Hamburgerkedjan Max begick inte brott när man skickade presentkort till riksdagsledamöter.

"Min bedömning är att förfarandet i allt väsentligt får uppfattas som en, möjligen mindre lämplig, marknadsföringsåtgärd", skriver överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption i sitt beslut. Förundersökning inleds därför inte.

Åklagaren kan bekräfta att en person gripits som misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. Personen ska begäras häktad senast lördag klockan 12.00. Innan dess kan åklagaren inte lämna någon information.

-Allmänheten har bidragit med uppgifter som varit värdefulla för oss och det hoppas jag att man fortsätter med. I övrigt kan jag inte lämna någon information om ärendet just nu, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Högsta domstolen i Sverige kränkte inte yttrandefriheten när den 2006 fällde fyra män för hets mot folkgrupp, slår Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast i en dom.

År 2006 åtalades och dömdes fyra personer för hets mot folkgrupp. De hade bland eleverna på enskola spridit flygblad som innehöll uttalandenom homosexuella. Målet gälldebland annatom åtalet innebar en kränkning av deras yttrandefrihet enligt Europakonventionen. I sin dom fäste Högsta domstolen avgörande vikt vid attde fyra tagit sig in på skolan utan att ha rätt att vistas där och att dedelat ut flygbladen utan att eleverna kunnat ta ställning till om de ville ta del av uttalandena eller inte. Europadomstolensbeslut På begäran av de dömda har fallet tagits upp i Europadomstolen, som meddelat dom den 9 februari 2012. Enligt Europadomstolen föreligger det inte någon kränkning av Europakonventionen. Konklusionen är att ingripandet mot dem är rimligt med hänsyn till interesset av att skydda andra personers integritet. Enjämförelse En jämförelse kan göras med detså kallade pastor Gren-fallet från 2005. Där kom Högsta domstolen till slutsatsen att det förelågen kränkning av Europakonventionen, bland annat med hänsyn till reglernaom religionsfrihet.Här var också åhörarna frivilliga gudstjänstbesökare.

Åklagren överklagar tingsrättens friande dom mot de tre män som misstänks för förberedelse till mord av konstnären Lars Vilks.

-Jag tycker att detta behöver prövas i ytterligare en instans. Tingsrätten har i sin dom konstaterat att omständigheterna talar för att de tre åtalade planerade att sammanträffa med konstnären Lars Vilks på det sätt som åtalet beskriver. Samtidigt efterfrågar tingsrätten om det finns något alternativ till den beskrivningen. Då det inte i utreningen framkommit några andra alternativ än att det faktiskt handlar om förberedelse till mord anser jag att bevisen därför är tillräckliga för en fällande dom, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid åklagarkammaren för säkerhetsmål. Det var i samband med en konstfestival i Göteborg i höstas som de tre männen greps misstänkta för förberedelse till terrorbrott. Rubriceringen ändrades senare till förberedelse till mord.

Sex av tolv åtalade krogvakter fälldes i dag i Göteborgs tingsrätt i ärendet som gäller misshandel på nattklubbar. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl ger en kommentar.

Två tidigare vaktchefer döms, den ene för tre fall av misshandelochvållande till kroppsskadasamt förgrovt skattebrott till fängelse i fyra år och sex månader och den andre för tre fall avmisshandel till fängelse i sex månader. Fyra andra personerdöms också för misshandel, till straff som varierar mellan fängelse i tre månader och villkorlig dom i förening med samhällstjänst. De sex personer som frikänns helt har enbart varit åtalade för ett misshandelsbrott vardera. -Jag är i huvudsak nöjd med domen. De som har haft en central roll och som varit drivande har ställts till ansvar för flera fall av misshandel och dömts till fängelsestraff. Däremot har tingsrätten bedömt att det endast är brott av normalgraden att sparka på personer som ligger ned och har handfängsel, och det är en uppfattning som jag definitivtinte delar, säger kammaråklagare Ann-Sofie Prahl.

I dag den 26 januari faller domen mot 12 krogvakter som åtalats för flera fall av misshandel på nattklubbar i Göteborg.

Domenmeddelas av Göteborgs tingsrättklockan 14.00. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl finns tillgänglig för kommentarer klockan 15.00-17.00 på telefon 010-562 70 39.

De tre männen döms för brott mot knivlagen.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan i nuläget inte ge någon kommentar till domen. Nästa vecka kommer hon att kunna kommentera domen närmare.

Mannen döms för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan. Han har bland annat deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

Stockholms tingsrätt dömde idag en 34-årig kosovoserb för grovt folkrättsbrott tilllivstids fängelse. Förundersökningen har pågått sedan 2008. Det har varit en omfattande förundersökning med ett stort antal resor. Samarbete och samverkan har skett med en rad utländska myndigheter och institutioner. Förundersökningen har utförts med biträde av Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission. Gripandet av den nu dömde skedde i början av april 2010. Rättegången inleddes i september 2011 och avslutades under december 2011. Under denna rättegången hördes drygt 10 målsäganden och en rad vittnen. Kammaråklagare Lars Hedvall, Internationella åklagarkammaren i Stockholm: - Efter att ha mycket översiktligt gått igenom domen kan jag konstatera att tingsrätten i huvudsak har delat åklagarsidans bedömningar. - Detta är en viktig dom i kampen mot folkrättsbrott och i våra strävanden att Sverige inte ska vara en fristad för krigsförbrytare. Vi får nu gå igenom domen på djupet för att kunna analysera och dra slutsatser ur denna, inför en eventuellt kommande hovrättsförhandling. Eventuellt överklagande ska lämnas in senast den 10 februari 2012.

Riksåklagaren överklagar en dom från Hovrätten för Nedre Norrland mot en person i Sandviken med kopplingar till MC-miljö. Under 2011 åtalades mannen för grovt vapenbrott. Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde mannen till 10 månadersfängelse.

Domen överklagades och hovrätten bedömde brottet vara av normalgraden och sänkte straffet till 5 månaders fängelse. Riksåklagaren yrkar nu att Högsta domstolen ska ändra hovrättens dom och döma den tilltalade för grovt vapenbrott och skärpa fängelsestraffet. - Inom åklagarväsendet har vi sedan tidigare uppmärksammat behovet av att få en prövning i Högsta domstolen av frågan om gränsdragningen mellan vapenbrott av normalgraden och grovt vapenbrott. Det mål som nu överklagas gäller innehav av en pistol och ett hagelgevär i bostaden. Jag anser att innehav av pistoler och revolvrar som saknar eller har ett ytterst begränsat lagligt användningsområde ska bedömas som grovt vapenbrott eftersom de är av sådant slag att det kan befaras att de kommer till brottslig användning. Till detta kommer att antalet anmälda fall av grova våldsbrott där skjutvapen använts har ökat mycket kraftigt under åren 2007-2011 enligt preliminär statistik från BRÅ. Målet lämpar sig väl för en prövning av Högsta domstolen. Enligt min mening bör inte det lagstiftningsarbete som pågår rörande vapenlagstiftningen hindra en sådan prövning, säger riksåklagare Anders Perklev.

En person har åtalats och dömts för att ha smugglat in drygt 30 kilo kat till Sverige. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i fyra månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att HD ska bestämma fängelsestraffet till fem månader.

HD har slagit fast att straffvärdet ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart arten och mängden narkotika. I det härmålet är det dock främst art och mängd narkotika som är kända. Därför finns det, enligt riksåklagaren, inteskäl att frångå gällande praxis som är baserad på art och mängd. Enligt den praxis som finnsmotsvarar straffvärdet fängelse i fem månader.