Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

Farlighetsbedömning av Subutex, men även rubricering och straffmätning för olika typer av deltagande i en narkotikaöverlåtelse.

I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn avseende farlighetsbedömningen av Subutex. Dessutom behandlar svarsskrivelsen hur olika former av deltagande i en narkotikaaffär kan rubriceras, bland annat diskuteras förhållandet mellan de olika gärningsformerna i 1 § narkotikastrafflagen och medverkan. Därutöver berör svarsskrivelsen straffmätningen för olika typer av deltagande i en och samma narkotikaaffär (gärningsmannaskap/medverkan/försök).

Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.

Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga Svea hovrätts dom om grov trolöshet mot huvudman i ett mål som rör bonusprogram.

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Målet gäller gränsdragningen rån - mindre allvarligt förfarande enligt 8:5 andra stycket brottsbalken.

Den tilltalade hade stulit varor i en butik till ett värde av 118 kronor. Då väktare skulle ta tillbaka det stulna satte den tilltalade sig till motvärn bland annat genom att dela ut flera knytnävsslag och hota väktaren till livet. Tingsrätten dömde för rån, medan en oenig tingsrätt rubricerade förfarandet som snatteri samt våld och hot mot tjänsteman. Riksåklagaren yrkar i sitt överklagande att förfarandet ska rubriceras som rån.

Tavlan, som stals vid rånet mot Nationalmuseum år 2000, återfanns i samband med att provokativa åtgärder genomfördes.

Enligt Högsta domstoleninnebär Europadomstolens praxis följande: Europadomstolen gör klar åtskillnad mellan tillåtlighet av provokationen som sådan och möjligheten att lagföra den provocerade och accepterar relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram.Hinder mot lagföring föreligger inte om omständigheterna är sådana att t.ex. en säljare ändå skulle ha överlåtit narkotika men inte på just det sättet.Om provokationen har inneburit att den provocerade begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått, har rätten till rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd.I en sådan situation torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet att avbryta det straffrättsliga förfarandet.Enligt svensk rätt bör provokation i sådana situationer betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse (dvs. på liknande sätt som t.ex. preskription). Åtal ska inte väckas och om så ändå sker ska domstolen lämna åtalet utan bifall. Vad gäller omständigheterna i det aktuella målet uttalar HD sammanfattningsvis följande:´ Syftet har angetts vara att få fram den mycket värdefulla tavlan och skaffa bevisning mot den eller de som befattade sig med den. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på HD att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod.Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande.Rätten till rättvis rättegång har därför blivit oåterkalleligen undergrävd genom en direkt följd av polisens åtgärder och åtalet lämnas därför utan bifall.Domens betydelse för användning av provokativa åtgärder HD:s dom har framför allt betydelse när det gäller att bedöma den provocerades ansvar i situationer där annat inte är visat än att den provocerade inte skulle ha begått brottet om inte provokationen hade ägt rum. Riksåklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder torde därför inte påverkas av domen. Inte heller synes domen påverka vad som anges i Brottmålsavdelningens RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder, när det gäller förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder eller genomförandet av åtgärderna. Däremot påverkas avsnittet om den provocerades ansvar för brottet samt måste vissa andra justeringar göras. RättsPM:an kommer därför att, så snart det är möjligt, revideras och uppdateras med anledning av HD:s dom.

Regeringen utnämnde den 19 december Fredrik Wersäll till hovrättspresident i Svea Hovrätt. Han tillträder sin nya befattning den 1 april 2008.

Regeringen har i dag utsett överåklagare Lena Moore vid rättsavdelningen till justitieråd. Lena tillträder den 1 januari 2008.

- Det är både glädjande och hedrande att en person från vår organisation tar plats i landets högsta domstol.Lena Moore är helt rätt person för uppgiften. För Högstadomstolen kommer det att innebära ett betydande tillskott i kompetens, både vad det gäller straffrätten och straffprocessrätten, säger riksåklagare Fredrik Wersäll i en kommentar. - Jag är stolt och hedrad och det ska bli oerhört spännande. Men samtidigt kommer jag att sakna alla trevliga arbetskamrater inom åklagarväsendet. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen från första dagen och arbetet har varit mycket lärorrikt, säger Lena Moore.

Inbjudan till presskonferens i Göteborg den 6 december 2007.

Med anledning av alla de frågor som kommit om attentatet i Trollhättan den 20 november ger chefsåklagare Barbro Jönsson presskonferens torsdag den 6 december. Medverkar gör även Niklas Sannerholm, chef för Åklagarkammaren i Uddevalla. Tid: 10.00 den 6 december 2007 Plats: Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg

Vilken insikt i huvudbrottet krävs för ansvar för medverkan?

I en härva med svarta löner åtalades en person för medhjälp till grovt skattebrott.Personen hade ställt upp som företrädare för tre fakturaskrivande bolag, öppnat konton i bolagens namn, på kontona mottagit närmare 1,5 miljoner kr från det bolag där skatteundandragandet skedde (CAB) och därefter i omgångar tagit ut pengarna i kontanter och överlämnat dem till företrädare för CAB. Pengarna användes till att betala ut ersättning till svart arbetskraft som CAB anlitat. Företrädarna för CAB lämnade sedan i bolagets skattedeklarationer oriktiga uppgifterom ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Hovrätten ogillade åtalet. Även om den tilltalade insett att han medverkat i brottslig verksamhet kunde man enligt hovrätten inte dra slutsatsen att han uppsåtligen hade främjat just huvudgärningsmännens gärningar eller att han varit medveten om det konkreta innehållet i dessa gärningar. Efter attriksåklagaren överklagat ändrar HD nu hovrättens dom och dömer den tilltalade för medhjälp till grovt skattebrott. När det gäller skattebrott av det slag som målet avser räcker det enligt HD att uppsåtet omfattar att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift skall undandras det allmänna. Däremot krävs inte att uppsåtet omfattar vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet, eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Inte heller bör det ställas krav på att uppsåtet täcker sådana omständigheter som i vilket bolag skatteundandragandet sker eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

Tidskriften Påtalat nr 1/07 har som tema "Hoten mot rättsstaten".

Påtalat är namnet på Åklagarmyndighetens tidskrift. Tidskriften skickas bland annat ut till drygt 6 000 aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och till media. Nummer 1/07 har temat "Hotet mot rättsstaten". Ur innehållet: Hoten blev allvarSamarbete för bättre säkerhetUng och tryggAllt större beslag av barnpornografiPolisen som blev åklagare För ett eget tryckt exemplar av tidningen, kontakta webbredaktionen.

En sammanställning av domar

Den 30 mars 2007 meddelade Högsta domstolen en dom angående straffmätning vid mord. Domen innebar en kursändring. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, beslutade under våren 2007 att granska morddomar som lett till fängelsestraff och som meddelats efter Högsta domstolens avgörande. Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom domarna och sammanställt dem i denna rättspromemoria. Syftet har varit att granska domstolarnas straffmätning för att få vägledning om vilka fall som anses som de allvarligaste.