Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

- Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen mot den man i Norrköping som varit misstänkt för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Misstankarna mot mannen uppstod i början av mars månad när polisen sammanställde information som pekade på att den då misstänkte mannen hade för avsikt att vilja skada andra personer och egendom. Polis och åklagare valde att ingripa mot mannen för att förhindra att mannen skulle kunna förverkliga sina planer. Åklagaren har nu gjort en samlad bedömning av den bevisning som finns och bedömt att den tekniska undersökning som gjorts inte resulterat i några fynd som visar att den misstänkte mannen tagit några ytterligare steg mot att förverkliga sina avsikter. Åklagaren anser därför att det inte går att styrka att mannen gjort sig skyldig till någon straffbar form av planering eller förberedelse till brott. Förundersökningen är därför nedlagd och den tidigare misstänkte mannen är därför inte längre misstänkt för något brott.

Riksåklagaren har överprövat lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning med anledning av en anmälan om brott mot Dawit Isaak.

Anmälan avser ett flertal olika brott med anledning av att Dawit Isaak under lång tid varit fängslad i Eritrea. Olika företrädare för Eritreas regering pekas ut som misstänkta. I sitt beslut konstaterar riksåklagaren att det finns anledning anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts mot Dawit Isaak enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2014. Också i övrigt är flera förutsättningar för att inleda förundersökning uppfyllda. Riksåklagaren pekar dock på att brottet, såvitt det är känt, fortfarande pågår. Mot bakgrund av uppgifter som inhämtats från Utrikesdepartementet bedömer riksåklagaren att ett beslut att inleda förundersökning skulle minska möjligheterna att Dawit Isaak friges. Därför ändrar riksåklagaren inte de tidigare besluten att inte inleda förundersökning. -Intresset av att Dawit Isaak friges måste anses väga tyngre än intresset av att nu inleda en förundersökning i ärendet, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar.

Åklagare i Helsingborg har i dag väckt åtal mot en 24-årig man, i ett omfattande ärende om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot ett 60-tal flickor och pojkar i åldrarna 10-15 år. I ärendet finns över 500 brottsmisstankar.

Mannen är dessutom misstänkt för att ha utsatt en målsägande för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle då de träffats. Aktuella brottsrubriceringar i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Den misstänkte har kommit i kontakt med målsägande, som vid brottstillfällena var i åldrarna 10-15 år, genom olika konton och sidor på internet. - Han har uppträtt som sig själv i många av chattarna men även använt sig av sitt alias rodtopp. Efter att ha fått kontakt med målsägande har han inlett konversationer med sexuell innebörd. I ett flertal av ärendena har han även skickat intima bilder på sig själv samt förmått målsägandena att posera sexuellt och skicka intima bilder till honom, säger kammaråklagare Malin Granström. Polisen i Helsingborg har vid genomgång av den misstänktes datamedia kunnat konstatera att det finns ett stort antal målsägande som de tyvärr inte har lyckats identifiera. Därför är polisen angelägen om att få kontakt med unga flickor och pojkar som haft kontakt med alias rodtopp på nätet. Start i Helsingborgs tingsrätt den 8 april Åklagaren har valt att delstämma ärendet för att förkorta häktningstiden och skynda på handläggningen. Vid det första åtalstillfället kommer 19 målsägande att ingå. Åtal som gäller resterande målsägande kommer att lämnas in vid två senare tillfällen. Under rättegången, som inleds i Helsingborgs tingsrätt den 8 april, kommer de flesta målsägande att höras på plats eller via videolänk. Med några av de yngsta målsägande kommer endast videoförhör att spelas upp. I mer eller mindre samtliga brottsmisstankar erkänner den misstänkte de faktiska omständigheterna men förnekar brottsligt uppsåt. Rättegången väntas pågå fram till mitten av sommaren 2015. Totalt ska det sättas ut 35 förhandlingsdagar.

Riksåklagaren anser att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan.

Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas. - Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev. - Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev. BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.

I utredningen kring trippelmordet i Uddevalla har åklagare i dag på eftermiddagen beslutat att anhålla en person misstänkt för medhjälp till mord.

Den misstänkte är en man, född 1993. - Utredningen har visat att han är på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Nu fortsätter utredningen och ingen ytterligare information kan i nuläget lämnas.

I dag måndag den 23 mars meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet där en person åtalats för misshandel och vållande till annans död i samband med den allsvenska fotbollspremiären 2014.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer till media klockan 11.30-13.00 samma dag. I Helsingborgs tingsrätt dömdes en person till åtta månaders fängelse för misshandel och vållande till annans död. Samtliga parter överklagade domen.

Åklagare kommer i dag att begära tre män häktade misstänkta för synnerligen grovt vapenbrott i Göteborg.

De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, anhölls under fredagen. Häktningsförhandlingarna äger rum söndag den 22 mars, tidpunkt ej fastställd.

Resningsansökan gäller ett ärende där en fyrabarnsmor i Haninge söder om Stockholm mördades. Den utpekade skytten dömdes för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten.

Den 24 juni 2010 mördades en fyrabarnsmor i Haninge. En man (född 1979) blev misstänkt för anstiftan och en annan man (född 1988) för att ha mördat målsäganden genom att skjuta henne. När skytten blev gripen av polis i juli 2010 lämnade anstiftaren landet. Skytten dömdes under år 2011 för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten. Domstolen menade att det fanns utrymme för en annan gärningsman på grund av signalementsuppgifter från de barn som sett skytten. Anstiftaren återvände till Sverige år 2012. Han dömdes för brottet av Södertörns tingsrätt i november 2014 och av hovrätten i mars 2015 till livstids fängelse. Båda domstolarna har gjort uttalanden om den frikände mannens delaktighet och funnit det utrett att han deltagit i gärningen. Riksåklagaren har nu ansökt om resning till nackdel för den frikände mannen och som stöd för resningsansökan åberopat bland annat dessa domstolsuttalanden. Riksåklagaren har även åberopat att anstiftaren numera kunnat höras och att han inte kunnat lämna någon trovärdig förklaring till sina kontakter med den frikände mannen i anslutning till mordet. Även vissa iakttagelser av polisen om de båda männens relation till varandra har lyfts fram som skäl för att resning bör beviljas.

De fyra personer som varit häktade, misstänkta för våldtäkt ombord på en färja mellan Stockholm och Åbo i slutet av januari, har i dag släppts på fri fot. Förundersökningen pågår alltjämt och misstanke om grov våldtäkt kvarstår mot alla fyra.

- Det som återstår i utredningen är främst redovisning av teknisk bevisning. Min bedömning är att de misstänkta på fri fot inte längre kan påverka utredningen i sådan grad att ett frihetsberövande är nödvändigt. Därför hävs häktningen, säger kammaråklagare Elisabeth Brandt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot sammanlagt 32 personer i ett mål som rör grova bedrägerier riktade mot Södertälje kommun och Arbetsförmedlingen.

Enligt åtalet har bedrägerierna begåtts i ett företag som i avtal med Södertälje kommun haft tillstånd att utföra hemtjänst i Södertälje kommun. Företagets ledning tillsammans med en delägare som även varit anställd på företaget samt ytterligare en person anställd på företagets kontor har haft ledande roller i bedrägerierna. - Vi åklagare i målet anser att de begått gärningarna tillsammans och i samförstånd med varandra, det vill säga haft en gemensam brottsplan, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. De övriga åtalade är brukare, alltså personer som beviljats hemtjänst, samt brukarnas anhöriga och assistenter, som i de flesta fall också är anhöriga till brukarna. Enligt åtalet har bedrägerierna mot kommunen begåtts genom att kommunen blivit lurad om brukarens behov. Därefter har företaget rapporterat och fakturerat som om hemtjänst utförts enligt avtalet med kommunen trots att så inte skett. Enligt åtalet uppgår den sammanlagda skadan för kommunen med anledning av bedrägerierna till drygt 5,2 miljoner kronor. Därutöver har företaget enligt åtalet även lurat Arbetsförmedlingen gällande stöd för nystartsjobb. De tilltalade assistenterna och även några av huvudmännen har felaktigt beviljats nystartsjobb, då de redan varit anställda i företaget eller varit faktiska företrädare för detsamma. Därutöver påstår åklagarna att assistenternas anställningar i huvudsak bottnar i en bedrägerigärning som assistenten själv varit delaktig i, vilket enligt åklagarnas uppfattning gör att anställningen diskvalificeras från stöd för nystartsjobb. Arbetsförmedlingens sammanlagda skada har uppgått till drygt 1,5 miljoner kronor. - Det här målet är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet och rör enligt vår uppfattning systemhotande brottslighet, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. Förundersökningen har varit mycket omfattande och består i dag av cirka 27000 sidor. Förundersökningen startade i slutet av 2012 och den 12 november 2013 gjordes ett tillslag mot företaget och ett flertal personer greps. Verksamhetschefen har suttit häktad sedan dess.

Överåklagare Marianne Ny har i dag ställt en begäran till Julian Assanges advokater om Assanges samtycke till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov, så kallad topsning.

Om Assange ger sitt samtycke, kommer åklagaren inom kort att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. Engelsk lag kräver att den som ska förhöras inom ramen för regelverket om internationell rättslig hjälp i brottmål också samtycker. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London. Anledningen till att åklagaren nu valt att begära tillstånd att förhöra Julian Assange i London är att flera av de brott som han är misstänkt för preskriberas i augusti 2015, dvs. mindre än ett halvår framåt i tiden. - Högsta domstolen i England beslutade i juni 2012 att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige. Han har dock förhindrat överlämnandet genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad, säger överåklagare Marianne Ny. - Min inställning har varit att formerna för ett förhör med honom på ambassaden i London är sådana att kvaliteten i förhöret skulle bli bristfällig och att han behöver vara närvarande i Sverige vid en eventuell rättegång. Den bedömningen kvarstår. Nu håller tiden på att rinna ut och jag bedömer därför att jag måste acceptera en kvalitetsförlust i utredningen och ta risken att förhöret inte för utredningen framåt, eftersom ingen annan åtgärd står till buds så länge Assange inte gör sig tillgänglig i Sverige, säger Marianne Ny. I november 2014 beslutade Svea hovrätt att Julian Assange skulle vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Hovrätten konstaterade också att utredningen stannat upp och uttalade att åklagarna inte fullt ut levt upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt. - Vi har noga övervägt de synpunkter som hovrätten framfört och vi har under de två senaste månaderna gjort nya överväganden om hur förundersökningen bäst ska bedrivas. Detta har resulterat i det beslut som jag nu fattat, nämligen att försöka få tillstånd ett förhör i London. Det finns, som sagt, en osäkerhet i vart det kan leda, men jag har beslutat att ändå försöka genomföra förhöret eftersom preskriptionen närmar sig, säger Marianne Ny. Om Julian Assange ger tillstånd till fortsatta utredningsåtgärder i London kommer de att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren, samt en utredare från polisen. - Jag kan inte lämna någon mer information om de kommande utredningsåtgärderna; inte om när de kommer att äga rum eller andra praktiska detaljer, säger Marianne Ny. Julian Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut till Högsta domstolen, som nyligen begärt att riksåklagaren ska lämna ett yttrande som underlag för domstolens fortsatta handläggning.

I går kväll tog Åklagarmyndigheten emot tredje pris för mest attraktiva arbetsgivare för juriststudenter. Priset delades ut på Universum Awards och togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson.

Åklagarmyndigheten placeras år efter år i toppen i den ranking som Sveriges juriststudenter gör av framtida arbetsgivare. Jämfört med Domstolarna, Polisen och Ekobrottsmyndigheten är Åklagarmyndigheten alltså den arbetsgivare inom rättsväsendet som lockar flest unga jurister. Med tredjeplatsen behåller myndigheten sin fina placering sen förra året. Som bäst har myndigheten kommit på andra plats (2009 och 2010). - Vi vet att det finns ett stort intresse för åklagaryrket bland juriststudenterna. De lockas bland annat av åklagarnas självständiga och objektiva roll i rättsprocessen och av att det är ett mycket omväxlande och spännande jobb, säger Helena Ekstrand på informationsavdelningen. - Många jurister som söker sig till oss har varit i kontakt med åklagare som pratat om sitt yrke med ett driv och ett engagemang som lockat juristerna att söka, säger Ann-Sofie Berg, personalavdelningen. Vi är stolta över alla medarbetares bidrag till vår fina tredje plats. Priset togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson. Utrikesdepartementet kom på första plats och advokatbyrån Mannheimer Swartling på andra.

I dag torsdag den 12 mars meddelar Nacka tingsrätt dom i målet där en 24-årig man åtalats för flera grova sexbrott mot barn. Åtalet rör brott mot 57 flickor i åldrarna 12-17 år.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Linda Lauronen och Sara Engelmark Leuf vid City åklagarkammare i Stockholm finns tillgängliga för kommentarer till media på telefon från klockan 15.00 samma dag. Brottsrubriceringarna i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. Rättegången har pågått sedan den 12 november 2014. Målnummer: B 586-14

Kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun har i dag beslutat att ledningen av förundersökningen om mordet på Yenon Levi i juni 1988 ska överlämnas till polisen.

- Sammantaget finns inga skäl som längre motiverar att utredningen ska ledas av åklagare, istället bör den fortsatta utredningen ledas av polisen. Men beslutet innebär alltså inte att förundersökningen läggs ned, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Kommissarie Mats Nygårds, tf gruppchef för enheten Grova brott i polisområde Dalarna, tar nu över förundersökningsledningen. Åklagarens handläggning av ärendet avslutas. - Det främsta skälet till att åklagare tog över ledningen av förundersökningen i oktober 2011 var att det skulle kunna bli aktuellt med en begäran om internationell rättslig hjälp. Nu har detta genomförts och avslutats, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Bakgrund Ett av de mord som Sture Bergwall (då Thomas Quick) dömdes för var mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, som påträffats död i juni 1988 vid Rörshyttan i Hedemora kommun. Domen meddelades av Hedemora tingsrätt den 28 maj 1997. Sture Bergwall beviljades resning genom beslut av Svea hovrätt den 17 december 2009. Vice chefsåklagare Eva Finné lade genom beslut den 28 maj 2010 ned åtalet mot honom. Falu tingsrätt meddelade den 3 september 2010 en frikännande dom. Mordet på Yenon Levi var inte preskriberat då preskriptionsreglerna för mord ändrades den 1 juli 2010. Brottet omfattas därmed av den nya regeln i 35 kap 2 § brottsbalken, vilket innebär att brottet inte är preskriberat och inte heller kommer att preskriberas. Efter det att den frikännande domen mot Sture Bergwall meddelats återupptog därför Polismyndigheten Dalarna förundersökningen rörande mordet på Yenon Levi. Detta skedde genom beslut den 13 september 2010. Inledningsvis leddes förundersökningen av polisiär förundersökningsledare. Den 6 oktober 2011 övertogs emellertid förundersökningsledningen av kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun. Flera av de personer som tidigare hörts i utredningen har därefter hörts på nytt. Det har även hållits förhör med personer som inte tidigare hörts i utredningen. Det har också, efter framställan om internationell rättslig hjälp, hållits förhör i utlandet. En annan väsentlig del av utredningsarbetet har varit att ta ett förnyat helhetsgrepp rörande möjligheterna att komma framåt med tekniska undersökningar.

Chefsåklagare Daniel Edsbagge har i dag begärt två män häktade på sannolika skäl misstänkta för trippelmordet i Uddevalla. Männen har varit anhållna sedan i söndags.

- Teknisk bevisning och vittnesuppgifter binder de misstänkta männen till platsen och tidpunkten för brottet, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Några detaljer om bevisningen kan för närvarande inte lämnas. - Jag förstår att det finns ett stort intresse av att veta vad som har hänt och vad som kan ligga bakom morden - särskilt mot bakgrund av att tre unga människor har blivit mördade - men det vore olämpligt om åklagare eller polis nu lämnar ut uppgifter från utredningen som kan komma att påverka personer som ska förhöras, säger Daniel Edsbagge. Daniel Edsbagge lämnar nu över ledningen av utredningen till vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Han biträds av kammaråklagare Viktoria Karlsson. Bägge åklagarna har sedan tidigare deltagit i handläggningen av ärendet. - Det är inte lämpligt att jag som chef har ett så stort ärende. Min tid behövs till att leda arbetet på åklagarkammaren. Med Per-Erik Rinsell och Viktoria Karlsson, som är mycket erfarna, är ärendet i goda händer, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Häktningsförhandling kommer att äga rum i morgon 12 mars i Göteborgs tingsrätt, kl.10.00 och 11.00.

Beslut om att eventuellt begära de anhållna personerna häktade väntas tidigast på onsdag.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

De två män (födda 1992 respektive 1993) som greps under söndagen misstänkta för mordet på tre personer i Uddevalla är nu båda anhållna på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men mycket i den här förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare i ärendet. Det finns en del teorier och hypoteser om de misstänktas motiv till brottet men exakt vad dessa består i kan vi i nuläget inte berätta eftersom det skulle kunna försvåra den fortsatta utredningen i fallet.Åklagaren har fram till på onsdag kl 12 på sig att besluta om de anhållna personerna ska begäras häktade. Några ytterligare kommentarer i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Regeringen har i dag beslutat att Åklagarmyndigheten får ta del av den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) har över hatbrott. Åklagarmyndigheten hade överklagat ett tidigare beslut om att inte få tillgång till dessa uppgifter.

- Det är mycket glädjande att vi får tillgång till statistiken, eftersom det innebär att vi får ett viktigt redskap för att följa upp hatbrottsärenden. Vi kan granska enskilda ärenden och se om det finns goda exempel att sprida eller om det behövs ytterligare riktlinjer, metodstöd eller utbildning, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Hatbrott är inte ett brott i sig, utan samlad beteckning på olika brott där motivet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller någon liknande omständighet. Lagtekniskt är det en straffskärpningsregel som innebär att man får ett strängare straff än om motivet inte varit hat mot en viss person eller grupp. Eftersom hatbrott inte är en självständig brottstyp går de inte att identifiera i polisens och Åklagarmyndighetens ordinarie statistik. --Rättsväsendet får ofta kritik för handläggningen av hatbrott. Det är dock svårt att värdera i vilken utsträckning kritiken grundar sig på verkliga brister, eftersom ärendena inte gått att följa upp på ett tillfredsställande sätt, säger riksåklagare Anders Perklev. - En förklaring till att många ärenden om hatbrott läggs ned är att brottet kan vara svårt att bevisa. Många hatbrott, som exempelvis rasistiskt klotter, har okända gärningsmän och är därför svåra eller omöjliga att utreda. I andra fall kan brottet som sådant åtalas, men det går inte att visa vilket motiv som gärningsmannen haft för brottet. En åklagare kan inte påstå att det är frågan om ett hatbrott om det inte finns tillräckligt stöd för detta i bevisningen, säger Anders Perklev. - Jag välkomnar polisens initiativ att öka ambitionsnivån när det gäller att utreda hatbrott, bland annat genom att skapa särskilda utredningsgrupper i de tre storstäderna. Förbättrade möjligheter att utreda och lagföra hatbrott är också ett viktigt område för samverkan mellan polis och åklagare, säger Anders Perklev.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat ärende om mordet på en kvinna i Handen 2010 i dag dömt en man för anstiftan av mord, till livstids fängelse. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens rubricering och skärper samtidigt påföljden.

I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret överklagade tingsrättens dom. Åklagaren begärde att domen skulle ändras till anstiftan till mord och att påföljden skulle skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret begärde en frikännande dom. - Det här är ett mycket tragiskt ärende som nu fått ett nytt rättsligt avslut. I sammanhanget känns det givetvis positivt att hovrätten delade min bedömning att mannen skulle dömas för anstiftan, snarare än för stämpling till mord, säger kammaråklagare Marcus Ekman. - Det här har från början varit en mycket speciell utredning. Inte minst eftersom hovrätten i en tidigare rättegång har frikänt en person för mordet, en person som hovrätten nu konstaterar har tagit del i detsamma på ett helt avgörande sätt, säger kammaråklagare Marcus Ekman. Målnummer: B 11137-14

I dag torsdag den 5 mars meddelar Svea hovrätt dom i målet som rör mordet på en kvinna i Handen 2010. I tingsrätten dömdes en person för stämpling till mord.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Marcus Ekman vid Södertörns åklagarkammare finns tillgänglig för kommentarer till media från klockan 11.30 samma dag. I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret har överklagat tingsrättens dom. Åklagaren har begärt att domen ska ändras till anstiftan till mord och att påföljden ska skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret har begärt en frikännande dom. Målnummer: B 11137-14

Åklagarmyndighetens tillsynsavdelning har lämnat en årsrapport till riksåklagaren om avdelningens verksamhet under år 2014. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

Vid tillsynsavdelningen bedrivs bland annat riksåklagarens tillsyn i enskilda fall. En stor del av verksamheten går ut på att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från externa tillsynsorgan såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Under år 2014 har särskilda tillsynsärenden inletts av riksåklagaren i betydligt större utsträckning än tidigare; under året har 42 sådana ärenden inletts jämfört med 11 ärenden under år 2013. Vid avdelningen handläggs även ett stort antal andra ärendetyper, bland annat ärenden om överprövningar, klagomålsärenden och anmälningar om brott begångna av bland annat domare. Tillsynsavdelningen har också ansvarat för eller deltagit i hand-läggningen av ett antal projekt. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

I morgon fredag den 27 februari meddelar Hovrätten för Västra Sverige dom i målet där två män i Halland åtalats för grova sexbrott mot flera unga män respektive för försök till våldtäkt.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Sonja Pettersson Wallin vid Åklagarkammaren i Halmstad finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00 samma dag.

I morgon torsdag den 26 februari meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där en 28-årig man åtalats för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer senare samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon mellan klockan 12.00 och 13.30. Enligt åtalet har brottet begåtts i Syrien, vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012. Målnr: B 13656-14

Åklagarmyndigheten bedömer att verksamheten för åren 2016-2018 kan bedrivas inom de ramar som regeringen har aviserat.

Budgetunderlaget är Åklagarmyndighetens förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande åren. I budgetunderlaget beskrivs områden där den ökade anslagsnivån från 2015 kommer att behövas. Exempel på detta är dubblering av åklagare i stora mål, handläggning av kvalificerade bedrägerier och fortsatt IT-utveckling. En fråga som särskilt lyfts fram är behovet av en relativt jämn anslagsökning så att tillkommande rekryteringar kan hanteras på ett bra sätt.Myndighetens förslag till regeringen motsvarar de nivåer som angivits i budgetpropositionen för 2016-2018. Tillskottet för 2015 är betydande, medan de aviserade anslagsuppräkningarna för de kommande åren är begränsade. För att kunna använda 2015 års tillskott på ett ansvarsfullt sätt planerar myndigheten därför för ett anslagssparande mellan åren, så att kostnadsutvecklingen blir mer jämn över perioden. Sammanlagt är bedömningen dock att de anslagstillskott som aviserats för 2016-2018 är tillräckliga för att svara mot de behov som går att förutse i dagsläget.

Särskilda åklagarkammaren har lämnat sin årsrapport för 2014 till riksåklagaren. Ärendeinflödet har minskat under året och är tillbaka på 2012 års nivå. Lagföringen och antalet domar har ökat, medan handläggningstiderna är i stort sett oförändrade.

Av de cirka 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Lagföring Särskilda åklagarkammarens åklagare har väckt 145 åtal och utfärdat 39 strafförelägganden under 2014. Många av strafföreläggandena avser dataintrång - att polisanställda slagit på sig själva i polisens register, vilket inte är tillåtet. Under 2014 har sammanlagt 88 domar, varav 21 ogillade, meddelats där Särskilda åklagarkammarens åklagare varit part. Kammarens uppdrag Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar. Uppmärksammade ärenden Även under år 2014 har Särskilda åklagarkammarens åklagare handlagt ett antal fall som varit särskilt uppmärksammade i media eller haft principiell betydelse, exempelvis ärenden där poliser använt sina tjänstevapen eller använt annat våld i tjänsten. I årsrapporten ges många exempel på sådana ärenden.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har den 17 februari 2015 beslutat att lägga ned förundersökningen om tjänstefelsanmälan mot chefen för barn och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun.

Denna text har även publicerats på polisen.se Misstanken handlade om chefens beslut att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona i samband med utredningen om en åttaårig flickas död den 30 april 2014. Tjänstefel handlar om att någon vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Första steget är att utreda vilket beslut som fattats, nästa steg om ett sådant beslut anses fattat vid myndighetsutövning eller inte. Först om så är fallet går man vidare med en utredning om det regelverk som gäller för beslutet har följts. Utredningen har visat att chefen för barn och ungdomsförvaltningen den 12 maj 2014 beslutat att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. Därefter har bedömningen gjorts att ett beslut om avstängning inte innebär myndighetsutövning och då finns det inte något skäl att gå vidare och se om de regelverk som gäller för avstängning (kollektivavtal och lagen om anställningsskydd) har följts eller ej. Det finns därför inte anledning att anta att tjänstefel har begåtts och förundersökningen har lagts ned. I nuläget lämnas inga övriga kommentarer i ärendet.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2014 har överlämnats till regeringen. Även för det gångna året redovisar Åklagarmyndigheten ett bra resultat och en god måluppfyllelse.

Den genomsnittliga genomströmningstiden för att hantera ärenden har kortats ytterligare och situationen för åklagarbalanser är god. Andelen lagförda misstänkta personer är kvar på samma nivå som tidigare år. Antalet lagförda misstänkta personer har dock fortsatt att minska till följd av ett fortsatt minskat inflöde av ärenden från polisen, främst enklare sådana. Antalet inkomna brottsmisstankar har ökat något, vilket dock beror på några få stora ärenden. Den genomförda organisationsförändring som trädde ikraft 1 oktober 2014 har inneburit att den operativa verksamheten numera är indelad i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Syftet är bland annat ett bättre resursutnyttjande, en ökad flexibilitet och en bättre samverkan med polisen. Områdesindelningen följer därför den geografiska struktur som beslutats för den nya Polismyndigheten. Den största utmaningen under de kommande åren kommer vara att tillsammans med den nya Polismyndigheten ytterligare utveckla arbetsformerna för en mer effektiv brottsbekämpning, lokalt och nationellt. Förutsättningarna för detta är goda.

Häktningsframställan för den kvinna i Bromölla som misstänks för olaga frihetsberövande av sina barn har idag lämnats in till Kristianstads tingsrätt.

Kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande. Häktningsförhandling i ärendet kommer att ske under eftermiddagen idag. Chefsåklagare Pär Andersson vid Åklagarkammaren i Kristianstad kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats direkt efter avslutad häktningsförhandling.

I dag har förundersökning inletts om misstänkt finansiering av terrorism. Riksenheten för säkerhetsmål håller i utredningen.

(Denna text är ursprungligen publicerad på sakerhetspolisen.se) Bakgrunden är ett tillslag som Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten gjorde den 17 februari, gällande svart arbetskraft och misstänkt penningtvätt. Säkerhetspolisen kände till ärendet sedan tidigare, och med anledning av tillslaget har chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål, fattat beslut om att inleda förundersökning om misstänkt finansiering av terrorism. Den utredningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen och Riksenheten för säkerhetsmål, med Agneta Hilding Qvarnström som förundersökningsledare. Ekobrottsmyndighetens utredning om misstänkt bokföringsbrott och grovt skattebrott löper på parallellt med Säkerhetspolisens utredning. Förundersökningssekretess råder i ärendet. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag väckt åtal mot en man för en överfallsvåldtäkt som ägde rum i Trollhättan i november 2012.

- Jag bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal. Brottet bedöms som grovt eftersom våldet och hotet varit mycket allvarligt och mannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Viktoria Karlsson har tyvärr inte möjlighet att ge några intervjuer idag fredag den 13 februari.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00. I målet åtalades en person för mord, en person åtalades för grovt övergrepp i rättssak samt grov misshandel och mot en person har man fört så kallad bevistalan om mord. Bevistalan betyder att en domstol under vissa omständigheter kan pröva om ett barn under 15 år som misstänkts för brott har begått en brottslig gärning.

Ett antal personer frihetsberövades under tisdagskvällen misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen. Ytterligare en person misstänks för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

Flera personer frihetsberövades på tisdagskvällen påolika platser i de södra delarna av Stockholms län. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har gjort husrannsakan både i de inblandade personernas hem och i olika kontorslokaler. Ett antal personer är misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen och en person för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det misstänkta bedrägeriet mot Arbetsförmedlingen består i att personer felaktigt påståtts arbeta åt föreningar, vilket både personerna och föreningarna fått bidrag för. - Utredningen tyder på att de inte arbetat åt föreningarna och att bidragen alltså betalats ut felaktigt. Jag menar att det misstänkta brottet är grovt eftersom man satt detta i system, säger kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Misstankarna om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott rör festverksamhet. - Verksamheten har varit av en sådan art och omfattning att den kan anses vara näringsverksamhet, vilket ställer krav på bokföring och skatteredovisning. Någon sådan redovisning har dock inte skett, säger kammaråklagare Per Kjellstrand på Ekobrottsmyndigheten. Tillslaget har samordnats mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som resulterat i flera olika utredningar, åtal och domar inom skilda områden. I satsningen ingår bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket, vilka också samarbetat i ärendet.

Åtal har idag väckts vid Södertörns tingsrätt mot en 28-årig man misstänkt för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel.

Enligt åtalet har brottet begåtts vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012 i Syrien. Mannen har vid tidpunkten deltagit i den väpnade konflikten på oppositionssidan - Fria Syriska Armén - och gärningen har riktats mot en företrädare för den syriska staten. Den åtalade gärningen består i att mannen tillsammans med ett flertal andra utsätter en person, vars identitet är okänd, för svår misshandel samtidigt som personen är frihetsberövad och fastbunden. Omständigheterna är sådana att misshandeln bedöms ha ägt rum i samband med eller som ett led i den väpnade konflikten. Anledningen till att brotten lagförs i Sverige är att den tilltalade efter brotten, i september 2013, har ansökt om och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

På tisdag den 3 februari meddelar Blekinge tingsrätt dom i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona. Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00. Tillfälle för enskilda intervjuer kan även erbjudas på plats i Åklagarmyndighetens lokaler i Malmö senare samma dag.

Riksåklagaren motsätter sig att ett beslag av minneskortet till en kamera hävs, men motsätter sig inte att HD prövar frågan.

Den 21 oktober 2014 iakttog militärpolisen en mindre båt innanför skyddsobjektsgränsen på vattenområdet vid AMF 1 Berga. Området är klassat som skyddsobjekt och det råder även fotograferingsförbud. En person som är fotograf på Dagens Nyheter befann sig ombord på båten. Personen iakttogs fotografera in mot skyddsobjektet. Militärpolisen bordade båten och tog minneskortet som fanns i personens kamera i beslag. Beslaget fastställdes av åklagare, som inledde förundersökning om brott mot skyddslagen. Totalt finns det 47 fotografier på minneskortet. Samtliga 47 fotografier är tagna mot skyddsobjektet. Den person som tog fotografierna och två andra personer som befann sig ombord på båten är misstänkta för brott mot skyddslagen. Tingsrätten hävde beslaget, men efter begäran av åklagaren ändrade hovrätten tingsrättens beslut och fastställde beslaget. DN begär till HD att beslaget ska hävas. Som skäl anger man bland annat att minneskortet tillhör DN och innehåller bilder som äravsedda för publicering i tryckt skrift och i andra mediebärare som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Hovrätten har felaktigt ansett att reglerna om beslag vid misstanke om brott mot skyddslagen är tillämpliga i detta fall.Både TFoch YGL utgör hinder mot ingripandet. Högsta domstolen bör klargöra betydelsen av grundlagarnas censurförbud samt innebörden av den grundlagsfästa så kallade anskaffarfriheten. Riksåklagaren motsätter sig en ändring av hovrättens beslut, men tillstyrker att HD meddelar prövningstillstånd.

Riksåklagaren har idag fattat beslut i ett omprövningsärende som rör ett pågående ärende hos Ekobrottsmyndigheten mot tidigare nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Det tidigare beslutet ändras inte.

I en skrivelse daterad den 4 november 2014 har en omprövning begärts av riksåklagarens beslut den 24 september 2014, i ett ärende om överprövning av beslut vid Utvecklings-centrum Malmö. Det tidigare beslutet ändras inte.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen klargör om häktning med restriktioner är en omständighet som ska leda till kortare fängelsestraff för den dömde.

Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms. -Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare har i dag, måndag, begärt en 51-årig man häktad misstänkt för dråp i Tullinge söder om Stockholm. Häktningsförhandlingen kommer ske i Södertörns tingsrätt onsdag den 7 januari.

Någon tid för häktningsförhandlingen kan inte lämnas förrän på onsdag. Ärendet gäller en knivskärning i lördags eftermiddag i Tullinge söder om Stockholm, där en 21-årig person avled. Den misstänkte anmälde sig själv till polisen efter händelsen och anhölls på senare på kvällen av jouråklagare. Någon mer information om ärendet kan med hänsyn till utredningen inte lämnas innan häktningsförhandlingen.

Gotlands tingsrätt har idag dömt en 32-årig gotlänning och en 52-årig stockholmare för bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering vid drygt 700 respektive cirka 150 tillfällen.

Påföljden har bestämts till fängelse i5 år respektive 2 år och nio månader. Männen har utgett sig för att vara unga pojkar och sökt upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De har sedan flyttat över kommunikationen med flickorna till t.ex. Facebook och Skype där det funnits möjligheter att använda web-kamera och skicka bilder. Männen har i flera fall hållit kontakt med samma flicka under långa tider och ibland uppträtt under flera identiteter mot henne. Vid kontakterna har de förmått flickorna att posera nakna för dem och i flera fall har de även förmått dem att visa när de onanerar. Männen har delat bilder och information om flickorna mellan varandra. De sammanlagt 44 flickorna har varit mellan 9 och 14 år när brotten begicks. - Tingsrätten har tydligt markerat att det rör sig om mycket allvarlig och hänsynslös brottslighet. Rätten har i huvudsak delat vår uppfattning om att sexualbrott som sker på nätet inte självklart är mindre allvarliga än fysiska övergrepp.Tingsrätten delar däremot inte vår uppfattning om att det också rör sig om sexuella övergrepp mot barn. Rätten har inte tolkat straffbestämmelserna på det sätt som vi menar att det finns stöd för att göra. Vi kommer att analysera domskälen för att ta ställning till om det finns anledning att överklaga domen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Förundersökningen mot männen inleddes i november förra året och rättegången har omfattat mer än 60 förhandlingsdagar. Det är en av landets mest omfattade utredningar i sitt slag. Enligt tingsrättens dom ska båda männen vara kvar i häkte tills dess det finns en lagakraftvunnen dom eller annat bestäms.

I dag klockan 14:00 kommer Svea hovrätt att meddela dom i det så kallade Taxi Tony-målet, där ett antal personer åtalats misstänkta för att ha deltagit i ett nätverk som via utkörning sålt större mängder kokain till köpare i Stockholmsområdet.

Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 14:15 och 15:00 i dag fredag den 19 december.

Det har begärts att beslutet om att inte inleda förundersökning i fallet Dawit Isaak ska överprövas av riksåklagaren.

Riksåklagaren har nu fått ärendet på sitt bord. Tidigare har en åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm och en överåklagare vid Utvecklingscentrum Stockholm granskat ärendet och beslutat att inte inleda en förundersökning mot Eritreas regering för brott mot mänskligheten m.m. - Jag kommer att gå igenom ärendet noga och sedan fatta beslut om en förundersökning ska inledas eller inte, säger riksåklagare Anders Perklev. Ett beslut kan väntas tidigast i januari 2015.

Presskonferensen kommer att hållas i Lunds tingsrätt omedelbart efter häktningsförhandlingen.

Häktningsförhandlingen börjar kl. 10. Medverkar på presskonferensen gör kammaråklagare Helena Lundström samt representanter för polisen.

Häktningsförhandlingen hålls klockan 10.00 fredag den 12 december i Lunds tingsrätt.

Efter häktningsförhandlingen håller kammaråklagare Helena Lundström en presskonferens i polishuset i Lund, exakt tidpunkt ännu inte bestämd.

Erkännande i misstänkt dubbelmord

Den man som sitter anhållen misstänkt för mord på en kvinna och ett barn i Dalby har erkänt. Den anhållne mannen är make till kvinnan och far till barnet. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon fredag, tidpunkt ännu inte bestämd. Efter häktningsförhandlingen kommer kammaråklagare Helena Lundström att hålla en presskonferens. Närmare information om tid och plats kommer under fredagen. Någon ytterligare information kan inte lämnas för tillfället.

En sammanfattning av fakta om tillslaget på tisdagen.

På morgonen tisdag den 9 december gjordes ett tillslag mot en serverhall i Stockholmstrakten. Flera servrar togs i beslag. Serverhallen har kopplingar till fildelningstjänsten the Pirate Bay. Brottsmisstanken är upphovsrättsintrång. Under den närmaste tiden kommer ett antal utredningsåtgärder att vidtas, bland annat förhör med olika personer. Mer information lämnas när så är möjligt.

En kvinna och ett barn har hittats döda i Dalby utanför Lund. En person är anhållen.

Utredningen är inne i ett mycket tidigt skede och det går därför för närvarande inte att lämna några upplysningar om ärendet. Information kommer att publiceras när det är möjligt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag fattat beslut om förundersökningen om israelisk militärs bordning av fartyg på väg mot Gaza 2010 och 2012. Förundersökningen läggs ned.

Förundersökning inleddes den 26 juni 2014 om eventuella brott i samband med händelserna den 31 maj 2010 och den 20 oktober 2012, då israeliska soldater på internationellt vatten bordade och beslagtog fartyg på väg mot Gaza. De brott för vilka förundersökning inleddes var grov misshandel, olaga hot, grovt brott, grov stöld samt folkrättsbrott. Däremot inleddes inte förundersökning om kapning och olaga frihetsberövande eftersom bordningarna i sig, under rådande förhållanden, inte kunde föranleda individuellt straffansvar. - Efter att ha hört de svenska målsägarna har vi identifierat vissa gärningar som skulle kunna vara brott, men gärningsmännen är fortsatt okända och vi ser inga möjligheter att klarlägga deras identitet. Dessutom, de gärningar som är begångna på israeliskt territorium har vi inte jurisdiktion över, säger kammaråklagare Henrik Attorps vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Förundersökningen har endast varit inriktad på de svenska målsägandena. Den har således inte berört eventuella brott som riktats mot andra länders medborgare.

Åtal har väckts mot tidigare VD i det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB i Göteborg.

Åtalet avser ett inköp av sex flaskor mousserande vin, ostbrickor, sparris och parmesanost för 76,08 euro som dåvarande VD:n köpte med bolagets kreditkort i mars 2010 i Cannes, i samband med en fastighetsmässa. Vid hemkomsten redovisades endast en kontoslipp som underlag till kreditfakturan, dvs. inte själva kvittot. På kontoslippen antecknade VD:n att det avsåg "frukostmat". Av utredningen har det framkommit att VD:n överlämnat de inköpta varorna till bekanta i Cannes. - Jag gör gällande att VD:n varit vilseledande genom att han redovisat inköpen som utlägg för frukost trots att det inte varit fråga om frukostmat. Han har också, i strid mot de interna reglerna om hur bolagets kreditkort ska användas, inte bifogat kvitto, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge.

Inga av Åklagarmyndighetens anställda fanns på plats i lokalerna när sprängladdningen detonerade. Verksamheten pågår som vanligt.

På Rättscentrum i Malmö arbetar ungefär 90 personer på fem olika enheter inom Åklagarmyndigheten. Ingen av dessa befann sig i huset när sprängladdningen detonerade på söndagkvällen. Ett antal tjänsterum skadades vid sprängningen, men åklagarverksamheten har kunnat pågå som vanligt under måndagen. Personalen erbjuds krisstöd och gruppsamtal. Riksåklagaren har rest till Malmö för att informera sig och för att möta personalen. - Handlingen är ett allvarligt angrepp på hela rättssamhället, säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag medgivit att ett åtal för grov misshandel ska ogillas. Ärendet rör en man som tidigare dömts i hovrätten för att ha utsatt sin dotter för yttre våld.

Svea hovrätt dömde 2009 en man för grov misshandel till fängelse i 4 år. Misshandeln bestod i att han utsatt sin dotter, som då var ca 2 veckor gammal, för yttre våld med följd att hon tillfogats omfattande skador i huvudet och på olika delar av kroppen. Målet handlade i stor utsträckning om hur de konstaterade skadorna hade uppkommit. Högsta domstolen beviljade resning i målet i december 2013. Åklagarmyndigheten anhöll därefter om ett nytt yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd gällande de rättsmedicinska slutsatserna i målet. Av yttrandet framgick i huvudsak följande: Det saknas vetenskapligt stöd för ett starkt hävdande att målsäganden lidit av rakit/benskörhet vid och närmast efter födseln, men denna möjlighet kan i praktiken inte uteslutas. Det vetenskapliga stödet för att målsägandens skador skulle kunna förväxlas med rakit/benskörhet är begränsat. Utifrån tillgängligt underlag kan det inte hävdas att någon av de bedömningar som gjorts fullt ut bevisar eller i praktiken utesluter misshandel eller någon alternativ hypotes. Det råder osäkerhet om det vetenskapliga bevisläget kring shaken baby syndrome/abusive head trauma (SBS/AHT) samt även om de frakturer som tycks vara associerade med SBS/AHT. Det kan på goda grunder hävdas att det finns en kunskapslucka avseende dessa fynds diagnostiska betydelse. - Efter att ha gått igenom yttrandet och ställt det mot de uppgifter som finns i målet har vi gjort den samlade bedömningen att bevisläget nu är sådant att det i en ny rättegång mot den tilltalades bestridande inte går att bevisa att han begått brott. En fällande dom kan alltså inte längre emotses. Med anledning av detta har vi idag till hovrätten medgivit den tilltalades ändringsyrkande om att åtalet för grov misshandel ska ogillas, säger kammaråklagare Daniel Suneson. Det noteras att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Statens medicinsk-etiska råd (Smer) under våren 2014 har inlett ett gemensamt projekt om skakvåld, då dagens metoder för att bedöma om ett barns skador kommer sig av att barnet har blivit skakat eller inte är kraftigt ifrågasatta.

En person har av hovrätten dömts för att bland annat ha förmått en 12-årig flicka att via webbkamera utföra vissa sexuella handlingar på sig själv. Hovrätten har rubricerat dessa som utnyttjande av barn för sexuell posering.

Påföljden bestämdes till fängelse i ett år.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn till ett längre fängelsestraff. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om straffbestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn i 6 kap. 6 § brottsbalken - som stadgar straffansvar för den som genomför en sexuell handling med ett barn under 15 år - omfattar en gärning som innebär att någon förmår en person under 15 år att utföra sexuella handlingar på sig själv.Enligt riksåklagaren dömer domstolarna på olika sätt när det gäller sådana här gärningar. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Riksåklagaren har överklagat en friande dom om sexuellt ofredande. Riksåklagaren anser att hovrättens agerande utgör grovt rättegångsfel och att prövningstillstånd bör meddelas på grund av domvilla samt att domen bör undanröjas.

Efter undanröjandet av domen ska målet återförvisas till hovrätten för ny prövning. En man åtalades för sexuellt ofredande bestående i att han upprepade gånger försökt få målsäganden att ha sexuellt umgänge med honom mot ersättning. Tingsrätten ogillade åtalet och i hovrätten yrkade åklagaren att mannen skulle dömas enligt åtalet. Hovrätten - som avgjorde målet utan huvudförhandling - uttalar i sina domskäl att mannens agerande utgör försök till köp av sexuell handling av barn, men att åklagaren inte angett detta i sin brottsrubricering varför hovrätten var förhindrad att döma honom för det brottet. För att döma någon för brottet försök till köp av sexuell handling av barn måste det framgå av åklagarens gärningsbeskrivning att målsäganden är under 18 år samt att fara för brottets fullbordan funnits, eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten. Eftersom åklagarens gärningspåstående inte innehöll dessa moment har hovrätten i domskälen uttalat att den tilltalade begått ett brott han inte åtalats för och på grund av detta inte dömt honom för det brott han åtalats för. Riksåklagaren tillägger att hovrättens agerande även kan strida mot artikel 6:2 i Europakonventionen, varför det från ett principiellt perspektiv vore värdefullt att Högsta domstolen också uttalar sig i frågan om vilket utrymme en domstol har att i domskälen behandla omständigheter som inte ingår i åtalet.

Svea hovrätt har i dag beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande.

- Julian Assange har självmant hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Min inställning har varit, och är fortfarande, att han behöver vara tillgänglig i Sverige för återstående utredningsåtgärder och eventuell rättegång för de brott han misstänks ha begått i Sverige i augusti 2010, säger överåklagare Marianne Ny. Hovrätten konstaterar emellertid att utredningen om brottsmisstankarna har stannat upp och anser att åklagarnas underlåtenhet att pröva alternativa vägar inte stämmer överens med deras skyldighet att driva förundersökningen framåt. - Det har varit ett komplicerat läge och vi har kontinuerligt övervägt frågan. Som hovrätten påpekar finns det all anledning att fortsätta överväga hur målet ska drivas vidare, säger Marianne Ny. Hovrättens beslut kan överklagas till Högsta domstolen, som dock är en ren prejudikatinstans. Julian Assange har också möjlighet att återkomma med ny begäran om omprövning av häktningsbeslutet.

Kammaråklagare Lars Duberg har i dag väckt åtal i ärendet där en ung kvinna från Askersund i midsommarhelgen hittades död utanför Kumla. Den åtalade är en annan ung kvinna. Brottsrubriceringen är mord och brott mot griftefriden.

Enligt åtalet har den ena kvinnan åkt hem till den andra kvinnan utrustad med bland annat hammare, förskärare och sprutor med insomningsmedicin. Hon har dödat den andra kvinnan och sedan styckat henne i badrummet. Därefter har hon lagt kroppsdelarna i stora plastkassar och fraktat bort dem till en plats i Kumla. - De två kvinnorna hade en relation med samma man. Motivet är svartsjuka. Enlig min uppfattning är bevisläget gott, säger kammaråklagare Lars Duberg.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom i ett mål som handlar om personlig assistans.

Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är om det faktum att man lämnat falska uppgifter om vem som har utfört personlig assistans och om dessa falska uppgifter inte kunnatupptäckas, i sig kan innebära att det finns risk för att ersättning betalas ut felaktigt eller med för högt belopp. Ett antal personer hade enligt åklagaren gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott då de lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan om vem som hade utfört personlig assistans vid vissa tidpunkter. Hovrätten ogillade åtalet då åklagaren inte hade kunnat motbevisa de tilltalades påståenden om att någon annan person hade utfört den assistans som den funktionshindrade haft rätt till i samma omfattning som redovisats. Enligt hovrätten hade de falska uppgifterna därför inte orsakat fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt.

Riksåklagaren har i dag överklagat en friande hovrättsdom i ett bedrägerimål som handlar om falsk budgivning i samband med en bostadsrättsförsäljning.

Den fråga som enligt riksåklagaren är intressant ur prejudikatsynpunkt är vad som ska ligga till grund för bedömningen av om skada respektive vinning förelegat vid påståendet om bedrägeri bestående i falsk budgivning i samband med försäljning av bostadsrätt. En kvinna dömdes av tingsrätten för bedrägeri bestående i att hon genom att lägga falska bud på sina föräldrars bostadsrätt förmått köparna att betala cirka 60000 kr för mycket för bostadsrätten. Tingsrätten ansåg att man i en situation som den aktuella skulle bortse från marknadsvärdet av bostadsrätten. Det som enligt tingsrätten var avgörande var att kvinnan genom sitt agerande fått köparna att betala mer än vad de annars skulle ha betalat. Hovrätten ogillade åtalet och menade att bostadsrättens marknadsvärde skulle ligga till grund för bedömningen av om vilseledandet lett till vinning respektive skada. Då åklagaren inte visat att det pris som kom att betalas legat över marknadsvärdet ogillades åtalet. Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden.

Utredningen av de våldsamma händelserna på Kristandstadsgatan i Malmö natten mellan den 8 och 9 mars i år fortsätter. Polis och åklagare söker fortsatt fler vittnesuppgifter.

-Fortfarande saknar vi en tydlig bild av vad som faktiskt hände den där natten. Vi jobbar framåt med utredningen på flera fronter men vill vara tydliga med att vi är mycket angelägna om att komma i kontakt med personer som gjort iakttagelser på plats, säger kammaråklagare Neela Frisell. Polis och åklagare inväntar samtidigt resultat från SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium. Fyra personer är fortsatt misstänkta för mordförsök. Två av dem har suttit häktade men släppts. Den tredje släpptes efter häktningsförhandlingen. En fjärde man är sedan i mars begärd häktad i sin frånvaro, misstänkt för mordförsök. Han är internationellt efterlyst genom Rikskriminalpolisen. - Det är mycket viktigt att vi får tillfälle att höra honom, säger kammaråklagare Neela Frisell.

Åtal har idag väckts vid Norrköpings tingsrätt mot de två bröder som är häktade för mord med mera den 21 april 2014 i Norrköping.

Den ena brodern åtalas för mord i två fall, försök till mord och grov misshandel. Den andra brodern åtalas för mord i ett fall. På annandag påsk, den 21 april 2014, inträffade en konfrontation mellan personer från två olika släkter i Norrköping. Det blev kaotiskt på platsen och våld utövades från båda sidor. Flera personer skadades och två personer avled. Den ena brodern är åtalad för att ha skjutit med pistol mot fyra personer och den andra för att ha huggit en person med kniv. Båda de åtalade bröderna förnekar brott. Huvudförhandlingen kommer att hållas i Linköpings tingsrätt. Den inleds måndagen den 10 november 2014 kl 09.30 och beräknas pågå omkring 15 dagar. Förundersökningsmaterialet finns på dvd-skivor och kan hämtas på Norrköpings tingsrätt. En kortare presskonferens kommer att hållas i dag, måndag den 3 november klockan 13.00 på polishuset i Norrköping

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har idag väckt åtal mot en 24-årig man, misstänkt för flera grova brott i ett nytt stort mål om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot 59 flickor i åldrarna 12-17 år.

Mannen ska dessutom ha träffat enstaka av målsäganden och utsatt dem för sexuella övergrepp. Åtal kommer även att väckas för våldtäkt mot barn. Samtliga brottsrubriceringar är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn (senare åtalstillfälle), sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. - Han har uppträtt som den här andra personen och efter att ha etablerat en relation med flickornafått dematt skicka bilder och filmer på sig själva där de varit avklädda. Senare har han hotatmed att lägga upp fotona och filmerna på internet, till exempel på porrsajter, eller att skicka till någon av flickans anhöriga. På så sätt har han pressat dem att göra nya och grövre saker, säger kammaråklagare Linda Lauronen. Start i Nacka tingsrätt den 12 november Åklagarna har delat upp det omfattande åtalet i sammanlagt sex åtalstillfällen, med ett tiotal ärenden åt gången. Under rättegången, som inleds i Nacka tingsrätt den 12 november, kommer ett flertal av flickorna att medverka genom videoförhör då de är under 15 år. - Dels kommer vi spela upp förhör som vi hållit under utredningen, dels kommer vi att använda videolänk för att hålla förhör med de flickor som bor väldigt långt från Stockholm. Några flickor kommer dock att medverka personligen vid rättegången, säger kammaråklagare Sara Engelmark Leuf. Rättegången väntas pågå till februari 2015.

Med anledning av vissa medieuppgifter gör överåklagare Marianne Ny följande uttalande:

- Vad gäller frågan om förhör i London hänvisar jag till tidigare information, som också publicerats på Åklagarmyndighetens webbplats och som framförts vid olika tillfällen. Jag har inget annat besked att ge i dag. Den svenska processen fortsätter alltjämt och nu avvaktar vi hovrättens beslut i häktningsfrågan som beräknas komma inom kort. Bakgrund Stockholms tingsrätt beslutade den 16 juli 2014 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad. Detta beslut har överklagats och ska prövas av Svea hovrätt. De dokument som är aktuella i häktningsfrågan finns tillgängliga i anslutning till kronologin i ärendet. Ny information publiceras efter hovrättsbeslutet.

Med anledning av åtalet i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona håller åklagaren pressträff.

Plats: Polishuset Kristianstad Tid: kl. 09.00-10.00 torsdag den 23 oktober. På grund av det stora intresset för målet håller åklagaren, tvärt emot vad som tidigare meddelats, pressträff. Platsen för pressträffen, Kristianstad, beror på att åklagaren är upptagen med annat tjänsteärende torsdag och fredag. Förundersökningsprotokollet finns att hämta i polishuset i Karlskrona från kl. 9.00. Stämningsansökan (åtalet) kommer att finnas tillgänglig på pressträffen i Kristianstad.

Åtal har idag väckts vid Blekinge tingsrätt mot de två personer som sedan den 4 maj varit häktade misstänkta för mordet på en åttaårig flicka i Karlskrona.

Åklagaren yrkar i första hand ansvar för mord tillsammans och i samförstånd. I andra hand yrkas gemensamt ansvar för synnerligen grov misshandel och oaktsamt vållande till annans död, grovt brott. Under båda dessa punkter finns alternativa yrkanden om så kallat garantansvar för att de båda åtalade, som anförtrotts att ha hand om flickans vård och fostran, har underlåtit att ingripa för att skydda henne eller omgående tillse att hon fick sjukvård för sina skador. På samma grunder finns ett tredjehandsyrkande som omfattar oaktsamt vållande till kroppsskada, grovt brott. Huvudförhandlingen vid Blekinge tingsrätt beräknas pågå i omkring tio dagar sammanlagt och inleds onsdag den 29 oktober kl 09.00. Av rättsläkarens undersökningsprotokoll framgår att dödsorsaken varit kraftigt söndertrasad underhudsvävnad på framför allt ben och armar, vilket lett till fettemboli dvs små fettdroppar som vandrat till lungorna. Kvävning med kudde eller annat föremål kan inte uteslutas ha haft en bidragande betydelse. Bland bevismaterialet finns en brödkavel i trä som kan ha använts som tillhygge. På den har säkrats blod från flickan. Båda de åtalade förnekar brott. Mannen har under förundersökningen hävdat att hans hustru har slagit flickan medan hustrun hävdat att ingen av dem förorsakat flickan skadorna och att hon inte vet hur flickan skadats. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona där kopior finns att lösa ut mot avgift.

Torsdagen den 23 oktober före kl 09.00 kommer stämningsansökan att lämnas in till Blekinge tingsrätt i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Åklagaren håller presskonferens i polishuset i Kristianstad kl. 09.00 den 23 oktober. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona, där kopior kommer att finnas att lösa ut mot avgift efter kl09.00 den 23 oktober.

Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag fattat beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Förundersökningen läggs ned.

"Förundersökningen nedlägges. Misstänkt avliden", skriver vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål. Beslutet bifogas i sin helhet. Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen har bjudit in till en pressträff i dag klockan 10.

Riksenheten för polismål kallas från den 1 oktober Särskilda åklagarkammaren. Det främsta skälet är tydlighet: med det nya namnet framgår att det är åklagarverksamhet som bedrivs.

- Hittills har många blandat ihop oss med Polisens internutredningsverksamhet, vilket har skapat otydlighet. Man har därför också ibland ifrågasatt vår oberoende, säger överåklagare Mats Åhlund som är chef för Särskilda åklagarkammaren. Det andra skälet till namnbytet är att kammaren inte enbart utreder brott av poliser, utan i vissa fall även andra befattningshavare såsom åklagare, domare och riksdagsledamöter. - Med namnbytet får vi en benämning som bättre beskriver ansvarsområdet för Särskilda åklagarkammaren, säger riksåklagare Anders Perklev. Fakta om Särskilda åklagarkammaren Alla utredningar där poliser misstänks för brott har åklagare vid Särskilda åklagarkammaren som förundersökningsledare, oavsett hur allvarligt det misstänkta brottet är. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare som arbetar där har lägst titeln chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta skilt från den övriga åklagarverksamheten. Särskilda åklagarkammaren har kansliort i Malmö, men åklagarna finns förutom i Malmö även i Stockholm, Göteborg och Umeå. Drygt 15 personer arbetar vid enheten.

På onsdag den 22 oktober fattar åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen in till en pressträff i Solna.

På pressträffen medverkar vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål, Anders Kassman, operativ chef på Säkerhetspolisen och Gunnar Åkersten, chef för Säkerhetspolisens utredningsenhet. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer. Pressträffen kommer sedan att övergå i en redogörelse från Säkerhetspolisen om al-Qaidainspirerat resande till bland annat Syrien och Irak. Tid: Onsdag den 22 oktober, klockan 10.00. Plats: Säkerhetspolisens lokaler, Bolstomtavägen 2, Solna ( karta) Obs! Föranmälan krävs. Maila till [email protected] Medtag presslegitimation eller intyg från redaktionen.

Fem personer har anhållits av åklagare. Misstankarna mot personerna gäller grov stöld vid sju tillfällen och försök till grov stöld vid sju tillfällen under perioden 3 juli 2014 - 12 oktober 2014 i Östergötland.

Offentliga försvarare för de misstänkta har utsetts av jourdomstolen i Linköping. Senast måndag den 20 oktober 2014 kl. 12 ska åklagare ha tagit ställning tillom personerna ska begäras häktade. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen

En man som tidigare dömts för att ha skakat sitt barn frikänns. HD konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen skakvåld är osäkert.

HD har i dag meddelat dom i ett mål om så kallatskakvåld, där en man tidigare dömts itingsrätt och hovrättför att ha skakat sitt barn så att huvudskador uppstod. Domarna byggde delvis på en etablerad skakvåldsdiagnos, enligt vilken förekomsten av vissa skador kan leda till slutsatsen att barnet skakats. Mannen frikänns nu, sedan målet tagit en ny vändning i HD. Domstolen konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen numera är osäkert. Man konstaterar att den övriga bevisningen i målet inte kan ligga till grund för några slutsatser om händelseförloppet, och framhåller att det för att det ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att vissa skador har orsakats på visst sätt endast utifrån förekomsten av skadorna, måste det krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starkt stöd för. Samtidigt måste andra tänkbara förklaringar till skadorna i praktiken vara uteslutna. Domen tydliggör behovet av att iaktta försiktighet vid bedömningen av medicinsk bevisning, i synnerhet om den inte stöds av andra omständigheter.

Den 24 juni i år väcktes åtal mot tre anställda vid Kriminalvården för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott. Åtalet avser händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

Rättegången startar vid Södertörns tingsrätt den 1 december 2014 och beräknas pågå under tjugo dagar. Huvudförhandlingsplan kan beställas via tingsrätten efter den 15 november 2014. Förundersökningsprotokollet finns att hämta på Åklagarmyndighetens HK, Östermalmsgatan 87C, Stockholm.Åklagare i målet är kammaråklagare Aino Alhem, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Stockholm och kammaråklagare Bo Lindgren, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Göteborg.

Riksåklagaren överklagar inte hovrättsdomen där en man frikändes från våldtäkt eftersom hans invändning om att han sov enligt hovrätten inte kunde lämnas utan avseende.

En man åtalades för våldtäktgenomatt ha genomfört samlag och handlingar som kan jämställas med samlag med en kvinna när hon på grund av att hon sovit befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Mannen förnekade ansvar och påstod att han saknat uppsåt eftersom att han själv sovit. I rättegångarna hördes två sömnforskare som båda uppgav att det i och för sig är möjligt att genomföra samlag och liknande handlingar när man sover, men att någon särskild riskfaktor som talade för att den här mannen lider av ett sådant beteende (s.k. somnambulism) inte finns. Den sömnforskare som hördes i hovrätten kunde dock peka på en möjlig riskfaktor för ett sådant beteende hos mannen, nämligen ärftlighet. Enligt hovrätten hade visst stöd för detta också framkommit genom förhör med mannens mor och moster. Vid en samlad bedömning kom hovrätten fram till att mannens invändning om att han befunnit sig i ett sovande tillstånd, omedveten om vad som hänt, inte framstod som så orimlig att den kunde lämnas utan avseende. Eftersom invändningen inte hade motbevisats av åklagaren ogillades åtalet. Åklagaren i målet har i en framställning till Utvecklingscentrum Göteborg ansett att domen bör överklagas till Högsta domstolen. Utvecklingscentrum Göteborg har i ett yttrande till riksåklagaren avstyrkt att domen överklagas. Riksåklagaren anser att det i och för sig skulle kunna vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig i frågan hur en invändning om att en åtalad gärning skett i sömnen ska hanteras och värderas. Efter en noggrann genomgång av omständigheterna i målet och vad som förekommit under utredningen har riksåklagaren dock kommit fram till att ärendet inte är så bevismässigt renodlat att det lämpar sig för en prövning i Högsta domstolen. Riksåklagaren avstår därför från att överklaga domen. Uppdrag att kartlägga Riksåklagaren kommer att ge Utvecklingscentrum Göteborg i uppdrag att närmare kartlägga kunskapsläget när det gäller somnambulism, vilken forskning som pågår och hur sakkunskap i dessa frågor lämpligen kan inhämtas i kommande rättegångar. Utvecklingscentrum Göteborg ska också noga följa rättsutvecklingen på området och vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Varbergs tingsrätt har idag friat den polisman som stått åtalad för vållande till annans död alternativt tjänstefel i samband med ett polisingripande mot en knivbeväpnad man i Varberg 2013. Här kommenterar åklagaren domen.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Särskilda åklagarkammaren (tidigare Riksenheten för polismål) lämnar följande kommentar: "En av de avgörande frågorna har varit vilket av de fem avlossade skotten som förorsakat den dödande effekten på den träffade personen. Frågan är avgörande därför att utan tvekan har polismannen inledningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation och förhållandena varit sådana att det varit motiverat att avlossa verkanseld. Den i målet hörda medicinska expertisen har varit av olika uppfattning vilket av skott tre, fyra eller fem som varit det dödande skottet. Tingsrätten har menat att det inte kan uteslutas att det dödande skottet varit ett av skotten som avlossats i nödvärn. Tingsrätten har också ogillat det alternativa yrkandet om ansvar för tjänstefel bestående i att polismannen avlossat det femte skottet mot personen som redan träffats av ett skott och objektivt sätt i princip varit oskadliggjord. Tingsrätten har motiverat ogillandet i denna del med att polismannen ansetts ha haft fog för att uppfatta situationen alltjämt som en nödvärnssituation när det femte skottet avlossades. Det är en välformulerad dom och målet är väl penetrerat i tingsrätten. Däremot kan slutsatsen ifrågasättas. Jag skall under några veckor överväga frågan om ett eventuellt överklagande."

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån där gärningsmannen knivhuggit offret ska bedömas som grovt rån.

En person åtalades för grovt rån för att tillsammans med annan gärningsman, genom att hugga måläganden med kniv i ryggen, magen och bröstet samt ena armen och hota om ytterligare knivvåld, ha stulit målsägandens klocka och armband. Av huggen orsakades sårskador och blödning. Den tilltalade dömdes av hovrätten för rån av normalgraden och påföljden för rånet och viss annan brottslighet bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i två och ett halvt år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och vill att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grovt rån samt döma ut ett väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. - Det är viktigt att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås genom knivvåld ska bedömas som grovt rån, då rångärningar av det slag som är aktuellt i det här målet inte är ovanliga, säger riksåklagarens byråchef Hedvig Trost. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

På onsdag den 1 oktober väcker åklagare i Stockholm åtal mot en person misstänkt för flera grova brott i ett uppmärksammat groomingärende. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och Rikskriminalpolisen in till en pressträff i Stockholm.

Målet omfattar 68 stycken brottsoffer i åldrarna11-20 år. Brottsrubriceringarna i åtalet gäller grovt sexuellt tvång (även försök), grovt sexuellt övergrepp mot barn (även försök), grovt utnyttjade av barn för sexuell posering (även försök), sexuellt ofredande, grovt förtal (även normalgraden) samt barnpornografibrott (framställan). På pressträffen medverkar kammaråklagare Emelie Källfelt, Norrorts åklagarkammare, och Björn Sellström, chef för Rikskriminalpolisens gruppmot sexuella övergrepp mot barn. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. Tid: Onsdag den 1 oktober klockan 11.00 Plats: Rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm Obs! Medtag presslegitimation. Övrig information I samband med pressträffen finns stämningsansökan att tillgå för ett antal av åtalspunkterna.

Åklagarna har i dag svarat hovrätten mot bakgrund av advokaternas överklagan av häktningsbeslutet mot Julian Assange. I sitt skriftliga yttrande bestrider åklagarna begäran om att hovrätten ska häva beslutet om häktning i sin frånvaro.

Överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren skriver i sitt yttrande till hovrätten att det fortfarande finns sannolika skäl för de gärningar som Julian Assange är häktad för och att flyktfaran kvarstår oförminskad. Åklagarnas uppfattning är att det saknas skäl att hålla en muntlig häktningsförhandling i hovrätten. Häktningsförhandling i tingsrätten hölls den 16 juli i år. Rätten beslutade då att Julian Assange ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande. Yttrandet till Svea hovrätt bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas.

I ett nytt beslut hänvisar Högsta domstolen till en dom från 2004, där en man dömdes för framkallande av fara för annan.

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål där riksåklagaren tidigare överklagat en friande hovrättsdom om en hiv-smittad man som haft oskyddade samlag med flera kvinnor (framkallande av fara för annan). Mannen stod under behandling för hiv-smittan och ingen av kvinnorna smittades av hiv. Högsta domstolen meddelar bara prövningstillstånd om en prövning är viktig för ledning av rättstillämpningen. I beslutet hänvisar Högsta domstolen till en dom som man meddelade år 2004 (NJA 2004 s. 176). Omständigheterna i den äldre domen liknade dem i det nu aktuella målet. En hiv-smittad person, som stod under behandling, hade haft oskyddade samlag med flera olika personer. Ingen av personerna blev smittad av hiv. I den äldre domen fann Högsta domstolen att samlag utan kondom är en riskfaktor för smittspridning och att det förelåg fara för att hiv-smitta skulle överföras vid de oskyddade samlagen, trots att den tilltalade stod under behandling med s.k. bromsmediciner. Den tilltalade dömdes därför för framkallande av fara för annan. Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens friande dom inte kan anses vägledande. I stället är Högsta domstolens dom från 2004 fortfarande vägledande. Rättsläget har alltså inte förändrats.

Åklagaren kommenterar hovrättsdom om misshandel av två kvinnor som bar slöja.

Hovrätten över Skåne och Blekingen dömer en man till 75 timmars samhällstjänst för misshandel av två kvinnor utanför Skånes universitetssjukhus i augusti 2012. Det är samma påföljd som i tingsrätten, men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det inte finns någon annan rimligorsak till misshandeln än att kvinnorna bar slöja. - Jag gjorde bedömningen att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom misshandeln och hovrätten har gått på min linje. Det är jag nöjd med.Hovrätten har, vid bedömningen av om det är hatbrott, inte bara tittat på gärningsmannens agerande vid själva misshandeln, utan också på hur han agerade efter händelsen, vilket bidrar ytterligare till praxis inom området, säger kammaråklagare Linda Rasmussen.

Häktningsförhandlingen mot den man som misstänks för mordet på en kvinna i Karlskoga i fredags har nu avslutats i Örebro Tingsrätt.

-Mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för mord. Åtal mot honom ska vara väckt senast den 22 september kl 11.00, säger kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro.

Klockan 14.00 i dag måndag hålls häktningsförhandling i Örebro Tingsrätt mot den man som sedan i fredags kväll är anhållen på sannolika skäl misstänkt för mordet på en kvinna i en lägenhet i Karlskoga i fredags.

Enligt åklagarens häktningsframställan ska mannen begäras häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningsledare är kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på plats vid tingsrätten direkt efter avslutad häktningsförhandling.

Svea hovrätt har i dag dömt 17 tilltalade i det så kallade Södertäljenätverket. I allt väsentligt fastställer hovrätten de tidigare tingsrättsdomarna.

Sammanlagt 16personer döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år.Tingsrättens dom om huvudmannens ansvar för anstiftan till mord i tre fall fastställdes. Livstidsstraffet mot honom står fast. De två ungdomar som friades i tingsrätten från inblandning i dubbelmordet pga. bristande uppsåt har fällts för medhjälp till mord i hovrätten. - Vi kan konstatera att även hovrätten på många sätt har gått på vår linje, bland annat när det gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Det är också glädjande att hovrätten, till skillnad från tingsrätterna, dömer för flera fall av utpressning och alltså bifaller åtalet även i den delen. Detta är tredje domen i ärendet, eftersom rättegången i tingsrätten fick tas om. - Oavsett utgången i målet kan man konstatera att häktningstiderna blivit alldeles för långa. Ska vi kunna lagföra den här typen av organiserad brottslighet i någon större omfattning, utan att utsätta de misstänkta för långa häktningstider med restriktioner, måste man enligt min uppfattning se över dagens processordning som utarbetades under de förhållanden som rådde under 1930-talet, säger Björn Frithiof. BakgrundInsatsen mot det kriminella nätverket i Södertälje påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. I november 2011 lämnades åtal in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer. Under tiden som den första rättegången pågick, våren 2012, åtalades ytterligare tre personer för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Den5 oktober 2012 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens dom på grund av att man ansett att en nämndeman varit jävig. Rättegången kom därför att tas om. Den andra tingsrättsförhandlingen pågick i 72 dagar mellan den 8 november 2012 och 19 juni 2013. Hovrättsförhandlingarna har ägt rum mellan 18 november 2013 och 11 juni 2014 Förundersökningen och rättegångarna har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Förundersökningsmaterialet består av ca 20 000 sidor. Cirka 1 300 förhör har hållits.

Kammaråklagare Michael Forsberg lämnar en kommentar om det åtal han väckt om hets mot folkgrupp med anledning av ett meddelande på Facebook.

- Det är min uppfattning att kommentaren på Facebook faller inom ramen för lagen om hets mot folkgrupp. Nu är det domstolens sak att bedöma om så är fallet. Jag har inget att tillägga innan dom faller, säger Michael Forsberg vid åklagarkammaren i Nyköping.

Den 20-åring som tidigare varit frihetsberövad i ärendet där en 17-årig pojke utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö den 6 augusti begärs i dag häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak.

20-åringen, som tidigare varit frihetsberövad i utredningen, begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel gemensamt och i samförstånd med annan samt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med annan, allt med anledning av händelserna på Linnéskolan. Personen som begärs häktad är inte misstänkt för att ha varit delaktig i att beröva 17-åringen livet. En person under 15 år som sedan tidigare är hörd som misstänkt för medhjälp till mord är numera även misstänkt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med 20-åringen. Utredningen i denna del bedrivs enligt reglerna i lagen med särskilda bestämmelserna om unga lagöverträdare. Häktningsförhandling mot 20-åringen kommer att hållas i sal 30, Rättscentrum Malmö, i dag kl. 13.30. Kammaråklagare Magnus Pettersson kommer att finnas tillgänglig för frågor efter klockan 15.00 i dag på telefon 010-562 60 88. Den som vill lämna tips om händelsen som kan hjälpa polis och åklagare i utredningen kan höra av sig till Polisen i Malmö på telefon 114 14.