Överåklagare Björn Ericson har beslutat lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel av en polis. Det finns inte anledning att anta att brott har förövats av någon polis.

Överåklagare Björn Ericson har överprövat ett tidigare åklagarbeslut om att lägga ned en förundersökning. Ärendet rörmisstanke omtjänstefel av en polis i samband med att en man avled i Göteborg i april 2008. Björn Ericson kommer till samma slutsats som den tidigare åklagaren; det finns inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av någon polis.

Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

Onsdag den 3 mars genomfördes husrannsakningar i två lokaler i Mellansverige som tillhör ett mindre företag. Samtidigt anhölls fyra personer i företagets ledning. Brottsrubriceringen är varumärkesintrång, som består i att företaget misstänks ha importerat och sålt vidare förfalskade rullningslager, bland annat kullager. Målsägande och anmälare i utredningen är Aktiebolaget SKF. - Det är för tidigt att uttala sig om omfattningen av brottsligheten, men utredningen hittills visar att det rör sig om ett flertal leveranser av olika typer av förfalskade rullningslager till företag i Sverige under knappt ett års tid, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder utredningen. Flera ton En stor mängd misstänkt förfalskade rullningslager har tagits i beslag i företagets lokaler. - Det rör sig om sammanlagt cirka 6 500 rullningslager. Vikten är drygt två ton, säger Henrik Rasmusson. Kan vara farligt Det kan vara förenat med stora risker att montera in förfalskade rullningslager i exempelvis fordon och maskiner, eftersom det kan finnas brister i kvalitet och prestanda jämfört med äkta lager. Detta kan medföra fara för allvarliga person- och egendomsskador. - Den fortsatta utredningen får visa om det funnits någon konkret risk för skador i detta fall, säger Henrik Rasmusson. Förfalskade rullningslager har tidigare påträffats vid polisinsatser i flera andra europeiska länder. Tillverkningen sker troligen i Kina.

Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

I hovrätten dömdes två 16-åringar för mord och anstiftan av mord till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader. Påföljden motsvarar tio års fängelse för en vuxen person. Det kan, enligt riksåklagarens uppfattning, starkt ifrågasättas om påföljden står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts. Ny lagstiftning När brotten begicks var straffet för mord fängelse i tio år eller på livstid. Samma straffskala gällde anstiftan av mord. Från och med den 1 juli 2009 är straffskalan fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med ändringen var att möjliggöra en mer nyanserad straffmätning för mord och en högre straffnivå för brottet. - Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger riksåklagare Anders Perklev. Dessutom har regeringen nyligen föreslagit ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd. Ändringarna syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. - Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Anders Perklev.

Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisning för 2009 samt budgetunderlag för åren 2011-2013 till regeringen. År 2009 innebar förbättrade resultat och en god måluppfyllelse.

Antalet lagförda misstänkta har ökat och genomsnittstiden för att hantera ärenden har minskat. Produktiviteten har ökat, då varje åklagare i genomsnitt har avgjort väsentligt fler ärenden än året innan. Inflödet av ärenden till myndigheten har ökat under hela 2000-talet och även under 2009. För att möta ärendeutvecklingen har Åklagarmyndigheten fått anslagstillskott under de senaste åren. De utökade anslagen har till största delen använts till att förstärka den operativa verksamheten. Under 2009 ökade antalet anställda med cirka 100 personer. Under perioden 2006- 2009 har produktiviteten ökat med ca 5 procent. Det har uppnåtts genom en rad effektiviseringsåtgärder, bland annat sammanslagningar av åklagarkammare. Under 2009 har bekämpningen av ekobrott förstärkts och koncentrerats till sex orter. En ny riksenhet har bildats för miljö- och arbetsmiljöbrott. Den centrala styrningen och uppföljningen har också förstärkts under året, genom att fyra områdesansvariga överåklagare har inrättats. En viktig uppgift för de områdesansvariga överåklagarna är att åstadkomma en jämnare arbetsbörda mellan åklagarkamrarna och att arbeta för mer enhetliga resultat. Anslagsbegäran för ökat ärendeinflöde En gemensam prognos från rättsväsendets myndigheter beräknar att ärendeinflödet kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. I budgetunderlaget har Åklagarmyndigheten därför begärt anslagsökningar för åren 2011-2013 för att möta ett ökat ärendeinflöde, men där effektiviseringar beräknas kunna göras även i fortsättningen. Myndigheten begär också ytterligare anslag för satsningar inom vissa prioriterade områden, som grov organiserad brottslighet och ungdomsbrott.

Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

Åklagarmyndigheten har genomfört en tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer mellan personer över 15 år samt vålds- och sexualbrott mot barn. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten når upp till de krav som kan ställas. - Vi har gjort motsvarande studier tidigare av brott mot vuxna, men det är första gången som vi också gör en sådan tillsyn av brott mot barn, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. För brott mot vuxna har handläggningen förbättrats jämfört med de tidigare inspektionerna (2005 och 2007). Ytterligare åtgärder kan dock fortfarande vidtas, enligt rapporten. Granskningen visar att det också finns flera åtgärder att vidta vid brott mot barn. Ett tydligt mönster i undersökningen är att offer och misstänkt känner varandra. Många anmälningar, särskilt vid brott mot barn, görs först när det gått en tid efter själva brottet vilket försvårar utredningarna. Några andra iakttagelser i undersökningen är: •Flera granskade förundersökningar kan fungera som goda exempel för åklagarna. •Åklagarna bör i större utsträckning begära målsägandebiträde för vuxna, och för barn målsägandebiträde eller så kallad särskild företrädare. •Läkarundersökningar bör göras oftare än i dag och poliser bör i större utsträckning dokumentera personskador. •Misstänkta personer bör förhöras i större utsträckning. Vidare konstaterar undersökningen att handläggningstiderna vid brott mot barn ibland är för långa. - År 2006 infördes åklagarbefattningar som specialister på relationsvåld. Det har ökat kvaliteten i utredningarna, visar en utvärdering vi har gjort. Vi har också deltagit i arbetet med att införa så kallade barnahus i Sverige samt tagit fram utbildningar om bland annat relationsvåld och bemötande av brottsoffer. Men granskningen visar att vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete så att vi kan få ännu bättre utredningar, säger Marianne Ny. - Rapporten visar tydligt att det finns förbättringar att göra inom framförallt området brott mot barn. Jag har därför beslutat att ge överåklagaren Eva Lundström ett nationellt ansvar för att samordna vår bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn, säger riksåklagare Anders Perklev.

Polis och åklagare har nu en gemensam organisation för bekämpning av immaterialrättsliga brott. Syftet är att genom specialisering effektivisera arbetet.

Från den 1 januari 2010 finns en polisiär samordnare, Paul Pintér, för immaterialrättsliga brott. Paul Pintér är placerad vid Länskriminalen Stockholm och ska ansvara för den nationella samordningen av immaterialrättsbrotten inom Polisen. Under första halvåret 2010 bildas tre grupper inom Polisen för att exklusivt utreda immaterialrättsliga brott. Grupperna kommer att bestå av vardera tre personer och placeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2008 inrättade Åklagarmyndigheten två befattningar som åklagare med nationellt ansvar för handläggning av immaterialrättsbrott. De två åklagarna, Fredrik Ingblad och Henrik Rasmusson, tillhör sedan den 1 januari 2010 Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Att utse de två specialiståklagarna var ett viktigt steg. Med Polisens satsning på särskilda resurser skapas ännu bättre gemensamma förutsättningar för att utreda dessa brott, säger överåklagare Björn Blomqvist vid riksåklagarens kansli.

I ett remissvar föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar permanent införs vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har gemensamt granskat utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten beslutade den 10 juli 2009 att gemensamt granska de åtgärder som vidtogs av polis och åklagare i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000. Granskningen syftar till att undersöka om ärendet handlagts i enlighet med de rutiner som gäller för brott av den här svårhetsgraden, och om de åtgärder som vidtogs under spaningsarbetet var väl avvägda med hänsyn till brottets art. Granskningen har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av professor Leif GW Persson, Rikspolisstyrelsen, och vice överåklagare Mikael Björk, Åklagarmyndigheten. Inspektionsgruppen vill rikta allvarlig kritik mot det sätt på vilket utredningen genomförts. Bland annat har man saknat en beredskap för den här typen av händelser, de resurser som sätts in i inledningsskedet har varit otillräckliga och de som ansvarat för ledningen av utredningen har i allt väsentligt saknat erfarenhet av att utreda spaningsmord. Den viktiga inre spaningen har eftersatts, arbetet har brustit i systematik och kontinuitet och inspektionsgruppen konstaterar att om man arbetat på vedertaget sätt, med tillräckliga resurser och kompetens hade man kunnat få in gärningsmannen i utredningen inom de närmaste månaderna efter mordet. Den stora bristen är avsaknaden av en övergripande utredningsstrategi och oförmågan att hålla fast vid en systematisk och vedertagen arbetsmetod. Redan i januari, sex månader efter mordet, finns han dock med i utredningsmaterialet efter en inre spaning som genomförts av personal vid Riksmordkommissionen. Utifrån de ingångsvärden som gällt för den spaningen tillhör han också de tio mest intressanta tänkbara gärningsmännen på den lista som Riksmordkommissionen tagit fram. När Riksmordkommissionen lämnar Falun två månader senare, i mars 2001, kommer man dock inte att följa upp denna inre spaning. Gärningsmannen glöms helt enkelt bort. Istället har man redan på hösten samma år helt lämnat det vedertagna och systematiska utredningsarbetet därhän för att istället övergå till att bearbeta tips från allmänheten om tänkbara gärningsmän samt ta DNA-prov på dessa. Totalt har man, under de knappt åtta år som utredningen pågår, topsat närmare åtta hundra personer varav ingen som gett träff på gärningsmannens DNA. I november 2006 får man så in ett tips om gärningsmannen men detta ligger fortfarande obearbetad sexton månader senare, i april 2008, då Engla Höglund mördas. Skälet till att detta inte görs är att utredningen helt saknat resurser. Från och med hösten 2002 består utredningen av 1-2 personer som arbetar deltid med den. Den ansvarige spaningsledaren har vid flera tillfällen begärt mer resurser utan att få några och man har således inte ens haft möjlighet att kontinuerligt granska inkommande tips. Inspektionsgruppen vill här rikta allvarlig kritik mot den operativa ledningen för polisen i Dalarna för att utredningen inte fått de resurser som krävts för att den skall kunna genomföra sitt uppdrag. De brister som konstaterats i samband med utredningen av mordet på Penilla Hellgren är på intet vis unika för Dalapolisen. Medlemmarna i Inspektionsgruppen har gjort liknande iakttagelser på flera håll i landet och våra intervjuer med personalen vid Riksmordkommissionen bekräftar också denna bild. För att åtgärda dessa brister föreslås bland annat följande. Varje polismyndighet måste försäkra sig om att man kan uppfylla bemanningskraven enligt polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Eftersom spaningsmord är sällsynta brott finns det därför anledning för landets mindre polismyndigheter att inleda samverkan med närliggande myndigheter så att man vid behov har de personella resurser som krävs för att genomföra utredningen med full spaningsstyrka enligt PUG.Detta kräver en på förhand upprättad beredskaps- och handlingsplan för sådana brott där de samverkande myndigheterna dels har öronmärkt personal för uppgiften, dels har upprättat överenskommelser om vilka personella och andra resurser som man vid behov skall kunna erbjuda en annan myndighet.Riksmordkommissionen behöver förstärkas från nuvarande åtta till tretton personer för att kunna ge fullt stöd till två samtidigt pågående utredningar av det här slaget. Regelverket, vad gäller deras samarbete med de lokala myndigheter som de biträder, måste också göras klarare. Bland annat i form av fortlöpande kontroll av hur utredningsarbetet fortskridit.En ny granskningsfunktion bör inrättas vid utredningen av så kallade spaningsmord genom att vi inför ett system med revisorer - erfarna mordutredare som inte deltagit i utredningen - som med fräscha ögon går in och granskar arbetet så fort en utredning kört fast.Utredningar av grova våldsbrott ställer stora krav på kunskaper om sådana brott samt tidigare praktisk utredningserfarenhet. Vi vill därför inrätta en nationell kriminalpolisutbildning för våldsbrottsutredare.Vad gäller det datastöd som står till polisens förfogande vid utredning av grova brott finns det två problem i samband med detta. Dels är de olika registren föråldrade och svåra att söka i, dels är de otillförlitliga då inläggning och uppdatering inte har skötts konsekvent. Avslutningsvis har vi därför lämnat olika förslag hur man inom ramen för de redan existerande datasystemen skall kunna åtgärda dessa problem.

Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

Tid: torsdag 4 februari kl 11:00 Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Medtag pressleg. Välkomna!

Chefsåklagare Peter Claeson har i dag väckt åtal vid Solna tingsrätt för dråp mot den läkare som misstänks ha förgiftat en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Den bevisning som åtalet grundar sig på är dels de rättsmedicinska och medicinska utredningarna, dels vittnesuppgifter som lämnats av de personer som var närvarande i sjukhussalen i anslutning till att barnet avled. Peter Claeson avser att med den åberopade bevisningen styrka bland annat: -att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, -att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, -att läkemedlet orsakade flickans död, -att ingen har ordinerat läkemedlet, -att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet, -att läkemedlet inte har tillförts av misstag. I utredningen har inte heller framkommit något som ger anledning att ifrågasätta Rättsmedicinalverkets analysresultat. - Sammantaget anser jag att bevisläget är sådant att jag kan förvänta mig en fällande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson. Utöver vad som angetts ovan kommer chefsåklagare Peter Claeson inte att lämna ytterligare kommentarer eftersom han inte vill förekomma den kommande processen i domstol.