Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

- Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

Åklagarmyndigheten har beslutat att göra en egen granskning av de strafförelägganden för bland annat brott mot sexköpslagen som granskats av radioprogrammet Kaliber.

Skälet är att få en klarhet i tillämpningen av riksåklagarens riktlinjer om beräkning av dagsböter. Granskningen ska göras av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Det är viktigt att vi får veta om det finns några fel i tillämpningen av nuvarande system för beräkning av dagsbotens storlek. Jag har dock inte bilden av att åklagare skulle se milt på brott mot sexköpslagen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund Radioprogrammet Kaliber har i två program undersökt dagsbotbeloppets storlek i domstolar och i strafförelägganden och kommit fram till att många betalar för låga böter i förhållande till vad de tjänat. En av de brottstyper man undersökt är brott mot sexköpslagen (lagen om köp av sexuell tjänst). Under år 2009 utfärdade åklagare cirka 55 000 strafförelägganden. 95 av dessa avsåg köp av sexuell tjänst.

En person har gripits misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord.

Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har gripit en person misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord. Brotten har begåtts i Kosovo i maj 1999. Häktningsframställan ska lämnas in senast fredag den 9 april. Åklagaren kan för närvarande inte lämna ytterligare upplysningar om ärendet. Frågorom Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission besvaras av pressekreterare Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

Sveriges juriststudenter vill jobba på UD, Åklagarmyndigheten och EU-kommissionen. I förra veckan tog Åklagarmyndigheten emot andra pris i den så kallade FöretagsBarometern.

Listan över "Sveriges mest attraktiva arbetsgivare" tas varje år fram av företaget Universums så kallade företagsbarometer. Universum frågade nästan 17 000 studenter inom ekonomi, teknik, data/IT och juridik var de helst vill arbeta efter avslutade studier. Medelåldern hos de tillfrågade universitets- och högskolestudenterna är strax under 25 år och 30 procent av dem tar examen i år. Juriststudenter vill helst arbeta på UD, Åklagarmyndigheten eller EU-kommissionen. Polisen, Säpo och kriminalvården ligger också bra till. Åklagarmyndigheten placerade sig på andra plats i Företagsbarometern redan 2009, på femte plats 2008 och sjätte 2007.

En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.

Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

Ett hot riktat mot Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm publicerades den 13 mars på Internet. Hotet visade sig vara publicerat från en dator i Göteborg. En man anhölls på sannolika skäl misstänkt för grovt olaga hot. Mannen har medgett att han publicerat texten men förnekar brott. - Mannens dator har tagits i beslag och vi har hämtat in annan relevant information i ärendet. Det finns därför, enligt min mening, ingen risk för att han skulle undanröja bevis. Inte heller finns det skäl att tro att han skulle fortsätta begå brott eller avvika. Det saknas därför skäl för häktning och jag har beslutat att han inte längre ska vara anhållen. Misstankarna kvarstår dock, säger kammaråklagare Lars Lindman i Göteborg som leder förundersökningen. Inga övriga uppgifter kan för närvarande lämnas i utredningen.