Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen, där hovrätten friade en man som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för mord. Den fråga som riksåklagaren vill ha prövad är vilka krav som kan ställas på indiciebevisning för att den ska räcka för en fällande dom.

I oktober 2020 kom en ensam gärningsman, klädd i en grön jacka, till en busshållplats i Märsta på en elsparkcykel, avlossade flera skott mot en annan man och flydde sedan på samma cykel. Flera personer blev vittnen till händelsen, men de såg aldrig ansiktet på gärningsmannen. Några månader senare greps en man misstänkt för mordet. I hans bostad fanns den gröna jacka som gärningsmannen hade på sig vid busshållplatsen. På jackan fanns den misstänktes DNA, blodstänk från den mördade mannen och tändsatspartiklar från den typ av ammunition som användes vid mordet. Den misstänkta mannens DNA fanns också på några av de tomhylsor som påträffades på brottsplatsen. Tingsrätten ansåg att bevisningen var övertygande och dömde mannen till livstids fängelse för mord. Hovrätten menade dock att en alternativ gärningsman inte kunde uteslutas och frikände därför för mord. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom och yrkar att mannen ska dömas för mordet till livstids fängelse. Bevisfrågor lämpar sig i allmänhet inte för prövning i Högsta domstolen, eftersom det finns en risk att prövningen skulle få en begränsad betydelse utanför det aktuella målet. Riksåklagaren konstaterar dock att det här målet avser en typsituation på så sätt att det rör sig om en skjutning i kriminell miljö där inget vittne har kunnat peka ut gärningspersonen, vilket innebär att åtalet bygger på bland annat tekniska spår. Det är enligt riksåklagaren angeläget att HD någorlunda regelbundet uttalar sig om kraven på vilken bevisning som ska vara tillräcklig för en fällande dom. – Sådana här brott utförs ofta hastigt och av maskerade gärningsmän. Det innebär att vittnen och målsäganden sällan har möjlighet att lämna detaljerade berättelser som kan leda till att gärningspersonen identifieras. Det har vi sett exempel på i flera fall under senare år. Och även om det finns vittnesiakttagelser är det vanligt att personerna inte vill medverka i utredningarna. Av det skälet är det särskilt viktigt att domstolarna får vägledning kring hur bevisning ska värderas. Min uppfattning är varje bevis först ska värderas för sig och att man därefter ska göra en sammanvägd bedömning av all bevisning. Så verkar inte hovrätten ha gjort i det här fallet, säger riksåklagare Petra Lundh. Överklagandet AMR 7128-21   Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Med anledning av den uppmärksammade trafikolyckan på E4 vid Markaryd i går lämnar åklagaren en kort lägesrapport.

Under gårdagen inträffade en kollision mellan två fordon, varav det ena ska ha framförts av en polis. Med anledning av olyckan inledde polisen en förundersökning om grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död. Chefsåklagare Kajsa Sundgren har övertagit förundersökningen i den delen som avser anställda inom polisen. Syftet är att utreda om någon polis kan ha begått brott i samband med olyckan. Frågan om olyckan kan ha orsakats av någon annan utreds inom Polismyndigheten. På grund av hög arbetsbelastning har åklagaren ingen möjlighet att svara på frågor för närvarande.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man som är misstänkt ha orsakat explosionen i Göteborg i förra veckan har begärts häktad.

Mannen är misstänkt för bland annat allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och är sedan tidigare anhållen i sin frånvaro. Han begärs nu häktad i sin utevaro, detta för att åklagaren ska kunna gå ut med en internationell efterlysning. Häktningsförhandlingen äger rum i Göteborgs tingsrätt klockan 14.30 i dag den 4 okmtober. Tingsrättens målnummer: B 15818-21.   Kontakt Kammaråklagare Maria Thorell, 010-562 55 65, är tillgänglig för frågor i dag klockan 16-17.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man har begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för människorov i Örebro.

I slutet av förra veckan försvann en äldre kvinna i Örebro. En man greps misstänkt för inblandning i försvinnandet. Nu har han begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för människorov. Häktningsförhandlingen äger rum i Örebro tingsrätt klockan 15 i dag den 4 oktober.. Tingsrättens målnummer: B 5503-21.   Kontakt Kammaråklagare Therese Johansson är tillgänglig efter häktningsförhandlingen. Innan dess har hon inte möjlighet att svara på frågor, vänligen respektera detta.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda åklagarkammaren har i dag beslutat att lägga ner förundersökningen mot en riksdagsman som misstänkts för utnyttjande av barn för sexuell posering.

I mitten av september gjordes flera polisanmälningar mot en riksdagsman, som enligt medieuppgifter skulle ha försökt förmå en ung flicka att skicka nakenbilder på sig själv till honom. Bland annat inkom en anmälan om misstanke om brottet utnyttjande av barn för sexuell posering och åklagaren inledde en förundersökning i det ärendet. – Jag har förhört målsäganden som beskrivit det som förekommit mellan parterna. Jag har också fått ta del av bildinnehållet, som målsäganden uppger att hon skickat på begäran av mannen, och kan konstatera att det inte rör sig om nakenbilder. Jag anser inte att de aktuella bilderna utgör sexuell posering och därför har jag i dag lagt ner förundersökningen, säger chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda åklagarkammaren. Samtliga uppgifter som målsäganden har lämnat under polisförhör har prövats straffrättsligt. Det betyder att åklagaren även prövat om någon annan omständighet i målsägandens uppgifter kan utgöra brott. Åklagaren har inte funnit att så är fallet. Den utpekade riksdagsmannen har inte genomgått några förhör. – Efter genomförda förundersökningsåtgärder, har jag kommit fram till att det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal är begånget, säger Maria Sterup. Åklagaren är inte tillgänglig för media. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-132330-21. Beslutet. . Ur brottsbalken 6 kap. 8 § Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Är brottet grovt, döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Lag (2005:90). Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Linköpings tingsrätt meddelar dom i dag fredag 1 oktober kl. 11 i det mål där en 40-årig man är åtalad för mord på en 44-årig kvinna på resecentrum i Linköping den 15 april i år. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 1656-21. Kontakt Vice chefsåklagare Malin Axelsson är tillgänglig för media på 010-562 58 14 kl. 11.50–13.30 i dag, fredag. Pressmeddelande 3 september när åtal väcktes Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Natten mellan 21 och 22 maj i år frihetsberövades och misshandlades en 16-årig pojke i Vårberg i Skärholmen. I dag åtalas sex personer för att på olika sätt vara inblandade i människorovet. Flera av de åtalade har kopplingar till ett kriminellt nätverk.

Den 16-åriga pojken tvingades ringa till sina anhöriga och begära att stora summor pengar skulle betalas till gärningspersonerna, annars skulle pojken dödas eller skadas. Tidigt på morgonen den 22 maj anträffades pojken vid liv men med svåra skador. I samband med insatsen greps flera personer och i dag åtalas sex unga män för inblandning i kidnappningen. Fem av personerna åtalas för bland annat delaktighet i människorov och grov misshandel av pojken samt försök till grov utpressning riktad mot anhöriga till pojken. En person åtalas för medhjälp till människorov av pojken. – Jag bedömer att bevisläget är gott. Det finns bland annat DNA och fingeravtryck samt pojkens och de anhörigas uppgifter om vad som har hänt, säger kammaråklagare Carl Mellberg som är förundersökningsledare. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 9180-21.   Kontakt Kammaråklagare Carl Mellberg, 010-562 54 05, tillgänglig i dag kl. 16-16.30.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Myndigheten är positiv till huvuddragen av förslagen, men anser att det behövs ytterligare överväganden framförallt när det gäller strafflindring för den som medverkar om någon annans brottslighet samt i frågan om anonyma vittnen.

Utredningen föreslår att åklagaren ska kunna erbjuda strafflindring för den som medverkar till att brott som har begåtts av någon annan klaras upp, vilket är ett synsätt som Åklagarmyndigheten delar. Myndigheten menar dock att förslaget inte ger tillräckliga incitament för misstänkta att medverka, eftersom domstolarna inte föreslås vara bundna av det som åklagare erbjudit. – Det finns en uppenbar risk för att en misstänkt inte tycker att det är värt att berätta om någon annans brott om man inte kan vara säker på att åklagarens erbjudande står sig i domstolen. Vi förutsätter därför att den här regleringen utvärderas efter ett tag och att man då överväger om domstolen ska vara bunden av den påföljd som åklagaren yrkat på, säger vice överåklagare Magnus Johansson. Åklagarmyndigheten pekar också på att betänkandet inte ger svar på hur man ska hantera situationen när en misstänkt lämnar uppgifter om brott som utreds i en annan förundersökning. – En åklagare råder bara över den förundersökning som hon eller han själv leder och kan alltså inte ställa ut löften om någon annan åklagares förundersökning. Det kan också vara så att de bägge förundersökningarna befinner sig i olika faser, vilket innebär att det kan finnas starka skäl till varför den andra åklagaren inte kan lämna någon information om sin utredning utan att den riskerar att skadas, säger Magnus Johansson. Vidare anser Åklagarmyndigheten att utredningsförslaget inte är tillräckligt rättssäkert, eftersom den tänkta dialogen mellan åklagare och misstänkt om påföljder inte föreslås regleras i lag utan enbart i Åklagarmyndighetens egna riktlinjer. Anonyma vittnen I betänkandet föreslås att ett system med anonyma vittnen inte bör genomföras i Sverige. Åklagarmyndigheten menar dock att utredningen inte presenterar en tillräckligt djupgående analys av för- och nackdelar med anonyma vittnen. – En ordning med anonyma vittnen finns i flera jämförbara länder och enligt vår uppfattning finns det ett behov av det även i Sverige. Vi anser att det behövs ett bättre underlag för att kunna ta ställning till om en möjlighet att vittna anonymt bör införas, säger Magnus Johansson. Övriga förslag Betänkandet innehåller också andra förslag, bland annat straffskärpningar för mened, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Åklagarmyndigheten instämmer i de delarna i utredningens förslag.   Remissvaret.   Kontakt Vice överåklagare Magnus Johansson, 010-562 61 42.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 50-årsåldern är begärd häktad på sannolika skäl misstänkt för människorov. Mannen anhölls i lördags morse efter en anmälan om en försvunnen kvinna. Kvinnan har inte anträffats. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon efter häktningsförhandlingen.

Det är tingsrätten som sätter ut tid för förhandling. Än finns ingen beslutad tidpunkt för när förhandlingen ska äga rum. Målnummer Malmö tingsrätt: B 8938-21 Kontakt Kammaråklagare Lena Körner är tillgänglig på telefon i ca trettio minuter efter förhandlingen, 010-562 60 78. Innan förhandlingen har åklagaren inte möjlighet att vara tillgänglig.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I mitten av juli i år anmäldes en man försvunnen i Vittinge i Uppsala län. Åklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala inledde en förundersökning där två personer anhölls på den lägre misstankegraden skäligen misstänkta för mord. Anhållandena hävdes senare och personerna försattes på fri fot. Nu har åklagaren lagt ner förundersökningen.

De två, tidigare misstänkta personerna, var anhållna i tre dagar på den lägre misstankegraden för mord. Ingen av dem begärdes häktade utan frigavs av åklagare med anledning av den låga misstankegraden. De utredningsåtgärder som då kvarstod att göra förväntades ta längre tid än en vecka. – Samtliga utredningsåtgärder och analyser av bevisning är nu slutförda och förundersökningen har lagts ned. De båda personerna är alltså inte längre misstänkta. De omständigheter som från början utgjorde misstanken har antingen visat sig kunna ha en annan förklaring eller har gett negativa resultat vid analyser av bevisningen. Det finns inte längre något som tyder på att de tidigare misstänkta personerna har med mannens försvinnande att göra. Den förvunna mannen har inte anträffats, säger kammaråklagare Lena Jansson som lett förundersökningen.   Ärendenummer hos Åklagarmyndigheten: AM-106650-21. Åklagaren har inte möjlighet att vara tillgänglig för ytterligare kommentarer.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20