Aktuella pressmeddelanden

  • Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

    Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

    Läs mer
  • Årsrapport för Polismålsenheten

    Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

    Läs mer

    Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

    Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 7 285 år 2009 till 8 162 år 2011. Antalet avslutade brottsmisstankar 2011 var 8445 stycken, dvs. fler än vad som kom in. Under året har både polisens och åklagarnas ärendebalanser kunnat minskas betydligt och trots balansavarbetningen har åklagarnas handläggningstider kunnat kortas. Ny organisation ger snabbare utredningar Skälet till de förbättrade resultaten är till stor del att polisen den 1 januari 2011 inrättade en ny organisation för internutredningar som inneburit att polis och åklagare nu har likformiga organisationer. Därmed har möjligheterna ökat att effektivisera verksamheten. Under året inrättades en funktion på både polis- och åklagarsidan för att bereda ärenden som inte bör leda till utredning - främst eftersom de inte avser brott. Genom att hantera dessa ärenden snabbt har mer tid skapats till övriga ärenden, vilket kortar handläggningstiderna och ökar kvaliteten. För få eller för många åtal? Få anmälningar mot poliser leder till åtal, och relativt sett färre åtal mot poliser leder till fällande domar. I syfte att förklara varför det ser ut så innehåller rapporten en beskrivning av hur ärendeinflödet till Riksenheten ser ut, vad som är ett brott när det handlar om tjänstefel samt andra speciella omständigheter som präglar anmälningar och utredningar mot poliser. I rapporten finns också redogörelser för ett antal utredningar och domstolsavgöranden under 2011. Vidare finns en mer fördjupad beskrivning av två ärendetyper: försvunna föremål hos polisen samt biljakter.

    Läs mer
  • Åklagare bekräftar att en person anhållits som skäligen misstänkt för medhjälp till mord under onsdagen. Misstankarna rör dödsskjutningen på Fosievägen i Malmö den 31 januari.

    -Anhållandet idag är naturligtvis ett viktigt steg i utredningen av dödskjutningen den 31 januari. Förhör har inletts men då utredningen just nu är inne i ett känsligt läge kan jag inte berätta mer just nu, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

    Läs mer
  • Idag väcks åtal vid Malmö tingsrätt mot tre personer i chefsbefattning på Skanska och en skorstensfejarmästare vid Sotarna Malmö.

    Åtalet avser grov allmänfarlig vårdslöshet i samband med byggandet av bostadsområdet Potatisåkern år 1995. Enligt utredningen har rökkanaler till braskaminer, som installerades i det översta våningsplanet, saknat förskrivet brandskydd. Personerna på Skanska åtalas för att på olika sätt ha medverkat till att den felaktiga installationen gjordes medan skorstensfejarmästarens ansvar består i att han godkänt installationen. Branden inträffade den 26-27 november 2007. I samband med eldning i en braskamin överhettades en rökkanal, vilket förorsakade enbrandpå vinden som spred sig. Branden föranledde att ett drygt femtital personer fick evakueras. Reparationskostnaderna översteg 100 miljoner kronor. I samband med åtalat väcks också talan om företagstbot på 10 miljoner kronormot företaget Skanska. Företaget har enligt utredningen inte haft tillräcklig kontroll och brottet har begåtts av personer i ledande ställning med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

    Läs mer
  • dag åtalas en styvmamma och en pappa vid Borås tingsrätt för att ha utsatt en 12-årig flicka för en mängd övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

    Styvmamman sitter häktad i väntan på rättegången. Flickan har enligt sin berättelse utsatts för bland annat olaga frihetsberövande genom inlåsning, hopbundna fötter, misshandel genom att vid tortyrliknande förhör bränts med en glödgad kniv samt olika våldsamma riter och andeutdrivningar. En del av utdrivningarna har letts av andliga ledare och därför åtalas samtidigt en pastor hemmahörande i Borås för olika brott. Fler åtal är att vänta i ärendet. - Det är även en pastor i Malmö som är misstänkt och för närvarande befinner sig utomlands, förklarar kammaråklagare Daniel Larson. - Flickan berättar om mer eller mindre dagliga kränkningar som hon fått utstå. Hon har varit fången i sitt eget hem och tvingats till olika saker under flera månaders tid. Till exempel har hon inte fått komma närheten av sina småsyskon eller vidröra saker i bostaden för de har trott att hon smittar ondska. - Tyvärr är hon nog inte ensam. Vi hoppas att det härfallet kan ge uppmärksamhet åt problematiken och att fler liknande fall kommer till polisens kännedom. Vi befarar att det finns ett mörkertal,säger Daniel Larson. Kammaråklagare Daniel Larson kommer finnas tillgänglig för kommentarerpå telefonefter kl. 14.00 i dag då åtalet kommer lämnas in.

    Läs mer
  • Förtroendet för åklagarna oförändrat

    Förtroendet för Åklagarmyndigheten ligger på oförändrad nivå sedan förra året. 5 av 10 svenskar har stort förtroende för åklagarna, visar den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som Brottsförebyggande rådet presenterade i går.

    Läs mer

    Förtroendet för Åklagarmyndigheten ligger på oförändrad nivå sedan förra året. 5 av 10 svenskar har stort förtroende för åklagarna, visar den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som Brottsförebyggande rådet presenterade i går.

    -Det är positivt att förtroendet har ökat de senaste åren och att det nu ligger på en relativt hög nivå, säger riksåklagare Anders Perklev. Förtroende för myndigheten byggs långsiktigt genom korrekta beslut i den dagliga verksamheten, effektiva arbetsformer och ett professionellt bemötande. Detta är frågor som vi ständigt arbetar med att utveckla. -Däremot ska vi aldrig ta hänsyn till opinionsbildning vid beslut i enskilda ärenden. Sedan Brå startade mätningar i sin Nationella trygghetsundersökning (NTU) 2006 har andelen svenskar med stort förtroende för åklagare ökat från drygt 40 % till 51 %.

    Läs mer
  • Årsredovisning för 2011

    I myndighetens årsredovisning för 2011 framgår att Åklagarmyndigheten redovisar goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

    Läs mer

    I myndighetens årsredovisning för 2011 framgår att Åklagarmyndigheten redovisar goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

    Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats och andelen ännu inte avgjorda ärenden har minskat till att omfatta endast 2,7 procent av samtliga inkomna ärenden under året. Det framgår också bland annat att myndighetens arbetsmiljöenkät för 2011 visar att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation, något som är vikigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten. Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2011 har idag överlämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall.

    Under lördag eftermiddaggenomfördes häktningsförhandlingen mot den person som tidigare i veckan greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. - Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall. Mannen förnekar brott. Nu fortsätter utredningsarbetet med bland annat ett flertal planerade förhör och analyser av teknisk bevisning, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

    Läs mer
  • Den person som tidigare greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge har nu under eftermiddagen begärts häktad.

    - Den person som begärts häktad för dubbelmordet är son till ett av offren. Den misstänkte förnekar brott. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna i ärendet mer än att häktningsförhandling kommer att hållas under lördag eftermiddag, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

    Läs mer
  • Tio riksåklagare har diskuterat bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet i Östersjöregionen och enats om en gemensam strategi för att bekämpa sådan brottslighet.

    Under onsdag och torsdag den 15-16 februari stod den svenska riksåklagaren Anders Perklev värd för den 15:e konferensen med riksåklagare från Östersjöregionen. Samarbetet omfattar Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge och Ryssland. Samarbetet är ett viktigt komplement till samarbetet inom EU, eftersom det även omfattar Norge och Ryssland som inte är medlemmar av EU. Riksåklagarna diskuterade bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet, exempelvis stöldligor. I nuläget hanteras brotten ibland endast på lokal nivå, utan att man identifierar kopplingar och det större mönstret för brottsligheten. Vid mötet enades riksåklagarna om en gemensam strategi för att bekämpasådan brottslighet och underströk även behovet av att gemensamt försöka komma åt de kriminella vinsterna av dessa brott. Vid mötetbeslutade riksåklagarna också om de fortsatta formerna för samarbetet i Östersjöregionen och för hur dessa möten i framtiden ska förberedas och genomföras för att leda till verklig nytta för brottsbekämpningen i regionen.

    Läs mer