Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar vilket straff som ska följa på ett grovt vapenbrott.

En man har dömts för grovt vapenbrott för innehav av en pistol på allmän plats. Pistolen var av halvautomatisk typ och skarpladdad med åtta patroner. Mannen var dessutom narkotikapåverkad vid tillfället. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova vapenbrottet skulle vara fängelse i ett år. Med hänsyn till mannens personliga förhållanden bestämde hovrätten påföljden till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till fängelse. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva dels vilket straffvärde det aktuella grova vapenbrottet bör motsvara, dels om skyddstillsyn med fängelse, med hänsyn till brottets art, är en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall.Enligt riksåklagaren bör fängelsestraffet överstiga fängelse i ett år. Riksåklagaren menar bland annat att det bör beaktas att vapnet var skarpladdat och att den tilltalade var narkotikapåverkad vid tillfället. Omständigheterna innebär en stor fara för att vapnet hade kunnat komma till brottslig användning och att människor då kunnat komma till skada. Riksåklagaren menar vidare att grovt vapenbrott är ett så allvarligt brott att fängelse alltid bör vara utgångspunkten, om inte alldeles speciella omständigheter talar för en annan påföljd. Sådana omständigheter är, enligt riksåklagaren, inte aktuella i detta mål.Enligt riksåklagaren är det angeläget för en nyanserad och enhetlig rättstillämpning att Högsta domstolen ger vägledning om hur straffvärdet ska bedömas och vilken påföljd som ska kunna aktualiseras för det grova vapenbrottet. En prövning av överklagandet skulle därmed vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

- Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.