Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.