Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på rapporten Förbättrad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter i Norrland.

Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen i rapporten.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i mål som gäller klassificering av s.k. Lottilottautomater.

RÅ har till HD yttrat sig i två mål som gäller klassificeringen av s.k. Lottilottautomater. I båda fallen fann hovrätten att automaterna är att betrakta som automatspel enligt 6 § lotterilagen. RÅ anförde i båda svarsskrivelserna att det inte kan råda någon tvekan om att Lottilottautomater är att betrakta som automatspel enligt 6 §. Högsta domstolen beslutade den 7 augusti 2007 att inte meddela prövningstillstånd, vilket alltså innebär att hovrätternas beslut står fast.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål som gäller reseförbud innan en dom för ekobrott vunnit laga kraft.

En persondömdes av tingsrätten för omfattande ekonomisk brottslighet till fängelse. I domenskrev tingsrätten att ett tidigare meddelat reseförbud skulle gälla till dess att domen vinner laga kraft. Hovrätten lämnade den tilltalades överklagande om upphävande av reseförbudet utan bifall. Den tilltalade har nu yrkat att Högsta domstolen ska upphäva reseförudet. I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn på förutsättningarna för att en person som dömts av tingsrätten ska vara belagd med reseförbud till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft. HD beslutade den 26 juli 2007 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser inte att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian ”Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning”. Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian "Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning". Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006. Sexualbrott är en brottstyp med särskilda bevissvårigheter. Avsikten med promemorian är att främst inom Åklagarmyndigheten sprida kunskap om domstolarnas bevisvärdering i mål om sexualbrott. Sammanlagt har 372 åtalspunkter ur 289 lagakraftvunna domar granskats. Domarna har meddelats i mål där åklagaren har väckt åtal för brott enligt 6 kap. 1-5 §§ brottsbalken i dess lydelse efter den 1 april 2005 och där gärningen har begåtts under perioden fr.o.m. den 1 april 2005 t.o.m. den 30 september 2006. Ett stort antal, men inte alla, av de domar som har meddelats i landet har ingått i granskningen. Några slutsatser Ett stort antal åtal för våldtäkt har ogillats Av 372 granskade åtalspunkter har 161 avsett åtal för våldtäkt. 44 av dessa 161 åtalspunkter (27,3 %) har ogillats. Övriga 117 åtalspunkter (72,7 %) har helt eller delvis bifallits. När det gäller åtal för grov våldtäkt har 12 av 35 granskade åtalspunkter (34,3 %) ogillats. Ett stort antal av de åtal som väckts för våldtäkt mot barn har av domstol bedömts som sexuellt utnyttjande av barn Av 372 åtalspunkter har 97 avsett åtal för våldtäkt mot barn. 16 av dessa 97 åtalspunkter (16,5 %) har ogillats. Övriga 81 åtalspunkter (83,5 %) har helt eller delvis bifallits. Domstolen har rubricerat 52 (64,2 %) som våldtäkt mot barn och 20 (24,7 %) som sexuellt utnyttjande av barn. Brott mot barn har erkänts av den tilltalade i större utsträckning än brott mot vuxna Den tilltalade har helt eller delvis erkänt två av 161 åtalspunkter för våldtäkt (1,2 %). När det gäller brottet våldtäkt mot barn har 35 av 97 åtalspunkter (36,0 %) erkänts helt eller delvis. Åklagaren har i princip alltid åberopat stödbevisning I 21 av de 372 granskade åtalspunkterna (5,6 %) har åklagaren inte åberopat någon bevisning (stödbevisning) utöver förhör med målsäganden och den tilltalade. När stödbevisning inte har åberopats har den tilltalade antingen erkänt gärningen eller har andra speciella omständigheter förelegat I 15 av de 21 fall där ingen annan bevisning har åberopats utöver förhör med den tilltalade och målsäganden, har den tilltalade helt eller delvis erkänt gärningen. dsafsdfasdfsdf

Fredag den 29 juni presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten "Hatbrott 2006. En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv." Civila tjänstemän, inte minst åklagare, är en utsatt grupp visar rapporten.

Frågan i målet gäller om den åtalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag.

Hovrätten dömde enman för sexuellt tvång. Åtalet avsåg atthan stuckit in sina fingrar i målsägandens underliv när hon sov. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen(HD) och yrkade att mannen skulle dömas för våldtäkt. Frågan i målet gäller ommannen har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har den 11 juni 2007 meddelat prövningstillstånd i målet.

En man åtalades och dömdes för narkotikabrott till fängelse i ett år och fyra månader. Domen avsåg att han tagit emot och förvarat 201 gram amfetamin i sin lägenhet. Domen överklagades inte.

Den tilltalade kunde senare knytas till ytterligare 2 978 gram amfetamin och 7 910 ecstasytabletter som hittats nergrävda i skogen. Innan den första domen vunnit laga kraft väcktes ett nytt åtal som gällde mottagande och förvaring, i lägenheten, av den "nya" narkotikan. Åtalet avsåg även att den åtalade förpackat och transporterat narkotikan till gömman i skogen. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott till fängelse i åtta år och åtta månader. Hovrätten undanröjer den senare tingsrättsdomen och avvisar åtalet. Enligt hovrätten avser det senare åtalet samma gärning som det första. All narkotika hade enligt hovrätten tagits emot vid samma tillfälle, det var fråga om samma leverans. I en sådan situation ses all befattning med narkotikan som samma gärning. Att åtalet även handlade om en annan sorts narkotika innebär inte att det i den delen är fråga om en annan gärning. Enligt hovrätten utgör emellertid en senare överlåtelse av narkotika i normalfallet en annan gärning. Riksåklagaren har överklagat hovrättens beslut och hävdar att det senare åtalet inte till någon del har avsett samma gärning som den som tidigare prövats.

Högsta domstolen anser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre, än mannens barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Det brott som mannen gjort sig skyldig till denna gång är våldtäkt.Mannen är tidigare straffad för bl.a. vålds-, sexual- och narkotikabrott. Högsta domstolenanser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre än hans barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Två män knuffade en kraftigt berusad man i vattnet från en bro. Mannen drunknade. Frågangäller om gärningsmännen varit likgiltiga till att målsäganden (mannen) skulle avlida till följd av deras handlande.

Målet gäller under vilka förutsättningar den tilltalade, oavsett utgången i målet, bör ersätta staten för kostnader i en rättegång.

I det så kallade Rosengrenmålet om Internethandel av alkohol har riksåklagaren i dag överlämnat en skrivelse till Högsta domstolen.

EG-domstolen har nu avkunnat dom i det så kallade Rosengrenmålet och Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tagit del av domen och översiktligt diskuterat den med varandra.

Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket gör bedömningen att det behövs fördjupad analys och samverkan mellan myndigheterna. Det kan komma att krävas ändrad lagstiftning i vissa avseenden. Tullverket har fysiskt alla beslag i behåll. Den beslagshantering som följer efter de rättsliga prövningarna kommer att vara omfattande, säger Sven-Peter Ohlsson, biträdande brottsbekämpningschef, Tullverket. Nu har EG-domstolen sagt sitt och vi på Åklagarmyndigheten avvaktar nu Högsta domstolens prövning och kommer noga att analysera Högsta domstolens avgörande. Vi kommer att se till att samtliga fall i Sverige behandlas straffrättsligt lika med en individuell prövning i varje enskilt fall, säger Sven Erik Alhem, överåklagare. Fortfarande gäller att svensk alkoholskatt ska betalas och vi ska titta på de beslag som Tullverket gjort, säger Björne Sjökvist, skattedirektör, Skatteverket. Vi ser att det behövs ett förenklat system för privatpersoner framöver.

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen som aktualiserar flera frågor beträffande påföljden för unga lagöverträdare enligt de lagändringar som skett vid senaste årsskiftet.

Målet innehåller flera principiellt viktiga frågor. Huvudfrågan är vilken påföljd en ung lagöverträdare ska dömas till som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, men där straffmätningsvärdet inte är så högt att det kan bli fråga om sluten ungdomsvård. En särskild fråga som aktualiseras är om bristen på samtycke till en påföljd skall kunna leda till att samhällets reaktion på brottet därmed blir avsevärt mindre ingripande än vad som bedömts som lämpligast. Målet gäller också straffvärdet avseende den övre gränsen för tillämpning av ungdomstjänst som självständig påföljd. En annan fråga som också kan bli föremål för bedömning ärom antalet timmar som ungdomstjänst ska fullgöras med påverkas av om det är fråga om huvudpåföljd eller tilläggspåföljd. I viss mån kan synen på socialtjänstens bedömning av vårdbehov enligt LVU också komma att belysas.

Svarsskrivelsen handlar om bevisvärdet av ett alkoholutandningsprov som tagits av en polis som saknade behörighet.

En person åtalades för grovt rattfylleri. Enligt alkoholutandningsprovet uppgick alkoholkoncentrationen i utandningsluften till minst 0,10 milligram per liter luft. Provet hade utförts av en polisman som inte hade genomgått föreskriven utbildning och därför inte hade behörighet att utföra alkoholutandningsprov. Tingsrätten ogillade, men hovrätten fällde med motiveringen att det saknades anledning att inte tillmäta analysresultatet samma bevisvärde som annars ges sådana bevis. Den tilltalade har överklagat och Högsta Domstolen har förelagt RÅ att ge in svarsskrivelse. RÅ bestrider ändring och redogör för sin syn på principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering.

Riksåklagaren har utfärdat nya riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande. Riktlinjerna (RåR 2007:2) tillämpas från och med den 1 juni 2007.

Riksåklagarens uppfattning - redovisad i en svarsskrivelse till Högsta domstolen - är att det inte bör komma i fråga.

Målet i HD gäller en turkisk medborgare, som är född, uppvuxen och bosatt i Danmark. Han begick rattfylleri vid ett tillfälligt besök i Sverige. Han dömdes till fängelse en månad i både tingsrätten och hovrätten. Minoriteten i hovrätten ville emellertid bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Den tilltalade överklagade till HD, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt RÅ att komma in med svarsskrivelse.

Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

Strategierna bygger på de kriminalpolitiska intentioner och prioriteringar som uttalats av regering och riksdag. De kommer att uppdateras i takt med att kraven från omvärlden förändras.

I en pågående brottsutredning i Argentina har misstanke uppkommit att anställda i Skanskas dotterbolag i Argentina betalat mutor till argentinska regeringsrepresentanter.

Vid Riksenheten mot korruption undersöks för närvarande om det finns någon svensk anknytning som kan ge anledning till förundersökning även i Sverige. Skanskas koncernledning har aktivt bidragit med underlag för brottsutredningen i Argentina och även lämnat information till Riksenheten mot korruption om bolagets hantering av ärendet i Argentina.

Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

"Enligt min bedömning är Åklagarmyndigheten bäst skickad att lösa de nationella och lokala frågor som kan uppkomma såväl organisatoriskt som samordningsmässigt. Det gäller inte bara den renodlade ekobrottsbekämpningen utan även bekämpningen av de brott som ligger i gränssnittet mellan ekobrott och traditionella brott, exempelvis grova bedrägerier i näringsverksamhet. Även när det gäller blandbrottslighet, t.ex. narkotikabrott och människohandel med ekobrottsinslag, är det min uppfattning att Åklagarmyndigheten är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att lösa de frågor som kan uppkomma." Vidare konstateras att det bör vara en uppgift för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att i nära samverkan med andra berörda myndigheter lägga fast den närmare organisationen för ekobrottsbekämpningen.

Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.- De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt. Några skillnader mellan 2000 och 2005 • Antalet domar om brotten som ingår i kartläggningen har ökat, utom för grovt rån. • Andelen personer som döms till fängelse har ökat för de flesta brottstyper. Däremot har den genomsnittliga strafftiden minskat något. Den enda brottstyp där strafftiden har ökat något är rån. • Antalet domar för förberedelse till grovt rån har ökat avsevärt. Samtidigt har fängelsestraffens längd för dessa brott minskat. Andra iakttagelser • Den helt övervägande delen av straffen ligger i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. För fängelsestraffen är, förutom vid rån, andelen brott i den lägsta fjärdedelen större år 2005 än år 2000. • Det finns resultat som talar för "kvinnorabatt", dvs. att kvinnor får lindrigare påföljder vid misshandelsbrott, grov fridskränkning och olaga hot. Även gärningsmän mellan 18 och 21 år får generellt lindrigare påföljder och kortare fängelsestraff. • Återfall i brott har betydelse vid val av påföljd, men förefaller ha begränsad betydelse för t.ex. längden på fängelsestraff. • Försvårande omständigheter används i huvudsak för att rubricera ett brott som grovt, vilket i sig innebär att straffen blir längre. I övrigt förekommer relativt sällan att försvårande omständigheter åberopas. Dessa och många andra slutsatser och fakta finns att läsa i rapporten som går att beställa från vaktmästeriet på riksåklagarens kansli, 08-453 66 00. Bakgrund Regeringen gav den 8 december 2005 och den 14 december 2006 Åklagarmyndigheten i uppdrag att kartlägga domstolarnas straffmätning och påföljdsval i mål om brotten misshandel, grov misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, grovt olaga hot samt rån och grovt rån. Uppdraget har handlagts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

Under de senaste åren har ett antal fall av resning i brottmål uppmärksammats i debatten. Bland annat har frågor om själva förfarandet i samband med resningsansökningar diskuterats. - Resningsfrågor är ofta av annorlunda slag än de inom åklagarverksamheten i övrigt. Det är också viktigt att den som ansöker om resning har fullt förtroende för att ansökan behandlas opartiskt. Därför har jag beslutat inrätta den nya fristående funktionen. Överåklagaren, eller någon annan åklagare som handlägger ett ärende vid den nya funktionen, får inte tidigare ha haft någon befattning med det mål som en resningsfråga avser, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Huvudregeln är att lagakraftvunna domar gäller Huvudregeln i svensk rätt är att domar som inte längre kan överklagas på vanligt sätt - så kallade lagakraftvunna domar - ska gälla. Resning är i stort sett det enda institut genom vilket en lagakraftvunnen dom kan brytas upp på grund av att den kan antas vara felaktig i sak. Resning beviljas endast i undantagsfall, i enlighet med huvudregeln. När det gäller lagakraftvunna hovrättsdomar är det Högsta domstolen som avgör resningsärenden. I de fallen är riksåklagaren den dömdes motpart. - Samhället har intresse av en stabil rättsordning som innebär att de som har varit inblandade i en rättegång ska kunna känna trygghet och slippa leva under hot om att en sak som har prövats av domstol ska kunna tas upp igen. Mot det intresset står ett annat intresse, nämligen att felaktiga domstolsavgöranden ska kunna korrigeras. Resningsreglernas syfte är att få en avvägning mellan dessa intressen, säger Fredrik Wersäll - Med den nyafunktionen och de nya rutinerna skapar vi en ökad tydlighet i hanteringen av resningsärenden. Jörgen Almblad har en lång och bred erfarenhet av brottmål från olika delar av rättsväsendet. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till den nya befattningen, säger Fredrik Wersäll.

Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften. Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott. Regeringen gav i februari 2006 riksåklagaren Fredrik Wersäll i uppdrag att bland annat överväga om den gällande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn mot det som på engelska kallas grooming, det vill säga att vuxna, ofta via Internet, tar kontakt med barn i syfte att kunna utnyttja barnet sexuellt. Brottsförebyggande rådet (Brå) har samtidigt haft i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om företeelsens närmare karaktär och omfattning. Fredrik Wersäll har i dag lämnat över sin utredning till regeringen (Ds 2007:13, Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften). Brå har samtidigt redovisat sitt uppdrag (Brå-rapport 2007:11, Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet). Många unga utsätts för kontaktförsök via Internet Brå:s kartläggning visar att många barn utsätts för kontakter och kontaktförsök som barnen uppfattar har sexuella motiv. Kartläggningen visar vidare att det allra vanligaste är att de vuxna tar dessa kontakter via Internet. Hur många barn som utsätts är svårt att uppskatta, men i Brå:s kartläggning svarade närmare 40 procent av flickorna i årskurs 9 att de under det senaste året har via Internet fått sexuella förslag från för dem okända vuxna. Många av kontakterna leder också till att barnen utsätts för olika typer av sexualbrott, i första hand via Internet men ibland vid en fysisk träff med den vuxne förövaren. Ny bestämmelse i brottsbalken föreslås Fredrik Wersäll och Brå anser att olika förebyggande åtgärder kan bidra till att göra barn och unga mer riskmedvetna. Det bör också finnas möjligheter för Internetbranschen att genom tydligare användarregler och förbättrad övervakning minska utbredningen. I dag presenterar Brå också skolmaterialet Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott, som bland annat tar upp sexualbrott på Internet. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften är ett allvarligt samhällsproblem och därför föreslår Fredrik Wersäll att det i brottsbalken införs en ny bestämmelse om ansvar för kontakt med barn i sexuellt syfte. Det ska alltså vara straffbart att ha kontakt med barn under 15 år om syftet är att begå sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken mot barnet. Straffansvar ska enligt förslaget inträda oavsett hur kontakten tas (via Internet, telefon, i "verkliga livet" eller på annat sätt) och det ska inte krävas att det kan styrkas exakt vilken typ av sexualbrott som den vuxne förövaren har haft för avsikt att begå. I de lindrigare fallen bör påföljden kunna stanna vid böter, medan fängelse i upp till ett år bör kunna dömas ut i allvarligare fall. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Svarsskrivelserna behandlar frågan om den svenska lotterilagstiftningen är förenlig med EG-rätten.

Två kvällstidningar hade infört spelannonser för utländska spelbolag. Chefredaktörerna dömdes för brott mot lotterilagen (främjandeförbudet i 38 och 54 §§) till dagsböter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Chefredaktörerna har överklagat respektive beslut till Högsta domstolen. De gör gällande att främjandeförbudet och den därtill kopplade kriminaliseringen strider mot diskrimineringsförbudet i artikel 12 i EG-fördraget och att den svenska spellagstiftningen i sin helhet inte uppfyller de krav EG-rätten ställer. RÅ delar inte denna uppfattning och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Industrihampa som odlas efter korrekt gjord ansökan är inte narkotika och det gäller även vid befattning som inte hör till själva odlingen.

Målet gällde en person som stulit 1,6 kg torkad industrihampa från en åker där odling skedde för industriellt ändamål av godkänd hampasort och med nödvändiga tillstånd. Personen åtalades för narkotikabrott. Tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet med motiveringen att industrihampa inte är narkotika. RÅ överklagade och HD har nu fastställt hovrättens friande domslut. HD slår fast att industrihampa inte övergår till att klassificeras som narkotika om någon hanterar den utanför själva odlingen. Legalitetsprincipen innebär att innehavet objektivt sett inte är att bedöma som narkotikabrott.

HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år.

HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år. HD uttalar bl.a. följande. Åldersskillnaden mellan parterna var ca. 2 ½ år. De var kamrater och hade umgåtts under längre tid, men det var inte fråga om en kärleksrelation. Annat var inte visat än att samlaget var frivilligt och ömsesidigt. Det torde ofta förhålla sig så att när det gäller tonåringar kring 15-årsgränsen så har flickor hunnit längre i sin utveckling och mognad än pojkar. Det torde inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall, varför en viss schablonisering får tillåtas. Det är därför rimligt att när den yngre är mycket nära 15-årsgränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år. Ålders- och utvecklingsskillnaden mellan parterna var därför inte så stor att ansvarsfrihetsregeln inte kan tillämpas. Ett vänskapsförhållande av sådant slag som i målet uppfyller förarbetenas krav på "en nära och god relation". Hinder föreligger därför inte att tillämpa ansvarsfrihetsregeln också när relationen, som i detta fall, är kamratlig. Förhållandet mellan parterna dagarna efter händelsen kan inte anses ha visat att målsäganden påverkades av gärningen, varför det förefaller som målsäganden inte omedelbart uppfattat gärningen som ett övergrepp. Vid en samlad bedömning får det anses vara uppenbart att samlaget inte har inneburit ett övergrepp och den tilltalade skall därför inte dömas till ansvar för gärningen.

Målet gällde om den tilltalade hade begått grova bedrägerier och grovt skattebrott under påverkan av en allvarlig psykisk störning.

HD uttalar att depression med självmordsrisk kan utgöra en allvarlig psykisk störning och att det inte var uteslutet att den tilltalade led av en sådan störning under åtminstone slutskedet av den period åtalet avsåg. Den tilltalades handlande hade emellertid varit rationellt och präglats av ett adekvat och kontrollerat beteende. Förfarandet hade pågått under lång tid och innefattat komplicerade åtgärder. HD ansåg därför att den psykiska störningen inte kunde anses ha haft ett så avgörande inflytande på den tilltalades handlingssätt som är en förutsättning för att brotten skall anses ha begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Det förelåg därför inte hinder att döma den tilltalade till fängelse och hovrättens dom på fängelse ett år sex månader fastställdes.

Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens inspektion av brottsutredningar om våldtäkt och grov våldtäkt är klar. Inspektionen är en uppföljning av den granskning som skedde 2004-2005.

Syftet med den nya inspektionen har främst varit att se hur de åtgärder som förordades 2005 har påverkat utredningsarbetet. Inspektionen visar att utredningsarbetet har förbättrats på flera sätt. Samverkan mellan åklagare och polis har fördjupats och handläggningstiderna har minskat. Andelen åtal har ökat i förhållande till föregående granskning och andelen förordnanden av målsägandebiträden för brottsoffer har ökat betydligt i förhållande till granskningen 2004-2005. Dessutom kan man se en kvalitetsförbättring i och med att det "vänds på alla stenar" i fler ärenden. Något som ytterligare kan förbättras är användandet av videoinspelning vid förhör. Denna dokumentationsform bör användas i större utsträckning än i dag. Vidare bör rutinerna för information till målsäganden om målsägandebiträde och dokumentationen om detta stramas upp. Även dokumentation av direktiv kan förbättras. -Resultatet av inspektionen är mycket positivt, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Vissa delar i utredningsarbetet av våldtäktsmål har klart förbättrats, t.ex. har antalet förordnanden av målsägandebiträden ökat och handläggningstiderna minskat. Men det finns förstås alltid områden som kan förändras till det bättre och dessa arbetar vi vidare med. -Det är glädjande att se att det har skett förbättringar efter den första våldtäktsinspektionen. Det visar att polismyndigheterna tog till sig synpunkterna och har vidtagit konkreta åtgärder. Samtidigt ser vi att det finns ytterligare saker att förbättra. Vi får inte slå oss till ro, säger rikspolischefen Stefan Strömberg. Inspektionen har genomförts i fyra län - Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg - och omfattat 74 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret är över 15 år.

Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA samlas för att under det ”Europeiska året för lika möjligheter för alla” sätta fart på sina arbeten med mångfald, icke-diskriminering och social hållbarhet.

Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA samlas för att under det "Europeiska året för lika möjligheter för alla" sätta fart på sina arbeten med mångfald, icke-diskriminering och social hållbarhet. Genom projektet "mångfald.nu" samlas sex statliga myndigheter och bolag för att under det "Europeiska året för lika möjligheter för alla" sätta fart på sitt arbete med mångfald, likabehandling och social hållbarhet. Utgångspunkten är konkreta mål och utmaningar som var och en av de sex myndigheterna och bolaget har formulerat. -Tydligare direktiv, konkreta åtgärder och årliga uppföljningar; det är ambitionen, säger Ulla Johansson, projektledare för mångfald.nu från företaget WSP Analys & Strategi. Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA satsar nu medel och resurser för att skapa konkreta handlingsplaner för mångfalds- och jämställdhetsfrågorna. Bland åtgärderna ingår bland annat centrala arbetsgrupper som ska driva arbetet, översyn av rekryteringsprocesser och chefs- och personalutbildningar. - Ska vi kunna möta de krav ett mångfacetterat Sverige ställer på oss måste vi låta mångfaldsfrågor genomsyra bolaget. Ska förändringen bli av måste ledningen gå i täten, och det gör vi nu, säger Bilprovningens VD Magnus Ehrenstråhle. - Att på detta sätt bygga ett nätverk mellan myndigheter och verksamheter med likartade förhållanden är unikt och betyder mycket för att få igång mångfaldsarbetet. Vi delar med oss av våra erfarenheter och stöttar de verksamheter som inte har kommit lika långt, säger Goran Kostesic, enhetschef, Rikspolisstyrelsen.

Riksåklagaren har i dag utfärdat riktlinjer för åklagarnas handläggning av provokativa åtgärder. Syftet är att skapa klara och tydliga rutiner.

Provokation är en utredningsmetod som innebär att polisen eller tullen gör en åtgärd som syftar till att få fram bevisning om brott. Som exempel kan nämnas att polisen provocerar någon som misstänks för att inneha narkotika att sälja narkotikan och på så sätt avslöja sitt innehav. Provokation är inte reglerad i lag. Förutsättningarna för att använda metoden och hur en provokation ska gå till för att vara tillåten har i stället utvecklats i rättstillämpningen. Det råder enighet om att provokativa åtgärder ska beslutas av en åklagare och att de ska dokumenteras, men det finns inga bestämmelser som anger vilket underlag åklagaren ska ha för sitt beslut, hur beslutet ska utformas och hur det ska genomföras. Avsikten med riksåklagarens riktlinjer är att skapa klara och tydliga rutiner så att provokativa åtgärder beslutas och genomförs på ett enhetligt och förutsebart sätt och att de dokumenteras så noga att det i efterhand är möjligt att kontrollera att allt har gått rätt till. Promemoria som stöd för svårbedömd juridik Användning av provokativa åtgärder innehåller också många svårbedömda juridiska frågor. Det gäller t.ex. hur stark misstanken om brott skall vara, vilken typ av brottslighet som det är tillåtet att försöka avslöja genom provokation, vilken rätt till insyn den misstänkte skall ha i det dokumenterade underlaget och vilka konsekvenser en provokation kan få för den som har utsatts för provokationen. Brottmålsavdelningen vid riksåklagarens kansli har därför tagit fram en RättsPM som behandlar dessa och andra centrala frågor. Avsikten med promemorian är att den skall utgöra stöd för polis, åklagare och tull när de skall bedöma om och i så fall hur provokativa åtgärder skall genomföras. Samverkan mellan åklagare, polis och tull Både riktlinjerna och promemorian har utarbetats efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Tullverket. - Det har under lång tid funnits ett starkt behov av riktlinjer på det här området, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll. Det är en sedan länge accepterad arbetsmetod, men avsaknaden av tydliga och synliga regler har inneburit att den ofta har framställts som något som sker i det fördolda och som hemlighålls av polis och åklagare. Det är därför glädjande att vi nu kan presentera riktlinjer som åklagare, polis och tull står bakom. Men egentligen är det inget dramatiskt. - Riktlinjerna stadfäster i mångt och mycket det som redan sker i dag. Vinsten ligger därför främst i att systemet blir synligt, tydligt och förutsebart. På så sätt tror jag att riktlinjerna kommer att öka rättssäkerheten och i förlängningen allmänhetens förtroende för polis, tull och åklagare.