Utredningen är långt framskriden och endast ett mindre antal utredningsåtgärder återstår att vidta före ett beslut.

- Vid vilken tidpunkt ett beslut om utredningen kan komma är dock inte möjligt att bedöma än. Med hänsyn till utredningssekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen inte lämnas för närvarande säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

I ett remissvar i februari 2010 föreslog Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar bör införas permanent vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten lämnade i februari 2010 remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Åklagarmyndigheten vill gå längre än utredningen och föreslår att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Jouråklagaren har beslutat att inte anhålla den man som varit gripen misstänkt för ha tagit ombord sprängmedel på ett flygplan.

Misstankarna mot mannen är inte tillräckligt starka för anhållan och han är därmed fri att lämna Sverige. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Arbetet med utredningen fortsätter och är relativt långt framskridet. Ytterligare ett antal utredningsåtgärder återstår innan beslut kan fattas i åtalsfrågan.

- Med hänsyn till förundersökningssekretessen kan jag just nu inte lämna mer information i ärendet, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

Riksenheten mot korruption har fått en tillfällig förstärkning med en åklagare från Göteborgs åklagarkammare.

Skälet är det omfattande ärende som gäller misstankar om mutbrott i kommunala förvaltningar mm i Göteborg och som leds av statsåklagare Nils-Erik Schultz. - Vi ser allvarligt på de framförda brottsmisstankarna och tillför därför resurser, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption.

Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.

Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ. Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare. De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan. Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.

Arbetet med utredningen fortskrider men just nu och inom den närmaste veckan kan jag inte lämna några nya upplysningar i ärendet, säger förundersökningsledare överåklagare Marianne Ny.

Progress Assange matter, ThursdayThe investigation progresses, but right now, and within the next week, I cannot provide any new information on this matter, says the Director of Public Prosecution Ms Marianne Ny.

På sju olika platser i Sverige har polisen nu på morgonen gjort tillslag med anledning av misstanke om olovlig fildelning.

Tillslagen genomfördes efter beslut av svensk åklagare. Beslutet fattades efter en ansökan om internationell rättslig hjälp från belgiska myndigheter och tillslagen är en del i en gemensam aktion på ett flertal platser i 14 europeiska länder, bl.a. i Norge, Belgien, Storbritannien, Tyskland och Italien. Tillslagen i Sverige har skett i Malmö, Eslöv, Umeå, på två platser i Eskilstuna och på två platser i Stockholmsområdet. Flera datorer och servrar har tagits i beslag för fortsatt utredning. Fyra personer har hörts som misstänkta för brott mot upphovsrättslagen. I Stockholm har husrannsakan skett mot två internetleverantörer och i Umeå har beslutet avsett en del av Umeå universitet. Syftet med dessa husrannsakningar har varit att få information om specifika IP-adresser för vidare utredning. Ingen person är misstänkt för brott hos internetleverantörerna eller på Umeå universitet. I Malmö, Eslöv och Eskilstuna har tillslagen skett mot privatpersoner och deras bostäder. Utredningen, som har startats och letts av belgiska myndigheter, har pågått i cirka två år. Misstanken avser olovlig fildelning av en mycket stor mängd filmer i större nätverk inom det som brukar kallas för "Scenen". Utredningen har varit inriktad mot såväl de som förser nätverket med filmer innan de släppts på marknaden, som mot de servrar på vilka en stor mängd filmer laddas upp(s.k. Top-sites), och dess administratörer. Insatsen i Sverige har främst riktats mot misstänkta "Top-siter".

Inga nya upplysningar kan lämnas i ärendet.

- Jag kan för närvarande inte lämna några nya upplysningar i ärendet. Inga upplysningar kommer heller att kunna lämnas under helgen, säger överåklagare Marianne Ny, förundersökningsledare.

Överåklagare Marianne Ny har beslutat att förundersökningen om våldtäkt ska återupptas. Hon har också beslutat att förundersökningen om ofredande ska utvidgas till att omfatta samtliga händelser i anmälan.

Ur beslutet: Med ändring av åklagarens beslut den 25 augusti 2010 förordnar jag att förundersökningen avseende anmälan K 246314-10 återupptas . Förundersökningen i anmälan K246336-10 avseende ett fall rubricerat som ofredande utvidgas till att avse samtliga i anmälan omnämnda händelser vilka är att rubricera som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. - Vi har gått igenom ärendet och jag anser att det i den första delen finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Det finns också skäl att genomföra fler utredningsåtgärder. I den andra delen gör jag en annan bedömning av rubriceringen, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Marianne Ny kommer att vara förundersökningsledare i ärendet. Hon får bistånd i handläggningen av vice chefsåklagare Erika Lejnefors på Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Erika Lejnefors kommer att ha de löpande kontakterna med Polisens utredare och utföra förundersökningen på Marianne Nys uppdrag. Alla frågor av större vikt, som beslut om eventuella tvångsmedel och att slutföra förundersökningen, ska dock beslutas av Marianne Ny. - Av hänsyn till den fortsatta utredningen och till alla berörda är det inte möjligt att lämna några närmare uppgifter ur förundersökningen, säger Marianne Ny.

Ett fel hade olyckligtvis smugit sig in i förra texten.

Förundersökningen pågår i det ärende som ursprungligen rubricerades som ofredande . Eva Finné kan för närvarande inte lämna några upplysningar om utredningsläget. Målsägarbiträdet, advokat Claes Borgström, begärde fredag den 27 augusti överprövning av åklagarbeslutet att Assange inte kan misstänkas för våldtäkt. Överprövningen handläggs av Utvecklingscentrum Göteborg. Beslut är att vänta inom de närmaste dagarna.

Utvecklingscentrum Göteborg kommer inte att fatta beslut i överprövningsfrågan i Assangeärendet tisdag den 31 augusti. Skälet är att ytterligare material i ärendet kommit in sent under tisdagen.

Överåklagare Marianne Ny på Utvecklingscentrum Göteborg kommenterar: - Under tisdagen har det framkommit att nytt material i utredningen har tillkommit. Vi fick materialet först sent på tisdag eftermiddag och kommer därför inte att fatta något beslut under tisdagen. Beslutet väntas fattas cirka kl. 11.00 onsdag den 1 september.

Högre inkomster kan innebära att böterna justeras nedåt. Åklagarnas beslutsunderlag kan vara bristfälligt. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten gjort av strafförelägganden om sexköp och rattfylleri.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har granskat strafförelägganden om sexköp och rattfylleri. Syftet har varit att se om det finns brister i åklagarnas tillämpning av riksåklagarens riktlinjer om hur dagsbotsbeloppet ska beräknas. Granskningen visar på främst två tendenser: •I ungefär hälften av fallen finns brister i underlaget som ska ligga till grund för beräkningen. Exempel är att det bara finns inkomstuppgifter från tidigare år eller att inkomstuppgift saknas för den som den misstänkte delar hushåll med. •För personer med inkomster över 300 000 kr/år eller 25 000 kr/månad finns en tendens att åklagarna i många fall sätter ned, "jämkar", bötesbeloppen. Förhållandena är desamma i bägge de granskade brottstyperna. - En del synbara felberäkningar kan bero på att dokumentationen av beslutsunderlaget inte är fullständig, men tendensen är tydlig. Höga inkomster innebär ofta jämkning och det är de höga inkomsterna i sig som är skälet, inte brottstypen, säger kammaråklagare Ann-Marie Green som genomfört granskningen. Översyn av riktlinjer - Både lagen och riksåklagarens riktlinjer ger litet utrymme för jämkning. Jag har därför beslutat om en översyn av riktlinjerna, för att se om de behöver förtydligas eller ändras på några punkter, säger riksåklagare Anders Perklev. - Det är viktigt att besluten blir korrekta och bygger på så bra underlagsinformation som möjligt. Samtidigt handläggscirka 55 000 strafförelägganden varje år, och de måste hanteras snabbt och effektivt. Man kan därför inte lägga ned orimligt mycket tid på varje ärende, säger Anders Perklev. Bakgrund I juni gjorde radioprogrammet Kaliber en undersökning av bötesbeloppen vid sexköp. Den visade på vissa brister, varför riksåklagaren beslutade om en jämförande granskning. Granskningen har omfattat samtliga fall av köp av sexuell tjänst under 2009, 86 stycken, samt 100 fall av rattfylleri under 2009. De utfärdade böterna har jämförts med det underlagsmaterial som stod till åklagarens förfogande vid beslutstillfället.

Inget beslut är ännu fattat i ärendet. Mer information kommer i eftermiddag.

Chefsåklagare Eva Finné har ännu inte fattat beslut i ärendet. Mer information kommer under eftermiddagen onsdag den 25 augusti. Det går inte att bedöma exakt när informationen kan lämnas, inte heller om den innebär ett beslut från chefsåklagaren eller besked om att utredningen fortsätter.

Beslut av chefsåklagare Eva Finné. I ärendet föreligger två anmälningar från två olika kvinnor. Anmälan nr 1 rubricerades från början som våldtäkt och anmälan nr 2 som ofredande.

Anmälan nr 1 K246314-10 De uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är, som tidigare meddelats, sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger. Detta innebär inte att jag inte fäster tilltro till hennes uppgifter. Jag har studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men finner vid min analys att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned vad avser denna anmälan eftersom det inte föreligger misstanke om brott. Anmälan nr 2 K246336-10 Misstanken om ofredande kvarstår. Jag kommer att ge direktiv till utredaren att höra den misstänkte.

Chefsåklagare Eva Finné meddelar att hon inte kommer att fatta beslut i ärendet under tisdagen den 24 augusti.

Mer information i ärendet publiceras så snart den finns tillgänglig.

Händelser fredag - lördag Vid 17-tiden på fredagen den 20 augusti beslutade jouråklagaren i Stockholm att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Åklagaren grundade sitt beslut på den information om ärendet som polisen lämnade per telefon, vilket är det normala förfarandet på åklagarjouren. Åklagaren fick också klart för sig att det rörde sig om en utländsk medborgare och att han, enligt uppgift, stod i färd med att lämna landet. Ett skäl att han han anhölls i sin frånvaro var alltså att det fanns risk för att han skulle hinna avvika innan man hade möjlighet att förhöra honom. Det fanns även risk för att han skulle kunna påverka utredningen. Informationen om anhållandet nådde, på ett sätt som Åklagarmyndigheten inte känner till och heller inte får efterforska, en svensk nyhetsredaktion. Redaktionen kontaktade jouråklagaren under fredagskvällen. När åklagaren fick klart för sig att redaktionen kände till alla detaljer i ärendet bekräftade åklagaren att det fanns ett sådant ärende som gällde den aktuella personen, dvs. Julian Assange. Åklagaren lämnade dock inga som helst uppgifter om detaljer i ärendet. Detta är mycket viktigt i synnerhet vid sexualbrott, eftersom uppgifter om de inblandade personerna måste skyddas. Detta finns reglerat i sekretesslagen. När nyheten kom ut i medierna på lördagen blev jouråklagarfunktionen i Stockholm mycket hårt ansatt. Det stod klart att ärendet måste lyftas från jouren, så att jouråklagaren kunde utföra sitt ordinarie arbete. Chefsåklagare Eva Finné utsågs därför till förundersökningsledare. När hon utsetts till förundersökningsledare började Eva Finné omedelbart sätta sig in i ärendet. Cirka 16.30 på lördagen fattade hon beslut om att häva anhållan av Julian Assange, eftersom hon gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagen var mer omfattande än det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagen. Exakt vilka uppgifter kan för närvarande inte lämnas ut, eftersom förundersökningen fortfarande pågår och sekretess därför råder. I normalfallet fördelas alla jourärenden efter en helg på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Nuläge Eva Finné fattade på lördagen beslut om att Assange inte längre kunde misstänkas för våldtäkt. Hon har dock inte slutligen tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare rubricerades som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till anmälan om ofredande. Utredningen pågår alltså fortfarande och misstankarna mot Assange är inte avförda.

Riksåklagare Anders Perklev ger med anledning av Assange-ärendet en kommentar om överväganden som gäller öppenhet och sekretess i brottmål.

Det mediala trycket mot myndigheten har varit mycket stort de senaste dagarna med anledningen av beslutet att anhålla JA. Åklagarmyndighetens informationsdirektör har varit i tjänst under hela helgen och svarat på frågor från nyhetsredaktioner både i Sverige och utomlands. Beslut om anhållande och andra åklagarbeslut fattas av en enskild åklagare på eget ansvar, och inte av Åklagarmyndigheten som sådan. Detta begränsar möjligheterna för andra än åklagaren själv att träda in och ge information eller kommentera ett beslut. Dessutom måste hänsyn tas till den sekretess som gäller i förundersökningar så att inte den fortsatta utredningen försvåras. Det är emellertid mycket viktigt att den information som kan lämnas ut ocksålämnas snabbt och på ett korrekt sätt. Vi kommer att se över vår beredskap inom myndigheten för att bättre kunna möta det stora intresse som finns av att få information i uppmärksammade fall.

Eva Finné räknar med att kunna fatta beslut inom en relativt snar framtid, men vill framhålla att alla fakta i ärendet måste beaktas noggrant.

Jag ska nu gå igenom ärendet grundligt och bedöma de juridiska aspekterna, för att kunna fatta beslut om fortsättningen av förundersökningen. Jag räknar med att kunna ge ett besked i den här veckan, möjligen redan i morgon tisdag. Jag har inte haft någon kontakt med Julian Assange och jag vet heller inte om uppgifterna stämmeratt han skulle ha en svensk advokat. Julian Assange är inte misstänkt för våldtäkt. Jag ska gå igenom ärendet ytterligare i den delen för att bedöma om någon annan brottsrubricering kan vara aktuell eller inte. När det gäller den ursprungliga misstanken om ofredande har jag ännu inte gjort några bedömningar. Mitt beslut om att häva anhållan på grund av att jag inte anser att han kan misstänkas för våldtäkt innebär ingen kritik av jouråklagarens beslut. Jag hade tillgång till mer information vid mitt beslut på lördagen än vad jouråklagaren hade på fredagen.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att arbeta med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när eventuell ny information kan lämnas.

Chefsåklagare Eva Finné beslutade på lördageftermiddagen att häva beslutet om att anhålla Julian Assange. Hon hade då tagit del av information i ärendet och gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Är det vanligt att åklagare kommer till olika beslut? Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagenvarmer omfattandeän det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagskvällen. Beslut om tvångsmedel, som anhållan, ska alltid fortlöpande omprövas allt eftersom en förundersökning fortlöper. Vad händer härnäst? Eva Finné kommer att arbeta vidare med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när ny information kan lämnas eller vilka beslut som kommer att fattas. Det går heller inte att bedöma om Julian Assange behöver förhöras, eller vilka brottsrubriceringar som kan vara aktuella. Varför utsågs en ny åklagare? Beslutet att utse Eva Finné till förundersökningsledare i ärendet togs under lördagen. Skälet var att avlasta jouråklagaren från ärendet. Efter varje helg fördelas alla jourärenden på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Varför offentliggjordes Julian Assanges namn? Normalt offentliggör Åklagarmyndigheten inte namn på anhållna personer och myndigheten tog heller inte initiativ till att offentliggöra namnet. Uppgifterna om anhållannådde- på ett sätt som myndigheten inte känner till - en nyhetsredaktion. Åklagaren bekräftade uppgifterna. Vilka delar av ärendet är avgjorda och vilka kvarstår? Det beslut som hittills är fattat är att Assange inte är misstänkt för våldtäkt och att han därför inte ska vara fortsatt anhållen. Åklagaren har ännu inte tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare bedömdes som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till det som är anmält som ofredande.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen. - Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, säger Eva Finné. Eva Finné lämnar inga ytterligare kommentarer under lördagen.

Åklagarmyndigheten har under våren arbetat med att förnya webbplatsen vad gäller grafisk design och struktur.

Vi har även utvecklat webbplatsens dokumentsamling, där man kan hitta överklaganden till Högsta domstolen, RättsPM i olika ämnen, informationsmaterial och mycket annat. Dessutom vill vi göra det lättare för de som intresserade av att arbeta på Åklagarmyndigheten att hitta information. Välkommen att titta runt på webbplatsen!

Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är en högt prioriterad uppgift för Åklagarmyndigheten. Myndigheten har under en följd av år konsekvent arbetat för att bättre kunna möta en utveckling med allt grövre och mer välorganiserade brott med gränsöverskridande inslag. I den arbetsplan mot grov organiserad brottslighet som nu presenteras ges en sammanställning av åtgärderna under 2010. Även områdena miljöbrott och immaterialrättsbrott förstärks insatserna. Här har särskilda aktionsplaner tagits fram. Förutom den rent operativa verksamheten - som beskrivs planerna - pågår också ett arbete vid Åklagarmyndigheten med olika rättsliga utvecklingsfrågor. Som exempel kan nämnas frågor om tvångsmedelshantering, bevissäkring, användande av extraordinära utredningsåtgärder och etiska frågor. Det rättsliga utvecklingsarbetet syftar bland annat till ökad enhetlighet i arbetssätt och metoder och bedrivs främst vid de tre utvecklingscentrumen.

Tio personer åtalas på måndagen misstänkta för rånet i Västberga i september förra året. - Det har varit en omfattande och komplicerad utredning som nu nått en avgörande punkt, säger förundersökningsledare Leif Görts.

På morgonen den 23 september 2009 genomfördes ett rån mot en företaget G4S:s värdedepå i Västberga i Stockholm. Rånarna, som anlände samt lämnade platsen i helikopter, kom över drygt 39 miljoner kronor. Kort tid efter rånet greps flera personer misstänkta för inblandning. Flera av dem häktades och för närvarande är nio personer fortfarande häktade medan en är försatt på fri fot, dock fortsatt misstänkt. Tio personer åtalas måndagen den 19 juli - Vi anser att vi kan bevisa att de i olika grad av inblandning gjort sig skyldiga till grovt rån, medhjälp till grovt rån och förberedelse till grovt rån, säger kammaråklagare Leif Görtz som tillsammans med kammaråklagare Björn Frithiof lett förundersökningen. Åklagarna anser att en stor del av det nätverk som planerat och genomfört rånet är de som nu åtalas men att det finns ett okänt antal gärningsmän som inte är identifierade. Rånbytet på 39 158 000 kronor har inte återfunnits utom möjligen en mindre del. Det har under utredningens gång förekommit täta och viktiga kontakter med rättsvårdande myndigheter i andra länder, främst Serbien, men det kan konstateras att rånet i huvudsak planerats i Sverige av personer boendes i Sverige. Under de cirka tio månader som gått sedan rånet har en mycket omfattande polisutredning genomförts. - Det är en av de största utredningar vi haft, under vissa perioder har över femtio personer arbetet med utredningen, säger polisöverintendent Arne Andersson vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har såväl före, under och efter rånet ansvarat för brottsutredningen och i stor utsräckning med stöd av Stockholmspolisens tekniska rotel. Stockholmspolisen ansvarade för den opertiva insatsen under själva rånet. Fem personer åtalas för grovt rån Fem personer åtalas för medhjälp till grovt rån varav en dessutom åtalas för förberedelse till grovt rån.

Måndag den 12 juli meddelas beslut i åtalsfrågan angående dödsskjutningen av två svenska soldater och en civilanställd tolk den 7 februari 2010 i Afghanistan.

Chefsåklagare Krister Petersson bjuder in till pressträff måndag den 12 juli 2010 klockan 13.00. Plats: Rikspolisstyrelsens presslokal, Polhemsgatan 30, Stockholm. Närvarar gör chefsåklagare Krister Petersson, Internationella åklagarkammaren Stockholm, samt företrädare för Försvarsmakten. Den 7 februari 2010 sköts två svenska soldater och en civilanställd tolk ihjäl i Afghanistan. Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisen har genomfört en förundersökning angående händelsen.

En koncentrerad ekobrottshantering inom Åklagarmyndigheten till sex orter i landet har givit kortare handläggningstider och fler avslutade ärenden.

Den 1 januari 2009 omorganiserades ekobrottsverksamheten inom Åklagarmyndigheten och koncentrerades till sex orter. Syftet var bland annat att effektivisera verksamheten och underlätta kompetensutveckling bland åklagarna. Överåklagare Eva Lundström har utvärderat verksamheten efter ett och ett halvt år. Resultaten är överlag mycket positiva. Resultatutveckling 2008-2010 •Fler ärenden avgörs. •Antalet ärenden i balans har minskat. •Lagföringen har ökat under 2010, efter en nedgång i början av 2009. •Handläggningstiderna har blivit kortare. - Enligt min bedömning har omorganisationen enbart inneburit fördelar. Verksamheten är mycket kostnadseffektiv och det finns förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling, säger överåklagare Eva Lundström. Samordning med Polisen Ekoåklagare finns på åklagarkamrarna i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. Orterna valdes med hänsyn till att polisens regionala underrättelsecentrum (RUC) och aktionsgrupper mot organiserad brottslighet också finns på dessa platser. - Organiserad brottslighet har nästan alltid inslag av ekonomisk brottslighet. Det lokala och regionala samarbetet är i huvudsak mycket gott och ekoåklagarna kan därmed bidra till bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, säger Eva Lundström.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Utredningspersonal vid Rikskriminalpolisen biträder Elving i förundersökningen. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott. Skälet till beslutet är att det bland annat på grund av den nyligen offentliggjorda rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - finns anledning att anta att brott har förövats och att det kan finnas en svensk anknytning till sådana brott. Syftet med förundersökningen är att utreda om det finns enskilda personer med anknytning till Sverige som kan misstänkas för inblandning i brott. - Utredningar av denna art är mycket omfattande och tar regelmässigt lång tid, säger Magnus Elving. Elving kan under förundersökningens gång, på grund av utredningsskäl och förundersökningssekretess, inte ge några som helst kommentarer om utredningsläget.

Idag bildas på regeringens uppdrag en nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor.

Målet är att ytterligare förbättra myndigheternas arbete för att komma åt brottsvinster. Funktionen placeras vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och består av experter från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogden. Målet är att nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Den nationella specialistfunktionen underlättar även det internationella samarbetet. Utländska myndigheter får på detta sätt en snabbare ingång i Sverige. Det är också en hjälp när svenska myndigheter söker utländska kontakter. Den nationella funktionen för brottsutbytesfrågor ska lämna stöd till den operativa verksamheten vid de sex myndigheterna. Den ska också ta fram utbildningar och metodstöd för att intensifiera arbetet med brottsutbytesfrågor.

Chefsåklagare Eva Finné har i dag beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på Yenon Levi.

Sture Bergwall dömdes 1997 av Hedemora tingsrätt för mord på den israeliske turisten Yenon Levi. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i december 2009 resning i målet. - Efter genomgång av utredningen gör jag bedömningen att bevisläget numera är sådant att brott inte kan styrkas. Jag lägger alltså ned åtalet mot Sture Bergwall, säger chefsåklagare Eva Finné som handlagt ärendet.

Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.