Under helgen anhölls åtta män hemmahörande i Stockholmstrakten. Männen är i åldrarna 25-45 år och häktades i början på veckan på sannolika skäl misstänkta för grovt narkotikabrott.

Det var i fredags och lördags som Polisen kunde gripa ett antal män runt om i Stockholmstrakten efter en tids spaning och utredning. Männen anhölls kort därefter och kunde under måndagen och tisdagen häktas. Det handlar om omfattande försäljning av narkotika och männen misstänks för grova narkotikabrott. Vid husrannsakningar har större partier av narkotika tagits i beslag. Utredningen leds av kammaråklagare Lars Hedvall vid internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalstiden är satt till den 20 maj. - Jag har fått två veckor på mig för att väcka åtal, men det är en omfattande utredning, och jag kommer sannolikt behöva mera tid, säger Lars Hedvall. Gripandet skedde i samverkan mellan Citypolisens krogsektion i Stockholm och Aktionsgrupp Mitt. I Aktionsgrupp Mitt ingår polismyndigheterna i Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. Insatser av det här slaget sker efter beslut i det Operativa rådet och är ett led i en nationell myndighetsgemensam samverkan för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Åtal har väckts vid Falu tingsrätt avseende djurplågeri av cirka 100 kor. En lantbrukare i Dalarna är misstänkt för vanvård bl.a. för att inte ha gödsla ut ladugården. Djurbesättningen har orsakats både fysiskt och psykiskt lidande.

Enligt åtalet har lantbrukaren brustit i sin tillsyn av djuren genom att under våren och sommaren inte gödslat ut i ladugården. När länsstyrelsen genomförde kontroll på anläggningen i juni 2012 var ladugården fylld med 60-70 cm flytande gödsel. Vid kontrolltillfället fanns cirka 60 levande djur i byggnaden. Dessa hade fysiska skador bestående i hudirritationer, bränn- och frätsår, ögonflytningar och hosta. När anläggningen tömdes på gödsel anträffades kadaver av cirka 40 djur som lämnats liggande bland de levande djuren. - Det här rör sig om ett mycket allvarligt fall av vanvård. Att inte gödsla ut ladugården och att de levande djuren tvingats vistas tillsammans med en större mängd självdöda djur har orsakat djuren både fysiskt och psykiskt lidande, säger kammaråklagare Annika Troive vid åklagarkammaren i Falun. Eftersom gärningen begåtts i näringsverksamhet har det även framställts ett yrkande om företagsbot. Beloppet anges till 100000 kr.

- Bedömningen av om sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara är en fråga om hur bevisningen i målet värderas. Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen.

Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Ärendet är ovanligt i sitt slag och min bedömning är att det i det här fallet inte finns någon fråga där Högsta domstolen skulle kunna ge vägledning i rättstillämpningen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund: Svea hovrätt frikände i en dom den 11 april 2013 den SOS-sjuksköterska som åtalats för bl.a. framkallande av fara för annan för att han av grov oaktsamhet utsatt en person för livsfara genom att inte skicka en ambulans med högsta prioritet. Ansvar för framkallande av fara för annan kan endast utdömas om åklagaren kan bevisa att ett larm om ambulans med högsta prioritet hade avvärjt faran för målsägandens liv. Hovrätten har vid sin värdering av bevisningen funnit att åklagaren inte kunnat bevisa att sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara genom att inte larma ambulans eftersom det inte med tillräcklig säkerhet går att säga att livsfaran hade kunnat avvärjas ens om ambulans hade larmats med högsta prioritet redan vid det första telefonsamtalet.

Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen i ett mål där en person dömts till dagsböter för brott mot upphovsrättslagen genom att spridit upphovsrättsskyddat material via fildelningstjänster på Internet.

En person har i hovrätten dömts till 160 dagsböter för brott mot upphovsrättslagen bestående i att han under knappt tio månaders tid vid 51 olika tillfällen olovligen framställt exemplar av 60 filmverk, att han momentant eller en kortare tid efter nedladdningen olovligen överfört 57 av filmverken till allmänheten samt att han därutöver olovligen överfört tre filmverk till allmänheten under en tid av minst en vecka och högst en månad från nedladdningstillfället. Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen. -Frågan i målet är hur påföljden ska bestämmas vid flerfaldig och likartad brottslighet som begås vanemässigt. Såvitt jag kan se har Högsta domstolen inte tidigare uttalat sig angående detta, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Straffvärdet av det enskilda brottet ligger på bötesnivå och straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst två år och straffstadgandet innefattar såväl uppsåt som grov oaktsamhet. -Den typ av brottslighet som det här är fråga om är mycket vanlig och påföljdsfrågan är därför av stor betydelse, inte minst då den brottlighet som utreds av Nationella gruppen mot immaterialrättsbrott ofta består av återkommande och vanemässiga gärningar under längre tid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen 2013 för arbetet med att modernisera språket i gärningsbeskrivningarna, dvs. de beskrivningar av brotten som åklagarna använder i sina åtal.

Genom projektet "Ett modernare språk", som startade 2010, har språket i åklagarnas beskrivningar av i stort sett samtliga brott som finns i svensk rätt förnyats och förenklats. Målet har varit att både möta kravet på att texterna ska vara begripliga för vanliga människor och samtidigt juridiskt korrekta. - Det bakomliggande syftet är att öka rättssäkerheten. Med åtal som är skrivna på ett modernt och enklare språk anpassat efter dem som ska läsa dem minskar risken för att de som berörs av ett brott inte fullt ut kan ta tillvara sina rättigheter, säger överåklagare Lennart Guné som initierade språkvårdsarbetet. Många av de uttryck som hittills använts i gärningsbeskrivningarna är hämtade från lagtexter. Orden är svårförståeliga och ovanliga i vanligt vardagsspråk, men har en juridisk innebörd som enklare uttryck oftast saknar. - Vi har lagt ned stor möda på att hitta ord och begrepp som inte påverkar den juridiska betydelsen, men som samtidigt är moderna och begripliga. Vi tycker själva att resultatet har blivit bra och vi är stolta över att Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen, säger chefsåklagaren Agneta Isborn Lind som lett den arbetsgrupp som tagit fram de nya formuleringarna. Den 24 april 2013 blev de nya formuleringarna tillgängliga för alla åklagare, i och med att de gamla mallarna för gärningsbeskrivningar togs bort och de nya lades in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. - Genom att lägga in de nya texterna i åklagarnas IT-stöd säkerställer vi att förändringen slår igenom på bred front, säger IT-utvecklingschef Kristian Agneklev som slutfört införandet av de nya formuleringarna. Exempel, brottet rån Före: TT har …TID+PLATS…, olovligen med tillägnelseuppsåt tagit ….GODS…till ett värde av ….ANTAL KRONOR…och anträffats på bar gärning. När MÄ i anledning härav sökt hindra TT, har TT satt sig till motvärn medelst hot som av MÄ uppfattats som trängande fara. Efter: TT har stulit (gods + ev. värde) från (MÄ = ägaren) och anträffats på bar gärning. (MÄ = ev annan än ägaren) skulle ta tillbaka stöldgodset. Då satte sig TT till motvärn genom att (beskriv hotet). Det hände (datum + plats). Hotet (var/verkade för MÄ vara) akut. TT begick gärningen med uppsåt. TT = Den åtalades namn MÄ = Brottsoffrets/målsägandens namn Om Klarspråkskristallen Klarspråkskristallen delas ut av Språkrådet till en myndighet, kommun eller ett landsting som arbetat för ett klart och begripligt offentligt språk. Läs mer på Språkrådets webbplats, se länk i högerspalten. Juryns motivering "Klarspråkskristallen 2013 tilldelas Åklagarmyndigheten för myndighetens välorganiserade och föredömliga arbete med att utforma klara gärningsbeskrivningar. Arbetet har resulterat i moderniserade och förenklade malltexter inom ett svårt och angeläget område där juridisk korrekthet är en förutsättning samtidigt som kraven på begriplighet är mycket höga. Åklagarmyndigheten har lyckats förena dessa ibland motstridiga krav."

Tidigare har två personer varit misstänkta för mordet på en kvinna i Örby. Den ena, mordoffrets make, är nu helt avförd som misstänkt.

Utredningen har visat att han har alibi för tiden för mordet och inga andra misstankar om inblandning i brottet har framkommit. Han har varit behjälplig i utredningen och är numera att anse som målsägande. Den andre misstänkte är fortfarande häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, de arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.

Den man som suttit anhållen med anledning av ett dödsfall på ett hotell i Stockholm har släppts av åklagaren.

Mannen har förhörts med försvarare under tisdagseftermiddagen och han förnekar att han skulle ha dödat kvinnan. Den rättsmedicinska undersökningen (obduktionen) ger inte heller stöd för att kvinnan skulle ha mördats. -Det finns inte längre tillräckliga skäl för att hålla honom anhållen, säger kammaråklagare Nicklas Englund som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan inte lämnas under tisdagen.

En person har anhållits misstänkt för mord på en kvinna på ett hotellrum i Stockholm. Offentlig försvarare har utsetts.

För närvarande pågår en rättsmedicinsk undersökning för att söka fastställa dödsorsaken, som är oklar i dagsläget. Mer information kommer att lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är klar och åklagaren har tagit ställning till resultatet av den. I övrigt kan inga upplysningar lämnas i ärendet.

Åtal är väckt vid Eksjö tingsrätt mot en läkare som tidigare var anställd vid ett sjukhus i Jönköpings län.

Läkaren åtalades för vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Åtalet rör läkarens handläggning av en förlossning i maj 2011. Vid förlossningen avled barnet och modern fick svåra underlivsskador. Chefsåklagare Stefan Edwardsson finns tillgänglig per telefon mellan 8:45-9:45 samt även mellan 13.00-14:00.

- Vi kan se att lagföring av bedrägerier och bidragbrott är lägre och genomströmningstiderna längre i jämförelse med andra brott.

Därför har vi tagit fram en nationell strategi med syftet att höja lagföringen med snabbare handläggning och ökad kvalité i utredningarna, säger riksåklagare Anders Perklev. Till viss del kan den lägre lagföringen förklaras med att bedrägerier är svårare att utreda än till exempel rattfylleri eller narkotikabrott där bevisningen ofta är säkrad redan när brottet upptäcks. Redan i mars sjösatte Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan och polisen en gemensam handlingsplan för bekämpning av bidragsbrott. Nu tar Åklagarmyndigheten ytterligare ett steg i och med den nya strategin. -Bedrägeribrott är ofta både omfattande och komplexa. Genom att i högre grad fokusera på dessa brott och satsa på ökad koncentration av ärenden på kamrarna vill vi åstadkomma att ärendena snabbare utreds med högre lagföring, säger Katarina Johansson Welin områdesansvarig överåklagare som, i samråd med Utvecklingscentrum Stockholm, formulerat strategin. Samverkan med polisen, Försäkringskassan och andra aktörer är också en viktig del i strategin för att utredningarna av bedrägeri och bidragsbrott ska bli ännu mer effektiv och strukturerad.