Fyra män mellan 30 och 55 år, åtalades i dag vid Attunda tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i eftermiddag.

Två av de fyra männen som åtalas äger ett transportföretag i Norrtälje kommun. – Jag påstår att männen har använt sitt företag som täckmantel för att kunna smuggla narkotika till Sverige. Åtalet gäller två transporter. I ena lasten fann polisen cirka 54 000 tabletter av det narkotikaklassade preparatet Subutex. Den andra lasten innehöll ca 80 kilo cannabis paketerad och gömd i möbler, säger kammaråklagare Pontus Bergsten. Två av männen greps i juli 2020 vid ett tillslag mot transportföretaget. De har varit häktade sedan dess. De andra två är också häktade. – Ett omfattande polisarbete har gjorts med telefonavlyssning, avlyssning i en lastbil och information från krypterade mobiler, säger Pontus Bergsten. Utöver åtalet mot de misstänkta personerna väcker åklagaren också talan om företagsbot mot transportföretaget. Det görs när brott misstänks i näringsverksamhet.  Läs mer om företagsbot Målnummer i Attunda tingsrätt: B 7133-20. Kontakt Kammaråklagare Pontus Bergsten är tillgänglig för media i dag torsdag, kl. 13-15 på telefon 010-562 57 16.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har överklagat den friande domen där två svenska medborgare stod åtalade för brott mot Estonialagen. Personerna friades från misstanke om att ha deltagit i undervattensverksamhet vid fartyget Estonias gravplats. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

 – Till skillnad från tingsrätten så anser jag att Estonialagen är tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt. Lagen står inte i strid med folkrätten utan kan tillämpas mot svenskarna som fanns ombord, säger kammaråklagare Helene Gestrin.  De två svenskarna ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om Estonia. I september 2019 sänkte de ner en dykrobot från en tysk båt och filmade vid Estonia. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 18677–19. M/S Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.   Kontakt Kammaråklagare Helene Gestrin är tillgänglig för media kl. 15-16 i dag onsdag, 010-562 58 06.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 42-årig man har i dag åtalats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Personen misstänks för att ha spridit hemliga uppgifter om 11 försvarsanläggningar på ett hemligt forum på internet. Han är den femte personen som åtalas för den här typen av brott.

– Jag påstår att mannen har spridit uppgifter i ett hemlig rum på ett forum på nätet dit endast särskilda personer var inbjudna, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Enligt åklagaren handlar det bland annat om att bevisa vem det är som legat bakom inläggen. – I detta fallet har personerna haft alias i syfte att dölja sina verkliga identiteter. Säkerhetspolisen har dock genom sitt arbete, påstår jag, hittat vilka personer som verkligen ligger bakom dessa alias. Med tanke på det rådande säkerhetsläget är det allvarligt att sprida uppgifter om försvarsanläggningar, säger Mats Ljungqvist. Tidigare har åklagaren åtalat fyra personer för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Målnummer Kristianstads tingsrätt B 2562-19 Kontakt Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig på telefon för media i dag fram till kl. 12, 010-562 53 85.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sin årsredovisning till regeringen. Av den framgår bland annat att antalet ärenden som kommit in till myndigheten ökat. Det gäller särskilt de grova och svårutredda brotten. Antalet anställda har också ökat.

Antalet brottsmisstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent, att jämföra med genomsnittet på fem procent för samtliga brott. Detta avspeglas också i ett mycket stort antal häktade under året. Ökningen av de mest resurskrävande brotten har haft en betydande påverkan på myndighetens verksamhet. Den enskilt största ökningen stod bidragsbrotten för, som ökade med hela 74 procent. Det är en följd av en myndighetsgemensam satsning på bidragsbrott. Bidragsbrotten utgör nu den största andelen inom gruppen förmögenhetsbrott. Arbetsbelastningen har på många håll varit alltför hög under året. För att klara uppdraget har rekryteringssatsningen fortsatt. I december 2020 var 1 552 personer anställda inom Åklagarmyndigheten, varav 1 032 åklagare. Det innebär ca 40 fler åklagare än ett år tidigare. – Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger riksåklagare Petra Lundh. Under det gångna året har antalet lagförda personer ökat med ca 8 500. Antalet brottsmisstankar som är under handläggning – så kallad balans – har också ökat. Det handlar framförallt om ärenden där åtal är väckt, men som ännu inte har avgjorts i domstol. – Jag anser att vi har klarat vårt uppdrag mycket bra trots pandemin, men den har givetvis påverkat även Åklagarmyndigheten. Många utbildningar har kunnat genomföras på distans, men vissa har vi tyvärr fått ställa in. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska se hur vi kan ta tillvara erfarenheterna av arbetet under pandemin, säger Petra Lundh. Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020 (pdf) Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I går söndag fick polis kännedom om ett misstänkt mord på en person i Härnösand. Under söndagskvällen lämnades ärendet vidare till åklagare som beslutade anhålla två personer skäligen misstänkta för mord, som är den lägre misstankegraden.

- Det är omständigheter på platsen som i nuläget gör att vi inte kan utesluta brott och därför är en förundersökning om mord inledd. Under dagen i dag måndag fortsätter vi bland annat hålla förhör med de båda misstänkta och vittnen. Innan vi vet mer om vad det är som hänt på platsen så kan vi inte lämna fler uppgifter i ärendet. Senast på onsdag kl 12 måste jag besluta om de nu anhållna ska begäras häktade eller försättas på fri fot, säger kammaråklagare Christina Edlund Nilsson som leder förundersökningen på Åklagarkammaren i Sundsvall. Tidigast på onsdag (24/2) kan ansvarig åklagare lämna fler uppgifter i ärendet.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 47-årig man har i dag åtalats för spioneri. Personen misstänks för att under flera år ha träffat en rysk diplomat i syfte att överlämna uppgifter till denne mot betalning. Utredningen har bedrivits av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

– Jag påstår att han som konsult på sina tidigare arbetsplatser har anskaffat material i syfte att överlämna det till främmande makt, i detta fall Ryssland. Att han har fått bra betalt visar vilket värde ryssarna har satt på hans uppgifter. I samband med att mannen greps vid ett möte med den ryske diplomaten kunde det dessutom konstateras att mannen precis fått 27 800 kronor av diplomaten, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Enligt åtalet har mannen olovligen överfört material från sina arbetsdatorer till sin privata dator och därefter till USB-minnen. I syfte att dölja verksamheten från att loggas av it-systemet har han bland annat fotograferat av material från skärmen på sin arbetsdator. Enligt åklagaren handlar det om brott som kan utgöra men för Sveriges säkerhet. – Utredningen har lagt ned mycket tid på att förstå materialet för att kunna bedöma det ur perspektivet Sveriges säkerhet. Det är viktigt att understryka att det är Sverige som är målsägande och inte företagen. Skälet till detta är att han ursprungligen på sina arbetsplatser varit behörig att ta del av materialet i tjänsten. Ett spridande av sådana företagshemliga uppgifter som någon fått del av i sin tjänst är inte alltid straffbart i sig. Däremot kan det utgöra spioneri, säger Mats Ljungqvist. Straffskalan för brottet spioneri är fängelse i högst 6 år. – Jag menar att gärningen är allvarlig och att gärningen, för det fall mannen döms, har ett betydande straffvärde, avslutar Mats Ljungqvist. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 18657-20. Kontakt Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig på telefon för media i dag fram till kl. 13.30, 010-562 54 29.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Häktningen av den 16-årige pojke som misstänks för mord och grov mordbrand i Nässjö kommun har hävts och pojken är nu omhändertagen av socialtjänsten. Misstankarna mot honom kvarstår.

- Häktningen hävdes då jag bedömer att han inte kan påverka utredningen i någon större utsträckning, säger kammaråklagare Heléne Thomasson. Han har gjort vissa medgivanden i förhör och lämnat en berättelse om vad som hänt under den aktuella eftermiddagen och kvällen. 16-åringen har även medgivit att det var han som startade branden inne i bostaden. - Vi har ännu inte någon identifiering av kroppen som påträffades i bostaden och vi vet inte när den analysen är klar eller när vi kan få ett slutligt dödsfallsutlåtande. Misstankarna om mord och grov mordbrand mot de två andra tonåringarna som tidigare suttit anhållna är nu nedlagda. Dock kvarstår misstanke om ofredande. Åklagaren är inte tillgänglig för ytterligare kommentarer i ärendet. Målnummer i Eksjö tingsrätt: B 239–21       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På måndag den 22 februari inleds rättegången i Västmanlands tingsrätt i ett mål där fyra personer är åtalade i en uppmärksammad utredning om bland annat grovt jaktbrott och förberedelse till grovt jaktbrott. Åklagaren kommer att vara tillgänglig för media i samband med att dom meddelats.

Pressmeddelande från Åklagarmyndigheten vid åtal Målnummer Västmanlands tingsrätt: B 5279-18. För information om målet, se Västmanlands tingsrätt Kontakt Kammaråklagare Lars Magnusson är inte tillgänglig för media inför eller under huvudförhandlingen i tingsrätten. När dom meddelats kommer han däremot att vara tillgänglig.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åtal har i dag väckts mot två personer för bland annat ett stort antal grova bedrägerier i samband med bilaffärer. De har i sitt företag tagit emot bilar för vidareförsäljning, men de som lämnat in bilarna har inte fått några pengar. Åklagaren är tillgänglig för media.

En man som varit styrelseledamot i ett företag i Lagan åtalas för tio fall av grovt bedrägeri. I åtta av dessa är även en kvinnlig anställd i företaget åtalad för samma brott. Mannen åtalas därutöver för ett fall av bedrägeri av normalgraden samt penningtvätt. Brottsupplägget består i att privatpersoner lämnat in sina dyrbara bilar, mestadels husbilar, till företaget för vidareförsäljning. Bilarna har sedan sålts av företaget, men de som lämnade in bilarna har inte fått betalt. Händelserna inträffade under perioden augusti-oktober 2020. Mannen har varit häktad sedan den 30 oktober och kvinnan sedan den 17 november. - Företaget registrerades den 24 juli och nästan omedelbart därefter påbörjades bedrägerierna. Jag menar att hela affärsidén var att inte betala för de bilar man tog emot för försäljning. Jag anser också att jag har tillräckliga bevis för att mannen och kvinnan i de allra flesta fall gjort detta tillsammans och i samförstånd, säger vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström vid Åklagarkammaren i Växjö. Målnummer i Växjö tingsrätt: B 5127-20.     Kontakt Vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström, 010-562 63 65, tillgänglig i dag den 16 februari kl. 13-14.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Under våren ska Åklagarmyndigheten anställa åtta stycken åklagarrevisorer. Det är ett led i satsningen att komma åt pengar från kriminella personer.

​En åklagarrevisors huvuduppgift är att biträda åklagarna med att spåra och säkra pengar och andra tillgångar som kommer från kriminell verksamhet. Arbetsmetoden kallas finansiell utredning och innebär att man kartlägger en misstänkt persons tillgångar och undersöker om det är rimligt att personen fått tillgångarna på laglig väg. Man kontrollerar offentliga inkomster och personens allmänna ekonomiska situation och gör sedan en analys.   - Vi revisorer hjälper till med att spåra och säkra kriminellas brottsvinster, oftast från grov organiserad brottslighet. Vi biträder åklagarna i både brottsutbytesfrågor och penningtvättsfrågor. Arbetet är väldigt roligt och meningsfullt. Brott ska inte löna sig, och att bli av med pengar och tillgångar är ofta det som svider mest för de kriminella. Att vi nu blir fler kommer att göra stor skillnad, säger Sara Jakobsson som arbetat som åklagarrevisor i sju år. Under 2020 ökade antalet finansiella utredningar med 13 procent jämfört med året innan. Antalet ärenden där åklagare yrkade att utbyte av brott ska förverkas ökade med 14 procent. För närvarande finns tio åklagarrevisorer i myndigheten, och nu utökas styrkan med ytterligare åtta. Det innebär att samtliga åklagarkammare kommer att ha bättre stöd av en åklagarrevisor. - Ett av Åklagarmyndighetens uppdrag är att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. Med den här satsningen kan vi bli ännu bättre på det. Jag är glad att myndighetens ekonomi nu tillåter att vi anställer fler åklagarrevisorer, säger riksåklagare Petra Lundh. Av de befintliga åklagarrevisorerna är sex placerade i Stockholm, två i Malmö, en i Göteborg och en i Östersund. Just nu har myndigheten en annons ute om ytterligare en revisor i Stockholm och en annons om två revisorer med placering på en eller två av åklagarkamrarna i Göteborg, Uddevalla, Halmstad, Skövde, Borås, Karlstad, Falun och Örebro.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20