Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har lagt ner förundersökningen om olovlig underättelseverksamhet.

I november 2010 gjorde medieuppgifter gällande att amerikanska myndigheter sedan år 2000 bedrivit övervakning av misstänkta personer i ett flertal länder. Med anledning av detta beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att inleda en förundersökning om bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Förundersökningen läggs nu ner eftersom olovlig underrättelseverksamhet inte kan styrkas, det inte går att utreda brott mot personuppgiftslagen och det saknas anledning anta att brott mot tystnadsplikt begåtts.

Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

Sture Bergwall dömdes 1998 av Hedemora tingsrätt för mord på dennioåriga norskaflickan Therese Johannessen. Mordet skulle ha ägt rum i juli 1988. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i september 2010 resning i målet. "Det finns ingen bevisning som direkt binder Bergwall till brottet. Bevisvärdet av hans tidigare erkännande och de uppgifter som han lämnat under förundersökningen och vid huvudförhandlingen i Hedemora tingsrätt angående Therese Johannessen och de aktuella platserna är /- - -/ begränsat", skriver Olle Sohlberg i sitt beslut.

Riksåklagaren kommer inte att överklaga den uppmärksammade domen från Hovrätten över Västra Sverige som gäller stämpling till terroristbrott med anknytning till Somalia.

I målet kom tingsrätten och hovrätten till olika beslut. Tingsrätten dömde de tilltalade till fängelse i fyra år medan hovrätten med samma underlag ogillade åtalet. Enligt åtalet hade de två tilltalade åtagit sig att utföra självmordsattentat med mord, grov misshandel, grov skadegörelse och grov allmänfarlig ödeläggelse som följd. Målet gällde stämpling, dvs. att de tilltalade hade beslutat tillsammans med andra att utföra dåden. Eftersom stämpling avser ett skede som ligger så tidigt i händelsekedjan fram till det fullbordade brottet, finns det sällan någon mer omfattande konkret bevisning. Att två domstolar kommer till så olika resultat som i det här målet, är ett tydligt uttryck för bevissvårigheterna. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och det är framför allt frågor i vilka det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för en prövning där. Däremot har bevisfrågor av den typ som det här målet gäller mera sällan en sådan principiell och generell betydelse. Det finns därför inte tillräckliga skäl att överklaga hovrättsdomen.

Chefsåklagare Peter Claeson ska begära att Solna tingsrätt sätter ut ett datum för målet.

Den 1 februari 2010väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats. Kompletteringen är nu klar och kommer att sammanställas och överlämnas till försvarare, målsägandebiträde och domstol vilken beräknas ske på måndag den 28 mars 2011. Chefsåklagare Peter Claesonkommer därefter att ge in en skrivelse tillSolna tingsrättdär han begär att tingsrätten sätter ut datum för huvudförhandling i målet. I övrigt har Peter Claeson inga kommentarer att lämna.

Riksåklagaren har överklagat hovrättsdomen i det mål som gäller en ung flicka som haft samlag mot betalning i Malmö.

Riksåklagaren yrkar att en av de åtalade männen döms för våldtäkt mot barn, eftersom han anser att mannen - som hade samlag med den då 14-åriga flickan flera gånger - har haft skälig anledning att anta att flickan inte fyllt 15 år. Malmö tingsrätt dömde mannen för våldtäkt mot barn, medan hovrätten ogillade åtalet och menade att mannen inte hade varit i så hög grad oaktsam i förhållande till flickans ålder att han kunde dömas för brottet. Enligt bestämmelserna i brottsbalken (6 kap. 13 §) finns det inget krav på full kännedom om den unga personens ålder. Syftet med bestämmelsen, skriver riksåklagaren, är att gärningsmannen "inte ska kunna undgå ansvar genom att hänvisa till att han inte haft säker kännedom om barnets verkliga ålder". I det här fallet menar riksåklagaren att det funnits en så pass stor osäkerhet om flickans ålder att mannen borde ha avstått från samlag med henne. - Det är viktigt att det finns en tydlighet i hur frågan ska bedömas. I det här målet har domstolarna kommit till olika bedömningar på i stort sett samma material. Det saknas direkt vägledande rättspraxis om hur bestämmelsen ska tillämpas och därför har jag överklagat hovrättsdomen i den delen, säger riksåklagare Anders Perklev. Övriga delar av domen överklagas inte. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och omständigheterna är sådana att målet i övrigt inte är lämpligt för en prövning där. Det är främst frågor där det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för prövning i Högsta domstolen. Det innebär att det inte är tillräckligt att man anser att det finns skäl att göra en annan bedömning än hovrätten i en fråga för att överklaga i den delen.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om de nya medieuppgifterna i Assangeärendet.

Kontakta presstjänsten för mer information.

Fredag den 11 mars väcks åtal mot den man som misstänks för mord på en ung kvinna på Hisingen. Mordet begicks den 26 september 2010. Kammaråklagare Stina Lundqvist på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet fredag den 11 mars klockan 13.00-15.00 på telefon 031-739 41 61

Ett nätverk för olovlig fildelning har lagt ned sin verksamhet efter ett tillslag. En centralt placerad person har erkänt.

Förra veckan gjorde polisen ett tillslag mot en centralt placerad person inom ett av de viktigaste nätverken för olovlig fildelning i Sverige. Nätverket, som haft ca 35 000 medlemmar, har fokuserat på att dela ut nyutgiven film som hämtats från nätverk inom den så kallade"Scenen". Nätverket har använt den s.k. BitTorrent-tekniken. Enligt utredningen har personen, en man i 25-årsåldern, bland annat under en tvåveckorsperiod i höstas laddat upp mer än tusen filmer till nätverket. Vid husrannsakan anträffades den dator som mannen använt. Mannen kunde senare gripas och i förhör erkände han brott och berättade om verksamheten. Efter tillslaget har nätverket lagt ned sin verksamhet.

Med anledning av ett inslag på TV4 den 1 mars 2011 om de två svenska soldater som sköts till döds i Afghanistan lämnar chefsåklagare Krister Petersson följande kommentar: - Inslaget innehåller inga nyheter i sak. De slutsatsersom TV4 drar av materialetär deras egna. I övrigt kan jag inte kommentera handlingar som jag själv hemligstämplat.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Beslutet kan överklagas. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer om ärendet medan det handläggs av brittiska myndigheter dsafsdfasdfsdf

Beslut fattas den 24 februari i London. Överåklagare Marianne Ny ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

Förhandlingen om överlämnande av Julian Assange till Sverige avslutades vid Belmarsh Magistrates Court den 11 februari. Domstolen meddelade att beslut kommer att avkunnas den 24 februari 2011 kl 10.30 (lokal tid). Information om domstolens belsut kommer att lämnas påwebbplatsen snarast möjligt efter att det avkunnats. Om beslutet överklagas av någon av parterna kommer vidare information om handläggningen att lämnas senare. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Den 28 februari i år är det 25 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Mot bakgrund av detta inbjuds medier för intervjuer.

Utredningen som anses vara en av världens mest omfattande fortgår då det inte längre är aktuellt med preskription. För att tillgodose behovet från medier finns möjlighet att träffa förundersökningsledare vice riksåklagare Kerstin Skarp samt Palmegruppens chef kommissarie Stig Edqvist. Pressträffen hålls i Rikskriminalpolisens lokaler, polishuset Kronoberg, för intervjuer och fototillfälle. Datum: måndagen den 21 februari 2011 Tid: 13.00 och framåt. Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Observera att endast föranmälda bereds plats och att du måste anmäla dig även om du haft kontakt med Rikskriminalpolisen i detta ärende tidigare.

Det kommer många förfrågningar om intervjuer med överåklagaren Marianne Ny. Hon kommer inte ge några intervjuer om ärendet som gäller överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Hon kan inte heller lämna några kommentarer till den pågående förhandlingen vid Belmarsh Magistrates Court, London.

Anders Perklev kommenterar kritiken mot det svenska rättssystemet och mot åklagaren.

Under förhandlingarna i London om överlämnande av Julian Assange har flera mycket kritiska synpunkter kommit på det svenska rättssystemet och på hur överåklagare Marianne Ny har agerat. Både möjligheten till en rättssäker prövning i Sverige och åklagarens behörighet har ifrågasatts. Med anledning av kritiken vill riksåklagare Anders Perklev ge följande kommentar: -Kritiken har framförts som en del av Julian Assanges försvar och utgör alltså partsinlagor i ett pågående mål. Jag själv eller Marianne Ny har därför inte anledning att närmare kommentera kritiken, utanför det bemötande som sker i själva rättegången. Julian Assange har självfallet rätt att utforma sitt försvar på det sätt han önskar, och han ska liksom alla andra misstänkta personer betraktas som oskyldig tills motsatsen har fastställts av en domstol. -Mot bakgrund av att vissa uttalanden riktar sig mot Marianne Ny personligen vill jag dock klargöra att enligt svensk rätt gäller, till skillnad från vissa andra rättssystem, så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att en åklagarei princip är skyldig att så långt det är möjligt fullfölja en brottsutredning, och när det finns tillräcklig bevisning, fatta beslut om åtal. Marianne Ny har alltså agerat helt i enlighet med sin roll som allmän åklagare, och hon har självfallet den behörighet som krävs för de beslut som har fattats i ärendet.

Den 7 och 8 februari kommer en förhandling om överlämnade av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern att äga rum i London.

Domstolen kommer efter förhandlingen att tillkännage när beslut meddelas. Information om detta kommer då att lämnas på vår webbplats. Domstolsbeslutet kan överklagas. Ärendet handläggs av brittiska rättsliga myndigheter och överåklagaren Marianne Ny har ingen ytterligare information att lämna om ärendets handläggning.

Beslutet om omvandling kommer för tidigt i förhållande till frigivningstidpunkten, anser riksåklagaren.

Riksåklagaren har överklagat Göta hovrätts beslut att omvandla Mattias Flinks livstidsstraff till fängelse i 36 år. Hovrättens beslut innebär att villkorlig frigivning skulle kunna äga rum tidigast år 2018. Det återstår alltså närmare åtta år fram till frigivningstidpunkten. Enligt riksåklagaren ska lagen om livstidsomvandling inte tillämpas på det sätt som hovrätten har gjort. Om domstolen bedömer att det kommer att dröja så lång tid som i det här fallet, är det för tidigt att omvandla livstidsstraffet redan nu. Ett beslut om omvandling ska grundas på en bedömning av risken för återfall i allvarlig brottslighet. Om frigivningstidpunkten ligger långt fram i tiden, är det inte möjligt att med någon säkerhet bedöma hur stor återfallrisken kommer att vara vid frigivningen. Det finns, enligt överklagandet,en risk för att praxis kan kommer att utvecklas så att beslut om omvandling kommer allt tidigare och utan att det finns ett tillräckligt underlag för en säkerhetsprognos. Målet har därför betydelse för hur lagen kommer att tillämpas i fortsättningen.Det är denna principfråga som har föranlett riksåklagaren att överklaga beslutet. I överklagandet förs inget resonemang om strafftiden som sådan.

Det har tidigare meddelats att det första åtalet avseende den s.k. Göteborgshärvan troligen skulle ha väckts i morgon (fredag).

Tidpunkten för åtalet kommer dock att behöva flyttas till i början av nästa vecka (tisdag eller senast onsdag).

Dagens förhandling är endast av förberedande karaktär. Någon information kan därför inte lämnas i dag.

I dag genomförs en förhandling i London som behandlar frågan om överlämning av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern. Förhandlingen är endast av förberedande karaktär och förhandling i sak är, enligt uppgift, planerad att äga rum i början av februari. Överåklagare Marianne Ny har därför ingen information att lämna i dag. För frågor om bland annat samtyckesbestämmelser i brittisk sexualbrottslagstiftning hänvisas till den statliga utredningen SOU 2010:71 Sexualbrottslagstiftningen - utvärderingen och reformförslag, kapitel 5.4

- Grov våldsbrottslighet ges alltid högsta prioritet och vi har täta och intensiva kontakter med länskriminalen i Skåne.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar mycket bra och vi har också erbjudit länskriminalen alla de resurser som står till vårt förfogande. Sedan i somras har vi sammantaget 7 mordärenden i Malmö. I alla utom ett av dessa ärenden har åklagare gått in som förundersökningsledare. Vi har dessutom goda förhoppningar om att vi inom kort kommer att finna misstänkta även i de mord som inträffat under de senaste dagarna. I övrigt är vi tvungna att vara restriktiva med ytterligare information då vi just nu befinner oss mitt i utredningsarbetetav dessa som omfattas av sekretess, säger chefsåklagare och kammarchefen Ola Sjöstrand.

Attunda tingsrätt har häktat en person misstänkt för förberedelse till terroristbrott, i enlighet med åklagarens begäran.

Domstolen beslutade också om yppandeförbud. Åtal ska vara väckt senast den 13 januari 2011 klockan 11.

Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Under tisdagskvällen och fram till onsdagens morgon gick det inte att komma in på vår webbplats på grund av överbelastning.

Vår leverantör har bekräftat att det rör sig om en överbelastningsattack mot webbplatsen vilket gjort att den blev oåtkomlig. Leverantören har vidtagit åtgärder för att säkra driften av webbplatsen och vår förhoppning är att det fortstättningsvis ska gå bra att komma åt den för våra besökare. Webbplatsen kan dock vara lite instabil under den närmaste tiden, på grund av fortsatta försök utifrån att överbelasta den. Myndighetens webbplats ligger helt utanför myndighetens övriga IT-system och inga andra system påverkas därför. Attacken mot webbplatsen är polisanmäld. dsafsdfasdfsdf

Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna några kommentarer.

Ärendet hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren kan därför för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet.

Överåklagare Marianne Ny kommer att lämna kommentarer i Assangeärendet senare under tisdagen.

Med anledning av medieuppgifter om att Julian Assange ska ha gripits, kommer överåklagare Marianne Ny att lämna kommentarer under senare delen av eftermiddagen tisdag den 7 december. Närmare information kommer om vid vilken tidpunkt kommentarerna kan ges.

Överåklagare Marianne Ny, ansvarig för utredningen i Assange-ärendet är tillgänglig för frågor vid en pressträff i polishuset i Göteborg idag kl 16.45.

Detta med anledning att det varit många frågor om det som hänt i ärendet. Det finns dock inte någon egentlig ny information att ge. Journalister som önskar delta samlas i entrén på polishuset i Göteborg, Ernst Fontells plats 3. Medtag pressleg. Observera att det råder fotoförbud i polishuset. Däremot kommer det vara möjligt att fotografera och filma i Hörsalen där pressträffen äger rum.

Brittisk polis har i dag gripit Julian Assange. Överåklagaren ger med anledning av detta en kommentar.

Överåklagare Marianne Ny har utfärdat den europeiska arresteringsorder som möjliggjort gripandet av Julian Assange. Den europeiska arresteringsordern grundas i sin tur på ett häktningsbeslut från Svea hovrätt den 24 november. Marianne Ny lämnar följande kommentar med anledning av dagens händelser: -Förutom gripandet har det inte hänt något nytt i utredningen, men gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter, säger Marianne Ny. Åklagaren vill också poängtera att ärendet uteslutande rör Julian Assanges agerande som privatperson. -Jag vill göra klart att jag inte har utsatts för några som helst påtryckningar av politisk eller annan karaktär. Jag agerar som åklagare med anledning av misstankar om sexualbrott som begåtts i Sverige i augusti. Svenska åklagare är helt självständiga i sitt beslutsfattande, säger Marianne Ny.

Olika regler gäller inom EU (överlämnande) och utanför EU (utlämning).

Av rambeslutet om europeisk arresteringsorder följer att Sverige inte hur som helst kan utlämna en person som överlämnats till Sverige. När det gäller överlämnande till en annan medlemsstat finns regler som gör att den verkställande medlemsstaten (den stat som överlämnat den berörde) under vissa förhållanden måste godkänna ett vidareöverlämnande. När det däremot gäller utlämning till en stat som inte är medlem i EU gäller att myndigheterna i den medlemsstat som verkställt arresteringsordern (den stat som överlämnat personen) måste samtycka till en sådan utlämning. Sverige kan alltså inte utan ett sådant samtycke utlämna någon till t.ex. USA.

Lägesrapport om den europeiska arresteringsordern, måndag den 6 december.

Överåklagare Marianne Ny har lämnat de kompletteringar som brittisk polis begärt. Ärendet hanteras nu av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren lämnar för närvarande ingen ytterligare information om handläggningen av arresteringsordern.

Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.

En åklagare får utfärda en arresteringsorder för lagföring. Arresteringsorder får utfärdas för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Arresteringsordern får även uppta så kalladeaccessoriska brott. Detta innebär att om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som det inte är föreskrivet ett års fängelse anges i arresteringsordern. Den eftersökte behöver inte vara häktad för ett accessoriskt brott. En arresteringsorder får endast utfärdas om det, med hänsyn till det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma, framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitetsprincipen). Vid denna bedömning ska man ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det finnas ett häktningsbeslut. En åklagare som har för avsikt att utfärda en arresteringsorder måste därför begära personen häktad i sin frånvaro genom en häktningsframställan, som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter häktningsförhandling och beslutar om personen ska häktas eller ej. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det räcker alltså inte med skälig misstanke. Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig skickas arresteringsorden till IPO (enheten för internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen) för efterlysning i SIS (Schengen Information System) och Interpol. Är den efterlystes vistelseort känd kan arresteringsorden skickas direkt till den behöriga myndigheten i det aktuella landet, på det språk som landet har angett. I dessa fall är det lämpligt att efterlysning ändå sker. Om det andra landet anser att arresteringsordern behöver kompletteras underrättas åklagaren för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Hur förfarandet går till i det andra landet varierar från land till land. Förutsättningarna för att vägra verkställa en arresteringsorder är särskilt reglerat. När den eftersökta personen grips ska han upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Han ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Omhan inte samtycker har han rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där han gripits. Därefter är det myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder. Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister. Åklagaren har ansvaret för att en eftersökte förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av IPO. dsafsdfasdfsdf

Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. Kompletterande uppgifter kommer att sändas till brittisk polis.

Julian Assange är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut. Högsta domstolen har i dag beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. För att HD ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Det kan beviljas om ärendet bedöms ha stor betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra synnerliga skäl. Arresteringsordern grundas på det häktningsbeslut som nu är prövat i samtliga tre instanser. Den komplettering som brittisk polis har begärt avser uppgifter om straffen för de övriga brott, utöver våldtäkt, som Julian Assange är häktad för. De begärda uppgifterna kommer snarast att sändas över. Den tidigare arresteringsordern gäller.

Överåklagare Marianne Ny bekräftar i dag att en europeisk arresteringsorder har utfärdats för Julian Assange.

Hon kan för tillfället inte ge ytterligare upplysningar i ärendet, detta med hänsyn till sekretessen.