En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.

Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

Ett hot riktat mot Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm publicerades den 13 mars på Internet. Hotet visade sig vara publicerat från en dator i Göteborg. En man anhölls på sannolika skäl misstänkt för grovt olaga hot. Mannen har medgett att han publicerat texten men förnekar brott. - Mannens dator har tagits i beslag och vi har hämtat in annan relevant information i ärendet. Det finns därför, enligt min mening, ingen risk för att han skulle undanröja bevis. Inte heller finns det skäl att tro att han skulle fortsätta begå brott eller avvika. Det saknas därför skäl för häktning och jag har beslutat att han inte längre ska vara anhållen. Misstankarna kvarstår dock, säger kammaråklagare Lars Lindman i Göteborg som leder förundersökningen. Inga övriga uppgifter kan för närvarande lämnas i utredningen.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel av en polis. Det finns inte anledning att anta att brott har förövats av någon polis.

Överåklagare Björn Ericson har överprövat ett tidigare åklagarbeslut om att lägga ned en förundersökning. Ärendet rörmisstanke omtjänstefel av en polis i samband med att en man avled i Göteborg i april 2008. Björn Ericson kommer till samma slutsats som den tidigare åklagaren; det finns inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av någon polis.

Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

Onsdag den 3 mars genomfördes husrannsakningar i två lokaler i Mellansverige som tillhör ett mindre företag. Samtidigt anhölls fyra personer i företagets ledning. Brottsrubriceringen är varumärkesintrång, som består i att företaget misstänks ha importerat och sålt vidare förfalskade rullningslager, bland annat kullager. Målsägande och anmälare i utredningen är Aktiebolaget SKF. - Det är för tidigt att uttala sig om omfattningen av brottsligheten, men utredningen hittills visar att det rör sig om ett flertal leveranser av olika typer av förfalskade rullningslager till företag i Sverige under knappt ett års tid, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder utredningen. Flera ton En stor mängd misstänkt förfalskade rullningslager har tagits i beslag i företagets lokaler. - Det rör sig om sammanlagt cirka 6 500 rullningslager. Vikten är drygt två ton, säger Henrik Rasmusson. Kan vara farligt Det kan vara förenat med stora risker att montera in förfalskade rullningslager i exempelvis fordon och maskiner, eftersom det kan finnas brister i kvalitet och prestanda jämfört med äkta lager. Detta kan medföra fara för allvarliga person- och egendomsskador. - Den fortsatta utredningen får visa om det funnits någon konkret risk för skador i detta fall, säger Henrik Rasmusson. Förfalskade rullningslager har tidigare påträffats vid polisinsatser i flera andra europeiska länder. Tillverkningen sker troligen i Kina.

Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

I hovrätten dömdes två 16-åringar för mord och anstiftan av mord till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader. Påföljden motsvarar tio års fängelse för en vuxen person. Det kan, enligt riksåklagarens uppfattning, starkt ifrågasättas om påföljden står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts. Ny lagstiftning När brotten begicks var straffet för mord fängelse i tio år eller på livstid. Samma straffskala gällde anstiftan av mord. Från och med den 1 juli 2009 är straffskalan fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med ändringen var att möjliggöra en mer nyanserad straffmätning för mord och en högre straffnivå för brottet. - Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger riksåklagare Anders Perklev. Dessutom har regeringen nyligen föreslagit ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd. Ändringarna syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. - Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Anders Perklev.

Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisning för 2009 samt budgetunderlag för åren 2011-2013 till regeringen. År 2009 innebar förbättrade resultat och en god måluppfyllelse.

Antalet lagförda misstänkta har ökat och genomsnittstiden för att hantera ärenden har minskat. Produktiviteten har ökat, då varje åklagare i genomsnitt har avgjort väsentligt fler ärenden än året innan. Inflödet av ärenden till myndigheten har ökat under hela 2000-talet och även under 2009. För att möta ärendeutvecklingen har Åklagarmyndigheten fått anslagstillskott under de senaste åren. De utökade anslagen har till största delen använts till att förstärka den operativa verksamheten. Under 2009 ökade antalet anställda med cirka 100 personer. Under perioden 2006- 2009 har produktiviteten ökat med ca 5 procent. Det har uppnåtts genom en rad effektiviseringsåtgärder, bland annat sammanslagningar av åklagarkammare. Under 2009 har bekämpningen av ekobrott förstärkts och koncentrerats till sex orter. En ny riksenhet har bildats för miljö- och arbetsmiljöbrott. Den centrala styrningen och uppföljningen har också förstärkts under året, genom att fyra områdesansvariga överåklagare har inrättats. En viktig uppgift för de områdesansvariga överåklagarna är att åstadkomma en jämnare arbetsbörda mellan åklagarkamrarna och att arbeta för mer enhetliga resultat. Anslagsbegäran för ökat ärendeinflöde En gemensam prognos från rättsväsendets myndigheter beräknar att ärendeinflödet kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. I budgetunderlaget har Åklagarmyndigheten därför begärt anslagsökningar för åren 2011-2013 för att möta ett ökat ärendeinflöde, men där effektiviseringar beräknas kunna göras även i fortsättningen. Myndigheten begär också ytterligare anslag för satsningar inom vissa prioriterade områden, som grov organiserad brottslighet och ungdomsbrott.

Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

Åklagarmyndigheten har genomfört en tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer mellan personer över 15 år samt vålds- och sexualbrott mot barn. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten når upp till de krav som kan ställas. - Vi har gjort motsvarande studier tidigare av brott mot vuxna, men det är första gången som vi också gör en sådan tillsyn av brott mot barn, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. För brott mot vuxna har handläggningen förbättrats jämfört med de tidigare inspektionerna (2005 och 2007). Ytterligare åtgärder kan dock fortfarande vidtas, enligt rapporten. Granskningen visar att det också finns flera åtgärder att vidta vid brott mot barn. Ett tydligt mönster i undersökningen är att offer och misstänkt känner varandra. Många anmälningar, särskilt vid brott mot barn, görs först när det gått en tid efter själva brottet vilket försvårar utredningarna. Några andra iakttagelser i undersökningen är: •Flera granskade förundersökningar kan fungera som goda exempel för åklagarna. •Åklagarna bör i större utsträckning begära målsägandebiträde för vuxna, och för barn målsägandebiträde eller så kallad särskild företrädare. •Läkarundersökningar bör göras oftare än i dag och poliser bör i större utsträckning dokumentera personskador. •Misstänkta personer bör förhöras i större utsträckning. Vidare konstaterar undersökningen att handläggningstiderna vid brott mot barn ibland är för långa. - År 2006 infördes åklagarbefattningar som specialister på relationsvåld. Det har ökat kvaliteten i utredningarna, visar en utvärdering vi har gjort. Vi har också deltagit i arbetet med att införa så kallade barnahus i Sverige samt tagit fram utbildningar om bland annat relationsvåld och bemötande av brottsoffer. Men granskningen visar att vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete så att vi kan få ännu bättre utredningar, säger Marianne Ny. - Rapporten visar tydligt att det finns förbättringar att göra inom framförallt området brott mot barn. Jag har därför beslutat att ge överåklagaren Eva Lundström ett nationellt ansvar för att samordna vår bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn, säger riksåklagare Anders Perklev.