Riksåklagaren vill att HD ska klargöra vad som ska definieras som "sexuell handling".

En man dömdes av hovrätten för olaga tvång för att - i syfte att kontrollera om hans flickvän varit otrogen - genom våld och hot om våld fört in sina fingrar i hennes underliv. Eftersom mannen inte haft något sexuellt syfte med sitt agerande kunde han enligt hovrätten inte dömas för något sexualbrott. Riksåklagaren överklagar domen och begär att HD ska döma till i första hand våldtäkt och i andra hand sexuellt tvång. Frågan i målet är om mannens agerande kan anses utgöra en "sexuell handling". Skälet till att riksåklagaren vill att HD ska pröva domen är att det inte finns någon entydig definition av begreppet "sexuell handling". - Jag kan konstatera att det på senare tid finns flera hovrättsdomar, om liknande brottslighet och med liknande omständigheter, där man dömt för olika brott. I två fall har det åtalats och dömts för våldtäkt, i ett fall åtalats och dömts för sexuellt tvång och i det här fallet har man dömt för olaga tvång. Därför är det viktigt att Högsta domstolen klargör om den här handlingen är att bedöma som en sexuell handling och om den i så fall ska rubriceras som våldtäkt eller som sexuellt tvång, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

När får åklagare besluta om kontaktförbud? Hur arbetar Åklagarmyndigheten med frågorna?

Frågor om kontaktförbud och åklagares handläggning av dessa ärenden uppmärksammas ofta. Med anledning av detta har fakta sammanställts.

Chefsåklagare Pär G Lindell lägger ned förundersökningar om misstänkta brott av åklagare och poliser i det stora ärendet om kokainsmuggling vid Stockholms tingsrätt. Misstankarna har gällt tjänstefel, mened och grov stöld.

-Det finns inte längre anledning att anta att något brott som hör under allmänt åtal har begåtts, säger chefsåklagare Pär G Lindell. Utöver de nu nedlagda förundersökningarna har det också bedrivits en utredning om bevisförvanskning. Misstanken, som inte avser någon åklagare, är omrubricerad till tjänstefel och förundersökningen drivs vidare i den delen.

Inflödet av ärenden fortsatte att öka kraftigt under 2012. Trots det är balansläget gott och lagföringen i stort sett oförändrad. Handläggningstiderna har blivit kortare.

Av de nästan 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 88 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Av integritetsskäl lyder därför Riksenheten för polismål direkt under riksåklagaren. Knappt hälften av alla brott som kommer in är rubricerade som tjänstefel av polis. En annan stor kategori ärenden är misstankar om hastighetsöverträdelser med polisens tjänstefordon. Poliser har ofta rätt och skyldighet att använda våld mot enskilda personer. De har också rätt att överskrida hastighetsbegränsningar vid brådskande tjänsteutövning. Därför skrivs många anmälningar av med motiveringen att det inte finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Arbetet vid riksenheten skiljer sig från verksamheten vid de allmänna åklagarkamrarna på många sätt. En viktig skillnad är t.ex. att alla anmälningar om brott bedöms av åklagare. Om man jämför lagföringen vid riksenheten med lagföringen vid de allmänna åklagarkamrarna måste man därför för de senare väga in samtliga polisanmälningar som sker till polismyndigheterna. Uppmärksammade ärenden under 2012 Rapporten innehåller en beskrivning av principiellt viktiga samt uppmärksammade ärenden. Ett exempel är polisens användning av skjutvapen i tjänsten, där flera ärenden har varit aktuella under 2012. Under året har åklagare vid riksenheten också ansökt om resning till fördel för Sture Bergwall (f.d. Thomas Quick). Sedan 2009 har åklagare vid riksenheten handlagt resningsärendena som rör Sture Bergwall.

Åtalet avser mycket omfattande hantering av datauppgifter via elektronisk kommunikation i avsikt att vilseleda enskilda personer och företag över stora delar av världen.

-Genomgående har den tilltalade försökt vilseleda personer eller organisationer att föra över pengar till honom eller någon annan i hans ställe. En förutsättning för det har varit en mycket stor datakunskap som möjliggjort brottslig verksamhet i många avancerade former, säger vice kammarchef Sune Johansson vid åklagarkammaren i Uddevalla. Det har bland annat handlat om: Omfattande hantering av kontokortsuppgifter som man kommit åt på ett olovligt sätt samtinköp av varor och tjänster med hjälp av dessa uppgifter.Omfattande företagsbedrägerier där företag har förmåtts att felaktigt betala för fakturor till konto som disponerats av den tilltalade eller konto som han haft tillgång till. På ett hittills okänt sätt har brotten varit möjliga genom attden elektroniska kommunikationen mellan företag påverkats.Omfattande hantering av s.k. nigeriabrev. Med nigeriabrevmenas att med hjälp av massutskick av försändelser förmå personer att anta erbjudanden i olika former och därefter betala för obefintliga varor, tjänster eller andra erbjudanden. Massutskicken förutsätter tillgång till stora mängder kontaktuppgifter som exempelvis e-postadresser och mobiltelefonnummer.Omfattandeanvändning av falska passhandlingar (brukande av falsk urkund) i syfte attinte avslöjasin rätta identitet bland annat i samband med penningtransaktioner av stora summor. I åtalet yrkas att ca 2,2 miljoner kronor ska förverkas. Pengarna utgör utbyte av brottslig verksamhet som inte har kunnat knytas till någon särskild målsägande. Förundersökningen omfattar ca 35000 sidor, bland annat1,8 miljoner e-postadresser och ca 15000 kontokortsuppgifter.

Unikt åtal för omfattande bedrägerier

Torsdag den 28februariåtalas en man misstänkt för omfattande och grova bedrägerier med långt gående internationella kopplingar. Bedrägerierna uppgår till mångmiljonbelopp. Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten inbjuder till en pressträff med anledning av åtalet. På pressträffen medverkar bland andra vice chefsåklagare Sune Johansson ochpolismästare Niclas Hallgrensom kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) kommer att finnas tillgängliga i samband med pressträffen. För att kunna ha ett tillräckligt antal cd-skivor vill vi att ni förbeställer dessa senast klockan 15.00 onsdag den 27 februaritill e-post: [email protected]. Plats: Polishuset, Uddevalla. Tid: Torsdag den 28 februari kl. 11:00. Samling in polishusets entré senast 10.55.Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna!

Är innehav av nermald rotbark från växten Mimosa hostilis, som innehåller det narkotikaklassade ämnet DMT, att bedöma som narkotikabrott enligt svensk lag?

Det är frågan som riksåklagaren ställer sig i ett överklagande till Högsta domstolen av en friande hovrättsdom om narkotikabrott. Hovrätten fann att så inte var fallet. Enligt riksåklagarens uppfattning är den nermalda rotbarken inte längre att betrakta som en växt eller en del av en växt. Genom den bearbetning som har vidtagits med växten - blad har avlägsnats och barken har avskilts och malts ner - har man fått ett pulver som innehåller narkotika, vilket borde vara att betrakta som ett narkotiskt pulver. Eftersom det råder osäkerhet i rättstillämpningen om hur aktuellt preparat ska bedömas vore ett auktoritativt uttalande av Högsta domstolen i denna fråga av stort värde.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2012 har idag överlämnats till regeringen. I redovisningen framgår att Åklagarmyndigheten gjort förbättringar av redan tidigare goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats tio dagar, från 108 till 98 dagar och andelen ännu inte avgjorda brottsmisstankar har minskat till att omfatta endast 3,7 procent av samtliga inkomna under året. Under 2012 påbörjades flera stora utvecklingssatsningar. Till exempel inleddes en försöksverksamhet med en koncentration av hanteringen av samtliga trafikärenden till två orter. Dessutom hanteras en majoritet av mängdbrottsärendena i Stockholms län på en av de fem allmänna kamrarna i länet. Intrycken hittills pekar på att försöksverksamheten fungerar bra.Myndighetens arbetsmiljöenkät för 2012 visar också att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation. Detta är av stor vikt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten.

Efter ett omfattande utredningsarbete väcktes på tisdagen åtal mot de fem personer som misstänks vara inblandade i olovlig försäljning av alkohol via så kallade vodkabilar.

Det var i höstas som Citypolisen slog till mot ett nätverk som säljer olovlig sprit till ungdomar i Stockholmstrakten. Nätverket har systematiskt upparbetat en kundkrets främst bestående av ungdomar i åldern 13-19 år. Kundregistret består av cirka 7 000 telefonnummer. Utredningsarbetet har varit omfattande och började med att Polisen fick in allt fler tips om att personer åkte runt i länet och sålde olovlig vodka till ungdomar. Polisen började spana på företeelsen och kunde konstatera att försäljningen skedde organiserat, regelbundet och i stor omfattning. Polisen fick ganska snabbt fram vilka telefonnummer som användes som beställningsnummer. -När det gick upp för oss i utredningsgruppen med vilken omfattning denna försäljning bedrevs, ansökte vi om tillstånd hos tingsrätten för att få avlyssna och övervaka dessa beställningstelefoner, sägerkammaråklagare Petra Götell vid City åklagarkammare i Stockholm. Övervakningen började i juni förra året och tillsammans med spaning kunde man kartlägga nätverkets tillvägagångssätt. I slutet av oktober slog man till och grep fem personer som några dagar senare häktades på sannolika skäl misstänkta för olovlig försäljning av alkohol. Idag väcktes åtal mot samtliga. -Fyra av personerna åtalas för olovlig försäljning av alkohol. Jag kommer yrka på att brottet är grovt eftersom försäljningen utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt, i större omfattning och varit inriktad mot ungdomar, säger Petra Götell. Den femte gärningsmannen åtalas för olovligt innehav av alkohol. Förhandlingen väntas starta under vecka 10.

En 44-årig man i Örebro har i dag åtalats för olovlig underrättelseverksamhet.

Mannen är av burundisk härkomst och åtalas för att inhämtat uppgifter om personer från Rwanda, som är bosatta i Sverige. Syftet har varit att sedan överlämna dessa uppgifter till regimen i Rwanda. Personerna ifråga, bl.a. journalister och författare, har en kritisk inställning till regimen och 44-åringen har fått i uppdrag av militär i Rwanda att skaffa fram uppgifter, bl.a.om politiska åsikter och telefonnummer. Brottet ska enligt kammaråklagare Ronnie Jacobsson anses som grovt.