Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.

Idag väcks åtal mot förre fastighetschefen vid Stockholms Stad för grov trolöshet mot huvudman.

Enligt åtalet skamannen ha förorsakat Stockholms Stad en ekonomisk skada på omkring 250000 kr. Enligt åtalet harmannen slutattesterat fakturor för arrangemang och evenemang som inte förekommit eller i vart fall inte skulle belasta Stockholms Stad. En annan person åtalas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har lagt ner förundersökningen om olovlig underättelseverksamhet.

I november 2010 gjorde medieuppgifter gällande att amerikanska myndigheter sedan år 2000 bedrivit övervakning av misstänkta personer i ett flertal länder. Med anledning av detta beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att inleda en förundersökning om bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Förundersökningen läggs nu ner eftersom olovlig underrättelseverksamhet inte kan styrkas, det inte går att utreda brott mot personuppgiftslagen och det saknas anledning anta att brott mot tystnadsplikt begåtts.

Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

Sture Bergwall dömdes 1998 av Hedemora tingsrätt för mord på dennioåriga norskaflickan Therese Johannessen. Mordet skulle ha ägt rum i juli 1988. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i september 2010 resning i målet. "Det finns ingen bevisning som direkt binder Bergwall till brottet. Bevisvärdet av hans tidigare erkännande och de uppgifter som han lämnat under förundersökningen och vid huvudförhandlingen i Hedemora tingsrätt angående Therese Johannessen och de aktuella platserna är /- - -/ begränsat", skriver Olle Sohlberg i sitt beslut.

Riksåklagaren kommer inte att överklaga den uppmärksammade domen från Hovrätten över Västra Sverige som gäller stämpling till terroristbrott med anknytning till Somalia.

I målet kom tingsrätten och hovrätten till olika beslut. Tingsrätten dömde de tilltalade till fängelse i fyra år medan hovrätten med samma underlag ogillade åtalet. Enligt åtalet hade de två tilltalade åtagit sig att utföra självmordsattentat med mord, grov misshandel, grov skadegörelse och grov allmänfarlig ödeläggelse som följd. Målet gällde stämpling, dvs. att de tilltalade hade beslutat tillsammans med andra att utföra dåden. Eftersom stämpling avser ett skede som ligger så tidigt i händelsekedjan fram till det fullbordade brottet, finns det sällan någon mer omfattande konkret bevisning. Att två domstolar kommer till så olika resultat som i det här målet, är ett tydligt uttryck för bevissvårigheterna. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och det är framför allt frågor i vilka det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för en prövning där. Däremot har bevisfrågor av den typ som det här målet gäller mera sällan en sådan principiell och generell betydelse. Det finns därför inte tillräckliga skäl att överklaga hovrättsdomen.

Chefsåklagare Peter Claeson ska begära att Solna tingsrätt sätter ut ett datum för målet.

Den 1 februari 2010väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats. Kompletteringen är nu klar och kommer att sammanställas och överlämnas till försvarare, målsägandebiträde och domstol vilken beräknas ske på måndag den 28 mars 2011. Chefsåklagare Peter Claesonkommer därefter att ge in en skrivelse tillSolna tingsrättdär han begär att tingsrätten sätter ut datum för huvudförhandling i målet. I övrigt har Peter Claeson inga kommentarer att lämna.

Riksåklagaren har överklagat hovrättsdomen i det mål som gäller en ung flicka som haft samlag mot betalning i Malmö.

Riksåklagaren yrkar att en av de åtalade männen döms för våldtäkt mot barn, eftersom han anser att mannen - som hade samlag med den då 14-åriga flickan flera gånger - har haft skälig anledning att anta att flickan inte fyllt 15 år. Malmö tingsrätt dömde mannen för våldtäkt mot barn, medan hovrätten ogillade åtalet och menade att mannen inte hade varit i så hög grad oaktsam i förhållande till flickans ålder att han kunde dömas för brottet. Enligt bestämmelserna i brottsbalken (6 kap. 13 §) finns det inget krav på full kännedom om den unga personens ålder. Syftet med bestämmelsen, skriver riksåklagaren, är att gärningsmannen "inte ska kunna undgå ansvar genom att hänvisa till att han inte haft säker kännedom om barnets verkliga ålder". I det här fallet menar riksåklagaren att det funnits en så pass stor osäkerhet om flickans ålder att mannen borde ha avstått från samlag med henne. - Det är viktigt att det finns en tydlighet i hur frågan ska bedömas. I det här målet har domstolarna kommit till olika bedömningar på i stort sett samma material. Det saknas direkt vägledande rättspraxis om hur bestämmelsen ska tillämpas och därför har jag överklagat hovrättsdomen i den delen, säger riksåklagare Anders Perklev. Övriga delar av domen överklagas inte. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och omständigheterna är sådana att målet i övrigt inte är lämpligt för en prövning där. Det är främst frågor där det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för prövning i Högsta domstolen. Det innebär att det inte är tillräckligt att man anser att det finns skäl att göra en annan bedömning än hovrätten i en fråga för att överklaga i den delen.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om de nya medieuppgifterna i Assangeärendet.

Kontakta presstjänsten för mer information.

Fredag den 11 mars väcks åtal mot den man som misstänks för mord på en ung kvinna på Hisingen. Mordet begicks den 26 september 2010. Kammaråklagare Stina Lundqvist på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet fredag den 11 mars klockan 13.00-15.00 på telefon 031-739 41 61

Ett nätverk för olovlig fildelning har lagt ned sin verksamhet efter ett tillslag. En centralt placerad person har erkänt.

Förra veckan gjorde polisen ett tillslag mot en centralt placerad person inom ett av de viktigaste nätverken för olovlig fildelning i Sverige. Nätverket, som haft ca 35 000 medlemmar, har fokuserat på att dela ut nyutgiven film som hämtats från nätverk inom den så kallade"Scenen". Nätverket har använt den s.k. BitTorrent-tekniken. Enligt utredningen har personen, en man i 25-årsåldern, bland annat under en tvåveckorsperiod i höstas laddat upp mer än tusen filmer till nätverket. Vid husrannsakan anträffades den dator som mannen använt. Mannen kunde senare gripas och i förhör erkände han brott och berättade om verksamheten. Efter tillslaget har nätverket lagt ned sin verksamhet.

Med anledning av ett inslag på TV4 den 1 mars 2011 om de två svenska soldater som sköts till döds i Afghanistan lämnar chefsåklagare Krister Petersson följande kommentar: - Inslaget innehåller inga nyheter i sak. De slutsatsersom TV4 drar av materialetär deras egna. I övrigt kan jag inte kommentera handlingar som jag själv hemligstämplat.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Beslutet kan överklagas. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer om ärendet medan det handläggs av brittiska myndigheter dsafsdfasdfsdf

Beslut fattas den 24 februari i London. Överåklagare Marianne Ny ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

Förhandlingen om överlämnande av Julian Assange till Sverige avslutades vid Belmarsh Magistrates Court den 11 februari. Domstolen meddelade att beslut kommer att avkunnas den 24 februari 2011 kl 10.30 (lokal tid). Information om domstolens belsut kommer att lämnas påwebbplatsen snarast möjligt efter att det avkunnats. Om beslutet överklagas av någon av parterna kommer vidare information om handläggningen att lämnas senare. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Den 28 februari i år är det 25 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Mot bakgrund av detta inbjuds medier för intervjuer.

Utredningen som anses vara en av världens mest omfattande fortgår då det inte längre är aktuellt med preskription. För att tillgodose behovet från medier finns möjlighet att träffa förundersökningsledare vice riksåklagare Kerstin Skarp samt Palmegruppens chef kommissarie Stig Edqvist. Pressträffen hålls i Rikskriminalpolisens lokaler, polishuset Kronoberg, för intervjuer och fototillfälle. Datum: måndagen den 21 februari 2011 Tid: 13.00 och framåt. Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Observera att endast föranmälda bereds plats och att du måste anmäla dig även om du haft kontakt med Rikskriminalpolisen i detta ärende tidigare.

Det kommer många förfrågningar om intervjuer med överåklagaren Marianne Ny. Hon kommer inte ge några intervjuer om ärendet som gäller överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Hon kan inte heller lämna några kommentarer till den pågående förhandlingen vid Belmarsh Magistrates Court, London.

Anders Perklev kommenterar kritiken mot det svenska rättssystemet och mot åklagaren.

Under förhandlingarna i London om överlämnande av Julian Assange har flera mycket kritiska synpunkter kommit på det svenska rättssystemet och på hur överåklagare Marianne Ny har agerat. Både möjligheten till en rättssäker prövning i Sverige och åklagarens behörighet har ifrågasatts. Med anledning av kritiken vill riksåklagare Anders Perklev ge följande kommentar: -Kritiken har framförts som en del av Julian Assanges försvar och utgör alltså partsinlagor i ett pågående mål. Jag själv eller Marianne Ny har därför inte anledning att närmare kommentera kritiken, utanför det bemötande som sker i själva rättegången. Julian Assange har självfallet rätt att utforma sitt försvar på det sätt han önskar, och han ska liksom alla andra misstänkta personer betraktas som oskyldig tills motsatsen har fastställts av en domstol. -Mot bakgrund av att vissa uttalanden riktar sig mot Marianne Ny personligen vill jag dock klargöra att enligt svensk rätt gäller, till skillnad från vissa andra rättssystem, så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att en åklagarei princip är skyldig att så långt det är möjligt fullfölja en brottsutredning, och när det finns tillräcklig bevisning, fatta beslut om åtal. Marianne Ny har alltså agerat helt i enlighet med sin roll som allmän åklagare, och hon har självfallet den behörighet som krävs för de beslut som har fattats i ärendet.

Den 7 och 8 februari kommer en förhandling om överlämnade av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern att äga rum i London.

Domstolen kommer efter förhandlingen att tillkännage när beslut meddelas. Information om detta kommer då att lämnas på vår webbplats. Domstolsbeslutet kan överklagas. Ärendet handläggs av brittiska rättsliga myndigheter och överåklagaren Marianne Ny har ingen ytterligare information att lämna om ärendets handläggning.

Beslutet om omvandling kommer för tidigt i förhållande till frigivningstidpunkten, anser riksåklagaren.

Riksåklagaren har överklagat Göta hovrätts beslut att omvandla Mattias Flinks livstidsstraff till fängelse i 36 år. Hovrättens beslut innebär att villkorlig frigivning skulle kunna äga rum tidigast år 2018. Det återstår alltså närmare åtta år fram till frigivningstidpunkten. Enligt riksåklagaren ska lagen om livstidsomvandling inte tillämpas på det sätt som hovrätten har gjort. Om domstolen bedömer att det kommer att dröja så lång tid som i det här fallet, är det för tidigt att omvandla livstidsstraffet redan nu. Ett beslut om omvandling ska grundas på en bedömning av risken för återfall i allvarlig brottslighet. Om frigivningstidpunkten ligger långt fram i tiden, är det inte möjligt att med någon säkerhet bedöma hur stor återfallrisken kommer att vara vid frigivningen. Det finns, enligt överklagandet,en risk för att praxis kan kommer att utvecklas så att beslut om omvandling kommer allt tidigare och utan att det finns ett tillräckligt underlag för en säkerhetsprognos. Målet har därför betydelse för hur lagen kommer att tillämpas i fortsättningen.Det är denna principfråga som har föranlett riksåklagaren att överklaga beslutet. I överklagandet förs inget resonemang om strafftiden som sådan.

Det har tidigare meddelats att det första åtalet avseende den s.k. Göteborgshärvan troligen skulle ha väckts i morgon (fredag).

Tidpunkten för åtalet kommer dock att behöva flyttas till i början av nästa vecka (tisdag eller senast onsdag).

Dagens förhandling är endast av förberedande karaktär. Någon information kan därför inte lämnas i dag.

I dag genomförs en förhandling i London som behandlar frågan om överlämning av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern. Förhandlingen är endast av förberedande karaktär och förhandling i sak är, enligt uppgift, planerad att äga rum i början av februari. Överåklagare Marianne Ny har därför ingen information att lämna i dag. För frågor om bland annat samtyckesbestämmelser i brittisk sexualbrottslagstiftning hänvisas till den statliga utredningen SOU 2010:71 Sexualbrottslagstiftningen - utvärderingen och reformförslag, kapitel 5.4

- Grov våldsbrottslighet ges alltid högsta prioritet och vi har täta och intensiva kontakter med länskriminalen i Skåne.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar mycket bra och vi har också erbjudit länskriminalen alla de resurser som står till vårt förfogande. Sedan i somras har vi sammantaget 7 mordärenden i Malmö. I alla utom ett av dessa ärenden har åklagare gått in som förundersökningsledare. Vi har dessutom goda förhoppningar om att vi inom kort kommer att finna misstänkta även i de mord som inträffat under de senaste dagarna. I övrigt är vi tvungna att vara restriktiva med ytterligare information då vi just nu befinner oss mitt i utredningsarbetetav dessa som omfattas av sekretess, säger chefsåklagare och kammarchefen Ola Sjöstrand.

Attunda tingsrätt har häktat en person misstänkt för förberedelse till terroristbrott, i enlighet med åklagarens begäran.

Domstolen beslutade också om yppandeförbud. Åtal ska vara väckt senast den 13 januari 2011 klockan 11.

Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Under tisdagskvällen och fram till onsdagens morgon gick det inte att komma in på vår webbplats på grund av överbelastning.

Vår leverantör har bekräftat att det rör sig om en överbelastningsattack mot webbplatsen vilket gjort att den blev oåtkomlig. Leverantören har vidtagit åtgärder för att säkra driften av webbplatsen och vår förhoppning är att det fortstättningsvis ska gå bra att komma åt den för våra besökare. Webbplatsen kan dock vara lite instabil under den närmaste tiden, på grund av fortsatta försök utifrån att överbelasta den. Myndighetens webbplats ligger helt utanför myndighetens övriga IT-system och inga andra system påverkas därför. Attacken mot webbplatsen är polisanmäld. dsafsdfasdfsdf

Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna några kommentarer.

Ärendet hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren kan därför för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet.

Överåklagare Marianne Ny kommer att lämna kommentarer i Assangeärendet senare under tisdagen.

Med anledning av medieuppgifter om att Julian Assange ska ha gripits, kommer överåklagare Marianne Ny att lämna kommentarer under senare delen av eftermiddagen tisdag den 7 december. Närmare information kommer om vid vilken tidpunkt kommentarerna kan ges.

Överåklagare Marianne Ny, ansvarig för utredningen i Assange-ärendet är tillgänglig för frågor vid en pressträff i polishuset i Göteborg idag kl 16.45.

Detta med anledning att det varit många frågor om det som hänt i ärendet. Det finns dock inte någon egentlig ny information att ge. Journalister som önskar delta samlas i entrén på polishuset i Göteborg, Ernst Fontells plats 3. Medtag pressleg. Observera att det råder fotoförbud i polishuset. Däremot kommer det vara möjligt att fotografera och filma i Hörsalen där pressträffen äger rum.

Brittisk polis har i dag gripit Julian Assange. Överåklagaren ger med anledning av detta en kommentar.

Överåklagare Marianne Ny har utfärdat den europeiska arresteringsorder som möjliggjort gripandet av Julian Assange. Den europeiska arresteringsordern grundas i sin tur på ett häktningsbeslut från Svea hovrätt den 24 november. Marianne Ny lämnar följande kommentar med anledning av dagens händelser: -Förutom gripandet har det inte hänt något nytt i utredningen, men gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter, säger Marianne Ny. Åklagaren vill också poängtera att ärendet uteslutande rör Julian Assanges agerande som privatperson. -Jag vill göra klart att jag inte har utsatts för några som helst påtryckningar av politisk eller annan karaktär. Jag agerar som åklagare med anledning av misstankar om sexualbrott som begåtts i Sverige i augusti. Svenska åklagare är helt självständiga i sitt beslutsfattande, säger Marianne Ny.

Olika regler gäller inom EU (överlämnande) och utanför EU (utlämning).

Av rambeslutet om europeisk arresteringsorder följer att Sverige inte hur som helst kan utlämna en person som överlämnats till Sverige. När det gäller överlämnande till en annan medlemsstat finns regler som gör att den verkställande medlemsstaten (den stat som överlämnat den berörde) under vissa förhållanden måste godkänna ett vidareöverlämnande. När det däremot gäller utlämning till en stat som inte är medlem i EU gäller att myndigheterna i den medlemsstat som verkställt arresteringsordern (den stat som överlämnat personen) måste samtycka till en sådan utlämning. Sverige kan alltså inte utan ett sådant samtycke utlämna någon till t.ex. USA.

Lägesrapport om den europeiska arresteringsordern, måndag den 6 december.

Överåklagare Marianne Ny har lämnat de kompletteringar som brittisk polis begärt. Ärendet hanteras nu av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren lämnar för närvarande ingen ytterligare information om handläggningen av arresteringsordern.

Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.

En åklagare får utfärda en arresteringsorder för lagföring. Arresteringsorder får utfärdas för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Arresteringsordern får även uppta så kalladeaccessoriska brott. Detta innebär att om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som det inte är föreskrivet ett års fängelse anges i arresteringsordern. Den eftersökte behöver inte vara häktad för ett accessoriskt brott. En arresteringsorder får endast utfärdas om det, med hänsyn till det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma, framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitetsprincipen). Vid denna bedömning ska man ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det finnas ett häktningsbeslut. En åklagare som har för avsikt att utfärda en arresteringsorder måste därför begära personen häktad i sin frånvaro genom en häktningsframställan, som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter häktningsförhandling och beslutar om personen ska häktas eller ej. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det räcker alltså inte med skälig misstanke. Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig skickas arresteringsorden till IPO (enheten för internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen) för efterlysning i SIS (Schengen Information System) och Interpol. Är den efterlystes vistelseort känd kan arresteringsorden skickas direkt till den behöriga myndigheten i det aktuella landet, på det språk som landet har angett. I dessa fall är det lämpligt att efterlysning ändå sker. Om det andra landet anser att arresteringsordern behöver kompletteras underrättas åklagaren för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Hur förfarandet går till i det andra landet varierar från land till land. Förutsättningarna för att vägra verkställa en arresteringsorder är särskilt reglerat. När den eftersökta personen grips ska han upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Han ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Omhan inte samtycker har han rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där han gripits. Därefter är det myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder. Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister. Åklagaren har ansvaret för att en eftersökte förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av IPO. dsafsdfasdfsdf

Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. Kompletterande uppgifter kommer att sändas till brittisk polis.

Julian Assange är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut. Högsta domstolen har i dag beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. För att HD ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Det kan beviljas om ärendet bedöms ha stor betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra synnerliga skäl. Arresteringsordern grundas på det häktningsbeslut som nu är prövat i samtliga tre instanser. Den komplettering som brittisk polis har begärt avser uppgifter om straffen för de övriga brott, utöver våldtäkt, som Julian Assange är häktad för. De begärda uppgifterna kommer snarast att sändas över. Den tidigare arresteringsordern gäller.

Överåklagare Marianne Ny bekräftar i dag att en europeisk arresteringsorder har utfärdats för Julian Assange.

Hon kan för tillfället inte ge ytterligare upplysningar i ärendet, detta med hänsyn till sekretessen.

Svea hovrätts beslut att fastställa häktningen av Julian Assange innebär att han är fortsatt internationellt efterlyst.

Assange har den 22 november överklagat Stockholms tingsrätts beslut att häkta honom i hans frånvaro. Överklagandet har handlagts av Svea hovrätt. Under måndagseftermiddagen begärde hovrätten in yttrande från åklagaren. Hovrätten har idag den 24 november prövat överklagandet och beslutat att Assange ska vara fortsatt häktad, misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande i två fall och olaga tvång. Den internationella efterlysningen och den europeiska arresteringsordern kommer att ändras i enlighet med häktningsbeslutet. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro.

- Jag begär att tingsrätten ska häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att just nu lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits. Efter häktningsförhandlingen kommer information att publiceras på www.aklagare.se om utgången av förhandlingen samt konsekvenserna av den. Marianne Ny är då också tillgänglig på telefon. Häktningsförhandlingen äger rum kl. 14 i dag i Stockholms tingsrätt.

Med anledning av att tingsrätten beslutat häkta Julian Assange i hans frånvaro kommer han nu att efterlysas internationellt.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro. Tingsrätten har vid häktningsförhandling under eftermiddagen beslutat att häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt sexuellt ofredande och olaga tvång. Som ett led i verkställandet av häktningsbeslutet kommer Assange nu att efterlysas internationellt. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, Tomas Lindstrand, har beslutat att lägga ned förundersökningen om förberedelse till terrorbrott i samband med bombhotet i Göteborg.

De tre personer som varit misstänkta har avförts från utredningen och inga misstankar finns längre kvar. Förundersökningen läggs ned därför att det inte längre finns anledning att anta att de tre personerna har begått något brott som kan kopplas till bombhotet i Göteborg i oktober 2010.

Igår beslutade jag att lägga ner förundersökningen mot tre personer beträffande förberedelse till terroristbrott eftersom det numera saknas anledning att anta att de begått något brott kopplat till bombhotet mot Göteborg.

Eftersom vissa frågor från media återkommer och jag inte har möjlighet att vara tillgänglig för alla för att svara, vill jag lämna följande information. Bombhotet Bombhotet utreds genom spaning och andra åtgärder. De vittnesuppgifter som låg till grund för misstanken om förberedelse till terroristbrott bedöms även idag som trovärdiga. Exakt vilka åtgärder som vidtas kan jag av säkerhetsskäl och på grund av sekretessbestämmelserna inte gå in på. Varför insatsen gjordes Beträffande skälen för insatsen mot de tidigare tre misstänkta personerna kan jag säga följande. Jag tillträdde som förundersökningsledare kl 01.00 den 30 oktober. De tre anhölls i sin frånvaro kl 02.11 såsom skäligen misstänkta (den lägre misstankegraden) för förberedelse till terroristbrott. Grunden för misstanken var ovan nämnda vittnesuppgifter i förening med vissa spaningsiakttagelser. Vittnesuppgifterna innehöll bland annat uppgifter om att ett attentat skulle ske i en viss del av Göteborgs centrum lördagen 30 oktober och att kanske så många som 100 personer skulle dö. Tillsammans med i första hand polisen i Västra Götaland, men även med Säkerhetspolisen, övervägde jag vilka alternativa åtgärder som stod till buds för att undvika ett attentat. Vi kom gemensamt fram till att vi inte vågade vänta längre än till cirka kl 7 på morgonen med att gripa de misstänkta och göra husrannsakningar. Att insatsen drabbade människor som utredningen ganska snabbt sedan kunde fria från misstankar är självklart ytterst beklagligt. Jag kommer inte att lämna några ytterligare uppgifter till media när det gäller grunden för misstanken eller polisinsatsen. Tomas Lindstrand Chefsåklagare Åklagarkammaren för säkerhetsmål Åklagarmyndigheten

Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

Syftet med förundersökningen är att; dels utreda om brott har begåtts, dels klarlägga vem eller vilka som har begått brott (om brott har begåtts). Förundersökningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen under ledning av Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Nu råder förundersökningssekretess i ärendet. Därför kan Säkerhetspolisen eller Tomas Lindstrand inte ge mer information för närvarande.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008. Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet. I samband med granskningen av ärendet i somras beslutade överåklagaren vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö att lämna över ärendet till en ny åklagare. Syftet var att denne skulle ta ställning till om brott kunde misstänkas av någon annan än polispersonal och om en ny polisutredning i så fall behövde inledas. I sitt beslut pekade överåklagaren bland annat på några iakttagelser från utredningen om hur Johan Liljeqvist togs om hand på sjukhus efter att ha transporterats dit av piketpolis. Åklagare James von Reis har gått igenom det omfattande utrednings-materialet, som tidigare tagits fram vid Åklagarmyndighetens Riksenhet för polismål, och beslutat att det inte ska inledas någon ny polisutred-ning. Åklagaren har inte funnit att det finns anledning att misstänka att något brott har begåtts vid sjukvårdens omhändertagande av Johan Liljeqvist. von Reis har även tagit ställning till om det finns anledning att misstänka brott av någon av de experter som lämnat uppgifter till polisen vid den efterföljande polisutredningen med anledning av dödsfallet. Även på den punkten kommer von Reis fram till att brott inte kan misstänkas. I beslutsmotiveringen lyfter åklagaren fram en del omständigheter som skulle kunna tala för att fel eller försummelser förekommit inom sjukvården och hos några som i efterhand lämnat sakkunniga utlåtanden. På punkt efter punkt har åklagaren dock slagit fast att ingen av dessa händelser kan leda till misstanke om brott.

Lägesrapport Assangeärendet den 4 november

Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen. - Med hänsyn till sekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen ännu inte lämnas, säger överåklagare Marianne Ny.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har fattat beslut att inte inleda någon förundersökning i frågan om Sahlin och biljetter till ett tennisevenemang.

Läs beslutet i högerspalten.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korrution har beslutat att inte inleda någon förundersökning i ärendet där en riksdagsledamot erbjudits resor m.m. av två enskilda företag och organisationer.

Beslutet hittar du i högerspalten.

Idag kl 15.00 kommer överåklagare Gunnar Stetler att meddela sitt beslut avseende frågan om inledande av förundersökning eller inte avseende riksdagsmannen Sofia Arkelstens resor och lån av bil.

Han är tillgänglig för frågor mellan kl 15.00 - 16.00 på Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25 i Stockholm.

Riksåklagaren har beslutat att mängdbrotten ska fortsätta hanteras över hela Sverige. Olika rationaliseringsåtgärder ska utredas vidare.

Riksåklagaren har den 27 oktober fattat beslut om hur hanteringen av mängdbrott, dett vill säga brott där polisen själva sköter förundersökningen, ska fortsätta utvecklas inom Åklagarmyndigheten. Beslutet innebär bland annat att utreda hur mängdbrottshanteringen i Stockholms län kan koncentreras. Vidare ska undersökas hur handläggningen av bötesmål, det vill säga i första hand trafikförseelser, kan göras mer rationell. Metodstöd för åklagare ska samlas i en handbok. Förslaget om att koncentrera mängdbrottshanteringen till tre platser i landet genomförs alltså inte. Syftet med utvecklingsåtgärderna är att med en bibehållen kvalitet skapa en mer rationell handläggning av mängdbrottsärendena. Åtgärderna ska också bidra till en ökad enhetlighet. - I vår interna process i myndigheten har många konstruktiva förslag lagts fram. Det är min bedömning att flera av dem kan genomföras, säger riksåklagare Anders Perklev.

Överåklagare Marianne Ny ger en kort beskrivning av läget i utredningen:

Utredningsarbetet har gått vidare men fortfarande återstår några åtgärder att vidta före beslut. Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Ett beslut kan ligga inom en nära framtid men det kan också dröja. Med hänsyn till utredningen inte möjligt att gå in på varför prognos om tidpunkt för beslut inte kan lämnas. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen.

Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

EMR innebar en rad förändringar i handläggningen, men också en helt ny syn på hovrättsprocessen. Hovrätten ska vara en kontrollinstans, inte göra en ny grundprövning av materialet. Tyngdpunkten i rättsskipningen ligger därför numera i första instans, i tingsrätterna. Det var ett radikalt nytt synsätt. Med två års erfarenhet menar åklagarna att lagstiftarens intentioner har infriats och att effekterna är positiva. Åklagarna vill framhålla brottsofferperspektivet. Att brottsoffer, inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, slipper ännu en rättegång är en mycket stor fördel. Skälet till att brottsoffren bara behöver delta i en rättegång är att alla förhör spelas in på video i tingsrätten för att sedan - i normalfallet - spelas upp i hovrätten. - Det innebär att vi också fått en mer rättssäker process; bevisning är en färskvara, säger vice chefsåklagaren i Jönköping Klas Lorefors. Tidsvinster av flera skäl Reformen har inneburit tidsvinster för åklagarna. Den kanske allra största vinsten är att förberedelsetiderna inför hovrättsförhandlingar minskat, eftersom man inte behöver förbereda alla förhör en gång till. Videoförhandlingar, som framförallt används vid omhäktningar, är en annan nyhet som spar mycket tid för de åklagare som har långt till domstolarna. - Vi har 15 mil till Hudiksvalls tingsrätt och 15 mil tillbaks. Omhäktningsförhandlingen på video innebär i dag 20 minuter på kontoret, istället för som förr en hel dag på landsväg, säger kammaråklagare Sebastian Flodström i Gävle. Ett tredje område, som innebär att tiden i rättssalen minskat för alla, är att man numera kan hänvisa till handlingar i målet, istället för att läsa upp allt ordagrant. Att sitta och läsa upp långa rättsintyg eller mobiltelefonlistor är tidsödande och tråkigt för alla parter. - Jag hänvisar till handlingarna så snart jag har ett lite större material, och det fungerar bra, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i Gävle. Man kan gå längre EMR innebar ett stort steg, men kan ses som enbart ett första steg. I både Jönköping och Gävle är man öppen för ännu mer långtgående förändringar. - Teoretiskt sett skulle man i samband med överklagande kunna hänvisa till domen, lämna in skriftlig sakframställning och plädering - och ta hela målet på handlingarna, säger Klas Lorefors i Jönköping. Åklagaraspiranten Tomas Eriksson i Gävle är inne på samma linje: - Skulle man kanske filma även sakframställning och plädering?

En 43-åring svensk medborgare har i dag åtalats för grovt folkrättsbrott och människorov. Brotten begicks i Bosnien-Hercegovina inom tidsperioden maj-augusti 1992.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Kammaråklagare Marie Lind Thomsen biträder i rättegången. Brotten ägde rum i södra Hercegovina runt Neretva-floden, som utgjorde en skiljelinje mellan kroatiskt och serbiskt dominerade styrkor. De kroatiska styrkorna bestod bland annat av ett kroatiskt paramilitärt förband som kallades HOS, som ville rensa ut serber från Bosnien-Hercegovina och skapa en kroatisk stat, inbegripet Bosnien-Hercegovina. Den nu åtalade 43-åringen var soldat i HOS och arbetade som lägervakt i lägret i Dretelj, där ett stort antal civila bosnienserber satt tillfångatagna. Åklagarna påstår i åtalet att 43-åringen som fångvaktare utsatte människor i lägret för tortyr, omänsklig behandling, kränkningar av olika slag och att han dessutom medverkade till olaga frihetsberövanden. Magnus Elving räknar med en flera månader lång rättegång då den omfattar många brottsliga handlingar och många målsägande. Han ser det som en logistisk utmaning för rättsväsendet att kalla målsägandena och ett stort antal vittnen från hela världen - många med sviter efter kriget. - Juridiskt är det dessutom ett nytt rättsligt område med knytningar till den humanitära rätten och internationell straffrätt. Förundersökning på cd-skiva kan rekvireras från Rikskriminalpolisen. Stämningsansökan kan beställas via e-post av Helena Ekstrand eller från tingsrätten.Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen. dsafsdfasdfsdf

Med anledning av åtal mot en 43-årig man misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov inbjuds media att närvara vid en presskonferens tisdagen den 5 oktober.

Åtalet gäller brott begångna 1992 i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina. Förundersökningen har bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Medverkar gör förundersökningsledare kammaråklagare Magnus Elving samt kammaråklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren samt en representant för Rikskriminalpolisen. Datum: Tisdagen den 5 oktober Tid: 10.30 (Insläpp cirka 10.10) Plats: Pressrummet på polishuset ingång Polhemsgatan 30. Medtag presslegitimation eller motsvarande.

Åklagaren har idag, den 1 oktober, lämnat in häktningsframställning vid Göteborgs tingsrätt mot den man som suttit anhållen sen i tisdags för mordet på Hisingen.

Mannen begärs häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon lördag kl 11.00. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas idag. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen, nämligen i morgon lördag den 2 oktober 2010 kl. 13.00 -14.00 på telefonnummer 031 - 7394161.

Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. I uppdraget har bland annat ingått att lägga fast övergripande mål och principer för den rättsliga tillsynen, tydliggöra gränsen mellan rättslig tillsyn och den styrnings- och ledningsuppgift som främst handlar om effektivitetstillsyn samt ta fram förlag till riktlinjer för överprövningsverksamheten. Astrid Eklunds förslag ska nu beredas internt inom Åklagarmyndigheten. De närmare formerna för beredningen är ännu inte beslutade.

Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i september 2010 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den norska medborgaren Therese Johannesen och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1998 för mordet. Olle Sohlberg har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför i dagsläget inte lämna någon kommentar.

En självständig utredare har lämnat ett förslag till riksåklagaren om ny mängdbrottsoganisation inom Åklagarmyndigheten. Inga beslut har dock fattats.

Rapporten från utredaren avser sådana brott därPolisen är förundersökningsledare. Själva utredningarna påverkas inte, utan förslagen i rapporten avser endast åklagarbesluten. Riksåklagaren kommer under hösten att fatta ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

Utredningen är långt framskriden och endast ett mindre antal utredningsåtgärder återstår att vidta före ett beslut.

- Vid vilken tidpunkt ett beslut om utredningen kan komma är dock inte möjligt att bedöma än. Med hänsyn till utredningssekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen inte lämnas för närvarande säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

I ett remissvar i februari 2010 föreslog Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar bör införas permanent vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten lämnade i februari 2010 remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Åklagarmyndigheten vill gå längre än utredningen och föreslår att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Jouråklagaren har beslutat att inte anhålla den man som varit gripen misstänkt för ha tagit ombord sprängmedel på ett flygplan.

Misstankarna mot mannen är inte tillräckligt starka för anhållan och han är därmed fri att lämna Sverige. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Arbetet med utredningen fortsätter och är relativt långt framskridet. Ytterligare ett antal utredningsåtgärder återstår innan beslut kan fattas i åtalsfrågan.

- Med hänsyn till förundersökningssekretessen kan jag just nu inte lämna mer information i ärendet, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

Riksenheten mot korruption har fått en tillfällig förstärkning med en åklagare från Göteborgs åklagarkammare.

Skälet är det omfattande ärende som gäller misstankar om mutbrott i kommunala förvaltningar mm i Göteborg och som leds av statsåklagare Nils-Erik Schultz. - Vi ser allvarligt på de framförda brottsmisstankarna och tillför därför resurser, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption.

Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.

Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ. Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare. De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan. Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.

Arbetet med utredningen fortskrider men just nu och inom den närmaste veckan kan jag inte lämna några nya upplysningar i ärendet, säger förundersökningsledare överåklagare Marianne Ny.

Progress Assange matter, ThursdayThe investigation progresses, but right now, and within the next week, I cannot provide any new information on this matter, says the Director of Public Prosecution Ms Marianne Ny.

På sju olika platser i Sverige har polisen nu på morgonen gjort tillslag med anledning av misstanke om olovlig fildelning.

Tillslagen genomfördes efter beslut av svensk åklagare. Beslutet fattades efter en ansökan om internationell rättslig hjälp från belgiska myndigheter och tillslagen är en del i en gemensam aktion på ett flertal platser i 14 europeiska länder, bl.a. i Norge, Belgien, Storbritannien, Tyskland och Italien. Tillslagen i Sverige har skett i Malmö, Eslöv, Umeå, på två platser i Eskilstuna och på två platser i Stockholmsområdet. Flera datorer och servrar har tagits i beslag för fortsatt utredning. Fyra personer har hörts som misstänkta för brott mot upphovsrättslagen. I Stockholm har husrannsakan skett mot två internetleverantörer och i Umeå har beslutet avsett en del av Umeå universitet. Syftet med dessa husrannsakningar har varit att få information om specifika IP-adresser för vidare utredning. Ingen person är misstänkt för brott hos internetleverantörerna eller på Umeå universitet. I Malmö, Eslöv och Eskilstuna har tillslagen skett mot privatpersoner och deras bostäder. Utredningen, som har startats och letts av belgiska myndigheter, har pågått i cirka två år. Misstanken avser olovlig fildelning av en mycket stor mängd filmer i större nätverk inom det som brukar kallas för "Scenen". Utredningen har varit inriktad mot såväl de som förser nätverket med filmer innan de släppts på marknaden, som mot de servrar på vilka en stor mängd filmer laddas upp(s.k. Top-sites), och dess administratörer. Insatsen i Sverige har främst riktats mot misstänkta "Top-siter".

Inga nya upplysningar kan lämnas i ärendet.

- Jag kan för närvarande inte lämna några nya upplysningar i ärendet. Inga upplysningar kommer heller att kunna lämnas under helgen, säger överåklagare Marianne Ny, förundersökningsledare.

Överåklagare Marianne Ny har beslutat att förundersökningen om våldtäkt ska återupptas. Hon har också beslutat att förundersökningen om ofredande ska utvidgas till att omfatta samtliga händelser i anmälan.

Ur beslutet: Med ändring av åklagarens beslut den 25 augusti 2010 förordnar jag att förundersökningen avseende anmälan K 246314-10 återupptas . Förundersökningen i anmälan K246336-10 avseende ett fall rubricerat som ofredande utvidgas till att avse samtliga i anmälan omnämnda händelser vilka är att rubricera som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. - Vi har gått igenom ärendet och jag anser att det i den första delen finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Det finns också skäl att genomföra fler utredningsåtgärder. I den andra delen gör jag en annan bedömning av rubriceringen, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Marianne Ny kommer att vara förundersökningsledare i ärendet. Hon får bistånd i handläggningen av vice chefsåklagare Erika Lejnefors på Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Erika Lejnefors kommer att ha de löpande kontakterna med Polisens utredare och utföra förundersökningen på Marianne Nys uppdrag. Alla frågor av större vikt, som beslut om eventuella tvångsmedel och att slutföra förundersökningen, ska dock beslutas av Marianne Ny. - Av hänsyn till den fortsatta utredningen och till alla berörda är det inte möjligt att lämna några närmare uppgifter ur förundersökningen, säger Marianne Ny.

Ett fel hade olyckligtvis smugit sig in i förra texten.

Förundersökningen pågår i det ärende som ursprungligen rubricerades som ofredande . Eva Finné kan för närvarande inte lämna några upplysningar om utredningsläget. Målsägarbiträdet, advokat Claes Borgström, begärde fredag den 27 augusti överprövning av åklagarbeslutet att Assange inte kan misstänkas för våldtäkt. Överprövningen handläggs av Utvecklingscentrum Göteborg. Beslut är att vänta inom de närmaste dagarna.

Utvecklingscentrum Göteborg kommer inte att fatta beslut i överprövningsfrågan i Assangeärendet tisdag den 31 augusti. Skälet är att ytterligare material i ärendet kommit in sent under tisdagen.

Överåklagare Marianne Ny på Utvecklingscentrum Göteborg kommenterar: - Under tisdagen har det framkommit att nytt material i utredningen har tillkommit. Vi fick materialet först sent på tisdag eftermiddag och kommer därför inte att fatta något beslut under tisdagen. Beslutet väntas fattas cirka kl. 11.00 onsdag den 1 september.

Högre inkomster kan innebära att böterna justeras nedåt. Åklagarnas beslutsunderlag kan vara bristfälligt. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten gjort av strafförelägganden om sexköp och rattfylleri.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har granskat strafförelägganden om sexköp och rattfylleri. Syftet har varit att se om det finns brister i åklagarnas tillämpning av riksåklagarens riktlinjer om hur dagsbotsbeloppet ska beräknas. Granskningen visar på främst två tendenser: •I ungefär hälften av fallen finns brister i underlaget som ska ligga till grund för beräkningen. Exempel är att det bara finns inkomstuppgifter från tidigare år eller att inkomstuppgift saknas för den som den misstänkte delar hushåll med. •För personer med inkomster över 300 000 kr/år eller 25 000 kr/månad finns en tendens att åklagarna i många fall sätter ned, "jämkar", bötesbeloppen. Förhållandena är desamma i bägge de granskade brottstyperna. - En del synbara felberäkningar kan bero på att dokumentationen av beslutsunderlaget inte är fullständig, men tendensen är tydlig. Höga inkomster innebär ofta jämkning och det är de höga inkomsterna i sig som är skälet, inte brottstypen, säger kammaråklagare Ann-Marie Green som genomfört granskningen. Översyn av riktlinjer - Både lagen och riksåklagarens riktlinjer ger litet utrymme för jämkning. Jag har därför beslutat om en översyn av riktlinjerna, för att se om de behöver förtydligas eller ändras på några punkter, säger riksåklagare Anders Perklev. - Det är viktigt att besluten blir korrekta och bygger på så bra underlagsinformation som möjligt. Samtidigt handläggscirka 55 000 strafförelägganden varje år, och de måste hanteras snabbt och effektivt. Man kan därför inte lägga ned orimligt mycket tid på varje ärende, säger Anders Perklev. Bakgrund I juni gjorde radioprogrammet Kaliber en undersökning av bötesbeloppen vid sexköp. Den visade på vissa brister, varför riksåklagaren beslutade om en jämförande granskning. Granskningen har omfattat samtliga fall av köp av sexuell tjänst under 2009, 86 stycken, samt 100 fall av rattfylleri under 2009. De utfärdade böterna har jämförts med det underlagsmaterial som stod till åklagarens förfogande vid beslutstillfället.

Inget beslut är ännu fattat i ärendet. Mer information kommer i eftermiddag.

Chefsåklagare Eva Finné har ännu inte fattat beslut i ärendet. Mer information kommer under eftermiddagen onsdag den 25 augusti. Det går inte att bedöma exakt när informationen kan lämnas, inte heller om den innebär ett beslut från chefsåklagaren eller besked om att utredningen fortsätter.

Beslut av chefsåklagare Eva Finné. I ärendet föreligger två anmälningar från två olika kvinnor. Anmälan nr 1 rubricerades från början som våldtäkt och anmälan nr 2 som ofredande.

Anmälan nr 1 K246314-10 De uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är, som tidigare meddelats, sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger. Detta innebär inte att jag inte fäster tilltro till hennes uppgifter. Jag har studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men finner vid min analys att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned vad avser denna anmälan eftersom det inte föreligger misstanke om brott. Anmälan nr 2 K246336-10 Misstanken om ofredande kvarstår. Jag kommer att ge direktiv till utredaren att höra den misstänkte.

Chefsåklagare Eva Finné meddelar att hon inte kommer att fatta beslut i ärendet under tisdagen den 24 augusti.

Mer information i ärendet publiceras så snart den finns tillgänglig.

Händelser fredag - lördag Vid 17-tiden på fredagen den 20 augusti beslutade jouråklagaren i Stockholm att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Åklagaren grundade sitt beslut på den information om ärendet som polisen lämnade per telefon, vilket är det normala förfarandet på åklagarjouren. Åklagaren fick också klart för sig att det rörde sig om en utländsk medborgare och att han, enligt uppgift, stod i färd med att lämna landet. Ett skäl att han han anhölls i sin frånvaro var alltså att det fanns risk för att han skulle hinna avvika innan man hade möjlighet att förhöra honom. Det fanns även risk för att han skulle kunna påverka utredningen. Informationen om anhållandet nådde, på ett sätt som Åklagarmyndigheten inte känner till och heller inte får efterforska, en svensk nyhetsredaktion. Redaktionen kontaktade jouråklagaren under fredagskvällen. När åklagaren fick klart för sig att redaktionen kände till alla detaljer i ärendet bekräftade åklagaren att det fanns ett sådant ärende som gällde den aktuella personen, dvs. Julian Assange. Åklagaren lämnade dock inga som helst uppgifter om detaljer i ärendet. Detta är mycket viktigt i synnerhet vid sexualbrott, eftersom uppgifter om de inblandade personerna måste skyddas. Detta finns reglerat i sekretesslagen. När nyheten kom ut i medierna på lördagen blev jouråklagarfunktionen i Stockholm mycket hårt ansatt. Det stod klart att ärendet måste lyftas från jouren, så att jouråklagaren kunde utföra sitt ordinarie arbete. Chefsåklagare Eva Finné utsågs därför till förundersökningsledare. När hon utsetts till förundersökningsledare började Eva Finné omedelbart sätta sig in i ärendet. Cirka 16.30 på lördagen fattade hon beslut om att häva anhållan av Julian Assange, eftersom hon gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagen var mer omfattande än det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagen. Exakt vilka uppgifter kan för närvarande inte lämnas ut, eftersom förundersökningen fortfarande pågår och sekretess därför råder. I normalfallet fördelas alla jourärenden efter en helg på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Nuläge Eva Finné fattade på lördagen beslut om att Assange inte längre kunde misstänkas för våldtäkt. Hon har dock inte slutligen tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare rubricerades som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till anmälan om ofredande. Utredningen pågår alltså fortfarande och misstankarna mot Assange är inte avförda.

Riksåklagare Anders Perklev ger med anledning av Assange-ärendet en kommentar om överväganden som gäller öppenhet och sekretess i brottmål.

Det mediala trycket mot myndigheten har varit mycket stort de senaste dagarna med anledningen av beslutet att anhålla JA. Åklagarmyndighetens informationsdirektör har varit i tjänst under hela helgen och svarat på frågor från nyhetsredaktioner både i Sverige och utomlands. Beslut om anhållande och andra åklagarbeslut fattas av en enskild åklagare på eget ansvar, och inte av Åklagarmyndigheten som sådan. Detta begränsar möjligheterna för andra än åklagaren själv att träda in och ge information eller kommentera ett beslut. Dessutom måste hänsyn tas till den sekretess som gäller i förundersökningar så att inte den fortsatta utredningen försvåras. Det är emellertid mycket viktigt att den information som kan lämnas ut ocksålämnas snabbt och på ett korrekt sätt. Vi kommer att se över vår beredskap inom myndigheten för att bättre kunna möta det stora intresse som finns av att få information i uppmärksammade fall.

Eva Finné räknar med att kunna fatta beslut inom en relativt snar framtid, men vill framhålla att alla fakta i ärendet måste beaktas noggrant.

Jag ska nu gå igenom ärendet grundligt och bedöma de juridiska aspekterna, för att kunna fatta beslut om fortsättningen av förundersökningen. Jag räknar med att kunna ge ett besked i den här veckan, möjligen redan i morgon tisdag. Jag har inte haft någon kontakt med Julian Assange och jag vet heller inte om uppgifterna stämmeratt han skulle ha en svensk advokat. Julian Assange är inte misstänkt för våldtäkt. Jag ska gå igenom ärendet ytterligare i den delen för att bedöma om någon annan brottsrubricering kan vara aktuell eller inte. När det gäller den ursprungliga misstanken om ofredande har jag ännu inte gjort några bedömningar. Mitt beslut om att häva anhållan på grund av att jag inte anser att han kan misstänkas för våldtäkt innebär ingen kritik av jouråklagarens beslut. Jag hade tillgång till mer information vid mitt beslut på lördagen än vad jouråklagaren hade på fredagen.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att arbeta med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när eventuell ny information kan lämnas.

Chefsåklagare Eva Finné beslutade på lördageftermiddagen att häva beslutet om att anhålla Julian Assange. Hon hade då tagit del av information i ärendet och gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Är det vanligt att åklagare kommer till olika beslut? Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagenvarmer omfattandeän det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagskvällen. Beslut om tvångsmedel, som anhållan, ska alltid fortlöpande omprövas allt eftersom en förundersökning fortlöper. Vad händer härnäst? Eva Finné kommer att arbeta vidare med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när ny information kan lämnas eller vilka beslut som kommer att fattas. Det går heller inte att bedöma om Julian Assange behöver förhöras, eller vilka brottsrubriceringar som kan vara aktuella. Varför utsågs en ny åklagare? Beslutet att utse Eva Finné till förundersökningsledare i ärendet togs under lördagen. Skälet var att avlasta jouråklagaren från ärendet. Efter varje helg fördelas alla jourärenden på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Varför offentliggjordes Julian Assanges namn? Normalt offentliggör Åklagarmyndigheten inte namn på anhållna personer och myndigheten tog heller inte initiativ till att offentliggöra namnet. Uppgifterna om anhållannådde- på ett sätt som myndigheten inte känner till - en nyhetsredaktion. Åklagaren bekräftade uppgifterna. Vilka delar av ärendet är avgjorda och vilka kvarstår? Det beslut som hittills är fattat är att Assange inte är misstänkt för våldtäkt och att han därför inte ska vara fortsatt anhållen. Åklagaren har ännu inte tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare bedömdes som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till det som är anmält som ofredande.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen. - Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, säger Eva Finné. Eva Finné lämnar inga ytterligare kommentarer under lördagen.

Åklagarmyndigheten har under våren arbetat med att förnya webbplatsen vad gäller grafisk design och struktur.

Vi har även utvecklat webbplatsens dokumentsamling, där man kan hitta överklaganden till Högsta domstolen, RättsPM i olika ämnen, informationsmaterial och mycket annat. Dessutom vill vi göra det lättare för de som intresserade av att arbeta på Åklagarmyndigheten att hitta information. Välkommen att titta runt på webbplatsen!

Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är en högt prioriterad uppgift för Åklagarmyndigheten. Myndigheten har under en följd av år konsekvent arbetat för att bättre kunna möta en utveckling med allt grövre och mer välorganiserade brott med gränsöverskridande inslag. I den arbetsplan mot grov organiserad brottslighet som nu presenteras ges en sammanställning av åtgärderna under 2010. Även områdena miljöbrott och immaterialrättsbrott förstärks insatserna. Här har särskilda aktionsplaner tagits fram. Förutom den rent operativa verksamheten - som beskrivs planerna - pågår också ett arbete vid Åklagarmyndigheten med olika rättsliga utvecklingsfrågor. Som exempel kan nämnas frågor om tvångsmedelshantering, bevissäkring, användande av extraordinära utredningsåtgärder och etiska frågor. Det rättsliga utvecklingsarbetet syftar bland annat till ökad enhetlighet i arbetssätt och metoder och bedrivs främst vid de tre utvecklingscentrumen.

Tio personer åtalas på måndagen misstänkta för rånet i Västberga i september förra året. - Det har varit en omfattande och komplicerad utredning som nu nått en avgörande punkt, säger förundersökningsledare Leif Görts.

På morgonen den 23 september 2009 genomfördes ett rån mot en företaget G4S:s värdedepå i Västberga i Stockholm. Rånarna, som anlände samt lämnade platsen i helikopter, kom över drygt 39 miljoner kronor. Kort tid efter rånet greps flera personer misstänkta för inblandning. Flera av dem häktades och för närvarande är nio personer fortfarande häktade medan en är försatt på fri fot, dock fortsatt misstänkt. Tio personer åtalas måndagen den 19 juli - Vi anser att vi kan bevisa att de i olika grad av inblandning gjort sig skyldiga till grovt rån, medhjälp till grovt rån och förberedelse till grovt rån, säger kammaråklagare Leif Görtz som tillsammans med kammaråklagare Björn Frithiof lett förundersökningen. Åklagarna anser att en stor del av det nätverk som planerat och genomfört rånet är de som nu åtalas men att det finns ett okänt antal gärningsmän som inte är identifierade. Rånbytet på 39 158 000 kronor har inte återfunnits utom möjligen en mindre del. Det har under utredningens gång förekommit täta och viktiga kontakter med rättsvårdande myndigheter i andra länder, främst Serbien, men det kan konstateras att rånet i huvudsak planerats i Sverige av personer boendes i Sverige. Under de cirka tio månader som gått sedan rånet har en mycket omfattande polisutredning genomförts. - Det är en av de största utredningar vi haft, under vissa perioder har över femtio personer arbetet med utredningen, säger polisöverintendent Arne Andersson vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har såväl före, under och efter rånet ansvarat för brottsutredningen och i stor utsräckning med stöd av Stockholmspolisens tekniska rotel. Stockholmspolisen ansvarade för den opertiva insatsen under själva rånet. Fem personer åtalas för grovt rån Fem personer åtalas för medhjälp till grovt rån varav en dessutom åtalas för förberedelse till grovt rån.

Måndag den 12 juli meddelas beslut i åtalsfrågan angående dödsskjutningen av två svenska soldater och en civilanställd tolk den 7 februari 2010 i Afghanistan.

Chefsåklagare Krister Petersson bjuder in till pressträff måndag den 12 juli 2010 klockan 13.00. Plats: Rikspolisstyrelsens presslokal, Polhemsgatan 30, Stockholm. Närvarar gör chefsåklagare Krister Petersson, Internationella åklagarkammaren Stockholm, samt företrädare för Försvarsmakten. Den 7 februari 2010 sköts två svenska soldater och en civilanställd tolk ihjäl i Afghanistan. Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisen har genomfört en förundersökning angående händelsen.

En koncentrerad ekobrottshantering inom Åklagarmyndigheten till sex orter i landet har givit kortare handläggningstider och fler avslutade ärenden.

Den 1 januari 2009 omorganiserades ekobrottsverksamheten inom Åklagarmyndigheten och koncentrerades till sex orter. Syftet var bland annat att effektivisera verksamheten och underlätta kompetensutveckling bland åklagarna. Överåklagare Eva Lundström har utvärderat verksamheten efter ett och ett halvt år. Resultaten är överlag mycket positiva. Resultatutveckling 2008-2010 •Fler ärenden avgörs. •Antalet ärenden i balans har minskat. •Lagföringen har ökat under 2010, efter en nedgång i början av 2009. •Handläggningstiderna har blivit kortare. - Enligt min bedömning har omorganisationen enbart inneburit fördelar. Verksamheten är mycket kostnadseffektiv och det finns förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling, säger överåklagare Eva Lundström. Samordning med Polisen Ekoåklagare finns på åklagarkamrarna i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. Orterna valdes med hänsyn till att polisens regionala underrättelsecentrum (RUC) och aktionsgrupper mot organiserad brottslighet också finns på dessa platser. - Organiserad brottslighet har nästan alltid inslag av ekonomisk brottslighet. Det lokala och regionala samarbetet är i huvudsak mycket gott och ekoåklagarna kan därmed bidra till bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, säger Eva Lundström.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Utredningspersonal vid Rikskriminalpolisen biträder Elving i förundersökningen. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott. Skälet till beslutet är att det bland annat på grund av den nyligen offentliggjorda rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - finns anledning att anta att brott har förövats och att det kan finnas en svensk anknytning till sådana brott. Syftet med förundersökningen är att utreda om det finns enskilda personer med anknytning till Sverige som kan misstänkas för inblandning i brott. - Utredningar av denna art är mycket omfattande och tar regelmässigt lång tid, säger Magnus Elving. Elving kan under förundersökningens gång, på grund av utredningsskäl och förundersökningssekretess, inte ge några som helst kommentarer om utredningsläget.

Idag bildas på regeringens uppdrag en nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor.

Målet är att ytterligare förbättra myndigheternas arbete för att komma åt brottsvinster. Funktionen placeras vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och består av experter från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogden. Målet är att nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Den nationella specialistfunktionen underlättar även det internationella samarbetet. Utländska myndigheter får på detta sätt en snabbare ingång i Sverige. Det är också en hjälp när svenska myndigheter söker utländska kontakter. Den nationella funktionen för brottsutbytesfrågor ska lämna stöd till den operativa verksamheten vid de sex myndigheterna. Den ska också ta fram utbildningar och metodstöd för att intensifiera arbetet med brottsutbytesfrågor.

Chefsåklagare Eva Finné har i dag beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på Yenon Levi.

Sture Bergwall dömdes 1997 av Hedemora tingsrätt för mord på den israeliske turisten Yenon Levi. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i december 2009 resning i målet. - Efter genomgång av utredningen gör jag bedömningen att bevisläget numera är sådant att brott inte kan styrkas. Jag lägger alltså ned åtalet mot Sture Bergwall, säger chefsåklagare Eva Finné som handlagt ärendet.

Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.

Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

- Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

Åklagarmyndigheten har beslutat att göra en egen granskning av de strafförelägganden för bland annat brott mot sexköpslagen som granskats av radioprogrammet Kaliber.

Skälet är att få en klarhet i tillämpningen av riksåklagarens riktlinjer om beräkning av dagsböter. Granskningen ska göras av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Det är viktigt att vi får veta om det finns några fel i tillämpningen av nuvarande system för beräkning av dagsbotens storlek. Jag har dock inte bilden av att åklagare skulle se milt på brott mot sexköpslagen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund Radioprogrammet Kaliber har i två program undersökt dagsbotbeloppets storlek i domstolar och i strafförelägganden och kommit fram till att många betalar för låga böter i förhållande till vad de tjänat. En av de brottstyper man undersökt är brott mot sexköpslagen (lagen om köp av sexuell tjänst). Under år 2009 utfärdade åklagare cirka 55 000 strafförelägganden. 95 av dessa avsåg köp av sexuell tjänst.

En person har gripits misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord.

Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har gripit en person misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord. Brotten har begåtts i Kosovo i maj 1999. Häktningsframställan ska lämnas in senast fredag den 9 april. Åklagaren kan för närvarande inte lämna ytterligare upplysningar om ärendet. Frågorom Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission besvaras av pressekreterare Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

Sveriges juriststudenter vill jobba på UD, Åklagarmyndigheten och EU-kommissionen. I förra veckan tog Åklagarmyndigheten emot andra pris i den så kallade FöretagsBarometern.

Listan över "Sveriges mest attraktiva arbetsgivare" tas varje år fram av företaget Universums så kallade företagsbarometer. Universum frågade nästan 17 000 studenter inom ekonomi, teknik, data/IT och juridik var de helst vill arbeta efter avslutade studier. Medelåldern hos de tillfrågade universitets- och högskolestudenterna är strax under 25 år och 30 procent av dem tar examen i år. Juriststudenter vill helst arbeta på UD, Åklagarmyndigheten eller EU-kommissionen. Polisen, Säpo och kriminalvården ligger också bra till. Åklagarmyndigheten placerade sig på andra plats i Företagsbarometern redan 2009, på femte plats 2008 och sjätte 2007.

En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.

Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

Ett hot riktat mot Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm publicerades den 13 mars på Internet. Hotet visade sig vara publicerat från en dator i Göteborg. En man anhölls på sannolika skäl misstänkt för grovt olaga hot. Mannen har medgett att han publicerat texten men förnekar brott. - Mannens dator har tagits i beslag och vi har hämtat in annan relevant information i ärendet. Det finns därför, enligt min mening, ingen risk för att han skulle undanröja bevis. Inte heller finns det skäl att tro att han skulle fortsätta begå brott eller avvika. Det saknas därför skäl för häktning och jag har beslutat att han inte längre ska vara anhållen. Misstankarna kvarstår dock, säger kammaråklagare Lars Lindman i Göteborg som leder förundersökningen. Inga övriga uppgifter kan för närvarande lämnas i utredningen.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel av en polis. Det finns inte anledning att anta att brott har förövats av någon polis.

Överåklagare Björn Ericson har överprövat ett tidigare åklagarbeslut om att lägga ned en förundersökning. Ärendet rörmisstanke omtjänstefel av en polis i samband med att en man avled i Göteborg i april 2008. Björn Ericson kommer till samma slutsats som den tidigare åklagaren; det finns inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av någon polis.

Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

Onsdag den 3 mars genomfördes husrannsakningar i två lokaler i Mellansverige som tillhör ett mindre företag. Samtidigt anhölls fyra personer i företagets ledning. Brottsrubriceringen är varumärkesintrång, som består i att företaget misstänks ha importerat och sålt vidare förfalskade rullningslager, bland annat kullager. Målsägande och anmälare i utredningen är Aktiebolaget SKF. - Det är för tidigt att uttala sig om omfattningen av brottsligheten, men utredningen hittills visar att det rör sig om ett flertal leveranser av olika typer av förfalskade rullningslager till företag i Sverige under knappt ett års tid, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder utredningen. Flera ton En stor mängd misstänkt förfalskade rullningslager har tagits i beslag i företagets lokaler. - Det rör sig om sammanlagt cirka 6 500 rullningslager. Vikten är drygt två ton, säger Henrik Rasmusson. Kan vara farligt Det kan vara förenat med stora risker att montera in förfalskade rullningslager i exempelvis fordon och maskiner, eftersom det kan finnas brister i kvalitet och prestanda jämfört med äkta lager. Detta kan medföra fara för allvarliga person- och egendomsskador. - Den fortsatta utredningen får visa om det funnits någon konkret risk för skador i detta fall, säger Henrik Rasmusson. Förfalskade rullningslager har tidigare påträffats vid polisinsatser i flera andra europeiska länder. Tillverkningen sker troligen i Kina.

Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

I hovrätten dömdes två 16-åringar för mord och anstiftan av mord till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader. Påföljden motsvarar tio års fängelse för en vuxen person. Det kan, enligt riksåklagarens uppfattning, starkt ifrågasättas om påföljden står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts. Ny lagstiftning När brotten begicks var straffet för mord fängelse i tio år eller på livstid. Samma straffskala gällde anstiftan av mord. Från och med den 1 juli 2009 är straffskalan fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med ändringen var att möjliggöra en mer nyanserad straffmätning för mord och en högre straffnivå för brottet. - Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger riksåklagare Anders Perklev. Dessutom har regeringen nyligen föreslagit ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd. Ändringarna syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. - Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Anders Perklev.

Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisning för 2009 samt budgetunderlag för åren 2011-2013 till regeringen. År 2009 innebar förbättrade resultat och en god måluppfyllelse.

Antalet lagförda misstänkta har ökat och genomsnittstiden för att hantera ärenden har minskat. Produktiviteten har ökat, då varje åklagare i genomsnitt har avgjort väsentligt fler ärenden än året innan. Inflödet av ärenden till myndigheten har ökat under hela 2000-talet och även under 2009. För att möta ärendeutvecklingen har Åklagarmyndigheten fått anslagstillskott under de senaste åren. De utökade anslagen har till största delen använts till att förstärka den operativa verksamheten. Under 2009 ökade antalet anställda med cirka 100 personer. Under perioden 2006- 2009 har produktiviteten ökat med ca 5 procent. Det har uppnåtts genom en rad effektiviseringsåtgärder, bland annat sammanslagningar av åklagarkammare. Under 2009 har bekämpningen av ekobrott förstärkts och koncentrerats till sex orter. En ny riksenhet har bildats för miljö- och arbetsmiljöbrott. Den centrala styrningen och uppföljningen har också förstärkts under året, genom att fyra områdesansvariga överåklagare har inrättats. En viktig uppgift för de områdesansvariga överåklagarna är att åstadkomma en jämnare arbetsbörda mellan åklagarkamrarna och att arbeta för mer enhetliga resultat. Anslagsbegäran för ökat ärendeinflöde En gemensam prognos från rättsväsendets myndigheter beräknar att ärendeinflödet kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. I budgetunderlaget har Åklagarmyndigheten därför begärt anslagsökningar för åren 2011-2013 för att möta ett ökat ärendeinflöde, men där effektiviseringar beräknas kunna göras även i fortsättningen. Myndigheten begär också ytterligare anslag för satsningar inom vissa prioriterade områden, som grov organiserad brottslighet och ungdomsbrott.

Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

Åklagarmyndigheten har genomfört en tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer mellan personer över 15 år samt vålds- och sexualbrott mot barn. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten når upp till de krav som kan ställas. - Vi har gjort motsvarande studier tidigare av brott mot vuxna, men det är första gången som vi också gör en sådan tillsyn av brott mot barn, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. För brott mot vuxna har handläggningen förbättrats jämfört med de tidigare inspektionerna (2005 och 2007). Ytterligare åtgärder kan dock fortfarande vidtas, enligt rapporten. Granskningen visar att det också finns flera åtgärder att vidta vid brott mot barn. Ett tydligt mönster i undersökningen är att offer och misstänkt känner varandra. Många anmälningar, särskilt vid brott mot barn, görs först när det gått en tid efter själva brottet vilket försvårar utredningarna. Några andra iakttagelser i undersökningen är: •Flera granskade förundersökningar kan fungera som goda exempel för åklagarna. •Åklagarna bör i större utsträckning begära målsägandebiträde för vuxna, och för barn målsägandebiträde eller så kallad särskild företrädare. •Läkarundersökningar bör göras oftare än i dag och poliser bör i större utsträckning dokumentera personskador. •Misstänkta personer bör förhöras i större utsträckning. Vidare konstaterar undersökningen att handläggningstiderna vid brott mot barn ibland är för långa. - År 2006 infördes åklagarbefattningar som specialister på relationsvåld. Det har ökat kvaliteten i utredningarna, visar en utvärdering vi har gjort. Vi har också deltagit i arbetet med att införa så kallade barnahus i Sverige samt tagit fram utbildningar om bland annat relationsvåld och bemötande av brottsoffer. Men granskningen visar att vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete så att vi kan få ännu bättre utredningar, säger Marianne Ny. - Rapporten visar tydligt att det finns förbättringar att göra inom framförallt området brott mot barn. Jag har därför beslutat att ge överåklagaren Eva Lundström ett nationellt ansvar för att samordna vår bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn, säger riksåklagare Anders Perklev.

Polis och åklagare har nu en gemensam organisation för bekämpning av immaterialrättsliga brott. Syftet är att genom specialisering effektivisera arbetet.

Från den 1 januari 2010 finns en polisiär samordnare, Paul Pintér, för immaterialrättsliga brott. Paul Pintér är placerad vid Länskriminalen Stockholm och ska ansvara för den nationella samordningen av immaterialrättsbrotten inom Polisen. Under första halvåret 2010 bildas tre grupper inom Polisen för att exklusivt utreda immaterialrättsliga brott. Grupperna kommer att bestå av vardera tre personer och placeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2008 inrättade Åklagarmyndigheten två befattningar som åklagare med nationellt ansvar för handläggning av immaterialrättsbrott. De två åklagarna, Fredrik Ingblad och Henrik Rasmusson, tillhör sedan den 1 januari 2010 Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Att utse de två specialiståklagarna var ett viktigt steg. Med Polisens satsning på särskilda resurser skapas ännu bättre gemensamma förutsättningar för att utreda dessa brott, säger överåklagare Björn Blomqvist vid riksåklagarens kansli.

I ett remissvar föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar permanent införs vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har gemensamt granskat utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten beslutade den 10 juli 2009 att gemensamt granska de åtgärder som vidtogs av polis och åklagare i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000. Granskningen syftar till att undersöka om ärendet handlagts i enlighet med de rutiner som gäller för brott av den här svårhetsgraden, och om de åtgärder som vidtogs under spaningsarbetet var väl avvägda med hänsyn till brottets art. Granskningen har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av professor Leif GW Persson, Rikspolisstyrelsen, och vice överåklagare Mikael Björk, Åklagarmyndigheten. Inspektionsgruppen vill rikta allvarlig kritik mot det sätt på vilket utredningen genomförts. Bland annat har man saknat en beredskap för den här typen av händelser, de resurser som sätts in i inledningsskedet har varit otillräckliga och de som ansvarat för ledningen av utredningen har i allt väsentligt saknat erfarenhet av att utreda spaningsmord. Den viktiga inre spaningen har eftersatts, arbetet har brustit i systematik och kontinuitet och inspektionsgruppen konstaterar att om man arbetat på vedertaget sätt, med tillräckliga resurser och kompetens hade man kunnat få in gärningsmannen i utredningen inom de närmaste månaderna efter mordet. Den stora bristen är avsaknaden av en övergripande utredningsstrategi och oförmågan att hålla fast vid en systematisk och vedertagen arbetsmetod. Redan i januari, sex månader efter mordet, finns han dock med i utredningsmaterialet efter en inre spaning som genomförts av personal vid Riksmordkommissionen. Utifrån de ingångsvärden som gällt för den spaningen tillhör han också de tio mest intressanta tänkbara gärningsmännen på den lista som Riksmordkommissionen tagit fram. När Riksmordkommissionen lämnar Falun två månader senare, i mars 2001, kommer man dock inte att följa upp denna inre spaning. Gärningsmannen glöms helt enkelt bort. Istället har man redan på hösten samma år helt lämnat det vedertagna och systematiska utredningsarbetet därhän för att istället övergå till att bearbeta tips från allmänheten om tänkbara gärningsmän samt ta DNA-prov på dessa. Totalt har man, under de knappt åtta år som utredningen pågår, topsat närmare åtta hundra personer varav ingen som gett träff på gärningsmannens DNA. I november 2006 får man så in ett tips om gärningsmannen men detta ligger fortfarande obearbetad sexton månader senare, i april 2008, då Engla Höglund mördas. Skälet till att detta inte görs är att utredningen helt saknat resurser. Från och med hösten 2002 består utredningen av 1-2 personer som arbetar deltid med den. Den ansvarige spaningsledaren har vid flera tillfällen begärt mer resurser utan att få några och man har således inte ens haft möjlighet att kontinuerligt granska inkommande tips. Inspektionsgruppen vill här rikta allvarlig kritik mot den operativa ledningen för polisen i Dalarna för att utredningen inte fått de resurser som krävts för att den skall kunna genomföra sitt uppdrag. De brister som konstaterats i samband med utredningen av mordet på Penilla Hellgren är på intet vis unika för Dalapolisen. Medlemmarna i Inspektionsgruppen har gjort liknande iakttagelser på flera håll i landet och våra intervjuer med personalen vid Riksmordkommissionen bekräftar också denna bild. För att åtgärda dessa brister föreslås bland annat följande. Varje polismyndighet måste försäkra sig om att man kan uppfylla bemanningskraven enligt polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Eftersom spaningsmord är sällsynta brott finns det därför anledning för landets mindre polismyndigheter att inleda samverkan med närliggande myndigheter så att man vid behov har de personella resurser som krävs för att genomföra utredningen med full spaningsstyrka enligt PUG.Detta kräver en på förhand upprättad beredskaps- och handlingsplan för sådana brott där de samverkande myndigheterna dels har öronmärkt personal för uppgiften, dels har upprättat överenskommelser om vilka personella och andra resurser som man vid behov skall kunna erbjuda en annan myndighet.Riksmordkommissionen behöver förstärkas från nuvarande åtta till tretton personer för att kunna ge fullt stöd till två samtidigt pågående utredningar av det här slaget. Regelverket, vad gäller deras samarbete med de lokala myndigheter som de biträder, måste också göras klarare. Bland annat i form av fortlöpande kontroll av hur utredningsarbetet fortskridit.En ny granskningsfunktion bör inrättas vid utredningen av så kallade spaningsmord genom att vi inför ett system med revisorer - erfarna mordutredare som inte deltagit i utredningen - som med fräscha ögon går in och granskar arbetet så fort en utredning kört fast.Utredningar av grova våldsbrott ställer stora krav på kunskaper om sådana brott samt tidigare praktisk utredningserfarenhet. Vi vill därför inrätta en nationell kriminalpolisutbildning för våldsbrottsutredare.Vad gäller det datastöd som står till polisens förfogande vid utredning av grova brott finns det två problem i samband med detta. Dels är de olika registren föråldrade och svåra att söka i, dels är de otillförlitliga då inläggning och uppdatering inte har skötts konsekvent. Avslutningsvis har vi därför lämnat olika förslag hur man inom ramen för de redan existerande datasystemen skall kunna åtgärda dessa problem.

Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

Tid: torsdag 4 februari kl 11:00 Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Medtag pressleg. Välkomna!

Chefsåklagare Peter Claeson har i dag väckt åtal vid Solna tingsrätt för dråp mot den läkare som misstänks ha förgiftat en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Den bevisning som åtalet grundar sig på är dels de rättsmedicinska och medicinska utredningarna, dels vittnesuppgifter som lämnats av de personer som var närvarande i sjukhussalen i anslutning till att barnet avled. Peter Claeson avser att med den åberopade bevisningen styrka bland annat: -att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, -att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, -att läkemedlet orsakade flickans död, -att ingen har ordinerat läkemedlet, -att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet, -att läkemedlet inte har tillförts av misstag. I utredningen har inte heller framkommit något som ger anledning att ifrågasätta Rättsmedicinalverkets analysresultat. - Sammantaget anser jag att bevisläget är sådant att jag kan förvänta mig en fällande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson. Utöver vad som angetts ovan kommer chefsåklagare Peter Claeson inte att lämna ytterligare kommentarer eftersom han inte vill förekomma den kommande processen i domstol.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att handlägga ärendet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1997 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i december 2009 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1997 för mordet. Enligt Åklagarmyndighetens normala rutiner innebär Svea hovrätts beslut att ärendet därmed ska handläggas av Åklagarkammaren i Falun. På grund av hög arbetsbelastning på Falukammaren, med flera pågående stora och komplicerade ärenden, kommer Eva Finné på City åklagarkammare i Stockholm att bistå Falukammaren genom att ta över handläggningen. Även detta är en åtgärd enligt de normala rutinerna och har beslutats i samråd mellan cheferna i Falun och City samt områdesansvariga överåklagare. Eva Finné har andra pågående ärenden och kommer successivt att sätta sig in i ärendet. Hon har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför inte lämna någon kommentar.

Åklagarmyndighetens verksamhetsresultat förbättrades under 2009 inom samtliga områden som mäts och redovisas.

Antalet ärenden somkommer in från Polisen till Åklagarmyndigheten har under en rad av år ökat stadigt. Utvecklingen fortsatte även under 2009, men antalet ärenden som avslutats ökade ännu mer. Även lagföringsandelen ökade. Genomströmningstiderna, det vill sägaden tid det tar från det att ett ärende kommer in till det att åklagaren fattat beslut, har minskat.

Tre personer åtalas för att ha ställt ut osanna fakturor på stora belopp till Cancerfonden och Röda korset. En av personerna har ingått i organisationernas chefsgrupp medan de andra två varit leverantörer.

Chefsåklagare Alf L Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har idag vid Stockholms tingsrätt, avd 1, väckt åtal mot tre personer. Enligt åtalet har de under tiden 2000-2003 och 2004-2009 vilselett Cancerfonden respektive Röda Korset genom att ställa ut osanna fakturor till de bägge organisationerna. Organisationerna har sedan betalat ut belopp som de åtalade fördelat mellan sig. En av personerna tillhörde organisationernas chefsgrupp medan de andra två åtalade har varit leverantörer av tjänster till organisationerna men också ställt ut osanna fakturor. De utbetalade beloppen har för Cancerfonden uppgått till 2,5 miljoner kronor och för Röda Korset till 5,2 miljoner kronor. Den tidigare ledningspersonen påstås också att på egen hand ha ställt ut och fått betalt för osanna fakturor till Cancerfonden till ett belopp av 390 000 kronor. De bägge leverantörerna påstås inte haft något samröre med varandra. Gärningarna har rubricerats som grovt bedrägeri alternativt grov trolöshet mot huvudman. Åklagaren har även väckt åtal mot ledningspersonen för grovt mutbrott och mot leverantörerna för grov bestickning samt för grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Vidare har åklagaren yrkat på skadestånd, förverkanden, företagsbot för leverantörsbolagen samt näringsförbud för samtliga åtalade. I utredningen har chefsåklagaren biträtts av en av riksenhetens ekonomer samt av kriminalpolis från Länskriminalpolisen i Stockholm.

Åklagarkammaren i Örebro, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt alla myndighetens enheter i Göteborg packar just nu sina flyttkartonger.

Den 15 januari inleddes flytten av Åklagarkammaren i Örebro till nya lokaler. Kammaren flyttar från Klostergatan till Drottninggatan 42, fortfarande i centrala Örebro. Flytten beräknas vara klar på måndag den 18 januari. Postadress och telefonnummer kommer att vara samma som tidigare. Den 15 januariflyttade även Internationella åklagarkammaren Stockholm till ny lokal, flytten sker inom Kungsholmen, till Hantverkargatan 25A, inte långt från Ekobrottsmyndigheten. Även här är övriga kontaktuppgifter även fortsättningsvis desamma som före flytten. Den 25 januari flyttar alla våra Göteborgsenheter från sina lokaler på Västra hamngatan och blir granne med Ulleviarenan. Den nya besöksadressen blir Ernst Fontells plats. Göteborgs åklagarkammare, Internationella åklagarkammaren Göteborg, Utvecklingscentrum Göteborg samt Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål flyttar in i Göteborgs nya rättscentrum som byggts i anknytning till det gamla polishuset. I rättcentrumområdet huserar Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Göteborgs Tingsrätt. Förutom ny besöksadress kommer alla enheter få egna boxadresser, växel- och telefonnumren kommer att vara samma som tidigare.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan är det dokument som anger de övergripande prioriteringar och mål som riksåklagaren beslutat för år 2010.

Till verksamhetsplanen hör också bilagor med detaljerade mål, planer och uppdrag för olika delar av verksamheten. Verksamhetsplanen och dess bilagor är levande dokument som uppdateras under året om uppdrag, resurser eller prioriteringar förändras.

En 43-årig man från Bosnien-Hercegovina har i dag gripits i norra Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott (=krigsförbrytelser), mord, människorov och medhjälp till människorov.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Han kommer att senast på torsdag ta ställning till om mannen ska begäras häktad. Häktningsförhandlingen kommer i så fall att äga rum vid Stockholms tingsrätt. 43-åringen, som är svensk medborgare, har under maj-augusti 1992 tjänstgjort som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina, där civila bosnienserber förvarades. Misstankarna om krigsförbrytelser gäller grova överträdelser av Genèvekonventionerna, bland annat medverkan till olagliga frihetsberövanden av civilpersoner, tortyr och våld som medfört svårt lidande för de drabbade, samt omänsklig behandling genom hot och ärekränkningar. -Genom internationella konventioner har Sverige åtagit sig att efterspana personer som kan misstänkas för brott mot den humanitära rätten, att utreda deras gärningar och att om möjligt lagföra dem. Det finns också ett Rådsbeslut från EU med samma innebörd, säger Magnus Elving. Förundersökningen har pågått i Sverige under en längre tid och bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Detta är det första fall som Krigsbrottskommissionen utrett som kan komma att leda till åtal. -Det har förekommit ett omfattande internationellt samarbete med många länder och med FN-tribunalen i Haag. Fler än 70 personer har hittills förhörts. Ingen ytterligare information om förundersökningen än det som framgår av pressmeddelandet kommer att lämnas. Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen.

Ärendet med den stulna skylten från Auschwitz har överlämnats till Åklagarkammaren för säkerhetsmål för fortsatt handläggning.

Åklagarkammaren för säkerhetsmål handlägger i första hand säkerhets- och terroristmål.

Chefsåklagare Monica Mimer vid riksenheten för polismål har i dag den 5 januari 2010 väckt åtal vid Uppsala tingsrätt mot en polisman anställd vid säkerhetspolisen.

De åtalade gärningarna är dels grov våldtäkt, dels övergrepp i rättssak. Brotten har ägt rum i Uppsalatrakten den 19-20 september 2009. Den misstänkte är häktad. Rättegången påbörjas den 11 januari 2010 vid Uppsala tingsrätt och beräknas pågå i 5 dagar. Förundersökningen är sekretessbelagd och Monica Mimer kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer före rättegången.

Den 21 maj 2008 inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka vid bygget av en järnvägsbro över Älandsfjärden i Härnösand kommun.

En temporär gjutform i trä tjugo meter över marken rasade och två arbetstagare avled, två fick mycket svåra skador och en klarade sig utan fysiska men var utsatt för livsfara eller fara för svår kroppsskada. Efterföljande utredning har visat att den använda gjutformen i trä inte var dimensionerad för den belastning den utsattes för vid gjutningsarbetena. Därtill var konstruktionen av de till gjutformen använda träknektarna bristfällig och de var inte monterade på ett tillräckligt säkert sätt och strävningen av knektarna var undermålig. I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls enhet i Östersund väckt åtal mot fyra personer och väckt talan om företagsbot mot tre företag i anledning av händelsen. Åtalet avser arbetsmiljöbrott med vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan. Talan om företagsbot riktas dels mot Skanska Sverige AB, anlitad totalentreprenör för bygget med ansvar för temporära konstruktioner, mot Örnsköldsviks Takstolstillverkning AB, som tillverkat och levererat de träknektar till gjutformen som rasade, och mot Construction Software Center Europé AB som gjort beräkningar och framställt en tillverkningsritning för de aktuella träknektarna. Yrkandet om företagsbot mot Skanska är på sex miljoner kronor och mot de andra företagen på tre miljoner kronor vardera. En företagsbot kan enligt brottsbalken utgå på ett belopp mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor.

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut att avvisa ett åtal för grovt skattebrott.

Göta hovrätt har avvisat ett åtal för grovt skattebrott eftersom den åtalade redan fått ett skattetillägg. Enligt hovrätten skulle detta strida mot Europadomstolens praxis om dubbelbestraffning. Riksåklagaren har överklagat hovrättsbeslutet till Högsta domstolen och menar att det inte finns stöd i Europakonventionen eller Europadomstolens nuvarande praxis att underkänna den svenska ordningen med parallella sanktioner på skatteområdet. Riksåklagaren har samtidigt gett in en svarsskrivelse till HD som gäller samma fråga.

Göteborgs tingsrätt har meddelat dom i den så kallade körkortshärvan.

Den trafikinspektör som mot betalning godkänt körkort dömdes för grovt mutbrott till fängelse i 1 år och 6 månader. Tre personer som överlämnat pengar till trafikinspektören dömdes för grov bestickning till fängelse mellan 1 år och 6 månader. Som skäl för att utdöma så långa fängelsestraff har tingsrätten bland annatanfört att förfarandet varit en fara från trafiksäkerhetssynpunkt. Åklagaren i målet, statsåklagaren Nils-Eric Schultz, säger sig vara nöjd med domen.

JK har i en skrivelse angivit att frågan har väckts i vilken mån personer som har blivit dömda på grund av otillåtna brottsprovokationer har rätt till resning. Han har i skrivelsen hemställt om RÅ:s och RPS synpunkter på vilken plikt myndigheterna har att agera för att ta initiativ till ett resningsförfarande.

Frågan gällde om brottet missbruk av urkund borde bedömas som grovt. Hovrätten ansåg inte det. Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga domen. Läs riksåklagarens skrivelse till höger.

Den tilltalade, som kört en lastbil med släp, har gjort en vänstersväng och kolliderat med en mötande personbil vars förare avlidit.

Frågan i målet är om han därigenom har brustit i omsorg och varsamhet. HD har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om den tilltalade ska dömas i enlighet med åtalet med utgångspunkt i vad hovrätten anser vara utrett. Läs Riksåklagarens svarsskrivelse till höger.

I målet var utrett att ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, hade trängt sig in i ett antal företagsbyggnader.

Med hänsyn främst till att det varit fråga om olaga intrång i företagsbyggnader som omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet bedömer HD brotten som grova. Läs riksåklagarens svarsskrivelse och Högsta domstolens dom till höger.

Förundersökningen som rör misstanke om dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm är nu klar.

Utredningen kommer att delges den misstänkta och hennes försvarare enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Försvaret har därefter rätt till skäligt rådrum. - Det går därför inte i nuläget att ge information om när ett beslut i åtalsfrågan kan förväntas, säger chefsåklagare Peter Claeson.

Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, en kommentar.

Socialstyrelsen är nu färdig med sin granskning av ärendet med den misstänkta läkaren och har inte kunnat finna att några fel har begåtts i vården av barnet. Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, följande kommentar: - Jag har precis fått del av beslutet och bilagorna till beslutet. Jag kan inte omedelbart överblicka vilka konsekvenser dagens beslut har för den pågående förundersökningen. Jag kan dock inte i nuläget finna att beslutet lämnar svar på de frågor som rör den aktuella brottsmisstanken.

Riksåklagaren har utfärdat nya rekommendationer om bötesbelopp vid butikstillgrepp. Skälet är den dom från Högsta domstolen den 30 september som slår fast att värdegränsen mellan snatteri och stöld i butik höjs från 800 kr till 1 000 kr.

Genom en dom den 30 september har Högsta domstolen fastställt att värdegränsen för snatteri höjs från nuvarande 800 kronor till 1 000 kronor. Förändringen har omedelbar verkan. Det innebär att åklagare och domare hädanefter ska tillämpa den nya praxisen, oavsett när brottet har begåtts. Ärenden som är slutligt avgjorda berörs dock inte. Med anledning av den nya domen har riksåklagaren justerat rekommendationerna till åklagare om normalstraffen för butikstillgrepp. Det finns för närvarande ett antal utfärdade strafförelägganden som har utfärdats med utgångspunkt i den tidigare praxisen och som ännu inte har godkänts. Den som inte vill godkänna ett utfärdat föreläggande kan bestrida det och den nya praxisen kan vara ett skäl till det. Ett bestridande medför att åklagaren på nytt tar ställning till ärendet. Det finns dock inga garantier för att det nya ställningstagandet innebär ett lindrigare straff för brottet.

Rikspolisstyrelsen har i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen utarbetat nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott och enats om kriterier för landets barnahus.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att samverkan vid utredningar kring barn sker på ett effektivt och rättssäkert sätt, med barnets bästa i fokus. Arbetet med brottsutsatta barn bör ske på likartat sätt i hela landet, även på de ställen det inte finns barnahus. - Samverkan är en förutsättning för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska få möjlighet till ett gott omhändertagande när utredningar genomförs parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv- inte ett verksamhetsperspektiv, säger Ulrika Herbst, chef för Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.I barnperspektivet ingår att det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne. Det är också viktigt att barnet får tillfälle att uttrycka sin uppfattning och sina åsikter med hänsyn till ålder och mognad. - En väl fungerande samverkan innebär att påfrestningarna på barnet minskar, samtidigt som rättsprocessen kan gå snabbare och bli mer rättssäker. Konceptet för Barnahus har fått en glädjande stor spridning, men samverkan behövs oavsett om det finns gemensamma lokaler eller ej. Riktlinjerna har därför fått en generell utformning och är tillämpliga även om man inte har tillgång till gemensamma lokaler, säger Marianne Ny. Utöver den grupp barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp omfattar riktlinjerna även barn som utsätts för människohandel, kvinnlig könsstympning samt barn som lever i med våld i familjen. De nationella riktlinjerna innehåller bland annat följande: •Samverkansavtal. För att samverkan ska fungera bör så kallade samverkansavtal/överenskommelser upprättas mellan samverkande myndigheter så som socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin samt hälso- och sjukvård. •Samråd. De samverkande myndigheterna bör inför eller i direkt anslutning till polisanmälan samråda om arbetsfördelning och samordning av åtgärder i de utredningar som bedrivs parallellt. •Medhörning.Barnet skall inte behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till flera olika personer. De yrkesföreträdare som behöver ta del av barnets uppgifter för att kunna koordinera de parallella utredningarna bör närvara vid polisens barnförhör genom medhörning. Barnet ska ha rätt till full information om vilka som finns i medhörningsrummet och ska få svar på sina frågor på ett ärligt och begripligt sätt. •Krisstöd.De parter som samverkar kring barnet ska ha kunskap om hur barn och unga i kris ska bemötas. Det första krisstödet och en bedömning av fortsatt behandling bör erbjudas barnet i anslutning till första insatsen. •Medicinsk kompetens.Särskilda rutiner för den medicinska undersökningen bör utvecklas och relevant medicinsk kompetens bör finnas från barnmedicin, gynekologi, barn- och ungdomspsykiatri samt rättsläkare. •Kompetens och erfarenhet.De samverkande myndigheterna ska säkerställa att de personer som handlägger ärendena har hög kompetens och erfarenhet inom området. Fakta Regeringsuppdraget: Att utarbeta nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt enas om kriterier för barnahusverksamheten.I uppdraget ingår även att lämna förslag på lagändringar för att främja samverkan mellan myndigheterna. Barnahusverksamheten i landet ska också utvärderas enligt uppdraget. Utvärderingsdelen ska redovisas den 15 december 2010. Barnahus: I dag finns barnahus på 15 orter i landet. I barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso-och sjukvård för ett bättre underlag för rättsprocessen och samhällets insatser för barnet samt ett gott bemötande med barnets bästa i fokus vid misstanke om brott och för att barnet inte ska behöva möta de olika utredande

Kursen ”Våld i nära relationer” ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet.

Kursen "Våld i nära relationer" ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet. - Vi har under lång tid haft ett samarbete med NCK, men det här sättet att utbilda åklagare är helt nytt. Tidigare har vi haft utbildning på traditionellt vis, det vill säga på kursgårdar med föreläsare. Nu kan deltagarna istället sitta uppkopplade via en dator hemifrån eller via åklagarkammaren, förklarar Anne Williamsson på Åklagarmyndighetens utbildningscentrum. Utbildningen "Våld i nära relationer" ersätter den tidigare kursen "Övergrepp mot kvinnor". Namnändringen har gjorts mot bakgrund av att den här typen av brott även förekommer i andra sorters relationer än den mellan man och kvinna.Annika Björck är utbildningschef på NCK. Hon betonar vikten av att åklagare har en bred kunskap beträffande våld i nära relationer. - Kunskaperna är en förutsättning för att handlägga brott av denna karaktär på rätt sätt och att möta brottsoffer professionellt. NCK har med sina femton års erfarenhet av utbildning på området hittat bra verktyg för hur man kan arbeta med de här frågorna. Kursen på 7,5 högskolepoäng ges på halvfart under 10 veckor. Målet är att ge åklagare god förståelse för våldsproblematiken i nära relationer och en förbättrad utredningsmetodik. Deltagarna får också reflektera över sina egna attityder i ämnet. Inledningsvis träffas kursdeltagarna under ett två dagars seminarium på Uppsala universitet. Där får man en introduktion i den webbaserade utbildningsplattform där all undervisning, diskussioner samt inlämningsuppgifter administreras. - Målgruppen för utbildningen är relationsvåldsspecialister och åklagare med annan inriktning som vill fördjupa sina kunskaper på området. Flera andra myndigheter såsom polisen och domstolsverket efterfrågar också NCK´s utbildningar berättar Annika Björck. - Jag tycker det är positivt att rättskedjan säkras vad gäller kunskaperna i ämnet. Målet är också att ge deltagarna en god kännedom om andra myndigheters och organisationers ansvarsområden. - Det är viktigt att åklagare känner till var deras ansvar börjar och slutar samt när någon annan myndighet tar vid. Ensam kan man inte lösa problemen, men med goda kunskaper och samarbete är vi en bra bit på väg, avslutar Annika.

Förundersökningen avseende de tre ledamöter i Nobelkommittéer som delgetts misstanke för mutbrott läggs ned.

De tre ledamöterna bjöds i mars 2006 och januari 2008 till Kina varvid kinesiska myndigheter stod för samtliga kostnader. Läs åklagare Nils-Eric Schultz beslut i högerspalten. Pressrelease concerning decision to close the investigation regarding the “Nobel Case". According to regional prosecutor Nils-Eric Schultz there are no reason to believe that the three committee members suspected of corruption have taken bribes by allowing the Chinese authorities to pay for their trip to China. The decision in its whole; see the link to the right.

Åklagarmyndigheten och Söderortspolisen håller presskonferens med anledning av åtalet i det så kallade Sturebymordet.

Tid: fredag den 7 augusti kl. 13.30 Plats:Polishuset, Västberga gårdsväg 52 i Västberga Medverkande:Kammaråklagare Jakob Holmberg, Söderorts åklagarkammare samt kommissarie Maria Mikko, tf chef för kriminalenheten i Söderort. Presslegitimation krävs. Förbeställda CD-skivor med förundersökningsprotokollet finns tillgängliga i polishuset från kl. 11.00 på fredagen. Protokollet måste beställas senast kl. 10.00 onsdag den 5 augusti till [email protected].

Kammaråklagare Jakob Holmberg på Söderorts åklagarkammare i Stockholm kommer att väcka åtal i Sturebymordet fredag den 7 augusti 2009 kl. 11.00, då åtalet kommer att inges till Södertörns tingsrätt.

Huvudförhandling i Södertörns tingsrätt ska påbörjas inom två veckor därefter och första förhandlingsdagen är preliminärt bestämd till onsdag den 19 augusti 2009. Förhandsbeställning av förundersökningsprotokollet (FU-protokoll) FU-protokollet finns tillgängligt på CD skiva fr.o.m. fredag kl.11.00 i receptionen hos Söderortspolisen, Västberga gårdsväg 52, Västberga. Varje exemplar av FU-protokollet kostar 150 kr. Beloppet faktureras. För att veta hur många skivor som ska kopieras önskar vi att ni förhandsbeställer det antal ni behöver genom att skicka ett e-postmeddelande med namn, företag och organisationsnummer till Söderortspolisens informationsansvariga: [email protected] onsdag den 5 augusti kl. 10.00. Endast avhämtning på plats.

Den 1 juli går överåklagare Christer van der Kwast i pension, som tidigare meddelats. Ny chef för Riksenheten mot korruption blir överåklagare Gunnar Stetler, som närmast varit chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

- Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet och som chef, som kommer att vara värdefull, säger riksåklagare Anders Perklev. Riksenheten mot korruption Riksenheten mot korruption bildades som en försöksverksamhet år 2002 och fick sin nuvarande form som nationell åklagarkammare år 2005. Sedan dess har verksamheten utvecklats och har i dag fem åklagare och två ekonomer samt administrativ personal. Enheten handlägger samtliga brottsmisstankar om muta och bestickning i landet samt vissa näraliggande brott. - Sverige ligger i många avseenden i framkant när det gäller korruptionsbekämpning och medvetenheten kring dessa frågor. Riksenheten mot korruption har, enligt min mening, i hög grad bidragit till utvecklingen, säger Anders Perklev.

Ett flertal personer har dömts för ett synnerligen brutalt rån mot en vapenaffär. En av de tilltalade har gjort gällande att han befunnit sig i gärningsmännens närhet endast för att kunna lämna nödvändig information för att brottsligheten skulle klaras upp.

Det är utrett att den tilltalade varit informatör och att han också lämnat viss information i ärendet. Såväl tingsrätten som hovrätten har emellertid funnit att den tilltalade är den som har planerat rånet och vidtagit ett antal andra åtgärder som medför att hans invändning att han uppträtt uteslutande som informatör kan lämnas utan avseende. Den tilltalade har dömts till ett fängelsestraff som motsvarar brottslighetens straffvärde, fängelse i fyra år och sex månader. Den tilltalade har överklagat till HD och yrkat att åtalet ska ogillas. I andra hand har han yrkat straffnedsättning. Riksåklagaren menar att underinstansernas bedömningar är riktiga och att det inte heller finns skäl för prövningstillstånd.

Högsta domstolen har meddelat att dom inte beviljar prövningstillstånd i ett mål om försök till mord och medhjälp till sådant brott.

På regeringssammanträdet den 17 juni utsågs överåklagare Kerstin Skarp till ny vice riksåklagare. Hon tillträder den 1 augusti. Fram till dess fortsätter Agneta Blidberg som tf vice riksåklagare.

"Kerstin Skarp har en lång och gedigen erfarenhet av både operativt åklagararbete och chefskap på olika nivåer inom Åklagarmyndigheten", konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. - Jag är mycket glad över utnämningen och välkomnar Kerstin i hennes nya roll. Jag ser mycket fram emot vårt kommande samarbete, säger riksåklagare Anders Perklev.

Förundersökningen avseende misstanke om brott vid Forsmarks kärnkraftverk under våren 2006 har idag lagts ner.

Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av bifogat beslut. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet.

Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkta mutor i samband med export av Jas Gripen.

I beslutet konstateras att utredningar visar att försvarsindustrikoncernen BAE Systems, som har sitt säte i Storbritannien, gjort stora dolda utbetalningar som kan knytas till kampanjer i Tjeckien, Ungern och Sydafrika. - Men av det underlag som finns kan jag inte styrka att någon företrädare för Saab AB eller Gripen International uppsåtligen har medverkat till att BAE, på ett sätt som innebär straffansvar enligt svensk lag, har betalat ut mutor efter den 1 juli 2004. Eventuella misstankar före detta datum är preskriberade, säger Christer van der Kwast.

Av HD:s dom framgår att den som hjälper en utlänning att utan pass och erforderliga tillstånd ta sig in i Sverige via en av EU:s inre gränser gör sig skyldig till människosmuggling enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen och det även om hjälpen lämnas utan vinstsyfte.

Med hänsyn till att en utlänning som regel har möjlighet att få sin asylansökan prövad i det land som utgör EU:s yttre gräns, finns det normalt inget behov av skydd i den medlemsstat som utlänningen därefter åker till via en inre gräns. I regel föreligger det därför inte ett så starkt behov av att hjälpa en utlänning för att denne ska kunna komma in i Sverige via en inre gräns. Även den som helt utan vinstsyfte hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige gör sig därför skyldig till människosmuggling. I det aktuella målet har annat inte framkommit än att en asylansökan istället hade kunnat göras i den Schengenstat (Italien) som den tilltalades släktingar först anlände till och som alltså utgjorde EU:s yttre gräns. Inte heller i övrigt har anförts skäl som kan motivera undantag. Med hänsyn till att mannen utan ersättning hjälpte sina nära släktingar (syster, systerns man och deras gemensamma barn) bedömdes gärningen som ringa och påföljden bestämdes till 60 dagsböter.

HD prövar straffrabatt för den som avslöjar andras delaktighet i brott.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen. Högsta domstolen har den 10 juni 2009 meddelat prövningstillstånd i målet.

Målet gäller om pokerturneringar i formen av Texas Hold´em är att bedöma som dobbleri.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen.

HD har upphävt ett förordnande om utvisning avseende en man som begått synnerligen omfattande utpressningsbrottslighet. Grunden för HD:s beslut är att mannen vistats i Sverige sedan 1981.

HD anger att när en utlänning har varit bosatt i Sverige under en så avsevärd tid som mer än 25 år måste utgångspunkten vara att han eller hon även när återfallsrisk föreligger ska ha rätt att ha tryggheten att få stanna här, om inte alldeles speciella omständigheter talar för att utlänningen ska utvisas. Så kan vara fallet när utlänningen gjort sig skyldig till brottslighet med ett synnerligen högt straffvärde eller om han eller hon trots den långa bosättningen kan sägas alltjämt ha en svag anknytning till landet. I det nu aktuella fallet fann HD att straffvärdet var fängelse sex år sex månader, att den tilltalade i omkring 28 år levt sitt huvudsakliga liv i Sverige och har sin familj här. Under dessa förhållanden kan det inte, anför HD, anses föreligga synnerliga skäl för utvisning.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Kammaråklagare Anders Gustafsson på åklagarkammaren i Skövde har åtalat travkusken Åke Svanstedt för anstiftan av djurplågeri.

Svanstedt har beordrat en lärling att använda elpåfösare vid träning av flera hästar. Lärlingen åtalas för djurplågeri och Åke Svanstedt åtalas för anstiftan av djurplågeri. Svanstedts försteman åtalas för medhjälp till djurplågeri för att han har beordrat anställda att sela ut en häst inför elanvändningen. Han misstänks också för att ha hotat ett av vittnena, och åtalas därför även för övergrepp i rättssak. Nio vittnen är åberopade som ska höras om sina iakttagelser, kontakter med de misstänkta och hur hästarna har reagerat på elanvändningen. -Jag anser att hästarna utsatts för lidande av elpåfösarna och har därför valt rubriceringen djurplågeri i första hand, säger Anders Gustafsson. Åtalet har lämnats in till Skaraborgs tingsrätt, enhet Lidköping. Fakta:Den som otillbörligen utsätter djur för lidande kan dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse för brott mot djurskyddslagen. Enligt 15 § djurskyddsförordningen är det förbjudet att använda el för att styra djurs beteende.