Aktuella pressmeddelanden

  • Gävleåklagare utbildade ungdomsutredare

    Antalet åtalsunderlåtelser har ökat dramatiskt sedan RÅ:s nya ungdomsriktlinjer gavs ut för några månader sedan. Syftet med riktlinjerna var att få en mer enhetlig tillämpning av reglerna om ärenden som rör unga misstänkta.

    Läs mer

    Antalet åtalsunderlåtelser har ökat dramatiskt sedan RÅ:s nya ungdomsriktlinjer gavs ut för några månader sedan. Syftet med riktlinjerna var att få en mer enhetlig tillämpning av reglerna om ärenden som rör unga misstänkta.

    - Riksåklagarens nya ungdomsriktlinjer var den viktigaste delen av utbildningen, berättar ungdomsåklagare Krister Frykman. Särskilt åtalsunderlåtelse togs upp under utbildningen. Det har funnits en stor efterfrågan på närmare vägledning inom det här området, och det känns bra att alla ungdomsutredare nu har samma information. Årlig konferens Krister och hans kollega Kjell Lindqvist brukar en gång om året samla samtliga ungdomsutredare på polisen i Gävleborgs län. Den två dagar långa utbildningen är till för att informera, utbilda och diskutera det som hänt på området under året som gått, t.ex. ny lagstiftning. - Förutom åtalsunderlåtelse diskuterade vi frågor om offentliga försvarare för de unga, mest om hur polisen rent praktiskt ska gå till väga då de ska få tag på offentliga försvarare. Fler åtalsunderlåtelser i Gävle Sedan de nya ungdomsriktlinjerna getts ut har Gävlekammaren utfärdat dramatiskt många fler åtalsunderlåtelser jämfört med tidigare. Tidigare kunde det vara ganska stora skillnader mellan kamrarna och de gamla regionala åklagarmyndigheterna. Riktlinjerna har styrt upp detta och preciserat vad som gäller, vilket innebär att det blir mer likartad hantering över hela landet. - Tanken är att ju att hålla ungdomarna utanför domstolarna och vi känner att de nya riktlinjerna ger stort utrymme att ge åtalsunderlåtelse då man t.ex. kan hänvisa till "ungdomligt oförstånd" eller att det kommer att ges "adekvat vård inom ungdomsvården". Det har i Gävle även blivit vanligare att ungdomar får offentlig försvarare. Under utbildningen, som samlade 13 poliser, togs dessutom frågor om DNA-provtagning, utredningar mot misstänkta under 15 år med mera upp.

    Läs mer
  • Med anledning av den lagändring som sker den 1 oktober har riksåklagaren beslutat om en total omarbetning av Riksåklagarens föreskrifter om ordningsböter.

    Riksdagen beslutade i våras att beloppsgränserna för penningböter ska höjas från den 1 oktober 2006. Det lägsta beloppet höjs från 100 till 200 kronor och det högsta från 2 000 till 4 000 kronor (och som gemensamt straff för flera brott från 5 000 till 10 000 kronor). Riksåklagaren beslutade därför om en totalöversyn av samtliga ordningsböter. Ordningsböter är sådana böter som bland annat poliser och tulltjänstemän får utfärda och de flesta återfinns inom trafikområdet. Några exempel på höjningar från den 1 oktober är böter för hastighetsöverträdelser, där de nuvarande nivåerna är 800 - 2 000 kronor, men där nivåerna kommer att bli 1 500 - 4 000 kronor. Att inte använda bilbälte kommer att ge 1 500 kronor i böter, att jämföra med dagens 600 kronor.

    Läs mer
  • Förra året löste polisen ett stort antal brott med hjälp av hemlig telefonavlyssning.

    Läs mer
  • Bakgrund till anmälan: Svenska föreningen för Falun Dafa har skriftligen till polisen i Stockholm anmält den kinesiske medborgaren och handelsministern för delaktighet i mord, tortyr och människorov.

    Bakgrund till anmälan Svenska föreningen för Falun Dafa har skriftligen till polisen i Stockholm anmält den kinesiske medborgaren och handelsministern för delaktighet i mord, tortyr och människorov. De brott som beskrivs i anmälan rör förföljelse mot Falun Gong-utövare i Kina. Förföljelsen har enligt anmälaren innefattat bl.a. olagliga gripanden, bortföranden, fängslanden, tortyr och mord. Den kinesiske handelsministern är enligt uppgift för närvarande i Sverige på officiellt besök efter inbjudan av näringsminister Thomas Östros för handelspolitiska överläggningar. Straffrättslig immunitet Som första led i att avgöra huruvida förundersökning skall inledas eller inte, måste frågan om den kinesiske handelsministerns eventuella immunitet bedömas. Vad gäller frågan om straffrättslig immunitet enligt 2 kap 7 § brottsbalken vill jag anföra följande. En statschefs straffrättsliga immunitet följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. Detsamma gäller för en person som har ansvar för statens faktiska ledning (exempelvis statsminister). Att även utländska utrikesministrar åtnjuter immunitet är fastslaget i en dom av International Court of Justice. Enligt min mening talar övervägande skäl för att den kinesiske handelsministern åtnjuter straffrättslig immunitet. Han är i Sverige på inbjudan av den svenska regeringen med uppdrag att föra samtal och internationella förhandlingar för den kinesiska staten. Jag finner inte skäl att göra någon annan bedömning än vad som gäller för en utrikesminister. En sådan straffrättslig immunitet vilar på allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. Straffrättslig immunitet innebär hinder mot att inleda förundersökning och att använda straffprocessuella tvångsmedel. Ett liknande beslut har fattats i Storbritannien vid Bow Street Magistrates Court den 8 november 2005. Min slutsats rörande straffrättslig immunitet medför att jag inte gör en bedömning av utsikterna till åtalsförordnande enligt 2 kap 5 § och 7a § brottsbalken. Jag gör inte heller någon bedömning i frågor om rubricering, bevisläge eller de praktiska möjligheterna att utreda den anmälda brottsligheten. Med anledning av ovanstående fattar jag följande BESLUT Förundersökning skall inte inledas. Det föreligger formella hinder mot lagföring av brottsligheten. Den kinesiske handelsministern åtnjuter straffrättslig immunitet. /Thomas Häggström

    Läs mer
  • Riksåklagaren och rikspolischefen har beslutat genomföra en inspektion.

    Riksåklagaren och rikspolischefen har beslutat att genomföra en inspektion av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen är en uppföljning av den granskning som skedde 2004-2005. Resultatet av den förra inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns också brister. Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen kom därför överens om att iakttagelser från granskningen skulle ligga till grund för åtgärder. - Syftet med den nya inspektionen är främst att se hur de åtgärder som vi förordade har påverkat utredningsarbetet, säger vice överåklagare Birgitta Fernqvist som leder Åklagarmyndighetens inspektionsgrupp. Inspektionen kommer att ske i fyra län - Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg - och omfatta cirka 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret är över 15 år. - Vi är intresserade av att se om de påpekanden som gjordes vid förra inspektionen har beaktats. Ett led i vårt kvalitetsarbete är ju att resultatet av inspektionerna tas om hand i verksamheten, säger länspolismästare Seppo Wuori, som leder Rikspolisstyrelsens inspektionsgrupp.

    Läs mer
  • Rätt bidrag till rätt person

    "Rätt bidrag till rätt person" är huvudmålet för den delegation bestående av 18 myndigheter som leds av Björn Blomqvist, överåklagare på Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption.

    Läs mer

    "Rätt bidrag till rätt person" är huvudmålet för den delegation bestående av 18 myndigheter som leds av Björn Blomqvist, överåklagare på Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption.

    Myndigheterna har tidigare använt egna definitioner på något som allmänt har kallats fusk, förklarar Björn Blomqvist. Detta medför inte bara problem i samarbetet och i riskanalysen utan tar också bort en del av allvaret. Är det brott ska man kalla det brott, beror de felaktiga utbetalningarna på andra omständigheter är det viktigt att man inte stirrar sig blind på "fusket". Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen (FUT-delegationen) inrättades av finansministern hösten 2005. Arbetet är inriktat på tre grundläggande områden. För det första, att förebygga felaktigheter. Här arbetar man mot att ta fram en myndighetsgemensam syn på hur felaktiga betalningar ser ut och identifiera risker. För det andra, att beräkna hur omfattande de felaktiga utbetalningarna är och vad de beror på. Och slutligen, öka samverkan genom att lyfta fram goda exempel på hur samverkan mellan myndigheter kan spara in tid och öka kvaliteten i beslutsunderlaget. - I Sverige utbetalas årligen mer än 530 miljarder i bidrag per år. Om myndigheter som betalar ut bidrag samarbetar bättre med polis och åklagare kan man spara tid, inte bara genom att få bättre kvalitet på besluten och förhindra felaktiga utbetalningar utan också effektivare utredningar vilket spar tid och kraft för åklagarna, säger Björn Blomqvist. Han fortsätter med att dra paralleller med ett projekt som bedrivits mellan försäkringskassan, polis och åklagare i Västerås. - När man beskrev projektet för mig slogs jag av tre saker. Vilken central roll åklagarna och inte minst chefsåklagarna har för en praktisk och faktisk utveckling, att det handlade om att gå från samverkan till samarbete och vad enkla medel kunde ge både snabba och, som det ser ut, bra resultat. En utvärdering är ännu inte klar, men mönstret är klart. Resultatet har blivit fler anmälningar, bättre kvalitet i hanteringen av ärendena, kortare handläggningstider och fler utdömda straff - utan att arbetsbördan för åklagarna ökat. - Detta är ett gott exempel som jag har hört flera inte bara kommer att ta efter utan också utveckla och förbättra. Här har också den nya organisationen med Utvecklingscentrum en viktig roll att fylla - inte minst för att följa upp alla initiativ. Jag vet att det pågår ett arbete där också. Bakgrund Hösten 2005 inrättade regeringen delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, FUT-delegationen. Delegationen består, förutom av ordförande och ett sekretariat, av företrädare från 18 myndigheter. Alla som på något sätt betalar ut bidrag eller ingår i rättskedjan är med. Bland annat ingår Försäkringskassan, A-kassorna, AMS, CSN, Skatteverket, Integrationsverket, BRÅ, Ekobrottsmyndigheten, polis, åklagare, kommuner, länsstyrelser, Statskontoret med flera.

    Läs mer
  • Vice överåklagare Björn Blomqvist beslutade i dag att väcka åtal mot nio personer som är eller varit anställda Vin & Sprit AB för bestickning och medhjälp till bestickning. Tidigare i utredningen har förundersökningen lagts ned mot 15 misstänkta muttagare.

    De personer som åtalats i dag har haft chefsbefattningar eller varit säljkonsulenter vid Vin & Sprit AB. -Enligt min bedömning omfattar brottsligheten sammantaget mer än 640 000 kronor som överlämnats som mutor i olika former, som gåvor av alkohol, resor m.m., vid mer än 1 000 tillfällen, säger vice överåklagare Björn Blomqvist. Förundersökningen, som är en del av den omfattande utredningen om mutor till anställda vid Systembolaget AB, har genomförts med biträde av Länskriminalpolisen i Stockholms län. Utredningen har varit komplicerad. Den omfattar mer än 1 700 sidor och 25 personer har hörts av polisen. En omfattande analys har skett av bland annat beslagtaget datamaterial. En ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en ekorevisor från Riksenheten mot korruption har granskat materialet och har upprättat sammanlagt sju revisionspromemorior. Åtalet har föregåtts av tidigare åtal mot anställda vid tre leverantörer till Systembolaget AB och åtal mot ett stort antal tidigare anställda butikschefer vid Systembolaget AB. Hittills har sammanlagt ett 100-tal personer åtalats för bestickning eller tagande av muta. För närvarande har två av sex pågående processer avgjorts av tingsrätterna i Stockholm och Helsingborg. Vid Stockholms tingsrätt fälldes samtliga 20 åtalade för besticknings- och mutbrott, vid Helsingborgs tingsrätt fälldes 15 personer för mutbrott och en frikändes. Två förhandlingar i Stockholms tingsrätt är planerade att genomföras under hösten 2006. - Utredningen har bland annat försvårats av att det förekommit oriktiga handlingar i bokföringen för att dölja att mutor och otillbörliga belöningar lämnats. Det har försvårat möjligheterna att fastställa vem som mutats och har inneburit ett avsevärt merarbete i samband med utredningen, säger Björn Blomqvist.

    Läs mer
  • Med anledning av den lagändring som sker den 1 oktober 2006 har Åklagarmyndigheten med stöd av en arbetsgrupp gjort en översyn av samtliga ordningsböter. Förslaget, som nu går på remiss, innebär bland annat kraftigt höjda böter för trafikbrott som har hög olycksrisk.

    - För förseelser som är allvarliga ur ett trafiksäkerhetsperspektiv föreslår vi att böterna höjs kraftigt. Som exempel kan nämnas hastighetsöverträdelser, där nivåerna i dag är 800-2 000 kronor och där vi föreslår nivåer på mellan 2 000 och 4 000. Rödljuskörning ger i dag 1 200 kronor i böter, men vi föreslår en höjning till 3 000, säger överåklagare Sven-Erik Alhem på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Även bötesnivåerna inom yrkestrafikområdet föreslår man ska höjas markant. - Överträdelser av bestämmelserna om bland annat kör- och vilotider är ett trafiksäkerhetsproblem och det behövs därför strängare straff för att markera allvaret, säger Sven-Erik Alhem. Ett exempel på föreslagna höjningar är från 1 200 till 3 000 kronor för att bryta mot reglerna om tillåten körtid för yrkesförare. Bakgrund Riksdagen har beslutat att det lägsta beloppet för penningböter ska höjas från 100 till 200 kronor och att det högsta beloppet höjs från 2 000 till 4 000 kronor (och för flera brott från 5 000 till 10 000 kronor). Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2006. Riksåklagaren har därför beslutat att sammanställningen av ordningsböter, dvs. böter som poliser och tulltjänstemän kan utfärda, helt ska ses över. En arbetsgrupp med representanter från Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Vägtrafikinspektionen har i samverkan med Åklagarmyndigheten arbetat fram ett förslag, som nu skickas på bred remiss.

    Läs mer
  • Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat åklagares handläggning av ärenden som gäller grov kvinnofridskränkning. Syftet har varit att höja kvaliteten på utredningarna och öka lagföringen.

    - Den här typen av brott är svåra att utreda, eftersom det ofta finns bevissvårigheter. Stödbevisning har stor betydelse för möjligheten att styrka brott, säger vice överåklagare Birgitta Fernqvist som varit ansvarig för granskningen. Rapporten visar bland annat på ett antal goda exempel som ökar kvaliteten på utredningarna. I exempelvis 9 av de 28 ärenden där målsägandens kroppsskador har dokumenterats har det skett genom fotografering eller videofilmning. - För att höja kvaliteten bör bildbevis säkras i en ökad omfattning, säger Birgitta Fernqvist. Ur bevissynpunkt är också förhör med målsäganden viktigt. Av ca 160 förhör i undersökningen har 16 tagits upp på ljud- eller videoband. - Dokumentation som autentiskt återger målsägandens berättelse kan vara viktig och även detta är något som bör användas oftare, säger Birgitta Fernqvist. I cirka hälften av ärendena har målsäganden någon gång uttryckt att hon inte längre önskar medverka i utredningen eller till att mannen i fråga döms. Men det finns exempel på att åtal väckts ändå och att målsäganden medverkat i domstolsförhandlingen. Förutsättningarna för att få målsäganden att medverka under hela processen antas öka genom att ge stöd av olika slag på ett tidigt stadium i utredningen. - Målsägandebiträde har förordnats i hälften av fallen. Det är viktigt att målsäganden vid behov snabbt får ett biträde som kan stödja henne och tillvarata hennes intressen. Biträdet bör också ha möjlighet att närvara vid förhör, säger Birgitta Fernqvist. Granskningen är sammanställd i en rapport, som innehåller både iakttagelser och synpunkter. Till hösten planerar myndigheten att ta fram en skriftlig vägledning för åklagare om hur brottet grov kvinnofridskränkning kan handläggas.

    Läs mer
  • Sida
    61 62 63 64 65 66 67 68 69 >