Torsdag den 29 juli kl. 11 meddelar Göteborgs tingsrätt dom i det s.k Gamlestadsmålet där 16 personer har stått under åtal för inblandning i ett mord och förberedelse till mord inom en av konflikterna i Biskopsgården i Göteborg. Åklagarna kommer vara tillgängliga för media på telefon för att kommentera domen.

Tingsrättens målnummer: B 533-21. Kontakt Kammaråklagare Stefan Lind, 010-562 70 65 Kammaråklagare Helena Treiberg Claeson, 010-562 70 69 Kammaråklagare Linda Wiking, 010-562 70 48 Åklagarna kommer vara tillgängliga för media på telefon mellan kl. 12 och 13.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag, tisdag den 27 juli 2021 har åtal väckts mot en iransk medborgare för dels folkrättsbrott, grovt brott, dels mord begångna i Iran 1988. Kammaråklagarna Kristina Lindhoff Carleson och Martina Winslow är tillgängliga på telefon i eftermiddag.

Åtalspunkt 1 – folkrättsbrott, grovt brott 1981–1988 pågick en internationell väpnad konflikt mellan Iran och Irak. I den avslutande fasen av den väpnade konflikten attackerades Iran vid flera tillfällen, bland annat den 26 juli 1988, av en väpnad gren av den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin. Irans dåvarande högste ledare, Ayatollah Khomeini, utfärdade kort därefter en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin och som var lojala i sin övertygelse skulle avrättas. Med anledning av ordern avrättades ett mycket stort antal av dessa fångar mellan den 30 juli och 16 augusti 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran. Den åtalade personen var, enligt åklagarna, vid den här tiden assistent till den biträdande åklagaren i fängelset i Gohardasht. Enligt åtalet har han, tillsammans med andra gärningspersoner i fängelset, deltagit i massavrättningarna och misstänks för att uppsåtligen ha berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med Mujahedin samt att han utsatt fångar för ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr och omänsklig behandling. Enligt åtalet var Mujahedin delaktig i den internationella väpnade konflikten mellan Iran och Irak. Mujahedins attacker utgick från irakiskt territorium och skedde i samarbete med den irakiska armén. Åklagarna menar också att det fanns ett samband mellan den väpnade konflikten och massavrättningarnas varför denna gärning bedömts utgöra folkrättsbrott, grovt brott. Åtalspunkt 2 – mord Ledningen i Iran beslutade därefter någon gång före den 27 augusti 1988 att även andra politiska fångar i iranska fängelser, som sympatiserade med olika vänstergrupper och som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro, skulle avrättas. Ett mycket stort antal av dessa fångar avrättades därefter under perioden 27 augusti – 6 september 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran. Åtalet omfattar också att den misstänkte, tillsammans med andra gärningsmän under denna period, har berövat livet av ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med andra vänstergrupperoch som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro. Dessa gärningar har inte bedömts ha samband med den väpnade konflikten och då brott mot mänskligheten inte kriminaliserades i Sverige förrän den 1 juli 2014 har dessa gärningar rubricerats som mord. – Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen. Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. – Den omfattande polisutredningen som lett fram till detta åtal är en viktig signal att även om brott har begåtts utanför Sveriges gränser och många år tillbaka i tiden, så kan denna typ av misstankar lagföras i Sverige, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. – Brott mot mänskligheten blev en del av den svenska brottsbalken först den 1 juli 2014 varför vi i åtalet inte har kunnat använda oss av den rubriceringen då de åtalade gärningarna ägde rum innan dess. Åtalet avser därför rubriceringarna folkrättsbrott, grovt brott och mord, klargör Kristina Lindhoff Carleson. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 15255-19. Målsäganden, vittnen och sakkunniga från olika delar av världen kommer att höras under förhandlingen som beräknas pågå från och med den 10 augusti 2021 till och med april 2022.   Kontakt Kammaråklagarna är tillgängliga för korta kommentarer i dag kl. 13–15 på telefon. Kristina Lindhoff Carleson, 010-562 54 31 Martina Winslow, 010-562 54 21   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I ärendet med skottlossningen i Flemingsberg i Huddinge kommun den 17 juli där två barn skottskadades, har en man i 25-årsåldern begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för grovt vapenbrott och grovt vållande till kroppsskada. Tid för häktningsförhandling är kl. 14.

Personen som begärs häktad anhölls under lördagen. – Förundersökningen har bedrivits med full kraft sedan händelsen ägde rum. En mängd utredningsåtgärder har vidtagits och har nu lett fram till att vi kunnat anhålla en person på sannolika skäl misstänkt för de här brotten, säger vice chefsåklagare Stefan Creutz. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12529-21.  Kontakt Vice chefsåklagare Stefan Creutz, 010-562 73 54. Åklagaren är tillgänglig för media efter häktningsförhandlingens avslutande.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På söndagskvällen den 25 juli påträffade polisen två personer avlidna på en adress i centrala Härnösand. Det finns inget som tyder på att någon utomstående har orsakat dödsfallen. En utredning om mord har inletts.

De avlidna personerna är en man och en kvinna. Mannen och kvinnan hade en relation. Polisen misstänker att en av dessa bragt den andra om livet och därefter tagit sitt eget liv. Utredningen bedrivs dock förutsättningslöst och man utreder även andra scenarier. Platsen är avspärrad, kriminaltekniskt arbete, förhör och andra utredningsåtgärder pågår. Åklagaren besvarar frågor från media under dagen i mån av tid. Kontakt Vice chefsåklagare Karin Everitt, 010-562 64 49.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två personer begärdes häktade under förmiddagen på sannolika skäl misstänkta för människorov på Hällbyanstalten i Eskilstuna den 21 juli 2021. Eskilstuna tingsrätt håller häktningsförhandlingar kl. 13.30 och 14.30.

Efter att sista häktningsförhandlingen avslutats är åklagarna tillgängliga för media per telefon till kl. 16. Innan dess är åklagarna inte tillgängliga. Tingsrättens målnummer: B 2509-21. Kontakt Vice chefsåklagare Charlotta Tanner, 010-562 57 73 och kammaråklagare Frida Hamberg, 010-562 59 57 är tillgängliga efter häktningsförhandlingarnas avslutande.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två män anhölls i går kväll runt 22.30 på sannolika skäl misstänkta för människorov på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. Männen hade barrikaderat sig i ett vaktrum och höll två från personalen som gisslan.

Efter förhandlingar med de misstänkta som var intagna på anstalten släpptes personalen och två personer kunde gripas. – I går runt 22.30 anhölls de två gripna männen på sannolika skäl misstänkta för människorov. Senast på lördag klockan 12.00 ska jag avgöra om personerna ska begäras häktade eller inte, säger kammaråklagare Frida Hamberg som är förundersökningsledare. Utredningen är i ett inledande skede och polisen vidtar just nu flera olika utredningsåtgärder. – Bland annat kommer förhör att hållas med de inblandade och vittnen till händelsen, säger Frida Hamberg. Detaljer kring händelseförloppet eller hur gärningsmännen har agerat inne på anstalten är för tidigt att kommentera. Målnummer i Eskilstuna tingsrätt: B 2509-21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I söndags anhölls nio personer skäligen misstänka för grovt vållande till kroppsskada och grovt vapenbrott efter en skjutning i Flemingsberg. Alla nio har under tisdagen försatts på fri fot av åklagare, även om misstankarna mot personerna kvarstår. Åklagaren är tillgänglig för media.

– De är fortfarande misstänkta men jag gör bedömningen att det som framkommit i utredningen i nuläget inte räcker för häktning. Därför har samtliga anhållna släppts, säger Stefan Creutz, vice chefsåklagare vid Södertörns åklagarkammare. – Förundersökningen försätter med full kraft. Det är en synnerligen allvarlig brottslighet och vi lägger ner stora resurser på utredningen, fortsätter Stefan Creutz. Kontakt Vice chefsåklagare Stefan Creutz är tillgänglig för media via telefon i dag klockan 14–15, därefter kan han ej lämna ytterligare kommentarer. 010-562 73 54.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Strålsäkerhetsmyndigheten har gett in en åtalsanmälan till Åklagarmyndigheten om brott mot strålskyddslagen. En förundersökning om brott mot 3 kap 1 och 2 §§ strålskyddslagen samt framkallande av fara för annan har inletts. Straffskalan för brott mot dessa förbud är böter eller fängelse upp till två år.

Efter spaningsarbete har åklagaren bedömt att en person är på sannolika skäl misstänkt för att ha innehaft radioaktiva ämnen och använt röntgenutrustning. – Inom ramen för den pågående utredningen har polisen under torsdagen genomfört husrannsakan på flera platser i Karlstad. Syftet har varit att gripa den misstänkta gärningsmannen, ta de radioaktiva ämnena och röntgenutrustningen i beslag samt att säkra bevisning avseende brottsmisstankarna, säger kammaråklagare Lukas Tigerstrand vid Åklagarkammaren i Nyköping. Strålsäkerhetsmyndigheten har bistått vid planering och genomförande av insatsen bl.a. när det gäller säkerhetsfrågor och hanteringen av eventuella beslag. – Vi ska nu förhöra den misstänkta personen och vittnen samt undersöka eventuella beslag och de platser där vi misstänker att hantering av föremålen har skett. Även i detta arbete kommer Strålsäkerhetsmyndighetens medarbetare att bistå oss, säger Lukas Tigerstrand. Hur pass farliga de radioaktiva ämnena och röntgenutrustningen är och om människor utsatts för strålning återstår att utreda. Strålsäkerhetsmyndigheten och polisen har kontaktat de som i första hand kan ha berörts. Det rör sig om boende i samma hus som förvaringen har skett. Allmänheten i stort behöver inte känna sig orolig, men med hänsyn till vad det rör sig om kommer saken noggrant att undersökas. Kontakt Kammaråklagare Lukas Tigerstrand är tillgänglig för media under dagen i mån av tid på 010-562 73 30.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I augusti 2020 sköts en 12-årig flicka ihjäl på en bensinmack i norra Botkyrka, söder om Stockholm. I dag åtalades tre personer med kopplingar till dådet för synnerligen grovt vapenbrott.

Natten mot den 2 augusti 2020 öppnades eld med automatvapen inifrån en bil i Norsborg i Botkyrka kommun. En 12-årig flicka träffades av två skott och avled. Utredningen visar att flickan inte var måltavlan för skotten. I samband med utredningen av mordet fick polisen tillgång till produktionsmaterial från en musikvideo som spelades in några dagar innan mordet skedde. Den officiella versionen av musikvideon publicerades på internet i slutet av augusti 2020. I musikvideon figurerar både det automatvapen och den bil, en vit Audi, som användes vid mordet i Norsborg. Av filmmaterialet framgår att personerna haft tillgång till ett antal vapen och bland annat hanterat dem på en skolgård i Västerås samt avlossat vapen från en bil som framförs i hög hastighet på en väg i tätbebyggt område i Västerås. Tre personer åtalades i dag vid Attunda tingsrätt för hanteringen av ett antal vapen under inspelningen av musikvideon. Ytterligare fem personer är häktade vid Södertörns tingsrätt misstänkta för mordet på den 12-åriga flickan. Samtliga fem har kopplingar till inspelningen av musikvideon och fyra av dem syns delta i musikvideon. En av dessa sitter sedan i juni häktad. Fyra av personerna är häktade i sin utevaro och en av dem har gripits i Spanien i förra veckan och kommer att överlämnas till Sverige. – Gripandet i Spanien möjliggjordes genom internationellt samarbete med hjälp av Eurojust, Europol och den svenska och spanska FAST-gruppen, säger vice chefsåklagare Anna Svedin. Tre personer är alltjämt häktade i sin utevaro och internationellt efterlysta. – Utredningen tyder på att de befinner sig i Turkiet och vi kommer att initiera ett utlämningsförfarande. Vi hoppas att Turkiet kommer att vara behjälpligt med att lämna ut dem till Sverige med tanke på brottets allvar, säger vice chefsåklagare Anna Svedin. Förundersökningen gällande mordet den 2 augusti 2020 fortsätter. Efter att utländsk polis lyckats knäcka den krypterade chattjänsten ”SKY ECC” utfärdades en europeisk utredningsorder till Frankrike för att få ut material. En första leverans av materialet skedde i början av veckan. – Vi har indikationer på att de personer vi utreder har använt sig av den här tjänsten bland annat och vi arbetar nu med att bearbeta och analysera det mycket omfattande materialet, säger kriminalinspektör Lukas Molander. Polisen efterlyser nu ytterligare information gällande mordet. – Vi förutsätter att det finns personer som har kunskap om mordet och gärningsmännen som ännu inte har kontaktat polisen – vi uppmanar alla som har kunskaper i ärendet att höra av sig, säger kriminalinspektör Lukas Molander. Vi önskar särskilt upplysningar om de vapen som förekommer i musikvideon i anslutning till den vita Audin, eftersom dessa ännu inte är anträffade, avslutar han.   Målnummer i Attunda tingsrätt: B 2441-21. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12845-20. Åklagare och polis kommer i nuläget inte att lämna fler kommentarer i ärendet.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten bjuder in till pressträff i Stockholm på torsdag den 15 juli i samband med att tre personer åtalas vid Attunda tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott. Åtalet är kopplat till en händelse där en 12-årig flicka sköts ihjäl i Norsborg, Botkyrka i augusti 2020 och på pressträffen kommer polisen även att ge en lägesbild gällande mordutredningen.

Tid och plats Pressträffen äger rum torsdag den 15 juli kl. 13 på polishuset, Norra Agnegatan 33–37, Stockholm, ingång från Polishusparken. Medverkande Vice chefsåklagare Anna Svedin, förundersökningsledare, Södertörns åklagarkammare. Kriminalinspektör Lukas Molander, utredningsledare vid polisens avdelning för grova brott i polisområde Stockholm Syd. Anmälan krävs Anmäl dig senast torsdag 15 juli kl. 10 till [email protected]. Ange namn och redaktion. På grund av covidrestriktioner kan endast en person per mediehus delta, i vissa fall två om fotograf medföljer. Var på plats i god tid. Inget insläpp utan föranmälan. Begränsat antal platser. Ta med presslegitimation eller liknande handling. Möjligheter till enskilda intervjuer med åklagaren och polisen finns efter pressträffen. Polis och åklagare är inte tillgängliga för media före pressträffen. Stämningsansökan samt material från förundersökningen kommer att finnas tillgängligt elektroniskt på pressträffen. Målnummer Attunda tingsrätt är B 2441-21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag hävt häktningen för de två personer som suttit häktade misstänkta för mord i Sundsvall den 7 december 2020.

– Misstankarna kvarstår och förundersökningen bedrivs alltjämt, säger kammaråklagare Lo Jonsson vid Åklagarkammaren i Sundsvall. Ärendenummer hos Åklagarmyndigheten: AM 175322-20.  Åklagaren ger för närvarande inga ytterligare kommentarer.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon tisdag den 13 juli meddelar Göteborgs tingsrätt dom i ett ärende där fyra män åtalats för grovt narkotikabrott gällande ett mycket stort antal överlåtelser av kokain.

Utredningen har kunnat identifiera 745 misstänkta köpare som blivit viktiga möjliggörare för grov organiserad brottslighet. Drygt 80 köpare har delgivits misstanke varav ett trettiotal har tagits på bar gärning direkt efter en överlåtelse. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 6905-21.  Kontakt Kammaråklagare Johan Udén på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet är tillgänglig för media i morgon tisdag kl. 11.30-12.30 på 010-562 70 47.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På onsdag den 14 juli kl. 14 meddelar Eksjö tingsrätt dom i målet där en man är åtalad för sju fall av mordförsök i Vetlanda i mars i år. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon.

Rättegången avslutades den 5 juli efter att Rättsmedicinalverket meddelat att den åtalade mannen inte led av någon allvarlig psykisk störning vid tiden för mordförsöken. Åklagaren har yrkat på livstids fängelse. Målnummer i Eksjö tingsrätt: B 431-21.  Kontakt Chefsåklagare Klas Lorefors är tillgänglig för media på onsdag den 14 juli kl. 14.30-15.30 på 010-562 59 93. –   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På onsdag den 14 juli kl. 11 meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där 30 personer är åtalade för en rad olika brott, bland annat försök till mord, synnerligen grovt narkotikabrott och människorov. Åklagarna är tillgängliga för media på onsdag.

Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 3712–21. Kontakt Alla tre åklagare är tillgängliga på telefon på onsdag den 14 juli kl. 12-13. Kammaråklagare Anna Stråth, 010-562 73 46. Hon är förundersökningsledare för brotten i samtliga åtalspunkter förutom åtalspunkterna 6 och 7. Kammaråklagare Sara Nilsson, 010-562 50 40. Hon är förundersökningsledare för åtalspunkterna 6 och 7 om allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, försök till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Kammaråklagare Ida Arnell, 010-562 73 58. Under förhandlingen har hon lagt fram åtalspunkterna 9-10 om människorov, rån, grovt vapenbrott, försök till grov utpressning, grov förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Dessutom åtalspunkterna 11-13 om grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Eksjö tingsrätt kommer i morgon fredag 9 juli att meddela dom i målet där tre unga personer är åtalade för bland annat ofredande, grov stöld, skadegörelse, grov mordbrand och mord. Åklagaren är tillgänglig för media när dom har meddelats.

Eksjö tingsrätt har inte meddelat vilken tid domen ska komma den 9 juli. Målnummer i Eksjö tingsrätt: B 239-21. Kontakt En timme efter att dom har meddelats kommer kammaråklagare Heléne Thomasson vara tillgänglig för media i cirka en timme på telefon 010-562 56 15.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kalmar tingsrätt meddelar på fredag den 9 juli dom i ett mål där en man och en kvinna är åtalade för att ha utsatt två små barn i Kalmar för grova sexualbrott och misshandel under flera års tid. Båda är häktade sedan maj och juni förra året. Ytterligare en kvinna är åtalad misstänkt för sexuellt ofredande.

Målnummer i Kalmar tingsrätt: B 2124–20. Kontakt Kammaråklagare Linda Caneus är tillgänglig för media på fredag den 9 juli kl. 13-14 på telefon 010-562 63 59.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åtal har i dag väckts i Kalmar i en större bedrägerihärva som har förgreningar runt om i landet och även utomlands.

Åtal väcks för tre fall av grovt bedrägeri, där beloppen sammanlagt uppgår till mer än sex miljoner kronor. Bedrägerierna har skett genom att gärningspersonerna har utgett sig för att ringa från banker och betaltjänsten Swish varefter målsägandena har förmåtts skicka pengar till gärningspersonernas konto. Bedrägerierna har varit väl organiserade och med en tydlig rollfördelning. Någon eller några har utfört själva uppringningarna av målsägandena. Andra personer har rekryterat målvakter som tagit emot pengar och ställt upp med ID-handlingar och BankID så att konton har kunnat skapas i deras namn på utländska banker och företag. – En person har hanterat ”tvätten” av pengar, som skett genom överföringar till utländska banker och företag med slutmålet att omvandla de frånlurade pengarna till kryptovalutan bitcoin, säger kammaråklagare Magnus Ling. Det första brottet skedde genom bedrägeri mot en målsägande i Oskarshamn, därför har ärendet hanterats av åklagare i Kalmar. Målnummer i Kalmar tingsrätt är B 4869–20. Kontakt Kammaråklagare Magnus Ling är tillgänglig för media i dag kl. 14-16, 010-562 63 63.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den tidigare anhållne 17-åringen, som är misstänkt för mordet på polismannen i Göteborg den 30 juni, har häktats efter förhandling i Göteborgs tingsrätt på söndagsförmiddagen.

Han är på sannolika skäl misstänkt för mord och mordförsök. Förhandlingen hölls bakom stängda dörrar efter att kammaråklagaren Ulrika Åberg hade yrkat på total sekretess. Kammaråklagare Ulrika Åberg är tillgänglig för medias frågor vid tingsrättens entré efter förhandlingen. Därefter är hon inte tillgänglig.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den anhållne 17-åringen, som är misstänkt för mordet på polismannen i Göteborg den 30 juni, har begärts häktad.

Häktningsförhandlingarna kommer att hållas i Göteborgs tingsrätt i morgon, söndag den 4 juli, klockan 10.00. Kammaråklagare Ulrika Åberg kommer inte att ge några kommentarer före häktningsförhandlingen. Däremot finns hon tillgänglig för medias frågor vid tingsrättens entré då förhandlingen är avslutad.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man som har varit anhållen i sin frånvaro är nu gripen och förd till polishuset i Göteborg för förhör.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten finns på plats utanför polishuset i Göteborg klockan 16.30 i dag för att svara på mediefrågor. De som medverkar är: Regionpolischefen Klas Johansson Kammaråklagaren Ulrika Åberg Utredningsledaren Anna Bergkvist Kommenderingschefen Teodor Smedius     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag, fredag den 2 juli utfärdat ett strafföreläggande till en riksdagsledamot för grovt förtal, för att hon på sociala medier pekat ut en jurist som brottslig. Riksdagsledamoten har godkänt strafföreläggandet.

Riksdagsledamoten har i ett kompletterande förhör erkänt gärningen. Påföljden för riksdagsledamoten är villkorlig dom och 60 dagsböter à 1 000 kronor samt en avgift till brottsofferfonden. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom från en domstol, skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång. Läs mer om strafföreläggande (länk) Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM – 29074-21   Kontakt Överåklagare Anders Jakobsson, Särskilda åklagarkammaren, 010-562 57 01 är tillgänglig för eventuella frågor kl. 14.00-15.30.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för en person som frikänts från mord på en 16-årig flicka i Husum, Örnsköldsviks kommun.

Överåklagare Mats Svensson, som handlägger ärendet, lämnar följande kommentar: – När hovrätten 1998 frikände den åtalade personen för mordet konstaterades att det fanns så kallad struktural bevisning men att det saknades direkt bevisning som band personen vid brottet. Det hade säkrats dna från en trolig gärningsman på kvarlevorna efter flickan, men mängden dna var så liten att man med dåtidens analysmetoder inte kunde få fram en sökbar dna-profil. Nu har en sådan dna-profil tagits fram och det har visat sig att det var den frikända personen som avsatt dna:t på brottsoffret. Enligt riksåklagarens mening är det sannolikt att hovrätten skulle dömt personen för mord om den nya bevisningen hade lagts fram under rättegången.   Kontakt Överåklagare Mats Svenson, 010-562 60 50. Tillgänglig i dag fredag kl. 10–12.   Ordförklaring Struktural bevisning är en typ av bevisning som består av samverkande indirekta omständigheter som ensamma inte kan bevisa en fråga som prövas men som tillsammans, under vissa omständigheter, kan bevisa frågan. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att en man ska dömas för våldtäkt mot barn och försök till våldtäkt mot barn för handlingar han begått mot en elvaårig flicka. Hovrätten rubricerade gärningarna som grova sexuella övergrepp.

En man åtalades för ett stort antal sexualbrott mot 17 olika målsägande. Majoriteten var flickor i åldrarna 10–13 år. Flickorna hade övertalats att ta bilder och filmer på sig själva med sexuellt innehåll och sedan skicka dem till mannen. Samtliga brott skedde över internet. De brott som nu överklagas gäller en 11-årig flicka. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska döma mannen för två fall av våldtäkt mot barn istället för grovt sexuellt övergrepp mot barn, vilket hovrätten dömde för, samt att han i ett fall ska dömas för försök till våldtäkt mot barn istället för försök till grovt sexuellt övergrepp mot barn. Hon yrkar också att mannen ska få ett väsentligt längre fängelsestraff än de fyra år som hovrätten dömde ut samt att skadeståndet till flickan ska höjas. – Flickan har tvingats genomföra mycket förnedrande sexuella handlingar mot sig själv genom att penetrera underlivet och anus. Forskningen visar att barn som utsätts för sexuella övergrepp via internet upplever det som extra kränkande och skamfyllt att de använt sin egen kropp som redskap och att den upplevda kränkningen är helt jämförbar med en penetration som gärningsmannen utför, säger riksåklagare Petra Lundh. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hur gärningarna ska rubriceras. Hon framhåller i överklagandet att det, till skillnad mot vad hovrätten skriver, enligt lagen inte har någon betydelse om barnet har utsatts för hot eller inte för att gärningarna ska bedömas som våldtäkt mot barn. Överklagandet finns här. Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Onsdag 30 juni kl. 11 meddelar Norrköpings tingsrätt dom i ett stort mål om grovt narkotikabrott och grova vapenbrott m.m. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon för att kommentera domen.

Tingsrättens målnummer: B 2882-20. Tidigare pressmeddelande vid åtal, 4 maj   Kontakt Kammaråklagare Thomas Ramstedt är tillgänglig för media på telefon onsdag 30 juni kl. 13–14, 010-562 58 82.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Förundersökningen om misstänkt våldtäkt i Umeå den 5 maj och som uppmärksammats av media läggs ner.

I förundersökningen har målsäganden och misstänkt förhörts ett flertal gånger och det har också hållits förhör med ett antal vittnen. Anledningen till att åklagaren lägger ner förundersökningen är att det inte går att bevisa att den misstänkte har haft sådant uppsåt eller har visat sådan grov oaktsamhet som krävs för att förfarandet skall vara brottsligt. Tidigare pressmeddelanden: Pressmeddelande 11 maj Pressmeddelande 12 maj  Kontakt Kammaråklagare Linnea Hedström vid Åklagarkammaren i Umeå är tillgänglig på telefon i dag kl. 13–15, 010-562 59 15.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag måndag 28 juni väckt åtal mot en 38-årig man misstänkt för mord på en 40-årig kvinna i småländska Alvesta den 17 april i år. Mordet skedde i centrala Alvesta mitt på dagen på öppen gata inför många vittnen. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i eftermiddag.

– Allt tyder på att kvinnan och mannen hade en relation. Såvitt vi fått fram har de känt varandra i ett halvår. De bodde inte tillsammans och brottet är inte hedersrelaterat. Mannen vidgår att han utfört handlingen och som motiv har han i förhör berättat om demoner, säger vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström som varit förundersökningsledare. Mannen slog, sparkade och använde kniv mot kvinnan. Våldet riktade sig mot kroppen och huvudet. Enligt rättsläkarens utlåtande dog hon av skador på halsen. – Det här är ett fruktansvärt brott, dels för att gärningsmannen använt mycket våld och dels för att det skett inför ögonen på minst femton vittnen. Det är svårt att förstå varför det hände. Ett vittne ingrep och försökte knuffa bort mannen, men utrymmet att hindra honom var ytterst begränsat. Händelseförloppet var mycket snabbt och han hade ett livsfarligt vapen tillgängligt, säger Lise-Lotte Norström. Målnummer i Växjö tingsrätt: B 2034-21. Kontakt Vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström är tillgänglig på telefon i dag kl. 13–14, 010-562 63 65.   Rättelse: I ett tidigare utskick stod att mordet skedde den 19 april, vilket är felaktigt. Rätt datum för händelsen är 17 april. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för dels den som spelar hög och störande musik, dels den som kör vattenskoter så att det stör. Nyordningen gäller från den 1 juli.

Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. Tidigare har ordningsbot för förargelseväckande beteende enbart kunnat utfärdas mot den som urinerar offentligt, men nu utvidgas alltså möjligheten. Boten för störande hög musik blir 1 000 kronor. Dagens beslut innebär också att polisen får rätt att utfärda ordningsbot för störande och onödig körning med fartyg, vilket är en bestämmelse i sjölagen. Bestämmelsen träffar alla båtar, men bakgrunden är problemet med buskörning med vattenskoter. Boten för detta blir 1 500 kronor. – Det här är störningar som drabbar väldigt många människor i deras hem eller när de vill koppla av på sin fritid. Sommaren är den tid när både vattenskotrar och högljudda bilkaravaner är absolut vanligast. Därför har jag beslutat att det här ska gälla redan från den 1 juli, säger riksåklagare Petra Lundh. – Detta är mycket välkommet och både underlättar och effektiviserar arbetet med att lagföra denna typ av brott. Dessutom avlastas vår utredningsverksamhet, som många gånger kan behöva prioritera ner dessa typer av ärenden till förmån för grövre brottslighet, säger Jesper Molander, polisinspektör vid NOA. Det som nu beslutas är en ny tillämpning av redan befintlig lagstiftning. Bägge företeelserna har alltså varit förbjudna redan tidigare. Bakgrund Åklagarmyndigheten har tagit fram ett förslag om förändringar i den så kallade ordningsbotskatalogen, där samtliga brott som kan ge ordningsbot finns beskrivna, inklusive vilken bot som gäller för vilket brott. Ordningsbotskatalogen är omfångsrik och ändringsförslagen är många. De föreslagna ändringarna har därför gått ut på en bred remiss, med sista svarsdatum den 8 juni. De nu aktuella brotten beslutas särskilt, med hänsyn till att de är särskilt vanliga under sommaren. Samtidigt beslutas också om ändringar i de delar av ordningsbotskatalogen som rör kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. för yrkestrafik, eftersom en ny förordning trädde i kraft den 24 maj 2021. Riksåklagaren kommer senare i år att ta ställning till övriga delar av förslaget. Vad är ordningsbot? Ordningsbot är en form av böter som utfärdas av polis (eller i vissa fall personal från Tullen och Kustbevakningen) direkt på platsen för brottet. Om den som får boten accepterar den gäller det som en lagakraftvunnen dom. Ordningsbot kan komma ifråga för brott som enbart har penningböter i straffskalan och används främst för olika typer av trafikbrott. Det är riksåklagaren som beslutar vilka brott som kan ge ordningsbot. Kontakt Kammaråklagare Johan Bülow, 010-562 61 71 (tillgänglig under förmiddagen). Kammaråklagare Fredrik Jönsson, 010-562 60 75. Jesper Molander, polisinspektör vid NOA (frågor om störande hög musik) och Johan Skogfeldt, sjöpolisen Stockholm (frågor om buskörning med vattenskoter). Bägge nås via Nationellt mediecenter vid Polismyndigheten, 010-563 91 70. Läs beslutet här.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Örebro tingsrätt meddelar i dag onsdag kl. 11 dom i ett mål där sammanlagt nio personer åtalats, varav bland annat sju för förberedelse till mord och fem för synnerligen grovt narkotikabrott. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

Målnummer i Örebro tingsrätt: B 5057-20. Kontakt Kammaråklagare Tove Kullberg är tillgänglig för media på telefon i dag onsdag kl. 13-14, 010-562 53 21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag väckt åtal mot sex personer, varav fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott där stora mängder narkotika tagits i beslag. Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som handlat med narkotika i Sverige som i försäljningsledet har ett marknadsvärde på flera hundra miljoner kronor. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

De åtalade männen och kvinnorna är mellan 23 och 70 år. Fyra av dem är häktade sedan i november förra året. Brotten som de är åtalade för har ägt rum i Stockholms södra förorter. Sammanlagt har polisen beslagtagit cirka 125 kg kokain med mycket hög renhetsgrad, cirka 15 kg metamfetamin och cirka 33 500 tabletter MDMA, också kallat ecstasy. – Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad, säger Ewa Korpi. I en lätt lastbil som användes av en av de åtalade, hittade polisen narkotika gömd i ett specialbyggt lönnutrymme i väggen mellan passagerarutrymmet och lastutrymmet i fordonet. Polisen har även tagit stora summor kontanter i beslag. – Vid gripandet av en av de tilltalade återfanns i hyrbilen som han körde bland annat 350 000 kronor i kontanter som jag menar kommer från narkotikaförsäljningen, säger Ewa Korpi. Målnummer Södertörns tingsrätt: B 18826-20. Huvudförhandlingen inleds den 29 juni och beräknas ta åtta dagar. Kontakt Kammaråklagare Ewa Korpi vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet är tillgänglig i dag onsdag kl. 12.30-13.30, 010-562 54 22.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Justitieombudsmannen, JO, har i dag meddelat sitt beslut av granskningen efter pressträffen där åklagaren berättade varför han lade ned förundersökningen om mordet på statsminister Olof Palme. JO menar att det var godtagbart att åklagaren namngav den misstänkta personen. JO är däremot mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin kommenterar JO:s beslut.

– Jag kan konstatera att Justitieombudsmannen delar min uppfattning att det var korrekt att namnge den misstänkta personen. Däremot har JO gjort en annan bedömning än vad jag gör i att utpeka den misstänkta som skyldig, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. – JO är mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Pressträffen hade föregåtts av noga överväganden av åklagaren med intentionen att förklara sitt nedläggningsbeslut på ett sätt så att allmänheten skulle förstå varför förundersökningen lades ner efter så lång tid. Vi respekterar givetvis JO:s beslut och uttalande i detta väldigt speciella ärende, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. I en skrivelse till JO i ärendet redogjorde vice riksåklagaren bland annat för följande inställning: Utredningen om mordet på statsminister Olof Palme utgör den brottsutredning som i svensk modern tid haft i särklass störst allmänintresse såväl i Sverige som utomlands. Mot bakgrund av det mycket stora allmänintresset anser jag att det har funnits ett stort behov av att ge allmänheten information om och förklara varför förundersökningen lades ned efter så lång tid. Om sådan information inte hade lämnats hade det kunnat leda till spekulationer och utpekanden av personer som överhuvudtaget inte var relevanta för förundersökningen. De överväganden och åtgärder som åklagaren har vidtagit måste därför ses i ljuset av ärendets mycket särpräglade karaktär.   Normalt bör varken målsäganden, misstänkt eller vittnen – med hänsyn till deras integritet – namnges i ett beslut att lägga ned en förundersökning. Samma sak gäller vid en pressträff med anledning av ett sådant beslut. Som åklagaren anfört skulle dock ett beslut att lägga ned förundersökningen angående mordet på Olof Palme utan att redogöra för hur polis och åklagare resonerat samt namnge vem som enligt dem kunde misstänkas för brottet med största sannolikhet ha lett till kvarvarande frågor, spekulationer och ryktesspridning kring vem som begått brottet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det stora allmänintresset anser jag att det har funnits skäl att namnge den person som åklagaren bedömde som misstänkt för mordet.   Enligt min uppfattning har åklagaren genom det sätt han uttryckt sig på inte pekat ut den namngivna personen som skyldig till mordet på Olof Palme utan endast som misstänkt. När det gäller övriga namngivna personer kan jag, i likhet med vad åklagaren anfört, konstatera att de flesta av dessa personer och deras roll i utredningen på olika sätt redan var kända för allmänheten innan pressträffen. För att få förståelse för varför förundersökningen lades ned har det funnits ett behov av att informera om de uppgifter som dessa personer lämnat under utredningen.   Med hänsyn till det stora allmänintresse som utredningen har föranlett anser jag att det var motiverat att presentera beslutet vid en pressträff. Eftersom syftet med pressträffen varit att redogöra för vad som låg bakom nedläggningsbeslutet kunde det dock med hänsyn till ärendets mycket speciella karaktär ha varit lämpligt att det som genomgicks vid pressträffen även hade framgått av det skriftliga beslutet. Det hade t.ex. kunnat ske genom en sammanfattning eller att det material som genomgicks vid pressträffen lades som en bilaga till beslutet. Allt för att den som tar del av det skriftliga beslutet ska kunna förstå varför förundersökningen lades ned även om det förflutit lång tid sedan beslutet.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20