Åklagarmyndigheten har granskat 13 ärenden om sexuella övergrepp mot barn i utlandet. Rapporten visar att åklagarna försökt ta till vara de möjligheter som finns att utreda misstankarna och att det finns behov av metodstöd.

Syftet med granskningen har varit att ge en samlad kunskap om antalet ärenden i denna brottskategori och hur de handläggs, för att bland annat kunna utarbeta stöd för åklagarnas handläggning. Granskningen har genomförts under 2011 av Utvecklingscentrum Göteborg. Sammanlagt 13 ärenden där anmälan gjorts under åren 2008-2010 har granskats. Undersökningen visar att åklagarna försökt ta tillvara de möjligheter som funnits att utreda brottsmisstankarna, vilket i några fall gett resultat. Vid tidpunkten då rapporten sammanställs, i december 2011, är två personer häktade i Sverige för övergrepp som begåtts utomlands. Metodstöd ska tas fram Granskningen har visat på behov av ett metodstöd för åklagarna. Under 2012 kommer därför ett kortfattat metodstöd att tas fram. Sedan några år finns ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare, som främst består i att en svensk brottsutredning bedrivs parallellt med den i utlandet. Detta arbetssätt ska utvärderas.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan inte ge någon kommentar om ärendet under onsdagkvällen.

Agnetha Hilding Qvarnström är tillgänglig under torsdagen den 29 december via telefonnumren i högerspalten. Bakgrund Fyra män greps i Göteborg den 11 september. Tre av dem häktades den 14 september misstänkta för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks. Åtal väcktes den 6 december. Efter det att rättegången avslutats den 28 december beslutadetingsrätten att de tre männen inte längre skulle vara häktade. Dom faller den 20 januari 2012.

Den man som är misstänkt för folkmord i Rwanda har begärts häktad av åklagaren.

Häktningsframställan lämnades in till jourdomstolen på förmiddagen den 25 december och avser folkmord i Rwanda under perioden 7 april till mitten av juli år 1994. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Ewamari Häggkvist, kan inte lämna mer information för tillfället.

Den man som är misstänkt för krigsbrott i Rwanda kommer att begäras häktad under julhelgen, dock inte på julafton.

Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa bötesstraffet.

Enligt RÅ:s riktlinjer från 2004 saknas det normalt skäl till ungdomsrabatt vid brott som ska föranleda dagsböter för gärningsmän som är 18 - 20 år gamla. I doktrinen har det emellertid tagits fram en modell enligt vilken en reduktion av bötesstraffen ska ske även för denna åldersgrupp. Praxis är för närvarande inte enhetlig varför det enligt RÅ finns skäl för Högsta domstolen att pröva överklagandet.

Kammaråklagare Gunnar Fjaestad kommenterar överklagandet.

- I mitt överklagande vill jag understryka att sjuksköterskan har engarantställning i förhållande till de patienter som ringer till SOS Alarm. - Enligt min uppfattning har alltså sjuksköterskan en ovillkorlig skyldighet att ge prio 1 larm när det är nödvändigt. Jag vill också i överklagan markera att en ambulans i sig hade utgjort en integrerad del av den intensivvård patienten var i behov av vid tillfället, sägerGunnar Fjaestad.

Brittisk domstol har beslutat att Assange har rätt att överklaga frågan om överlämnande till Sverige till Storbritanniens högsta domstol. Den rättsliga fråga som är aktuell är svenska åklagares behörighet.

Den fråga som Assange fått tillstånd att överklaga är om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Enligt EU-rambeslutet som reglerar den europeiska arresteringsordern ska varje stat utse de rättsliga myndigheter som är behöriga att utfärda en europeisk arresteringsorder. Den svenska reglering som syftar till att genomföra EU:s rambeslut i denna del återfinns i 3 § förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av förordningen framgår att en arresteringsorder för lagföring utfärdas av åklagare. Med lagföring avses utredning om brott och prövning av om åtal ska ske, samt - om åtal väcks - den efterföljande rättegången. Enligt samma bestämmelse bestämmer riksåklagaren vilka åklagare som är behöriga att utfärda en arresteringsorder. Riksåklagaren har i 1 kap 3 § Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2007:12 bestämt att alla allmänna åklagare har den behörigheten.

-De tre personer som nu åtalas vid Göteborgs tingsrätt är misstänkta för förberedelse till mord under september 2011 i Göteborg. Det tänkta offret för dådet var konstnären Lars Vilks, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Förundersökning har pågått sedan mitten av september och huvudförhandling förväntas påbörjas senare i december 2011.

Polsk domstol beslutade i dag att de två männen ska utlämnas.

De två männnen sitter sedan en tid tillbaka häktade i Polen, misstänkta för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. - Det går i dag inte att säga exakt när de två männen kommer att anlända till Sverige, säger förundersökningsledare Patrik Tilly, åklagarkammaren i Borås.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det chefsadministratören på åklagarkammaren i Sundsvall som berättar om sitt arbete.

På webbplatsen finns en särskild sida med information om Assangeärendet.

Se länk i högerspalten. Informationen uppdateras allt eftersom ärendet fortskrider.

Åklagare Gunnar Fjaestad kommenterar domen mot sjuksköterskan vid SOS Alarm

"Tingsrätten har grundligt och välformulerat redovisat skälen för ogillande dom. Jag delar tingsrättens analys av sjuksköterskans handläggning av ärendet med Emil Linell och att denne varit oaktsam i sin tjänst vid det aktuella tillfället. Jag är emellertid av den bedömningen att om Emil Linnell hamnat under snabb akut vård - och denna hade tagit sin början redan i ambulansen - hade prognosen vänt enbart till dennes fördel. Emil Linnell var i sådant skick att han kunde tala medsjuksköterskan strax efter kl 06.00. Om han istället befunnit sig i en ambulans och erhållit akutvård vid samma tid menar jag att Emil Linnell överlevt och att detta - så lång det går - är visat." Gunnar Fjaestad har ännu inte tagit ställning till om han ska överklaga tingsrättens dom.

Säkerhetspolisen bjuder in till pressträff onsdagen den 7 december för att ge en uppdatering om utredningsläget angående terroristbrottet i Stockholm den 11 december 2010.

Med anledning av att det snart har gått ett år sedan terroristbrottet i Stockholm och vi vet att allmänhetens intresse är stort syftar pressträffen till att berätta så mycket som möjligt, inom ramen för den rådande förundersökningssekretessen, om det arbete som fortfarande pågår. Plats: Polishuset Stockholm, notera ingången Kungsholmsgatan 45. Tid: Onsdagen den 7 december klockan 10.00. Medverkar gör representanter för Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen. Pressträffen kommer att vara på svenska. OBS: Föranmälan (namn, redaktion, e-post och mobiltelefonummer) till [email protected]. Presslegitimation eller motsvarande är ett krav för att delta.

En polisman åtalades för tjänstefel då han under en biljakt vid två tillfällen underlåtit att rapportera och få tillstånd till att preja en motorcyklist som vägrat stanna på polismannens befallning.

Han hade också i mycket hög fart fortsatt förföljandet av motorcykeln trots att han fått uttrycklig order att avbryta detta. Biljakten slutade med att motorcyklisten körde av vägen och skadades allvarligt. Enligt hovrätten hade polismannen varit skyldig att rapportera endast en av de två prejningarna och att rapporteringsskyldigheten i det fallet varit en ren formalitet, varför överträdelsen skulle bedömas som ringa och således vara straffri. När det gällde det fortsatta förföljandet godtog hovrätten polismannens invändning att han trodde att förföljandet övergått i ett s.k. efterföljande, vilket var tillåtet. Riksåklagaren yrkar att HD ska döma polismannen för tjänstefel. Som skäl för prövningstillstånd åberopas bl.a. att hovrättens dom på ett olyckligt sätt sänder ut felaktiga signaler om att det i princip kan vara straffritt att bryta mot för polisverksamheten mycket väsentliga regler om rapporteringsskyldighet och därmed sammanhängande tillståndsgivning.

Riksåklagaren har beslutat att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes för mord.

Svea hovrätt dömde år 2002 en person för mord på sin sambo genom att ha kastat ut henne från fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Påföljden bestämdes till fängelse på livstid. Den dömde ansökte därefter om resning vid två tillfällen. Högsta domstolen beslutade år 2007 respektive år 2009 att avslå resningsansökningarna. Den dömde har nu begärt att riksåklagaren ska återuppta förundersökningen i målet och att vissa utredningsåtgärder ska vidtas. Riksåklagaren beslutade den 23 november 2011 att återuppta förundersökningen. Regelverk och praxis I nuläget saknas reglering av i vilka situationer utredningsåtgärder och förundersökning ska vidtas med anledning av att en ansökan om resning förbereds eller har getts in till domstol. Det saknas även uttrycklig reglering av vad som krävs i form av nya omständigheter och bevis för att en förundersökning ska få återupptas. Den praxis som riksåklagaren tillämpar är att förundersökningen ska återupptas om det framkommer nya omständigheter eller bevis som - på objektiva grunder - ger sådan anledning att hysa tvivel om en hovrättsdoms riktighet att resning bör kunna beviljas om en kompletterande utredning bekräftar innehållet i det nya materialet. Förundersökningsutredningen har i betänkandet Resningsförfarandet i brottmål - återupptagande av förundersökning och rätt till biträde (SOU 2009:98) lagt fram förslag som bland annatinnebär att det ska framgå av lag när en förundersökning ska återupptas i resningssyfte och att möjligheterna att ta upp en förundersökning på nytt ska bli större än vad de är i dag. Förslaget har inte ännu lett till lagstiftning.

De två personer som varit häktade i sin frånvaro för dubbelmordet i Långared utanför Alingsås och som varit internationellt efterlysta har igår kväll/natt gripits av polsk polis i Polen.

I övrigt kan förundersökningsledare kammaråklagare Patrik Tilly vid Åklagarkammaren i Borås i nuläget inte lämna någon mer information på grund av ärendets känsliga natur.

Julian Assange har begärt prövning av beslutet från High Court att han ska överlämnas till Sverige.

Prövningen görs av The Administrative Court, där en förhandling ska hållas den 5 december.Den fråga som The Administrative Court ska bedöma är omdet finns en "point of law of general public importance", dvs. om det finnsnågon generell och principiell fråga somdet finns skäl attbelysa. Om domstolen kommer fram till att det finns en sådan principiell fråga kan Julian Assange gå vidare och begära prövning vid Supreme Court, dvs. Storbritanniens högsta domstol. Anser domstolen däremot att det inte finns en "point of law" är ärendet avslutat i Storbritannienoch Assange ska överlämnas till Sverige.

17 personer åtalas misstänka för flera grova brott som till exempel människorov, grov utpressning och mord. Samtliga nekar till brott. Alla 17 har enligt åklagare kopplingar till ett kriminellt nätverk som etablerat sig i Södertälje.

- Vi hoppas och tror att åtalet och den kommande rättegången är en steg framåt i vår myndighetsgemensamma satsning mot den grova organiserade brottsligheten och det kriminella nätverket i Södertälje, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Bevisningen är omfattande och fyra åklagare har i samarbete med polisen jobbat med utredningen. Till stor del består bevisningen av spaning, telefonavlyssning där ca 95 000 avlyssningar gjorts och vittnesmål med över 1 000 förhör. - Att människor vågar berätta vad de blivit utsatta för eller på annat sätt observerat, har varit en viktig del för oss i det pussel vi haft att lägga för att ringa in de som idag åtalats. Vår utredning mot det kriminella nätverket i Södertälje kommer också att fortsätta och därför hoppas vi på att fler ska höra av sig och våga berätta för polis och åklagare, säger Tora Holst, chefsåklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Pressträff kommer att hållas klockan 11 den 16 november. Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medtag presslegitimation.

Sammanlagt 17 personer åtalas för mord, mordförsök, människorov och utpressning.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Fritioff inger under morgondagen, onsdag, stämningsansökan mot 17 personer till tingsrätten i Södertälje. Brotten avser bland annat mord vid spelklubben Oasen i Södertälje 2009 och 2010 samt människorov och grov utpressning. Tid: onsdag16 november 2011 kl 11.00 Plats: Pressrummet, Polishuset, N. Agnegatan 35, Stockholm Medverkar vid pressträffen gör chefsåklagare Tora Holst, Internationella åklagarkammaren Stockholm; kammaråklagare Björn Fritioff, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt kriminalinspektör Thomas Nordström, utredningsledare, Länskriminalpolisen Stockholm. Presslegitimation ska kunna uppvisas.

En 47-årig man åtalades på tisdagen misstänkt för koppleri. Samtidigt åtalas sex personer i samma ärende misstänkta för köp av sexuella tjänster.

.

En person dömdes för vållande till annans död, grovt brott, till fängelse i två år och sex månader.

Frågan i målet är hur straffmätningen påverkas av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 och som innebar att straffminimum för vållande till annans död, grovt brott, höjdes från sex månader till ett års fängelse.

- En ändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikhet att ny bevisning kan åberopas. Någon ytterligare bevisning finns inte och inte heller någon annan omständighet som kan ändra bevisläget på ett avgörande sätt.

Därför gör jag bedömningen att det inte finns skäl för mig att överklaga tingsrättens friande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson.Det var i mars 2009 som åklagare inledde förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011.

High Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

En lägre instans - Westminster Magistrates Court - beslutade i februari att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Beslutet överklagades av Assange till High Court, som nu har slagit fast att överlämnande ska ske. Även beslutet från High Court kan överklagas av Julian Assange. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Åtal lämnades i morse in till Södertälje tingsrätt avseende det s.k. häktesmordet.

Extra åklagare Markus Hankkio: - Den kvinnliga vårdaren har blivit överfallen och ihjälslagen på ett synnerligen brutalt och hänsynslöst sätt. Våldet är helt oprovocerat. Den åtalade har sett övervakningsfilmen, men har inte velat ge någon förklaring till sitt handlande. - Jag menar att brottet är att bedöma som mord och att straffvärdet uppgår till livstids fängelse.

Den häktade 45-åringen är misstänkt för att ha utnyttjat en anhörig i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun.

Detta har pågått under flera år och han är misstänkt för att sammanlagt ha lurat till sig 2,4 miljoner kronor. Han är nu misstänkt för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott. - Fram till att stämningsansökan lämnas till tingsrätten kan jag inte säga mer än så i ärendet, då det som alltid råder förundersökningssekretess och i detta fall även hälso- och sjukvårdssekretess, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson vid Malmö åklagarkammare.

High Court i London kommer att meddela beslut i ärendet om överlämnande av Julian Assange den 2 november 2011 kl 09.45 lokal tid.

Assange är häktad i sin frånvaro av svensk domstol och förundersökningsledaren, överåklagaren Marianne Ny har utfärdat en europeisk arresteringsorder med begäran att han ska överlämnas till Sverige. Ärendet handläggs av brittiska myndigheter. Överåklagare Marianne Ny har inga nya upplysningar att lämna om ärendet eller dess handläggning.

Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

På uppdrag av riksåklagaren har Riksenheten för polismål med ledning av överåklagare Björn Ericson granskat handläggningen av förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Detta med syftet att ta ställning till om det som kommit fram skulle ge anledning för myndigheten att initiera ett resningsförfarande. Denna förklaring gäller genomgången av utredningsmaterialet i Johan Asplund-ärendet. Dokumentet innehåller också en svarsskrivelse till Sture Bergwalls resningsansökan i detsamma ärende. Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

-Huvudåtalet rör försök till mord samt anstiftan till försök till mord och avser en sammandrabbning mellan två kriminella grupperingar

i direkt anslutning till en restaurang i Norrköping tidigare i somras, säger kammaråklagare Ingemar Welander och Karin Sandén vid Åklagarkammaren i Norrköping.

-Jag bedömer att det inte går att bevisa något uppsåt vilket är en förutsättning för att förfarandet skall vara brottsligt, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Ansvar för trolöshet mot huvudman kräver att det som förekommit orsakat huvudmannen, i det här fallet Vattenfall AB, ekonomisk skada eller inneburit beaktansvärd risk för skada. Det krävs också att denna effekt orsakats av att någon har missbrukat sin förtroendeställning hos huvudmannen. Slutligen krävs det att bl a missbruket och orsakandet av effekten varit uppsåtlig. Alf Johansson inledde i mars tidigare i år en förundersökning om grov trolöshet mot huvudman avseende Vattenfall AB. Förundersökningen avsåg ett avtal om avgångsvederlag med den då avgående verkställande direktören. Delar av vederlaget betaldes ut men betaldes senare tillbaka då parterna i efterhand kom fram till att detta stred mot då gällande avtal och riktlinjer.

- Det är en 21-åring man som nu åtalas för 17 stycken fall av grovt olaga hot och en mordbrand.

Brotten har riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger, säger kammaråklagare Lars Lindman. Samtidigt har åtal väckts mot tre andra personer för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. De tre är åtalade för att ha tvingat butiksinnehavare att skriva på avtal om "pälsfri policy", vilket fått till följd att butikerna inte längre kunnat saluföra pälsartiklar.

- Av de sju personer som suttit anhållna har nu tre personer häktats på sannolika skäl misstänkta för den grova våldtäkten i Södertälje i söndags morse. Sannolika skäl betyder att misstankarna är starka.

Övriga fyra misstänkta har försatts på fri fot men misstankarna mot dessa kvarstår. - I nuläget kan vi inte gå ut med mer information än så då utredningen fortfarande är inne i ett mycket känsligt läge, säger kammaråklagare Jonas Peterson vid Södertörns åklagarkammare.

Riksåklagaren har i dag lämnat en svarsskrivelse till Högsta domstolen i The Pirate Bay-målet. Svea hovrätt dömde den 26 november 2010 tre personer som stod bakom fildelningstjänsten The Pirate Bay för medhjälp till upphovsrättsbrott till fängelse.

De tre personerna dömdestill fängelse i 10, 8 respektive 4 månader. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt riksåklagarens bedömning har hovrätten gjort en mycket noggrann och om-sorgsfull prövning av det aktuella åtalet i alla delar och anser att det utrett att de åtalade gjort sig skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Det finns inte skäl för att meddela prövningstillstånd i målet.

En person dömdes till narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att brottet ska bedömas som grovt.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för innehav och förvaring av drygt 400 gram amfetamin. Hovrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska bedöma brottet som grovt narkotikabrott och bestämma påföljden till fängelse.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendena om en resa respektive bilersättning.

Ur beslutet: "För de brott som kan vara aktuella beträffande resan till Vitryssland har preskription inträtt. Förundersökning skall därför inte inledas redan på den grunden. Beträffande bilersättning är fråga om så pass små belopp att ett eventuellt brott skulle vara att anse som ringa. Preskription har därför inträtt även i dessa fall och förundersökning skall därför inte inledas." Överåklagare Björn Ericson nås för kommentarer från och med måndag den 24 oktober.

Två män greps i går kväll misstänkta för dubbelmordet i Alingsås. Det bekräftar chefsåklagare Urban Svenkvist.

De två männen anhölls i sin frånvaro i går eftermiddag och greps sedan under kvällen. - Utredningen befinner sig i ett känsligt läge och intensiva utredningsåtgärder pågår, säger Urban Svenkvist. Mer information kan därför inte lämnas nu. Han säger vidare att häktningsframställning inte kommer att göras i dag. Inga ytterligare kommentarer kommer att kunna ges.

Tingsrätten har gjort en annan bedömning av bevisningen i målet än åklagaren och då särskilt vad gäller tillförlitligheten i det analyssvar som Rättsmedicinalverket lämnat om koncentration av tiopental i barnets blod.

Tingsrätten har uttalat att det visserligen inte råder någon tvekan om att det funnits tiopental i flickans blod, men att det uppmätta värdet inte räcker för en fällande dom. Tingsrätten menar att det inte går att dra någon mer långtgående slutsats än att koncentrationen i vart fall var högre än 10 mikrogram per gram blod. Åklagaren har påstått att tiopentalet tillförts genom en överdos i anslutning till att Linnéa avled. Tingsrätten menar att det kan finns en annan förklaring än den som åklagaren har fört fram och att det inte har kunnat uteslutas att hon ha fått i sig tiopental tidigare under sin vårdtid på sjukhuset och att detta funnits kvar i kroppen efter att hon avlidit. Åklagaren har inte ännu haft möjlighet att analysera domen fullständigt och kan därför heller inte ännu bedöma om domen kommer att överklagas.

Överåklagare Thomas Häggström har beslutat att inte överpröva beslutet om att lägga ned förundersökningen om bedrägeri.

Skälet till beslutet är att de personer som begärt överprövning inte har sådan anknytning till ärendet att de kan anses ha ett berättigat intresse av att få beslutet överprövat. Det finns inte heller särskilda skäl till överprövning av annan anledning, skriver Thomas Häggström i sitt beslut.

Claeson kommer att vara tillgänglig för kommentar av domen efter tingsrättens presskonferens fredagen den 21 oktober på Västerorts åklagarkammare, Sundbybergsvägen 9, Solna.

.

Det saknas reglering för privat hyrda lägenheter för riksdagsledamöter, skriver Björn Ericson i sitt beslut.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att lägga ned förundersökningen som gäller kostnadsersättningar för Håkan Juholts hyreslägenhet. "För att ett straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om."

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen ”En samlad ekobrottsbekämpning”. Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen.

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen "En samlad ekobrottsbekämpning". Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Samtidigt pekar Åklagarmyndigheten tydligt i sitt remissvar på att det i så fall kommer att krävas mer strukturerad samordning då resultatet av ett sådant ställningstagande blir att vi får parallella myndigheter över hela landet. En annan fråga som lyfts fram i remissvaret är vikten av att polisresurser för ekobrottshanteringen ute i landet säkras i samband med en omorganisation. I anslutning till inlämnandet av remissvaret lämnar Åklagarmyndigheten tillsammans med RPS och EBM in ett gemensamt missiv där man framhåller vikten av ett skyndsamt ställningstagande från regeringen i frågan. Det här är en nödvändighet för att inte i onödan försvåra bemanningen av en eventuellt ändrad organisation, menar myndighetscheferna i missivet. - Om regeringen beslutar att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen kommer Åklagarmyndigheten att göra vad vi kan för att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt för de åklagare som berörs. Av remissvaret framgår att Åklagarmyndigheten inte förutser att en övergång leder till övertalighet även om alla ekoåklagare inte väljer att gå över till Ekobrottsmyndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev.