Kammaråklagare Mats Ljungqvist, som leder den pågående förundersökningen kring detonationerna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2, konstaterar att händelsen rör sig om grovt sabotage.

– Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades. Det avancerade analysarbetet fortsätter för att kunna dra säkrare slutsatser kring händelsen, säger Mats Ljungqvist. Förundersökningen är mycket komplex och omfattande. Den fortsatta förundersökningen får visa om någon kan delges misstanke om brott. – Samarbetet med myndigheter i Sverige och i andra länder fungerar utmärkt. För det fortsatta arbetet med förundersökningen och för de olika samarbeten som pågår är det viktigt att vi får arbeta i lugn och ro, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Åklagaren kan inte lämna mer information för närvarande och har inte möjlighet att vara tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Josefina Yalo har i dag åtalat en ung kvinna misstänkt för mord i Vällingby den 16 juli. Den tilltalade nekar till brott.

Målnummer i Solna tingsrätt: B 6464-22. Det är tingsrätten som bestämmer datum för när rättegången startar.   Kontakt Kammaråklagare Josefina Yalo vid Västerorts åklagarkammare är tillgänglig för media i dag kl. 12–13 på 010-562 59 81.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man som greps tidigare i dag misstänkt för mord på ett vårdboende i Enköping har nu anhållits.

Mannen är anhållen på sannolika skäl, den högre misstankegraden. Utredningen är inne i ett tidigt skede och det råder förundersökningssekretess. Senast på söndag klockan 12 måste åklagare begära mannen häktad eller frige honom. Kontakt Ärendet hanteras av jouråklagare under kvällen/natten. Åklagaren kan inte lämna mer information för närvarande och är inte tillgänglig för media.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man som varit häktad misstänkt för mord den 22 juli 2022 i Hyllie, Malmö, har avlidit.

– Mannen har knutits till gärningen genom fynd som gjorts hemma hos honom och tekniska spår. Han har vidgått att han utövat våld, men förnekat brott. Förundersökning pågår alltjämt, men det finns inte skäl att utreda andra misstänkta, säger kammaråklagare Helena Lundström. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 7934-22. Åklagaren är inte tillgänglig för media.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man är anhållen misstänkt för mord som ska ha skett sent på tisdagskvällen i Gävle. Mannen är i nuläget anhållen som skäligen misstänkt, den lägre misstankegraden.

– Det är fortfarande tidigt i utredningen och det råder förundersökningssekretess. Utredningen kommer fortsätta med förhör, brottsplatsundersökning och insamling av bevismaterial, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund, som leder förundersökningen. Senast på lördag kl. 12 måste åklagaren fatta beslut om att begära mannen häktad eller släppa honom på fri fot.   Kontakt Åklagaren kan inte lämna mer information för närvarande. När mer information finns lämnas det i ett pressmeddelande.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag onsdag kl. 11 meddelar Borås tingsrätt dom i ett mål där en 27-årig man stått åtalad för våldtäkt mot barn, sexuella ofredanden, barnpornografi och misshandel.

Målnummer i Borås tingsrätt: B 2266-21. Kontakt Kammaråklagare Andreas Lennartsson är upptagen i rätten stora delar av dagen. Vid intresse för en kommentar, skicka ett mejl till [email protected] med dina kontaktuppgifter så tar han kontakt när han ges tillfälle under dagen.          Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren lägger ner förundersökningen mot flera tidigare anställda inom Ericsson.

Förundersökningen har avsett dels givande av muta, dels trolöshet mot huvudman. I korthet beror beslutet på att det saknas bevis för att brott har begåtts. – Rent konkret handlar det om att det inte går att klarlägga att det har skett otillbörliga betalningar till personer som tillhör den mutbara kretsen. Det går heller inte att hävda att de betalningar på flera hundra miljoner kronor som bolaget gjort under oklara redovisningsmässiga förhållanden, under en längre tidsperiod fram till våren 2016, har skett av enskilda Ericssonanställda på ett trolöst sätt gentemot bolaget som sådant. Det finns därför inte förutsättningar vare sig för åtal för mutbrott eller för trolöshet mot huvudman, säger förundersökningsledaren Leif Görts. I och med detta beslut avslutar Riksenheten mot korruption den sista av de sammanlagt fyra olika brottsutredningar som bedrivits i nära samarbete med Nationella Operativa Avdelningens anti-korruptionsgrupp de senaste fyra åren kring företaget Ericsson.   Kontakt Förundersökningsledaren kammaråklagare Leif Görts, 010-562 65 10.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Högsta domstolen har, efter att riksåklagaren överklagat, beviljat prövningstillstånd i ett mål där hovrätten friade en man som tingsrätten tidigare hade dömt till livstids fängelse för mord. Den 22-23 november håller Högsta domstolen huvudförhandling i målet. När Högsta domstolen meddelat dom kommer riksåklagaren att vara tillgänglig för media.

Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska uttala sig om är vilka krav som kan ställas på indiciebevisning för att den ska räcka för en fällande dom och vilka riktlinjer som ska gälla vid bevisvärderingen i dessa mål. Bakgrund En ung man sköts till döds i oktober 2020 vid en busshållplats i Märsta av en ensam gärningsperson. Gärningspersonen tog sig till och från brottsplatsen på en elsparkcykel och avlossade ett flertal skott mot brottsoffret som avled på platsen. Flera personer blev vittnen till händelsen, men de såg aldrig ansiktet på gärningspersonen. Delar av händelsen fångades på övervakningsfilm, men inte heller på filmen syns gärningspersonens ansikte. Några månader senare greps en man misstänkt för mordet. Den misstänkte mannens DNA fanns på några av de tomhylsor som påträffades på brottsplatsen. I hans bostad fanns en jacka som liknar den som gärningsmannen hade på sig vid mordet. På jackan fanns den misstänktes DNA, blodstänk från den mördade mannen och tändsatspartiklar från den typ av ammunition som användes vid mordet. Tingsrätten ansåg att bevisningen var övertygande och dömde mannen till livstids fängelse för mord. Hovrätten menade dock att en alternativ gärningsman inte kunde uteslutas och frikände därför för mord. Riksåklagaren överklagade hovrättens dom och yrkade att mannen ska dömas för mordet till livstids fängelse. Målnummer i Högsta domstolen: B 5952-21. Överklagandet AMR 7178-21 Kontakt När dom har meddelats skickas pressmeddelande ut med information om när riksåklagaren kan kommentera domen.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren, visar siffror från Arbetsmiljöverket, Polisen och Åklagarmyndigheten. Ett viktigt skäl är ett fördjupat och strukturerat samarbete mellan myndigheterna sedan tre år tillbaka som har förbättrat handläggningen av arbetsmiljöbrott.

– Vi har blivit betydligt mer effektiva i vårt arbete med att utreda och lagföra misstänkta arbetsmiljöbrott och har numera ett strukturerat samarbete med polisen och Arbetsmiljöverket. Vi har gemensamt tagit fram tydliga riktlinjer om hur första polispatrullen på en misstänkt olycksplats säkrar, dokumenterar och samlar in bevis och fakta, säger chefsåklagare Kristina Falk Strand på Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål och tillägger; – Medverkan från Arbetsmiljöverket på den misstänkta brottsplatsen och samverkan med arbetsmiljöinspektörer under förundersökningen är också framgångsfaktorer. Det gör att utredningstiden har kortats betydligt, säger Kristina Falk Strand. Ungefär en person varje vecka dör på jobbet i Sverige. Många fler skadas på sin arbetsplats. De flesta dödsolyckor sker i byggbranschen, inom transport, jordbruk, magasinering och tillverkning. Arbetsplatsolyckor som kan innefatta misstankar om arbetsmiljöbrott utreds initialt av polisen. Arbetsmiljöverket utreder olyckorna i förebyggande syfte och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Oftast är en polispatrull först på brottsplatsen, vilket kan leda till en förundersökning. Parallellt utreder Arbetsmiljöverket om arbetsgivaren brustit i förhållande till arbetsmiljölagstiftningens skyddskrav och kan i sådana fall göra en brottsanmälan till åklagaren, som är förundersökningsledare. – Kunskapsutbyte och gemensamma utbildningar är en annan viktig del i att använda våra gemensamma resurser i kampen mot arbetsmiljöbrott på ett effektivt och bra sätt. Vi ser att handläggningstiden för dödsolyckor som sker i arbetet, från det att en olycka har inträffat till dess att åtal väckts, i de fall det finns misstanke om arbetsmiljöbrott har kortats. Vår handläggningstid understiger i de flesta fall 12 månader och det är mycket bra, säger Elisabeth Lewin, sakkunnig jurist på Arbetsmiljöverket. Arbetsgivare kan dömas till både personligt ansvar och bötesstraff för företaget, dvs. företagsbot. 2017 beslutades om 52 lagföringar för personligt ansvar och företagsbot. 2021 var motsvarande siffra 114. Genom lagändring från 1 januari 2020 förbättrades åklagarnas möjligheter att använda företagsbot som ett effektivt instrument för att bekämpa arbetsmiljöbrottslighet. Fakta arbetsmiljöbrott – se bilaga Arbetsmiljöbrott statistik Kontakt Chefsåklagare Kristina Falk Strand finns tillgänglig för media i dag, måndag, 010-562 61 78.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarna Per Lindqvist och Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag väckt åtal mot två män för grovt spioneri för Rysslands räkning. Den ene mannen åtalas också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Mycket av uppgifterna i förundersökningen är hemliga och åklagarna kommer därför ha begränsade möjligheter att prata om utredningens innehåll.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet,säger chefsåklagare Per Lindqvist. De nu åtalade männen har varit frihetsberövade sedan september respektive november 2021. Kontakt Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig på telefon för media i dag kl. 10.30–16, 010-562 54 29. Efter det har åklagaren inga möjligheter att svara på mediefrågor.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20