I dag åtalas en kvinna för ett mord som hon erkände efter 22 år. Åklagaren är tillgänglig för kommentarer.

En man hittades död 1994 i Södertälje. Ärendet avskrevs som självmord. I december 2016 anmälde en 63-årig kvinna för polisen att det istället var hon som dödat mannen. I dag åtalas kvinnan för mord. Kammaråklagare Nils Lundberg är tillgänglig för media kl. 10-12 i dag fredag den 10 mars. Målnummer:B 2935-16, Södertälje tingsrätt KontaktKammaråklagare Nils Lundberg 010-562 73 49 Presstjänsten 010-562 50 20

Tre unga män har begärts häktade på sannolika skäl misstänkta för mord på två personer i Hallonbergen norr om Stockholm i tisdags. Efter häktningsförhandlingarna kommer åklagaren att vara tillgänglig för media.

De avlidna personerna är en man och en kvinna som påträffades i och i anslutning till deras bostad. Kvinnan avled kort efter att polis kommit till platsen och mannen på Karolinska sjukhuset. Tre män mellan 16 och 21 år anhölls i tisdags och är nu begärda häktade. En ytterligare person som delgavs misstanke släpptes samma dag och är numera helt avskriven från utredningen. - Det finns dock omständigheter som tyder på att ytterligare en person har varit inblandad i händelsen, säger kammaråklagare Olof Calmvik. Häktningsförhandlingar sker i Solna tingsrätt under fredag, tidpunkt ärännu inte bestämd. Efter avslutade förhandlingar är åklagaren tillgänglig för media på plats i tingsrätten. Eftersom ärendet är i ett inledande skede har åklagaren inte möjlighet att svara på frågor innan häktningsförhandlingen. Målnummer i Solna tingsrätt: B 1856 - 17 Presstjänsten 010-562 50 20

Polismyndigheten har gjort en anmälan om misstänkt dataintrång av en polis i Örebro. Åklagaren har ännu inte tagit ställning till om förundersökning ska inledas.

- Jag har begärt in mer utredningsmaterial från polisen. När jag har analyserat det kommer jag att bedöma om jag ska inleda förundersökning eller inte, säger chefsåklagare Lena Lithner på Särskilda åklagarkammaren. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas. Presstjänsten 010-562 50 20

Två personer åtalas idag för grov smuggling, grovt dopningsbrott och grovt narkotikabrott i ett omfattande dopningsärende. Totalt är fem personer åtalade i ärendet. Åklagaren och tullkriminalchefen finns tillgängliga för media idag klockan 11-12.

De två huvudpersonerna är misstänkta för att i en gemensam verksamhet ha smugglat in och tillverkat stora mängder dopningsmedel och distribuerat till personer i Sverige och Norge. Ärendet har utretts av Internationella åklagarkammaren Stockholm sedan i februari 2016 då Tullverket vid husrannsakan påträffade stora mängder dopningsmedel, narkotika och läkemedel på ett kontor i Stockholm. - Misstankarna gäller organiserad försäljning av dopningspreparat som pågått under lång tid och omsatt stora belopp. Även narkotika har påträffats. Jag ser allvarligt på verksamhetens omfattning och anser att det är viktigt att få bort dopningspreparaten från marknaden eftersom de skadar både personer som använder dem och samhället i stort, säger kammaråklagare Annika Wennerström på Internationella åklagarkammaren Stockholm. En person åtalas för medhjälp till brott inom verksamheten och för att själv ha hanterat dopningsmedel. Ytterligare två personer åtalas för försök till grovt narkotikabrott respektive grovt dopningsbrott. Totalt åtalas idag fem personer. - Det är oroväckande att beslagtagen mängd dopningsmedel i fast form har ökat vilket tyder på att tillverkning av dopningspreparat sker inne i landet. Det visar även på en fortsatt stor efterfrågan av dopningsmedel. Ärendet visar att vi har fungerande arbetssätt som ger goda resultat, säger Stefan Granath, chef Tullkriminalenheten i Stockholm. Målnummer Stockholms tingsrätt B 2030-16. Kontakt:Åklagaren och tullkriminalchefen är tillgängliga per telefon idag, måndag, klockan 11-12. Annika Wennerström, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren Stockholm, 010-562 55 58 Stefan Granath, chef Tullkriminalenheten i Stockholm 08-456 56 07 Presstjänsten Åklagarmyndigheten010-562 50 20

Malmö tingsrätts dom mot en mor och två söner som åtalats för bland annat grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott kommer den 1 mars.

En mor och hennes två söner åtalades för bland annat grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. De misstänks ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan och på så sätt fått nästan nio miljoner kronor i assistans- och aktivitetsersättning som de inte haft rätt till. Domen kommer kl. 11 onsdag den 1 mars. Kammaråklagare Lotten Paulsson är tillgänglig på telefon kl. 15-16 denna dag. Kammaråklagare Lotten Paulsson, 010-562 60 85 (kl. 15-16 den 1 mars) Presstjänsten 010-562 50 20

I dag väcks åtal i ett ärende i vilket bolåneinstitutet SBAB har utsatts för en mängd bedrägerier.

Den man som är huvudåtalad har arbetat hos företaget Bättre Bolån där han har haft i uppdrag att handlägga bolåneansökningar, som sedan har prövats och godkänts av SBAB Bank AB. Mannen har tillsammans med två andra åtalade personer systematiskt hjälpt kunder, som inte har varit kreditvärdiga, att ta fram förfalskade arbetsgivarintyg, kontoutdrag och lönespecifikationer. Fyra tidigare kunder åtalas också för delaktighet i sina respektive låneärenden. Straffvärdet är högt då agerandet har riskerat att påverka, förutom banken, även de personer som har deltagit i budgivning av bostadsrätter som har bjudits ut till försäljning. Stämningsansökan är inlämnad till Stockholms tingsrätt, avd.2, målnummer B 2305-16 Kontakt: Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption är tillgänglig per telefon i dag kl. 15-16, 010- 562 53 68 Presstjänsten 010-562 50 20

Efter redovisning av den rättsmedicinska undersökningen har åklagare i dag beslutat att lägga ned förundersökningen i ärendet där tre personer hittades avlidna i ett bostadshus i Skivarp i Skurups kommun.

- Den rättsmedicinska undersökningen har visat att de tre personerna avlidit av kolmonoxidförgiftning till följd av en defekt värmepanna i bostaden, säger chefsåklagare Pernilla Åström vid Södra Skånes åklagarkammare. KontaktChefsåklagare Pernilla Åström010-562 61 01 (tillgänglig fram till klockan 13) Presstjänsten010-562 50 20

På tisdagen genomförde polisens Nationella operativa avdelning i samarbete med lokal polis i Mora ett koordinerat tillslag mot ett pirat-TV-nätverk. Husrannsakan genomfördes på flera adresser i Mora och två personer frihetsberövades i samband med tillslaget.

Ingripande har också skett mot flera av kunderna i nätverket och i den delen är fler ingripanden att vänta. - Att administrera ett pirat-TV-nätverk är straffbart och kan ge upp till två års fängelse samt höga skadestånd. Sedan den 1 augusti 2014 är det även straffbart att vara kund i ett pirat-TV-nätverk. Den fortsatta utredningen kommer därför även att fokusera på att lagföra kunderna i nätverket, säger kammaråklagare Jennie Kronlund vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder förundersökningen. De frihetsberövade personerna är anhållna på sannolika skäl. Nu fortsätter utredningen. Mer information kommer att lämnas när det är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20 Uppdatering klockan 15.55:Brottsrubriceringen ärbrott mot lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning (avkodningslagen), inte brott mot upphovsrätten som tidigare meddelat.

Riksåklagaren har beslutat att inte begära regeringens tillstånd för åtal i ett ärende där ett par kommit till Sverige med ett gemensamt barn som är fött innan modern hade fyllt 15 år.

Socialtjänsten och Migrationsverket har var för sig anmält ett fall om misstänkt våldtäkt mot barn. Det rör sig om ett par från Syrien där mannen är född 1987 och kvinnan 1999. Paret gifte sig 2013 och kom till Sverige 2015 med ett gemensamt barn fött i februari 2014. Av förhör framgår att paret har haft samlag inom äktenskapet och att kvinnan måste ha blivit gravid då hon var 13 eller 14 år gammal. Kvinnan har uppgett att samlagen var frivilliga. Enligt svensk lag är det straffbart såsom våldtäkt mot barn att ha samlag med någon som inte har fyllt 15 år. Det gäller även om barnet deltar frivilligt i samlaget. Som huvudregel är svensk domstol behörig och svensk lag tillämplig endast för brott som har begåtts i Sverige. Det finns dock ett stort antal undantag från denna regel när det gäller allvarliga brott, bland annat våldtäkt mot barn. På så sätt är det möjligt att i Sverige lagföra exempelvis personer som reser utomlands för att utnyttja barn sexuellt, så kallad barnsexturism. För att åtala ett brott som har begåtts utomlands krävs normalt tillstånd av regeringen, så kallat åtalsförordnande. Vid beslut om åtalsförordnande kan hänsyn tas till vilken anknytning till Sverige som brottet hade och övriga omständigheter. Enligt förarbetena till lagstiftningen ska åtalstillstånd beviljas mycket restriktivt om anknytningen till Sverige är svag. Riksåklagaren konstaterar i sitt beslut att paret inte hade någon anknytning till Sverige innan de kom hit. Vid tidpunkten för gärningen hade mannen därför inte anledning att anpassa sitt handlande efter svensk lag. Inte heller omständigheterna i övrigt är sådana att de talar för att det enligt gällande rätt finns skäl att bevilja åtalstillstånd. Riksåklagaren avstår därför från att ansöka om åtalsförordnande hos regeringen. - Det finns ingenting i förarbetena till lagstiftningen som talar för att det har varit avsikten att brott utomlands ska lagföras i Sverige i en situation som den nu aktuella. Samtidigt kan omständigheterna skilja sig åt och en bedömning måste därför göras i varje enskilt fall, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar. -Att ändra de principer som hittills gällt för hur brott utomlands ska lagföras i Sverige skulle kunna få långtgående konsekvenser för personer som har flytt hit, om de tidigare har levt i andra kulturer och med andra rättsliga traditioner. En förändring av principerna skulle därför kräva noggranna överväganden och bör inte ske på annat sätt än genom ny lagstiftning, säger Anders Perklev vidare. Länk till beslutet. Presstjänsten 010-562 50 20

Under förra året häktades fler ungdomar under 18 år än vad som var fallet 2015. Samtidigt blev häktningstiderna kortare.

Under 2016 registrerades sammanlagt 167 ungdomar under 18 år som häktade, vilket innebär en ökning med 27 personer jämfört med 2015. År 2014 var 125 ungdomar häktade. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som presenteras i morgon onsdag den 22 februari. 2016 var 44 procent av de unga häktade kortare tid än tio dagar. Året innan var den siffran 43 procent och 2014 var den 33 procent. Andelen ungdomar som är häktade i mer än en månad har sjunkit i motsvarande grad sedan 2014. Ökningen av antalet häktade ungdomar 2016 har varit särskilt stor på två av landets åklagarkammare, i Västerås och Göteborg. Västerås har haft tolv fler häktade ungdomar än året före. Dessa kan hänföras till tre enskilda ärenden om mycket allvarliga brott, bland annat grov mordbrand. Göteborg har haft en ökning med 22 häktade. Det har främst handlat om ungdomar utan bostad i Sverige som har varit misstänkta för rån, grov stöld och likande brott. I flera av fallen har också den misstänkta personens ålder varit ifrågasatt. När åtalet prövats i domstol har åldern för minst sju av de häktade ändrats till att vara 18 år eller däröver. Totalt i landet är det minst tio personer vars ålder ändrats till över 18 år. Det verkliga antalet häktade ungdomar under 18 år är alltså något lägre än 167. -Det är oroande att antalet häktade personer under 18 år ökar. Så långt som möjligt ska unga som misstänks för brott tas om hand på annat sätt än genom häktning. Vad som hittills har kommit fram om ökningen talar för att många unga människor som har kommit till Sverige under senare tid lever i en utsatt situation, utan vårdnadshavare och ibland utan bostad. Vi välkomnar Häktningsutredningens förslag att unga personer som häktas ska placeras på särskilda ungdomshem i stället för i häkte, säger riksåklagaren Anders Perklev. Fakta Häktning beslutas av domstol efter framställan från åklagare. För att någon som är under 18 ska kunna häktas krävs synnerliga skäl. Av det totala antalet häktade 2016 var två procent under 18 år. Eftersom ungdomar främst häktas för grova brott, förenas häktningen i relativt stor utsträckning med restriktioner, det vill säga begränsningar av möjligheten att kontakt med omvärlden. År 2016 hade 79 procent av de häktade under 18 år restriktioner under någon del av häktningstiden. Häktningsutredningen har föreslagit att häktade ungdomar som huvudregel ska placeras på ungdomshem istället för i häkte. Åklagarmyndigheten har i ett remissvar tillstyrkt förslaget. År 2015 utfärdade riksåklagaren riktlinjer om häktningstider och restriktioner. Syftet med riktlinjerna var att minska användningen av restriktioner för häktade och ge anvisningar för hur långa häktningstider kan undvikas. I myndighetens verksamhetsplan för 2017 finns ett projekt om att utvärdera riktlinjerna och om de fått avsedd effekt. För närvarande pågår också ett arbete med att ta fram nya riktlinjer när det gäller anhållande av ungdomar under 18 år. Presstjänsten 010-562 50 20