Beslut om att eventuellt begära de anhållna personerna häktade väntas tidigast på onsdag.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

De två män (födda 1992 respektive 1993) som greps under söndagen misstänkta för mordet på tre personer i Uddevalla är nu båda anhållna på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men mycket i den här förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare i ärendet. Det finns en del teorier och hypoteser om de misstänktas motiv till brottet men exakt vad dessa består i kan vi i nuläget inte berätta eftersom det skulle kunna försvåra den fortsatta utredningen i fallet.Åklagaren har fram till på onsdag kl 12 på sig att besluta om de anhållna personerna ska begäras häktade. Några ytterligare kommentarer i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Regeringen har i dag beslutat att Åklagarmyndigheten får ta del av den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) har över hatbrott. Åklagarmyndigheten hade överklagat ett tidigare beslut om att inte få tillgång till dessa uppgifter.

- Det är mycket glädjande att vi får tillgång till statistiken, eftersom det innebär att vi får ett viktigt redskap för att följa upp hatbrottsärenden. Vi kan granska enskilda ärenden och se om det finns goda exempel att sprida eller om det behövs ytterligare riktlinjer, metodstöd eller utbildning, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Hatbrott är inte ett brott i sig, utan samlad beteckning på olika brott där motivet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller någon liknande omständighet. Lagtekniskt är det en straffskärpningsregel som innebär att man får ett strängare straff än om motivet inte varit hat mot en viss person eller grupp. Eftersom hatbrott inte är en självständig brottstyp går de inte att identifiera i polisens och Åklagarmyndighetens ordinarie statistik. --Rättsväsendet får ofta kritik för handläggningen av hatbrott. Det är dock svårt att värdera i vilken utsträckning kritiken grundar sig på verkliga brister, eftersom ärendena inte gått att följa upp på ett tillfredsställande sätt, säger riksåklagare Anders Perklev. - En förklaring till att många ärenden om hatbrott läggs ned är att brottet kan vara svårt att bevisa. Många hatbrott, som exempelvis rasistiskt klotter, har okända gärningsmän och är därför svåra eller omöjliga att utreda. I andra fall kan brottet som sådant åtalas, men det går inte att visa vilket motiv som gärningsmannen haft för brottet. En åklagare kan inte påstå att det är frågan om ett hatbrott om det inte finns tillräckligt stöd för detta i bevisningen, säger Anders Perklev. - Jag välkomnar polisens initiativ att öka ambitionsnivån när det gäller att utreda hatbrott, bland annat genom att skapa särskilda utredningsgrupper i de tre storstäderna. Förbättrade möjligheter att utreda och lagföra hatbrott är också ett viktigt område för samverkan mellan polis och åklagare, säger Anders Perklev.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat ärende om mordet på en kvinna i Handen 2010 i dag dömt en man för anstiftan av mord, till livstids fängelse. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens rubricering och skärper samtidigt påföljden.

I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret överklagade tingsrättens dom. Åklagaren begärde att domen skulle ändras till anstiftan till mord och att påföljden skulle skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret begärde en frikännande dom. - Det här är ett mycket tragiskt ärende som nu fått ett nytt rättsligt avslut. I sammanhanget känns det givetvis positivt att hovrätten delade min bedömning att mannen skulle dömas för anstiftan, snarare än för stämpling till mord, säger kammaråklagare Marcus Ekman. - Det här har från början varit en mycket speciell utredning. Inte minst eftersom hovrätten i en tidigare rättegång har frikänt en person för mordet, en person som hovrätten nu konstaterar har tagit del i detsamma på ett helt avgörande sätt, säger kammaråklagare Marcus Ekman. Målnummer: B 11137-14

I dag torsdag den 5 mars meddelar Svea hovrätt dom i målet som rör mordet på en kvinna i Handen 2010. I tingsrätten dömdes en person för stämpling till mord.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Marcus Ekman vid Södertörns åklagarkammare finns tillgänglig för kommentarer till media från klockan 11.30 samma dag. I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret har överklagat tingsrättens dom. Åklagaren har begärt att domen ska ändras till anstiftan till mord och att påföljden ska skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret har begärt en frikännande dom. Målnummer: B 11137-14

Åklagarmyndighetens tillsynsavdelning har lämnat en årsrapport till riksåklagaren om avdelningens verksamhet under år 2014. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

Vid tillsynsavdelningen bedrivs bland annat riksåklagarens tillsyn i enskilda fall. En stor del av verksamheten går ut på att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från externa tillsynsorgan såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Under år 2014 har särskilda tillsynsärenden inletts av riksåklagaren i betydligt större utsträckning än tidigare; under året har 42 sådana ärenden inletts jämfört med 11 ärenden under år 2013. Vid avdelningen handläggs även ett stort antal andra ärendetyper, bland annat ärenden om överprövningar, klagomålsärenden och anmälningar om brott begångna av bland annat domare. Tillsynsavdelningen har också ansvarat för eller deltagit i hand-läggningen av ett antal projekt. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

I morgon fredag den 27 februari meddelar Hovrätten för Västra Sverige dom i målet där två män i Halland åtalats för grova sexbrott mot flera unga män respektive för försök till våldtäkt.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Sonja Pettersson Wallin vid Åklagarkammaren i Halmstad finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00 samma dag.

I morgon torsdag den 26 februari meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där en 28-årig man åtalats för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer senare samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon mellan klockan 12.00 och 13.30. Enligt åtalet har brottet begåtts i Syrien, vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012. Målnr: B 13656-14

Åklagarmyndigheten bedömer att verksamheten för åren 2016-2018 kan bedrivas inom de ramar som regeringen har aviserat.

Budgetunderlaget är Åklagarmyndighetens förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande åren. I budgetunderlaget beskrivs områden där den ökade anslagsnivån från 2015 kommer att behövas. Exempel på detta är dubblering av åklagare i stora mål, handläggning av kvalificerade bedrägerier och fortsatt IT-utveckling. En fråga som särskilt lyfts fram är behovet av en relativt jämn anslagsökning så att tillkommande rekryteringar kan hanteras på ett bra sätt.Myndighetens förslag till regeringen motsvarar de nivåer som angivits i budgetpropositionen för 2016-2018. Tillskottet för 2015 är betydande, medan de aviserade anslagsuppräkningarna för de kommande åren är begränsade. För att kunna använda 2015 års tillskott på ett ansvarsfullt sätt planerar myndigheten därför för ett anslagssparande mellan åren, så att kostnadsutvecklingen blir mer jämn över perioden. Sammanlagt är bedömningen dock att de anslagstillskott som aviserats för 2016-2018 är tillräckliga för att svara mot de behov som går att förutse i dagsläget.

Särskilda åklagarkammaren har lämnat sin årsrapport för 2014 till riksåklagaren. Ärendeinflödet har minskat under året och är tillbaka på 2012 års nivå. Lagföringen och antalet domar har ökat, medan handläggningstiderna är i stort sett oförändrade.

Av de cirka 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Lagföring Särskilda åklagarkammarens åklagare har väckt 145 åtal och utfärdat 39 strafförelägganden under 2014. Många av strafföreläggandena avser dataintrång - att polisanställda slagit på sig själva i polisens register, vilket inte är tillåtet. Under 2014 har sammanlagt 88 domar, varav 21 ogillade, meddelats där Särskilda åklagarkammarens åklagare varit part. Kammarens uppdrag Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar. Uppmärksammade ärenden Även under år 2014 har Särskilda åklagarkammarens åklagare handlagt ett antal fall som varit särskilt uppmärksammade i media eller haft principiell betydelse, exempelvis ärenden där poliser använt sina tjänstevapen eller använt annat våld i tjänsten. I årsrapporten ges många exempel på sådana ärenden.