Igår kväll klockan 20.15 hämtade polisen in en person, som befann sig i närheten av Ullevi, till förhör med anledning av misstänkta bedrägerier i samband med försäljningen av biljetter till en konsert i Göteborg i helgen.

Personen är VD för ett bolag som säljer biljetter. Åklagaren har fått in en anmälan mot personen men räknar med att det kommer in fler anmälningar. Strax före klockan 23 i går anhölls personen på sannolika skäl misstänkt för bedrägeri, dvs den starkare misstankegraden. Idag lämnade åklagaren in en begäran om offentlig försvarare för den misstänkte och tingsrätten har utsett advokat Edip Samuelsson till försvarare. Den misstänkte förnekar brott.Ansvarig åklagare kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer i detta skede av utredningen.

Malmö tingsrätt har i dag meddelat beslut om den fortsatta handläggningen av målet mot den misstänkte serieskytten. Beslutet innebär bland annat att han ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning och kvarbli i häktet.

Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö delar tingsrättens bedömning att serieskytten skaöverlämnas till enrättspsykiatrisk undersökning. I övrigt vill åklagaren inte uttala sig ytterligare innan domen har kommit från tingsrätten. Enligt tingsrätten beräknas dom meddelas i september.

Tisdag den 17 juli blir sista förhandlingsdag i Malmö tingsrätt där förhandlingar pågått i ärendet mot en misstänkt serieskytt i Malmö.

Åtalet omfattar tre mord, tolv mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak samt två fall av skadegörelse. Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. Åklagarna och målsägandebiträdena pläderarunder måndagen och försvararna under tisdagen. Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren i Malmö kommer att finnas tillgänglig iMalmö tingsrättför kommentarer omedelbart efter förhandlingens avslutande den 17 juli.

Idag väcks åtal mot en före detta bankchef i Handelsbanken för grov trolöshet mot huvudman samt mot ytterligare fem personer för anstiftan eller medhjälp till bankchefens brott.

Enligt åtalet ska mannen ha förorsakat Handelsbanken betydande ekonomisk skada. Enligt åtalet har mannen beviljat lån på omkring 105 000 000 kr till privatpersoner och företag och använt falska säkerheter för lånen. Ett flertal personuppgifter har använts för att upprätta låne- och pantsättningshandlingar i syfte att dölja de personer och företag som varit faktiska mottagare av utbetalda lån. Flertalet låntagare har inte mottagit några utbetalningar av lån utan merparten av pengarna har istället gått till en företagsgrupp i Gävleborgs län. -Utredningen i det här målet omfattar omkring 1600 sidor och har pågått sedan september 2011. Det är betydande belopp som förekommer i utredningen och personerna som nu åtalas har agerat på ett sådant sätt att det inneburit synnerligen kännbar ekonomisk och organisatorisk skada för banken. Personerna som nu åtalas i det här ärendet har bidragit till att fylla på kassorna i en företagsgrupp som befunnit sig i en akut likviditetskris och som samtidigt saknat belåningsbar egendom, säger kammaråklagare Hans Ihrman på Riksenheten mot korruption i Åklagarmyndigheten.

vSvar har lämnats på betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13)

Åklagarmyndigheten tillstyrker att polisen omorganiseras enligt de linjer som utredningen föreslår,dvs. bland annat attRikspolisstyrelsen, SKL och de 21 länsmyndigheterna skulle föras samman till en myndighet. I remissvaret framhåller Åklagarmyndigheten att det fortsatta arbetet bland annat måste säkerställa att det finns tillräckliga utredningsresurser. Vidare att tillsyns- och internutrednings-verksamheten anpassas så att den inte strider mot den grundläggande ansvarsfördelningen mellan rättsväsendets aktörer och mot åklagarens roll som förundersökningsledare.

Göta hovrätt fastställer tingsrättens dom om fängelsestraff för sju män för grov våldtäkt på ett asylboende.

- Jag är nöjd med domen, i synnerhet med att hovrätten inte ser något hinder att pröva frågan om ansvar för medgärningsmannaskap, säger kammaråklagare Gunnar Brodin. För två av männen skärptes domen, genom att de döms för två fall av grov våldtäkt, varav ett fall där de hållit fast kvinnan medan en tredje man tvingade sig på henne - så kallat medgärningsmannaskap. I tingsrätten dömdes de för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt. Hovrätten fastställer fängelsestraffen, mellan 4,5 och 6,5 år, samt utvisning för samtliga. Skadeståndet till kvinnan höjdes från 475 000 kr till 575 000 kr.

Idag hölls häktningsförhandlingar i Göteborg mot tre personer som tidigare i veckan anhölls för bråket på Sahlgrenska sjukhuset i onsdags. Samtliga tre personer häktades.

-En person häktades på sannolika skäl misstänkt för försök till mord och två personer häktadespå sannolika skäl misstänkta för grov misshandel. Åtal ska vara väckt senast den 13 juli. Samtliga tre häktade nekar till brott. Beträffande utredningsläget finnsför tillfälletinget mer att säga än att vi kommer att fortsätta med vidare förhör, säger kammaråklagare Ulrika Åberg.

Idag kom tingsrättens dom mot de två män som åtalats för grovt rån och mord på ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober 2011. De två åtalade männen döms båda till livstid för mord.

- Tingsrätten är enig i sin dom och har i stora drag gått på vår linje och dömt de misstänkta för mord till livstids fängelse och därefter livstids utvisning. Tingsrätten anser dock inte att det med tillräcklig säkerhet är bevisat att kassaskåpet försvann under just morddagen och har därför frikänt de åtalade avseende grovt rån. I den delen överväger vi nu från åklagarsidan att överklaga domen, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Kammaråklagare Daniel Larson är tillgänglig för kommentarer från kl. 13 i dag onsdag den 27 juni.

Alingsås tingsrätt meddelar dom klockan 11 i dag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar årligen en rapport till regeringen om tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel. Årets redovisning visar att användningen av ökat jämfört med föregående år.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar till regeringen varje år en redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning av grova brott. Årets redovisning visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökat jämfört med föregående år. Ökningen avser framförallt hemlig teleavlyssning och teleövervakning. Antalet avlyssnade och övervakade personer har ökat med 17 procent, från 1 744 till 2 040 personer under 2011 jämfört med året innan. Antalet förundersökningar har också ökat. Ökningen var 22 procent under 2011. Ökningen är bland annat ett resultat av att brottsligheten blir allt mer organiserad och internationell vilket ställer större krav på metoder för att kunna utreda denna typ av brottslighet. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna. Relationen mellan antalet personer och nyttan - effektiviteten av tvångsmedlet - är också ett viktigt mått. Åklagarna bedömt att avseende 72 procent av de misstänkta har det hemliga tvångsmedlet varit till nytta för utredningen. Brottslighetens art Tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelas framför allt i förundersökningar om narkotikabrott. Ungefär 75 procent av tillstånden till hemlig teleavlyssning och 69 procent av tillstånden till hemlig kameraövervakning har avsett den typen av brott. När det gäller hemlig teleövervakning är det istället tillgreppsbrotten som i de flesta fall, 37 procent, ligger till grund för användningen. Antalet tillstånd Antalet tillstånd handlar tillstörsta del om hemlig telefonavlyssning. Dessa tillstånd är ett resultat av det användarmönster som de misstänkta har när det gäller telefoner. För att minska möjligheterna till spårning använder sig gärningsmännen t.ex. av oregistrerade kontantkort som byts ut frekvent. Ju oftare ett byte sker desto fler teleadresser måste avlyssnas vilket medför fler tillstånd. Av redovisningen framgår att antalet tillstånd ökat i antal med 736. Denna ökning kan till stor del förklaras av den förändring av redovisningen som skett i samband med övergången till ett elektroniskt diarieföringssystem. Ett tillstånd i detta sammanhang avser endast en misstänkt och en teleadress. Tidigare kunde ett tillstånd avse flera teleadresser.