen på socialtjänstens bedömning av vårdbehov enligt LVU också komma att belysas.

Svarsskrivelsen handlar om bevisvärdet av ett alkoholutandningsprov som tagits av en polis som saknade behörighet.

En person åtalades för grovt rattfylleri. Enligt alkoholutandningsprovet uppgick alkoholkoncentrationen i utandningsluften till minst 0,10 milligram per liter luft. Provet hade utförts av en polisman som inte hade genomgått föreskriven utbildning och därför inte hade behörighet att utföra alkoholutandningsprov. Tingsrätten ogillade, men hovrätten fällde med motiveringen att det saknades anledning att inte tillmäta analysresultatet samma bevisvärde som annars ges sådana bevis. Den tilltalade har överklagat och Högsta Domstolen har förelagt RÅ att ge in svarsskrivelse. RÅ bestrider ändring och redogör för sin syn på principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering.

Riksåklagaren har utfärdat nya riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande. Riktlinjerna (RåR 2007:2) tillämpas från och med den 1 juni 2007.

Riksåklagarens uppfattning - redovisad i en svarsskrivelse till Högsta domstolen - är att det inte bör komma i fråga.

Målet i HD gäller en turkisk medborgare, som är född, uppvuxen och bosatt i Danmark. Han begick rattfylleri vid ett tillfälligt besök i Sverige. Han dömdes till fängelse en månad i både tingsrätten och hovrätten. Minoriteten i hovrätten ville emellertid bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Den tilltalade överklagade till HD, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt RÅ att komma in med svarsskrivelse.

Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

Strategierna bygger på de kriminalpolitiska intentioner och prioriteringar som uttalats av regering och riksdag. De kommer att uppdateras i takt med att kraven från omvärlden förändras.

I en pågående brottsutredning i Argentina har misstanke uppkommit att anställda i Skanskas dotterbolag i Argentina betalat mutor till argentinska regeringsrepresentanter.

Vid Riksenheten mot korruption undersöks för närvarande om det finns någon svensk anknytning som kan ge anledning till förundersökning även i Sverige. Skanskas koncernledning har aktivt bidragit med underlag för brottsutredningen i Argentina och även lämnat information till Riksenheten mot korruption om bolagets hantering av ärendet i Argentina.

Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

"Enligt min bedömning är Åklagarmyndigheten bäst skickad att lösa de nationella och lokala frågor som kan uppkomma såväl organisatoriskt som samordningsmässigt. Det gäller inte bara den renodlade ekobrottsbekämpningen utan även bekämpningen av de brott som ligger i gränssnittet mellan ekobrott och traditionella brott, exempelvis grova bedrägerier i näringsverksamhet. Även när det gäller blandbrottslighet, t.ex. narkotikabrott och människohandel med ekobrottsinslag, är det min uppfattning att Åklagarmyndigheten är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att lösa de frågor som kan uppkomma." Vidare konstateras att det bör vara en uppgift för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att i nära samverkan med andra berörda myndigheter lägga fast den närmare organisationen för ekobrottsbekämpningen.