Polis och åklagare har nu en gemensam organisation för bekämpning av immaterialrättsliga brott. Syftet är att genom specialisering effektivisera arbetet.

Från den 1 januari 2010 finns en polisiär samordnare, Paul Pintér, för immaterialrättsliga brott. Paul Pintér är placerad vid Länskriminalen Stockholm och ska ansvara för den nationella samordningen av immaterialrättsbrotten inom Polisen. Under första halvåret 2010 bildas tre grupper inom Polisen för att exklusivt utreda immaterialrättsliga brott. Grupperna kommer att bestå av vardera tre personer och placeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2008 inrättade Åklagarmyndigheten två befattningar som åklagare med nationellt ansvar för handläggning av immaterialrättsbrott. De två åklagarna, Fredrik Ingblad och Henrik Rasmusson, tillhör sedan den 1 januari 2010 Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Att utse de två specialiståklagarna var ett viktigt steg. Med Polisens satsning på särskilda resurser skapas ännu bättre gemensamma förutsättningar för att utreda dessa brott, säger överåklagare Björn Blomqvist vid riksåklagarens kansli.

I ett remissvar föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar permanent införs vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har gemensamt granskat utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten beslutade den 10 juli 2009 att gemensamt granska de åtgärder som vidtogs av polis och åklagare i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000. Granskningen syftar till att undersöka om ärendet handlagts i enlighet med de rutiner som gäller för brott av den här svårhetsgraden, och om de åtgärder som vidtogs under spaningsarbetet var väl avvägda med hänsyn till brottets art. Granskningen har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av professor Leif GW Persson, Rikspolisstyrelsen, och vice överåklagare Mikael Björk, Åklagarmyndigheten. Inspektionsgruppen vill rikta allvarlig kritik mot det sätt på vilket utredningen genomförts. Bland annat har man saknat en beredskap för den här typen av händelser, de resurser som sätts in i inledningsskedet har varit otillräckliga och de som ansvarat för ledningen av utredningen har i allt väsentligt saknat erfarenhet av att utreda spaningsmord. Den viktiga inre spaningen har eftersatts, arbetet har brustit i systematik och kontinuitet och inspektionsgruppen konstaterar att om man arbetat på vedertaget sätt, med tillräckliga resurser och kompetens hade man kunnat få in gärningsmannen i utredningen inom de närmaste månaderna efter mordet. Den stora bristen är avsaknaden av en övergripande utredningsstrategi och oförmågan att hålla fast vid en systematisk och vedertagen arbetsmetod. Redan i januari, sex månader efter mordet, finns han dock med i utredningsmaterialet efter en inre spaning som genomförts av personal vid Riksmordkommissionen. Utifrån de ingångsvärden som gällt för den spaningen tillhör han också de tio mest intressanta tänkbara gärningsmännen på den lista som Riksmordkommissionen tagit fram. När Riksmordkommissionen lämnar Falun två månader senare, i mars 2001, kommer man dock inte att följa upp denna inre spaning. Gärningsmannen glöms helt enkelt bort. Istället har man redan på hösten samma år helt lämnat det vedertagna och systematiska utredningsarbetet därhän för att istället övergå till att bearbeta tips från allmänheten om tänkbara gärningsmän samt ta DNA-prov på dessa. Totalt har man, under de knappt åtta år som utredningen pågår, topsat närmare åtta hundra personer varav ingen som gett träff på gärningsmannens DNA. I november 2006 får man så in ett tips om gärningsmannen men detta ligger fortfarande obearbetad sexton månader senare, i april 2008, då Engla Höglund mördas. Skälet till att detta inte görs är att utredningen helt saknat resurser. Från och med hösten 2002 består utredningen av 1-2 personer som arbetar deltid med den. Den ansvarige spaningsledaren har vid flera tillfällen begärt mer resurser utan att få några och man har således inte ens haft möjlighet att kontinuerligt granska inkommande tips. Inspektionsgruppen vill här rikta allvarlig kritik mot den operativa ledningen för polisen i Dalarna för att utredningen inte fått de resurser som krävts för att den skall kunna genomföra sitt uppdrag. De brister som konstaterats i samband med utredningen av mordet på Penilla Hellgren är på intet vis unika för Dalapolisen. Medlemmarna i Inspektionsgruppen har gjort liknande iakttagelser på flera håll i landet och våra intervjuer med personalen vid Riksmordkommissionen bekräftar också denna bild. För att åtgärda dessa brister föreslås bland annat följande. Varje polismyndighet måste försäkra sig om att man kan uppfylla bemanningskraven enligt polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Eftersom spaningsmord är sällsynta brott finns det därför anledning för landets mindre polismyndigheter att inleda samverkan med närliggande myndigheter så att man vid behov har de personella resurser som krävs för att genomföra utredningen med full spaningsstyrka enligt PUG.Detta kräver en på förhand upprättad beredskaps- och handlingsplan för sådana brott där de samverkande myndigheterna dels har öronmärkt personal för uppgiften, dels har upprättat överenskommelser om vilka personella och andra resurser som man vid behov skall kunna erbjuda en annan myndighet.Riksmordkommissionen behöver förstärkas från nuvarande åtta till tretton personer för att kunna ge fullt stöd till två samtidigt pågående utredningar av det här slaget. Regelverket, vad gäller deras samarbete med de lokala myndigheter som de biträder, måste också göras klarare. Bland annat i form av fortlöpande kontroll av hur utredningsarbetet fortskridit.En ny granskningsfunktion bör inrättas vid utredningen av så kallade spaningsmord genom att vi inför ett system med revisorer - erfarna mordutredare som inte deltagit i utredningen - som med fräscha ögon går in och granskar arbetet så fort en utredning kört fast.Utredningar av grova våldsbrott ställer stora krav på kunskaper om sådana brott samt tidigare praktisk utredningserfarenhet. Vi vill därför inrätta en nationell kriminalpolisutbildning för våldsbrottsutredare.Vad gäller det datastöd som står till polisens förfogande vid utredning av grova brott finns det två problem i samband med detta. Dels är de olika registren föråldrade och svåra att söka i, dels är de otillförlitliga då inläggning och uppdatering inte har skötts konsekvent. Avslutningsvis har vi därför lämnat olika förslag hur man inom ramen för de redan existerande datasystemen skall kunna åtgärda dessa problem.

Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

Tid: torsdag 4 februari kl 11:00 Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Medtag pressleg. Välkomna!

Chefsåklagare Peter Claeson har i dag väckt åtal vid Solna tingsrätt för dråp mot den läkare som misstänks ha förgiftat en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Den bevisning som åtalet grundar sig på är dels de rättsmedicinska och medicinska utredningarna, dels vittnesuppgifter som lämnats av de personer som var närvarande i sjukhussalen i anslutning till att barnet avled. Peter Claeson avser att med den åberopade bevisningen styrka bland annat: -att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, -att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, -att läkemedlet orsakade flickans död, -att ingen har ordinerat läkemedlet, -att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet, -att läkemedlet inte har tillförts av misstag. I utredningen har inte heller framkommit något som ger anledning att ifrågasätta Rättsmedicinalverkets analysresultat. - Sammantaget anser jag att bevisläget är sådant att jag kan förvänta mig en fällande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson. Utöver vad som angetts ovan kommer chefsåklagare Peter Claeson inte att lämna ytterligare kommentarer eftersom han inte vill förekomma den kommande processen i domstol.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att handlägga ärendet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1997 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i december 2009 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1997 för mordet. Enligt Åklagarmyndighetens normala rutiner innebär Svea hovrätts beslut att ärendet därmed ska handläggas av Åklagarkammaren i Falun. På grund av hög arbetsbelastning på Falukammaren, med flera pågående stora och komplicerade ärenden, kommer Eva Finné på City åklagarkammare i Stockholm att bistå Falukammaren genom att ta över handläggningen. Även detta är en åtgärd enligt de normala rutinerna och har beslutats i samråd mellan cheferna i Falun och City samt områdesansvariga överåklagare. Eva Finné har andra pågående ärenden och kommer successivt att sätta sig in i ärendet. Hon har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför inte lämna någon kommentar.

Åklagarmyndighetens verksamhetsresultat förbättrades under 2009 inom samtliga områden som mäts och redovisas.

Antalet ärenden somkommer in från Polisen till Åklagarmyndigheten har under en rad av år ökat stadigt. Utvecklingen fortsatte även under 2009, men antalet ärenden som avslutats ökade ännu mer. Även lagföringsandelen ökade. Genomströmningstiderna, det vill sägaden tid det tar från det att ett ärende kommer in till det att åklagaren fattat beslut, har minskat.

Tre personer åtalas för att ha ställt ut osanna fakturor på stora belopp till Cancerfonden och Röda korset. En av personerna har ingått i organisationernas chefsgrupp medan de andra två varit leverantörer.

Chefsåklagare Alf L Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har idag vid Stockholms tingsrätt, avd 1, väckt åtal mot tre personer. Enligt åtalet har de under tiden 2000-2003 och 2004-2009 vilselett Cancerfonden respektive Röda Korset genom att ställa ut osanna fakturor till de bägge organisationerna. Organisationerna har sedan betalat ut belopp som de åtalade fördelat mellan sig. En av personerna tillhörde organisationernas chefsgrupp medan de andra två åtalade har varit leverantörer av tjänster till organisationerna men också ställt ut osanna fakturor. De utbetalade beloppen har för Cancerfonden uppgått till 2,5 miljoner kronor och för Röda Korset till 5,2 miljoner kronor. Den tidigare ledningspersonen påstås också att på egen hand ha ställt ut och fått betalt för osanna fakturor till Cancerfonden till ett belopp av 390 000 kronor. De bägge leverantörerna påstås inte haft något samröre med varandra. Gärningarna har rubricerats som grovt bedrägeri alternativt grov trolöshet mot huvudman. Åklagaren har även väckt åtal mot ledningspersonen för grovt mutbrott och mot leverantörerna för grov bestickning samt för grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Vidare har åklagaren yrkat på skadestånd, förverkanden, företagsbot för leverantörsbolagen samt näringsförbud för samtliga åtalade. I utredningen har chefsåklagaren biträtts av en av riksenhetens ekonomer samt av kriminalpolis från Länskriminalpolisen i Stockholm.

Åklagarkammaren i Örebro, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt alla myndighetens enheter i Göteborg packar just nu sina flyttkartonger.

Den 15 januari inleddes flytten av Åklagarkammaren i Örebro till nya lokaler. Kammaren flyttar från Klostergatan till Drottninggatan 42, fortfarande i centrala Örebro. Flytten beräknas vara klar på måndag den 18 januari. Postadress och telefonnummer kommer att vara samma som tidigare. Den 15 januariflyttade även Internationella åklagarkammaren Stockholm till ny lokal, flytten sker inom Kungsholmen, till Hantverkargatan 25A, inte långt från Ekobrottsmyndigheten. Även här är övriga kontaktuppgifter även fortsättningsvis desamma som före flytten. Den 25 januari flyttar alla våra Göteborgsenheter från sina lokaler på Västra hamngatan och blir granne med Ulleviarenan. Den nya besöksadressen blir Ernst Fontells plats. Göteborgs åklagarkammare, Internationella åklagarkammaren Göteborg, Utvecklingscentrum Göteborg samt Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål flyttar in i Göteborgs nya rättscentrum som byggts i anknytning till det gamla polishuset. I rättcentrumområdet huserar Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Göteborgs Tingsrätt. Förutom ny besöksadress kommer alla enheter få egna boxadresser, växel- och telefonnumren kommer att vara samma som tidigare.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan är det dokument som anger de övergripande prioriteringar och mål som riksåklagaren beslutat för år 2010.

Till verksamhetsplanen hör också bilagor med detaljerade mål, planer och uppdrag för olika delar av verksamheten. Verksamhetsplanen och dess bilagor är levande dokument som uppdateras under året om uppdrag, resurser eller prioriteringar förändras.