Målet gäller gränserna för nödvärnsrätten och vad som krävs för att omständigheterna ska anses vara sådana att den tilltalade svårligen kunde besinna sig.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare. Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och tillfogats svår kroppsskada med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). HD finner att det våld den tilltalade använde inte har stått i proportion till vad som erfordrats för att avvärja den hotande faran och ogillar därför åtalet.

En resningsansökan har den 4 maj 2009 inlämnats till Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Omständigheterna i ärendet framgår av resningsansökan i högerspalten. Åklagarna lämnar inga ytterligare kommentarer i ärendet.

Riksåklagaren ansåg att det inte fanns skäl för prövningstillstånd vad avser frågorna om nödvärn och nödvärnsexcess.

Däremot menade RÅ att det fanns skäl som talade för att bevilja prövningstillstånd i påföljdsdelen. Högsta domstolenbeslutade emellertid den 27 april 2009 att inte meddela prövningstillstånd i målet.

I mars 2009 ökade antalet inkomna ärenden till åklagare med 24 procent jämfört med mars 2008. Störst var ökningen av narkotikaärenden och bötesärenden.

Under årets första månader minskade antalet inkomna ärenden till åklagare, men trenden bröts i mars och ökningen blev istället hela 24 procent. Sammanlagt under det första kvartalet 2009 har antalet ärenden till åklagare ökat med cirka 3 procent. Ett annat sätt att mäta arbetsbelastning är att räkna brottsmisstankar, eftersom varje ärende ofta innehåller fler än en misstanke om brott. Sett till antalet brottsmisstankar är ökningen 6 procent jämfört med samma period året innan. - Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet anmälda brottsmisstankar till åklagare ökat med drygt 7 procent jämfört med den närmaste föregående tolvmånadersperioden. Det motsvarar cirka 41 000 misstankar. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer vi att under 2009 överträffa den prognos som vi har lämnat till regeringen, säger kanslichef Bertil Metzger. - Med ett ökat antal målmedvetna poliser ute på gatorna beräknar vi en fortsatt ökning på ungefär samma nivå under de närmaste åren, säger Bertil Metzger.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg ändrar nubeslutet att lägga ner åtalet mot den man som misstänks för våldtäkt mot en 15-årig flicka i Jönköping.Man anser att det finns tillräckliga skäl för åtal vad gäller våldtäkt.Tidigare beslut om åtal ska alltså prövas av tingsrätten.

Bedömningen bygger på att det finns stödbevisning i fallet som gertillräckliga förutsättningar att pröva åtalet för våldtäkt. Detta trots attmålsäganden inte kan höras personligen. Med hänsyn till att hon inte kanhöras personligen ska bevisningen kompletteras. - Den tilltalade ska ha överlåtit narkotika till målsäganden vid detillfällen det förekommit sexuella handlingar. I andra hand kanden tilltalade därför misstänkas för sexuellt utnyttjande av personi beroendeställning. - I tredje hand kan köp av sexuell handling av barn misstänkas dåden misstänkte varit medveten om att målsäganden varit under18 år, säger vice överåklagare Marianne Ny.

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling, som har ställts ut i en lokal, kan anses omfattade av automatspelslagen.

En person har i sin tobaksaffär haft två datorer utställda som var uppkopplade mot Internet. Kunderna kunde använda datorerna genom att betala en krona per minut. Av utredningen framgår inte annat än att datorerna inte var särskilt programmerade för spel och inte heller var försedda med förval, genvägar eller liknande anknytning till spelsajter på Internet eller att de på annat sätt varit särskilt utrustade för spel. HD har funnit att datorerna därför inte kan anses utgöra spelautomater i automatspelslagens mening och har ogillat åtalet.

Chefsåklagare Peter Claesson blir ny förundersökningsledare i ärendet med den dråpmisstänkta läkaren, sedan kammaråklagare Elisabeth Brandt begärt att få frånträda förundersökningsledarskapet.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt på Västerorts åklagarkammare har bett att få frånträda förundersökningsledarskapet i ärendet med den dråpmisstänkta läkaren. Detta har beviljats av ledningen för åklagarkammaren. Ny förundersökningsledare är chefsåklagare Peter Claesson, som biträds av kammaråklagare Jenny Clemedtsson. - Sedan Utvecklingscentrum Göteborg har konstaterat att förundersökningen ska fortsätta och att ingen åklagare som hittills varit verksam i förundersökningen är jävig, anser jag att det nu är lämpligt att förundersökningsledarskapet överlämnas till annan åklagare. Skälet för detta är att fokuseringen på min person blivit alltför stark, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt lämnar inga övriga kommentarer i ärendet. Peter Claesson och Jenny Clemedtsson ger kommentarer först i samband med beslut i åtalsfrågan.

Myndighetscheferna har beslutat att inrätta ett Samverkansråd där de själva ska ingå och där beslut om gemensamma inriktningar ska tas.

Den 15 april samlades cheferna för de nio myndigheter som tillsammans har regeringens uppdrag att mobilisera mot den grova organiserade brottsligheten. I uppdraget ingår att se över hur arbetet mot den organiserade brottsligheten kan styras myndighetsgemensamt och mer målinriktat.En av slutsatserna i arbetet med mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet är att det saknas ett myndighetsgemensamt strategiskt forum. Därför beslutade myndighetscheferna att inrätta ett Samverkansråd där de själva ska sitta och där beslut om gemensamma inriktningar ska tas. Deltagande myndighetschefer vid mötet:Rikspolischef Bengt SvensonGeneraldirektör Anders Perklev, ÅklagarmyndighetenGeneraldirektör Gudrun Antemar, EkobrottsmyndighetenGeneraldirektör Anders Danielsson, SäkerhetspolisenGeneraldirektör Mats Sjöstrand, SkatteverketGeneraldirektör Karin Starrin, TullverketGeneraldirektör Lars Nylén, KriminalvårdenGeneraldirektör Judith Melin, KustbevakningenBitr. generaldirektör Annika Stenberg, Kronofogdemyndigheten

Nio myndighetschefer inleder samarbete mot grov organiserad brottslighet

I takt med utbredningen av den grova organiserade brottsligheten ökar trycket på samhället. Fler aktörer måste delta i kampen och det krävs strategiskt och långsiktigt samarbete över myndighetsgränser för att nå framgång. Därför samlas nio myndighetschefer till ett gemensamt möte den 15 april. Myndigheter som deltar ärRikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket,Tullverket, Kriminalvården, Kustbevakningen samt Kronofogdemyndigheten. Bakgrunden till detta initiativ är det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått att mobilisera mot grov organiserad brottslighet. Resultatet av mötet kommer att delges media på en pressträff.

Två personer har delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. De tros ha ingått i ett internationellt nätverk.

Polisen har den 2 april, efter beslut av åklagare, gjort husrannsakningar i två lägenheter i Skövde i anledning av misstanke om olovlig fildelning. Två personer har samtidigt anhållits och delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. Personerna tros ha ingått i större virtuella nätverk med internationell anknytning, som haft som syfte att olovligen sprida upphovsrättsskyddade filmer på Internet. Tillslag har skett samtidigt i flera länder och utredningen är en del i en gemensam insats i Sverige, USA, Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Spanien.

– Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå.

- Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå. Den slutliga brottsstatistiken för 2008 har offentliggjorts av Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiken innehåller uppgifter om det slutliga antalet anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer för 2008.

Två personer har frikänts från brott mot lagen om transport av farligt gods eftersom de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelsersom betyder att föreskrifter som meddelats med stöd av den tidigare lagstiftningen, skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens mening har varit att myndighetsföreskrifterna skulle tillåta att straff döms ut även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan gäller om det skulle strida mot lagen att använda straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen. Riksåklagarenöverklagade hovrättens dom. Högsta domstolen beslutade den 27 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

En ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika" har tagits fram.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har tagit fram en ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika". I promemorian ges rekommendationer för farlighetsbedömningar för olika sorters ny narkotika, t.ex. bromodragonfly och tramadol. Rekommendationer ges också för straffvärdebedömningar utifrån ett rent mängdresonemang. Promemorian ska vara ett stöd för åklagare när det gäller bedömningar av narkotikapreparatens farlighet. Rekommendationerna för straffvärdebedömningen har många åklagare efterlyst. Med dessa rekommendationer ökar förutsättningarna för enhetlighet.

Den tilltalade har i berusat tillstånd slagit en tom champagneflaska i huvudet på målsäganden. Misshandeln har varit oprovocerad.

Den tilltalade hävdar att han inte minns något och att han i vart fall inte har haft uppsåt att misshandla målsäganden. I svarsskrivelsen behandlar Riksåklagaren frågan om uppsåt vid rus och hur man ska hantera situationer där den tilltalade hävdar att hans avsikt varit att misshandla en annan person än den han träffat med slaget, samt hur misshandelsbrott som genomförs med denna typ av tillhygge bör rubriceras. Högsta domstolen beslutade den 24 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att värdegränsen mellan snatteri och stöld vid butiksstöld (f.n. 800 kr) inte ska höjas.

Men RÅanser att tiden är mogen för Högsta domstolenatt på nytt pröva frågan och tillstyrker därför prövningstillstånd.

Hovrätten dömde en 15-åring för rån till ungdomsvård i förening med ungdomstjänst 130 timmar. Målet överklagades till Högsta domstolen som nu har avgjort målet.

I domen uttalar sig HD dels om i vilka situationer ungdomsvård ska förenas med ungdomstjänst, dels om hur antalet timmar ungdomstjänst ska bestämmas när påföljden utgör en tilläggspåföljd.

Klockan 11.00 torsdagen den 19 mars 2009 kommer Gällivare tingsrätt att meddela dom i det så kallade Carolin-målet.

Åklagarna kommer att finnas tillgängliga vid domstolen för en kortare kommentar i direkt anslutning till domsgivningen. För en utförligare kommentar kommer vi att finnas tillgängliga fredagen den 20 mars kl 11.00 i receptionen på polishuset i Gällivare.

Rwanda har begärt att Sverige ska utlämna en person som är anklagad för delaktighet i folkmordet 1994.

Riksåklagaren, som har utrett ärendet,har i ett yttrande till Högsta domstolen förklarat att det enligt riksåklagarens bedömning inte finns något hinder mot en utlämning.

Åklagarna prioriterar under de närmaste veckorna utredningsarbetet och kommenterar därför ärendet först när förundersökningen är avslutad.

Åklagarna i målet med den dråpmisstänkta läkaren kommer under de närmaste veckorna att arbeta med förundersökningen. Ärendet är högprioriterat och kommer att bedrivas så snabbt som möjligt. De kommer inte under tiden att kommentera ärendet i media. De kan heller inte prioritera att delta i debatter i frågor om förundersökning i allmänhet eller andra frågor av allmän natur. Det går i dagsläget inte att säga när förundersökningen kan tänkas vara avslutad, men information kommer att lämnas när så sker.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt har beslutat att häva häktningen av den läkare som misstänks för dråp. Skälet är att ett vittne nu hörts, och det därför inte längre finns någon grund för häktning.

I sitt häktningsbeslut den 6 mars konstaterar Solna tingsrätt att skälet till häktning var att det då fanns ett vittne som ännu inte var hört, och att det därför fanns en viss risk för kollusionsfara, dvs. en risk att läkaren skulle kunna försvåra utredningen. - Vittnet är nu hört och det finns därmed inte längre någon grund för häktning. Jag har därför hävt häktningsbeslutet. Misstankarna mot läkaren kvarstår dock, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt kan för närvarande inte ge några ytterligare kommentarer om ärendet.

Rånet bör bedömas som grovt rån.

Två 17-åringar har med skarpladdad revolver rånat ensamma personer. Hovrätten har bedömt gärningarna som rån. RÅ anser att de ska rubriceras som grovt rån.

Den tilltalade har dömts för bl.a. våldtäkt mot barn.

Den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter som harlagts fram sombevisgenom uppspelning av det videoinspelade polisförhöret.

I ärendet med den läkare som häktats misstänkt för dråp har kammaråklagare Elisabeth Brandt oavsiktligt lämnat en felaktig faktauppgift om själva anmälan av händelsen.

I samband med en annan utredning så framkom uppgifter som föranledde den aktuella anmälan. Det är alltså inte korrekt att anmälan kommit via en rättsläkare.- Jag beklagar faktafelet, som beror på ett missförstånd, säger Elisabeth Brandt.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott – överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 – mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott - överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 - mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna. Överträdelserna har skett inom ramen för FN:s så kallade Olja mot mat-program. Bakgrund Olja mot mat-programmet var ett program som inrättades av FN 1996 och som tillät Irak att sälja olja på världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra förnödenheter. Syftet med programmet var att minska vanliga irakiers lidande under de FN-sanktioner som infördes efter invasionen av Kuwait 1990. Programmet avslutades i november 2003.

För att klara nuvarande verksamhet samt kommande krav och ärendeökningar yrkar Åklagarmyndigheten en anslagsökning på 356 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Det framgår av myndighetens budgetunderlag för åren 2010-2012, som lämnats till regeringen i dag.

Av de 356 miljonerna yrkas 173 miljoner för 2010, varav 60 miljoner för att nå balans mellan nuvarande uppgifter och resurser. Åklagarna har under en längre tid fått allt fler arbetsuppgifter, utan att ytterligare resurser tillförts. Ärendeinflödet har också ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har inflödet av brottsmisstankar till åklagare ökat med cirka 16 procent, och arbetsbelastningen har under en längre tid varit mycket hög med arbetsmiljörisker som följd. För 2010 yrkas också 42 miljoner kronor för att klara kommande ärendeökningar. Enligt rättsväsendets gemensamma beräkningar blir ökningen mellan 2007 och 2012 cirka 30 procent. Till stor del beror det på att poliserna blir allt fler, och därmed upptäcker fler brott. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten är ett område där det nu sker en nationell mobilisering med gemensamma prioriteringar och mål för samtliga samverkande myndigheter. Åklagarmyndigheten yrkar därför medel för att kunna bidra i den satsningen. Vidare behövs resurser för bland annat satsningar mot ungdomsbrott, ekobrott samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.

I Brås årliga undersökning om bland annat förtroendet för rättsväsendet framgår att allmänhetens förtroende för åklagare har ökat väsentligt sedan föregående år.

Sedan 2006 genomför Brå årligen den så kallade Nationella trygghetsundersökningen (NTU) om: • Utsatthet för brott• Trygghet• Förtroende för rättsväsendet• Brottsoffers kontakter med rättsväsendet Förtroende för rättsväsendet och åklagare Generellt är förtroendet för polisen högst, därefter kommer åklagare och domstolar och slutligen kriminalvården. Sedan förra undersökningen har förtroendet för åklagare, domstolar och kriminalvård ökat betydligt - för åklagare och domstolar med 5 procentenheter. Polisen låg kvar på samma höga nivå som föregående år.

En man har dömts för mycket omfattande utpressningsbrottslighet samt utvisats. Han har vistats i Sverige sedan 1981 och har fyra barn här, varav ett är 11 år.

Mannen har permanent uppehållstillstånd sedan 1985. Hovrätten dömde honom till fängelse i fyra år och sex månader och beslutade att han ska utvisas med förbud att återvända hit (dvs. ingen tidsbegränsning). Riksåklagaren har motsatt sig ändring och ansett att det inte finns skäl för prövningstillstånd. HD-beslut 2009-02-24 HD meddelar prövningstillstånd i utvisningsfrågan samt förklarar frågan om att meddela prövningstillståndi påföljdsfrågan vilande.

År 2008 präglades av hög arbetsbelastning, men också av goda resultat. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2008 som nu har lämnats till regeringen

Under år 2008 förbättrades Åklagarmyndighetens resultat på flera punkter, trots att arbetsbelastningen var mycket hög och antalet anställda minskade. •Cirka 6 500 fler personer som begått brott lagfördes jämfört med året innan. •Inflödet av brottsmisstankar ökade med 7 procent jämfört med 2007. •Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 9 procent, eller 48 000 brottsmisstankar. •Under 2008 avslutades 559 brottsmisstankar per årsarbetande åklagare, att jämföra med 505 stycken år 2007. Ökningen under 2008 är drygt 10 procent. •Den genomsnittliga tiden från att ett ärende kommer in till dess att åklagare fattat beslut minskade under året med 2 dagar till 34 dagar. Målet är 30 dagar. På grund av det ansträngda resursläget innebar 2008 bland annat utebliven vidareutbildning, en restriktiv hållning till lokal samverkan med andra myndigheter och inte minst en stor uppoffring av personalen. Förändringar för en effektivare brottsbekämpning Under året fattades också en rad organisationsbeslut som syftar till större effektivitet i brottsbekämpningen. Förändringarna har trätt i kraft 2009 och innebär bland annat: •En ny nationell åklagarkammare, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, inrättas. •De åklagare som handlägger ekobrott utanför storstadsområdena koncentreras till sex orter i landet nämligen Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. •En särskild befattning som överåklagare inrättas för att förstärka och hålla samman arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Miljöåklagare Christer B. Jarlås har beslutat att lägga ner förundersökningen om oljeutsläppet i Sundsvall i mars 2008. Skälet är att det inte går att binda någon till brottet.

Det utredda brottet är brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg alternativt miljöbrott. Trots omfattande utredningsåtgärder med tekniska undersökningar, dykningar, undersökningar i andra länder och provtagningar från tre fartyg och i tre olika bergrum har ingen lyckats bindas till oljeutsläppet som upptäcktes i hamnen. Utredningen har inte kunnat visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. För att någon ska kunna lagföras krävs att det går att visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. Det krävs antingen vittnesbevisning eller teknisk bevisning, och helst båda. Här finns inga vittnen, inga erkännanden och ingen matchning mellan tagna prover och oljan i vattnet. Det utredningen visar är att den olja som påträffades i hamnen nyligen hade släppts ut när den upptäcktes. Det var ett "färskt" oljeutsläpp. Utredningen visar också att den olja som påträffades är av en typ som används av fartyg och i vissa fall som eldningsolja på land. Det är en olja som representerar ett ekonomiskt värde och inget som någon normalt har intresse av att göra sig av med. Därför kan man efter den gjorda utredningen anta att oljan hamnat i vattnet som en följd av en olyckshändelse eller ett felaktigt handhavande och inte som en medveten åtgärd. - Det här har varit en omfattande brottsutredning där Kustbevakningen och polisen arbetat brett. Det är en typ av utredning där det normalt inte borde vara svårt att komma åt utsläpparen. Utsläppet är färskt när det påträffas. Kretsen av misstänkta är ganska liten. Utredarna kan ta många prover. Ändå har vi nästan ett år efter händelsen inget entydigt svar på varifrån oljan kommer, säger Christer B. Jarlås. - Utredningen läggs nu ner då inga utredningsåtgärder återstår. Om nya omständigheter framkommer kan den öppnas igen. För helt klart finns det personer som vet varifrån den här oljan kommer. Kort historik 2008-03-19 kom vaga ingångslarm till kustbevakningen om att någon form av olja påträffats i Tunadalshamnen i Sundsvall kommun. Räddningstjänsten kontaktades och de rapporterade att inget anmärkningsvärt påträffats eller kunde iakttas. 2008-03-20 upptäcktes den verkliga omfattningen av oljeutsläppet vid 06-tiden på morgonen. Kustbevakningen kontaktades 06.20 och förundersökning om brott inleddes vid 08.30-tiden. 2008-03-20 hölls ett flertal förhör och det togs sju prover ombord på det fartyg runt vilket oljan påträffades. Det fartyget var rent och fint ombord och inga yttre tecken fanns att olja skulle komma från det fartyget. Samma fartyg har det senare tagits ytterligare prover från och det har också undersökts i samband med en vistelse på varv i Polen. Från ytterligare ett fartyg som fanns i området har sex olika prover tagit.När det sedan stod klart att ännu ett fartyg vistats i området under aktuell tid och hunnit avgå innan utsläppet upptäcktes har prover även från det fartyget hämtats in och analyserats. Totalt har ett tjugotal prover från fartyg analyserats och inget av proven stämmer överens med den olja som var i vattnet. 2008-03-24I hamnen mynnar även ledningar från bergrumsförvaring av olja. Därför har ett flertal prover tagits i aktuella bergrum. Ingen olja har lossats till bergrummet sedan 2006. Senare har även ett ytterligare bergrum med olja upptäckts och undersökts.Det har även undersökts om någon olyckshändelse med så här stor mängd olja inträffat på land vid ställen som kan ha förbindelse med hamnen. Men inte heller det har givit något resultat.

Måndag 23 februari väcks åtal i Carolin Stenvall-fallet. Direkt efter att stämningsansökan har lämnats in håller polisen och kammaråklagarna en gemensam presskonferens.

Tid: 11.00 måndag 23 februariPlats: Polisstationen GällivareFörundersökningsprotokoll och stämningsansökan kommer att finnas tillgängliga i samband med presskonferensen.

Riksåklagaren har beslutat att frågan om åklagare ska agera för resning för Thomas Quick ska handläggas av Riksenheten för polismål. Någon förundersökning om grovt tjänstefel eller annat brott inleds inte.

I en polisanmälan har två personer begärt att Åklagarmyndigheten ska granska förundersökningarna och domarna mot Thomas Quick för att ta ställning till om det finns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren har beslutat överlämna ärendet till Riksenheten för polismål, eftersom den enheten normalt handlägger ärenden där polis och åklagare ifrågasätts. Anmälarna gör också gällande att bland andra överåklagare Christer van der Kwast gjort sig skyldiga till främst grovt tjänstefel. Som grund åberopas bland annat den rättsutredning som lämnades till Justitiekanslern (JK) år 2006 samt de TV-program som sändes i december 2008. Ingen förundersökning om tjänstefel I sitt beslut konstaterar riksåklagaren för det första att bland annat eventuella tjänstefelsbrott som begåtts före 1999 är preskriberade. Eventuella brott som begåtts därefter är inte preskriberade endast om de är att bedöma som grovt tjänstefel eller mened. Riksåklagaren konstaterar vidare att JK tidigare har prövat frågan om något fel har begåtts i samband med utredningarna och kommit fram till att så inte är fallet. JK beslutade år 2006 att inte inleda någon förundersökning. Eftersom anmälan i princip helt överensstämmer med den anmälan som JK redan har prövat, beslutar riksåklagaren att inte på nytt pröva frågan om förundersökning ska inledas. Någon särskild tillsyn är heller inte aktuell i det här ärendet, konstaterar riksåklagaren.

Ambitionen är att fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari. Detta kommer att meddelas i ett presssmeddelande. Information om den kommande rättegången finns på Domstolsverkets webbplats.

Den för mordet på Carolin Stenvall häktade mannen har under tisdagen den 10 februari hörts ånyo i ärendet och då delgetts innehållet i den rättsmedicinska obduktionsrapporten. Vad som framkommit under förhöret är inget som förundersökningsledarna i nuläget har för avsikt att lämna någon information om. Fortsättningsvis kan nämnas att vi har ambitionen att kunna fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari 2009. Information om kommande rättegång har gått ut via Domstolverkets webbplats. Fram till dess ber vi ånyo om arbetsro. Vi har, och kommer heller inte att ha, någon ytterligare information att lämna beträffande ärendet i sak. När beslut i åtalsfrågan fattats kommer information att gå ut i form av ett pressmeddelande.

Regeringen har i dag utsett fyra nya överåklagare vid riksåklagarens kansli. De nya befattningarna är en del av den organisationsförändring som träder i kraft den 1 mars. Förändringen innebär en förstärkning av arbetet mot grov organiserad brottslighet och en förstärkning av den interna styrningen.

Kerstin Skarp (i dag chefsåklagare i Stockholm City), Eva Lundström (chefsåklagare i Uppsala) och Mats Åhlund (överåklagare på Ekobrottsmyndigheten) blir överåklagare med ett geografiskt samordningsansvar för ett antal åklagarkammare vardera. Syftet med detta är att skapa bättre styrning och kontroll av den operativa verksamheten.Björn Blomqvist (i dag vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption) får ett funktionsansvar för Åklagarmyndighetens arbete med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig arbetsuppgift blir att samordna myndighetens arbete mot de totalt nio aktionsgrupper som nu inrättas inom Polisen.- Utnämningen av en särskild överåklagare innebär en ytterligare förstärkning av vårt arbete mot den grova organiserade brottsligheten, vilket är en viktig framtidsfråga, säger riksåklagare Anders Perklev. Vice riksåklagare Guntra Åhlund trappar nedRegeringen har även beslutat att utse överåklagare Agneta Blidberg som tillförordnad vice riksåklagare från den 1 april, till dess att ny vice riksåklagare utses. Skälet till detta är att nuvarande vice riksåklagaren, Guntra Åhlund, begärt att bli entledigad som vice riksåklagare. Hon kommer dock att arbeta kvar i myndigheten.- Jag har en önskan om att trappa ner i yrkeslivet och att arbeta deltid, vilket inte går att förena med arbetet som vice riksåklagare och därför begärde jag att bli entledigad. Jag ser mycket fram emot den nya fasen i mitt liv, säger Guntra Åhlund.

När Christer van der Kwast går i pension den 1 juli 2009 blir Gunnar Stetler chef för Riksenheten mot korruption.

De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Som chef förutvecklingscentrumhar jag fått möjlighet att driva metodutvecklingen i bland annat förverkandefrågor. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet, som kommer att vara värdefull. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till jobbet, säger riksåklagare Anders Perklev.

Frågan i målet gäller om domstolen fullgjort sin utredningsskyldighet när det gäller frågan om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.

Den ordlista som finns på Åklagarmyndighetens webbplats har uppdaterats.

Nya ord har tillkommit, andra har strukits då de blivit inaktuella och ett antal redaktionella ändringar har gjorts.

För åren 2010-2012 behöver Åklagarmyndigheten en reell förstärkning med 377 miljoner kronor. Regeringens anslagstillskott gör att år 2009 innebär möjligheter att rekrytera till samma antal anställda som vid årsskiftet 2007/2008.

Åklagarmyndigheten lämnade den 19 januari en ekonomisk prognos till regeringen för åren 2009-2012. Där konstateras att det behövs en reell förstärkning med 377 miljoner kronor för åren 2010-2012 för att klara de nuvarande arbetsuppgifterna och för att möta en beräknad ökning av antalet ärenden på cirka 15 procent. Av de 377 miljonerna beräknas behovet för år 2010 vara 170 miljoner kronor. - Den ökande arbetsmängden för åklagarna beror till största delen på att antalet poliser ökar, säger planeringsdirektör Bertil Metzger. I beräkningen av resursbehovet ingår också medel för att förstärka handläggningen av ungdomsbrott och mäns våld mot kvinnor samt att fortsätta satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. - När vi räknat fram behovet har vi också tagit hänsyn till de rationaliseringar som vi kommer att kunna göra genom bland annat bättre IT-stöd och effektivare handläggning av vardagsbrotten, säger Bertil Metzger. Budget i balans år 2009 Åklagarmyndighetens besvärliga ekonomiska situation under våren 2008 har kunnat vändas till en budget i balans för 2009. Detta har skett genom tillfälliga besparingar och anslagstillskott på 59 miljoner kronor för 2008 och ytterligare 21 för 2009. För 2009 kommer antalet anställda att återställas till samma nivå som vid inledningen av 2008. - Det är nödvändigt med stora anslagstillskott de närmaste åren för att kunna bibehålla en bra kvalitet i verksamheten och minska den alltför höga arbetsbelastningen för medarbetarna, säger Bertil Metzger. Åklagarmyndighetens fullständiga budgetunderlag för 2010-2012 kommer att lämnas till regeringen under februari.

Kammaråklagare Malin Palmgren vid Riksenheten mot korruption anslutningsöverklagar Stockholms tingsrätts dom mot journalisten Trond Sefastsson.

I sitt överklagande yrkar åklagaren att huvudåtalspunkten bedöms som grovt mutbrott och att straffet skärps. Vidare yrkar hon att Sefastsson även döms för mutbrott i den del av åtalet som tingsrätten ogillade.

Brott kan inte styrkas. Därför läggs förundersökningen ned.

Förundersökningen avseende misstanke om brott i samband med den uppmärksammade händelsen vid Forsmarks kärnkraftverk den 25 juli 2006 har i dag den 19 december lagts ner. Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av beslutet i högerspalten. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet. Förundersökningen angående misstanke om brott genom att driften vid Forsmark 1 under tiden mars-april 2006 kan ha skett i strid mot gällande drifttillstånd pågår fortfarande. Närmare beslut avseende denna förundersökning förväntas kunna fattas under första halvan av år 2008.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för bekämpningen av eko- respektive miljö- och arbetsmiljöbrott inom Åklagarmyndigheten.

Gemensamt för både ekobrottsbekämpningen och miljö-/arbetsmiljöbrottsbekämpningen är att verksamheten koncentreras till färre orter i landet än i dag. Det främsta skälet till detta är att en koncentration av specialistkompetenser innebär större möjligheter till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de enskilda specialisterna. Med fler åklagare på samma ort minskar också sårbarheten, vid exempelvis sjukdom eller annan frånvaro. All personal som berörs kommer att få framföra önskemål om man vill övergå till befattningarna på de nya stationeringsorterna eller ej. Möjlighet att arbeta på distans kommer att övervägas. För miljöorganisationen innebär beslutet att lika stora resurser satsas i framtiden som i dag. På ekobrottsområdet innebär beslutet en utökning av antalet åklagare.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen i det så kallade Rödebymålet till Högsta domstolen. Anledningen är främst att det inte finns prejudikatskäl i de delar som gäller den tilltalades psykiska tillstånd och hovrättens val av påföljd.

Mannen friades av tingsrätten. Han dömdes av hovrätten för dråp och grov misshandel, men gick fri från påföljd. En central fråga i målet har varit den tilltalades psykiska tillstånd. Hovrätten bedömde att han begått brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Enligt de bestämmelser i brottsbalken som gällde när händelserna i Rödeby ägde rum så får den som begår brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning aldrig dömas till fängelse. Hovrätten ansåg inte att det fanns förutsättningar att överlämna mannen till rättspsykiatrisk vård och bedömde inte heller att någon annan påföljd, såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn, var lämplig. I sin praxis har Högsta domstolen genom åren utvecklat riktlinjer för hur domstolar ska bedöma brott som begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och vilka förutsättningarna då är för att överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Riksåklagaren hänvisar i sitt beslut till att lagstiftningen på området nu har ändrats och konstaterar att omständigheterna i målet är sådana att det inte heller lämpar sig för en prövning av de övriga rättsfrågor som aktualiseras i målet. - Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat. Jag bedömer inte att det är motiverat att överklaga detta mål till HD för att skapa vägledning för framtida fall, säger riksåklagare Anders Perklev.

Ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, har obehörigen trängt sig in i ett antal företagsbyggnader. Hovrätten bedömde brotten som grova. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd närdet gäller frågan om hur brotten ska rubriceras.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för utvecklingsverksamheten inom Åklagarmyndigheten.

Beslutet innebär att utvecklingscentrum kommer att finnas kvar på dagens tre orter - Stockholm, Göteborg och Malmö - med samma ansvarsområden och omfattning av verksamheten som i dag. Utvecklingscentrumens arbete ska dock samordnas mer än tidigare, genom att de tre cheferna bildar ett råd för samordnings- och prioriteringsfrågor.

Enligt uppgift från Hannes Råstam, SvT, Uppdrag granskning, har Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) tagit tillbaka sina erkännanden vad avser de gärningar (mord) för vilka han dömts.

Mot bakgrund av det särskilda ansvar som allmänt sett kan anses krävas av åklagarsidan för att undvika rättsfel, återupptogs förundersökningarna av Christer van der Kwast den 17 november 2008. Avsikten var att genom förhör med Bergwall klargöra Bergwalls eventuellt nya inställning i skuldfrågan. Det har därefter kommit information om att advokat Thomas Olsson företräder Bergwall. Advokat Olsson har lämnat besked om att uppgifterna om Bergwalls nya inställning är riktiga. Med anledning av vad advokat Olsson meddelat finns inte längre anledning för åklagarsidan att vidta någon åtgärd. Förundersökningarna har därför lagts ned i dag.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare.

Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och fått svåra kroppskador med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Frågan i målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne har haft svårt att besinna sig (nödvärnsexcess). Tingsrätten och hovrätten ansåg att våldsutövningen har varit uppenbart oförsvarlig och att omständigheterna inte var sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig. Den angripne har dömts för grov misshandel till fängelse ett år. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men motsätter sig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Detta eftersom det finns goda skäl som talar för att Högsta domstolen genom att pröva överklagandet skulle få möjlighet att närmare precisera och vidareutveckla bestämmelsen om nödvärnsexcess. Högsta domstolen har den 10 november 2008 meddelat prövningstillstånd i målet.

Under pågående huvudförhandling i ett mål angående våldtäkt upptäckte ett hovrättsråd att hon var bekant med en av målsägandens vårdnadshavare.

Hovrättsrådet förklarade sig jävig. Med tillämpning av 2 kap. 4 § 2 st. RB ansåg hovrätten sig ändå domför och fortsatte huvudförhandlingen med fyra ledamöter. Frågan i målet är om hovrättsrådet fått förhinder sedan huvudförhandlingen påbörjats, vilket är en förutsättning för tillämpning av den aktuella bestämmelsen. HD har nu meddelat prövningstillstånd när det gäller frågan om hovrättens domförhet.

Torsdagen den 6 november 2008 kl 09.00 hålls presskonferens i Polishuset i Gällivare beträffande det sk Carolinfallet.

En man i 20-årsåldern sitter sedan söndagsmorgonen 2 november 2008 anhållen i Gällivare såsom skäligen misstänkt för dråp på en yngre kvinna inom Gällivare kommun.

Polisens tekniker undersöker platsen för händelsen och rättsmedicinsk undersökning av den avlidna kommer att äga rum. Förundersökningsledare i ärendet är kammaråklagare Magnus Nilsson.

Den häktade mannen ska höras om det preliminära resultatet av den rättsmedicinska undersökningen. Efter förhören tar åklagarna ställning till vilken information som kan lämnas.

Vi har i dag mottagit ett preliminärt utlåtande och muntlig föredragning från rättsläkare i Umeå beträffande den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvall. I nuläget har vi ingen information att lämna angående innehållet i detta. En av anledningarna till detta är att den häktade mannen ska höras mot resultatet av undersökningen innan vi tar ställning till om och i så fall vad vi kan lämna för information. Förnyade förhör kommer äga rum under v 45.

Den rättsmedicinska undersökningen har inletts, men något utlåtande finns ännu inte.

Under tisdagen genomförs den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvalls kropp. Vi kommer inte kunna lämna någon information eller kommentarer i övrigt under dagen. När ett preliminärt utlåtande från rättsmedicin är att vänta vet vi inte i dagsläget. Vi återkommer med besked i frågan vid en senare tidpunkt.

Två personer har frikänts från brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods på den grund att de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelser med innebörden att föreskrifter som utfärdats med stöd av den tidigare lagstiftningen skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens avsikt har varit att myndighetsföreskrifterna skulle vara straffsanktionerade även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan i målet gäller om det uppenbart skulle strida mot lag att tillämpa straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen.

Vallning och rekonstruktion har ägt rum och kriminalteknisk undersökning pågår. Ytterligare information kan lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är färdig.

I utredningenom mordet på Carolin Stenvall har, idag fredagen den 24 oktober 2008, på begäran av den häktade mannen vallning och rekonstruktion ägt rum på olika platser av intresse i ärendet; på rastplatsen vid Stenbron, den sk 58:an samt ett område norr om Gyljen inom Överkalix kommun där den häktade mannen sagt sig ha placerat Carolin Stenvalls kropp och där hon enligt honom har legat en tid.Den senast nämnda platsen undersöks nu av kriminaltekniker varför vi inte går ut med någon information av eventuella fynd innan undersökningen avslutats och analys föreligger.Rättsmedicinsk obduktion av Carolin Stenvalls kropp kommer att äga rum i Umeå på tisdag den 28 oktober.Innan vi erhåller ett preliminärt resultat av den rättsmedicinska undersökningen kommer vi inte att ha ytterligare upplysningar att lämna i ärendet.

I somras fattades ett inriktningsbeslut om ekobrottsbekämpningen i myndigheten, som innebär en koncentration av antalet stationeringsorter.

Den 23 oktober 2008 beslutades att ekobrottsbekämpningen inom Åklagarmyndigheten från den 1 januari 2009 stegvis ska koncentreras till sex orter: Umeå, Sundsvall, Örebro, Uppsala, Linköping och Växjö.En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på:• Geografiska upptagningsområden för respektive stationeringsort.• Behovet av ekoåklagare och administrativt stöd på respektive ort.• Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till stationeringsorterna samt hur de ska bemannas.• Vilka ärenden som ekoåklagare ska handlägga, särskilt när det gäller mängdbrottsärenden.Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

Den 1 januari 2009 inrättas en nationell åklagarkammare för bekämpning av miljö- och arbetsmiljöbrott.

En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på: Lokalisering av den nya kammaren.Vilka ärenden som ska handläggas på kammaren och vilka som fortsättningsvis ska handläggas på allmänna kammare.Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till den nya kammaren, hur de ska bemannas och var de ska ha sina tjänstgöringsorter.Hur arbetsmiljöansvar och stödresurser ska hanteras om åklagarna samlokaliseras med en allmän kammare. Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

RÅ gav in en svarsskrivelse 2007-08-28 angående ofredande m.m.

En person installerade dold kamerautrustning och spelade in ljud- och bildupptagningar av bl.a. intimt umgänge mellan två andra personer, som först i efterhand fick information om inspelningarna. Förfarandet har inte ansetts kunna utgöra ofredande och åtalet har i denna del ogillats.

Med anledning av de ändringar i rättegångsbalken som träder i kraft den 1 november har en gemensam promemoria tagits fram av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Syftet med promemorian är att ge en sammanfattning av de lagändringar som avser brottmålen samt att ge konkreta råd och rekommendationerför åklagarnas tillämpning.

Lördagen den 18 oktober håller de rättsvårdande myndigheterna i Flemingsberg öppet hus för allmänheten.

Mellan kl 10.00 och 15.00 visas verksamheten på olika sätt upp för intresserade besökare. Adressen är Björnkullavägen 5A-9 (mitt emot Flemingsbergs pendeltågsstation).

Projektet Snabbspåret, som syftat till snabbare hantering av mängdbrott, har redovisats till regeringen. Styrgruppen menar att handläggningstiden 35 dagar varit alltför snäv. Däremot har förenklad delgivning fungerat väl.

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket har sedan 2007 bedrivit ett projekt för mängdbrottshantering, Snabbspåret, i Stockholm City, Uppsala och Helsingborg. Syftet var att få ned handläggningstiden till 35 dagar från polisanmälan till dess att ett brottmål kan sättas ut till domstolsförhandling. Uppdraget har nu redovisats till regeringen. - Mängdbrottsligheten är ett stort samhällsproblem. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är i hög grad beroende av hur den beivras. En snabbare process är till fördel för den enskilde. En professionell och snabb handläggning av mängdbrott gagnar också övrig brottsbekämpning genom att resurser frigörs. Därför finns det goda skäl för att skapa ett permanent och nationellt snabbspår men med längre tidsfrister, säger överåklagare Peter Hertting, styrgruppens ordförande.

Tisdagen den 14 oktober invigdes ett kunskapscentrum i Göteborg. Vid invigningen undertecknade företrädare för de samverkande myndigheterna en gemensam avsiktsförklaring.

I juni 2008 togs beslut av kommunstyrelsen i Göteborgs Stadatt inrätta ett kunskapscentrum med uppdrag att förebygga och försvåra för gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Det yttersta målet för verksamheten är att värna och stärka demokratin.

I dag tisdag den 7 oktober klockan 13.00 väcks åtal i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker.

Beslutet avser endast butiken i Nacka. Kammaråklagare Solveig Sörlien kommer att finnas tillgänglig för frågor på City åklagarkammare i Stockholm, Kungsbron 21 samt per telefon, 08-762 10 00 (växel) under tiden 13.00-14.45 samma dag. Kommentarer kan inte lämnas förrän klockan 13.00.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda – Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda - Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna. Förändringen innebär att antalet kammare minskas från tre till en och Göteborg nu får landets största åklagarkammare. Särskilt utpekade åklagare kommer att arbeta i team för hantering av ungdomsbrott, relationsvåldsbrott och grov brottslighet. Dessutom införs en organisation för att snabbare kunna hantera det stora antal ärenden som polisen själva utreder och därefter redovisar till åklagare. Syftet med den nya organisationen är bland annat att öka spetskompetensen för hantering av olika måltyper och få så stor enhetlighet som möjligt i brottsbekämpningen. Ett annat viktigt syfte är att effektivisera hanteringen av mängdbrottsligheten och se till att lagföring av vardagsbrottsligheten kan ske snabbare. - Det krävs en organisation som både kan ta hand om brott i nära relationer, ungdomsbrott, mängdbrotten som ökar och de grova brotten, säger Lisbeth Johansson, kammarchefen för Göteborgs åklagarkammare.

RÅ gav in svarsskrivelse i ett mål där den tilltalade överklagat Göta hovrätts beslut att inte lämna ut kopior av bildupptagningar till den tilltalade från vittnesförhör i tingsrätt.

Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten hade den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. HD har nu beslutat att avslå den tilltalades överklagande.

En man har med avsikt att ta livet av sig kört sin personbil mot en mötande personbil på en vägsträcka där hastighetsbegränsningen var 90 km/tim.

Bilarna kolliderade, men förarna klarade sig oskadda. Hovrätten ansåg att den tilltalade handlat med likgiltighetsuppsåt och dömde honom för försök till dråp. RÅ har skrivit en svarsskrivelse till Högsta domstolen där man avstyrker prövningstillstånd i HD.

En lärare och en elevassistent låste in en elev på en toalett och lade där ner honom på golvet, satte sig ovanpå honom och höll fast honom.

Läraren och elevassistenten dömdes för misshandel och olaga frihetsberövande. Frågan i målet gäller om de med tillämpning av någon ansvarsfrihetsgrund ska gå fria från ansvar. Riksåklagaren, som inte anser att målet ska tas upp i Högsta domstolen, har skrivit en svarsskrivelse till HD.

Onsdagen den 24 september arrangeras en pressträff om projektet "Viktigt att vittna" i Farsta.

Projektet är ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten, Polisen, Stödcentrum för unga brottsofferoch Farsta stadsdelsförvaltning. Syftet med samarbetetär att öka ungdomars kunskaper om rättsprocessen och därmed få fler ungdomar att ställa upp som vittnen.

Målet gällde gränserna för polisens användning av våld vid stoppande av mopedister.

Beslutet i åtalsfrågan i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker har skjutits upp.

Nytt preliminärt datum för beslut är tisdag den 7 oktober. I samband med beslutet kommer kammaråklagare Solveig Sörlien att finnas tillgänglig för frågor. Några kommentarer kan inte lämnas innan dess. Mer information lämnas senare.

RÅ anser inte att en man som dömts för grovt dopningsbrott ska få hovrättens dom prövad av HD.

Mannen dömdes av hovrätten till fängelse i tre år för grov smuggling och grovt dopningsbrott, våld mot tjänsteman, försök till våld mot tjänsteman samt hot mot tjänsteman. Mannen yrkade att Högsta domstolen ska döma honom till en icke frihetsberövande påföljd eller, i andra hand, sätta ned fängelsestraffets längd. Rå anser inte att domen ska prövas av HD. Läs Rå:s svarsskrivelse och yttrande från Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm i spalten till höger. Den 4 september meddelade HD att prövningstillstånd ej beviljats.

Det mycket omfattande målet har framför allt gällt organisering av skenäktenskap och tillhandahållande av pass och födelsebevis, som utfärdats av behöriga tjänstemän i Vietnam, men som har getts oriktigt innehåll.

Syftet har varit att med stöd av handlingarna få uppehållstillstånd i Sverige, vilket också skett i flera fall. Halmstad tingsrätt har i sin dom den 26 juni 2008 funnit att förfarandet inte varit straffbart och i allt väsentligt frikänt de tilltalade. Tingsrätten har i en utomordentligt välskriven dom grundligt redovisat skälen för sin bedömning. Åklagarna, Thomas Wennerstrand och Kerstin Eriksson, överklagade domen. Därefter har de ytterligare analyserat domstolens rättsliga bedömning. Åklagarna har vid sin beredning av ärendet haft kontakter med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, vice överåklagaren Ewa Nyhult, och Riksåklagarens kansli, byråchefen Stefan Johansson. Åklagarna har kommit till den slutsatsen att tingsrättens rättsliga bedömning är riktig och att det således inte finns några skäl som talar för att hovrätten skulle göra annan bedömning. Åklagarna återkallar därför samtliga överklaganden. Utvecklingscentrum Stockholm ansvarar bl.a. för rättslig tillsyn, metodutveckling samt analys och uppföljning av människosmugglingsbrotten. Det har upplysts att Utvecklingscentrum Stockholm skall kartlägga och analysera omfattningen av sådana frågor som prövats i målet och om det kan finnas skäl att vidta åtgärder. I det ingår bl.a. att analysera om det finns otydligheter eller brister i lagstiftningen samt metodfrågor.

RÅ har gett in svarsskrivelse i ett mål där HD meddelat prövningstillstånd beträffande ett beslut av Göta hovrätt att inte lämna ut kopior av bildupptagningar från vittnesförhör i tingsrätt till den tilltalade.

Den 1 november 2008 träder en rad ändringar i rättegångsbalken i kraft. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition 2004/05:131, "En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol". Reformen innebär att modern teknik ska användas mer, bl.a.ska förhör spelas in på video och hovrätten ska i större utsträckning grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. De nya reglerna innebär bl.a. att en berättelsei tingsrättem normalt ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Om målet sedan överklagas till hovrätten ska inspelningarna som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen. För att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet har vissa delar av den nya lagstiftningen sedan den 1 december 2007 kunnat användas av Göta hovrätt och ett antal tingsrätter under den hovrätten. RÅ har lämnat in en svarsskrivelse i ett mål där Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd angående ett beslut av Göta hovrättattintelämna ut kopior av bildupptagningar från ett vittnesförhör i tingsrätten. Det var den tilltalade (åtalade) i målet som ville få ut kopiorna av vittnesförhöret. Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten har den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. RÅ bestrider ändring av hovrättens beslut. I svarsskrivelsen behandlas bl.a. relationen mellan tilltalads rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken och sekretesslagens regler samt hur rätten till partsinsyn ska förverkligas.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets fjärde utgiftsprognos till regeringen.

En person är sedan i går anhållen för folkmord. Mannen är internationellt efterlyst av Rwanda och anhållen i avvaktan på en prövning om han ska utlämnas till Rwanda.

Kammaråklagare Lars Hedvall på Internationella Åklagarkammaren i Stockholm: - Anhållningsbeslutet är det första steget i utlämningsförfarandet. Jag kommer inom kort att begära att tingsrätten prövar anhållningsbeslutet. Ärendet kommer därefter att överlämnas till Justitiedepartementet. - Om Rwanda begär att mannen ska utlämnas fortsätter utredningen här i Sverige med en prövning av skälen för och emot en utlämning. - Några ytterligare kommentarer kan jag för närvarande inte lämna.

Åklagaren väckte i dag åtal mot TV4-journalisten Trond Sefastsson.

Sefastsson åtalas för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott. Stämningsansökan är inlämnad vid Stockholms tingsrätt. Rättegången beräknas börja i mitten av september.

Överklagande till HD om påföljd för våldtäkt mot barn - tillräckliga skäl för kontraktsvård i stället för fängelse?

I en kartläggning som Åklagarmyndigheten gjort av användningen av besöksförbud har det bland annat framkommit att det finns en del skillnader i tillämpningen av lagen mellan olika åklagarkammare och att lagen innehåller vissa tillämpningsproblem för åklagarna. Besöksförbud syftar framför allt till att förebygga hotfulla och farliga situationer. Besöksförbudet ska också göra det möjligt för polisen att omedelbart ingripa i en situation som upplevs som hotande eller skrämmande för den som förbudet är avsett att skydda.

Tillämpning och praxis Endast 44 av de 369 granskade ansökningarna om besöksförbud gjordes utan att det fanns en bakomliggande anmälan om brott. Majoriteten av ansökningarna har gjorts antingen i samband med polisanmälan om brott eller under pågående förundersökning. Syftet att förebygga hotfulla och farliga situationer har i de granskade ärendena alltså begränsats till situationer där den person som ansökan om besöksförbudet riktar sig mot redan är lagförd eller anmäld för brott. Något annat riskbedömningsunderlag har i stort sett inte förekommit. - Förarbetena till lagen ger i vissa delar intryck av att lagen ska användas till att förebygga brott. Samtidigt begränsas utrymmet för åklagarna att besluta om besöksförbud utan att det finns en brottsmisstanke att förhålla sig till genom andra uttalanden i förarbetarna. Dessutom saknas vägledning från domstolarna. Därför kan det vara svårt för åklagarna att fatta offensiva beslut, säger kammaråklagare Eva Bloch som ansvarat för granskningen. Det har också framkommit att vissa åklagare ser ett motsatsförhållande mellan besöksförbud och frihetsberövande. Det är dock inte ett korrekt synsätt. Besöksförbudsfrågan ska istället avgöras självständigt. - Ett besöksförbud fyller ett annat syfte och är inte tänkt att komplettera eller ersätta ett frihetsberövande, säger Eva Bloch. Överträdelser av besöksförbudet Bestämmelserna om överträdelse av besöksförbud är konstruerade som ett brott mot själva förbudet, och betraktas alltså inte i första hand som ett angrepp mot den skyddade personen. Eftersom straffvärdet för överträdelser ofta endast är böter saknas i många fall förutsättningar för anhållande och häktning. - Det är ett praktiskt problem att straffvärdet för överträdelser av ett besöksförbud inte alltid gör det möjligt för åklagarna att agera med tvångsmedel mot en överträdelse. Det är viktigt att både den som meddelats ett besöksförbud och den skyddade personen uppfattar att besöksförbudet har en reell innebörd, säger Eva Bloch. Genom granskningen har det inte gått att utläsa någon övergripande strategi för hur åklagarkamrarna hanterar anmälningar om överträdelse. Benägenheten att använda tvångsmedel mot överträdelser har exempelvis skiftat mellan enskilda åklagare. Fakta om kartläggningen Kartläggningen har gjorts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Syftet har varit att undersöka om tillämpningen av lagen är i linje med lagens syfte samt att identifiera eventuella skillnader i åklagarnas handläggning. Granskningen kommer att utmynna i rekommendationer för hur åklagare bör hantera besöksförbudsärenden. Sex åklagarkammare har ingått i projektet: Södertörns och City åklagarkammare i Stockholm samt åklagarkamrarna i Linköping, Helsingborg, Uppsala och Jönköping. De ärenden som ingår i kartläggningen har granskats vid besök på åklagarkamrarna under februari-april 2008. Av de 369 ärenden avseende besöksförbud som ingått i granskningen har 110 ärenden avsett beviljade besöksförbud, 256 ej beviljade besöksförbud och tre har varit ärenden som skrivits av eftersom ansökan har återkallats. Dessutom har 79 ärenden avseende överträdelse av besöksförbud granskats.

Den 1 juli inrättar Åklagarmyndigheten en extra arbetsstyrka. Syftet är att få bukt med de problem som under våren funnits i framförallt Stockholm.

Extrastyrkan kommer att bestå av ungefär 15 personer. En av arbetsuppgifterna blir att fullgöra åklagaruppgiften i höstens extra domstolsförhandlingar, där Stockholms tingsrätt som en av flera domstolar har fått medel för att under 2008 komma tillrätta med de stora domstolsbalanserna. Den andra uppgiften blir att fatta beslut i de ärenden som de ordinarie åklagarna inte hunnit med.

Antalet personer som får ersättning för att de suttit anhållna eller häktade har ökat, enligt nya uppgifter. Det går dock inte att dra slutsatsen att de varit frihetsberövade på felaktiga grunder.

Svensk lag är utformad så att det krävs starkare bevisning för att bli åtalad och dömd än för att bli häktad. För att häktning ska komma ifråga måste detfinnas enså kallad häktningsgrund, vilket är flyktfara, återfallsrisk eller risk för att försvåra utredningen. Därför är det också naturligt att fler personer häktas än döms. Det faktum att ersättning betalas ut till den som suttit frihetsberövad betyder inte att personen varit frihetsberövad på felaktiga grunder. EnligtLagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärderhar i princip alla misstänkta som varit häktade rätt till ersättning om det t.ex. blir friande dom eller om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks. Detsamma gäller också om man varit anhållen minst 24 timmar i sträck. Ersättningen är alltså inte ett skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning, utan en ersättning för att man varit berövad friheten. Justitiekanslern, som handlägger ersättningskraven,gör i allmänhet ingen prövning om frihetsberövandet varit korrekt eller felaktigt.

Riksåklagaren har fattat ett beslut som innebär lättnader i det tidigare besparingsbeslutet inom Åklagarmyndigheten från den 29 april.

Det nya beslutet innebär dels att ett antal tillsvidareanställningar ska ske, dels att en tillfällig organisation skapas för att under resten av 2008 arbeta av eftersläpande arbetsuppgifter, så kallade balanser.

Den tilltalade var 15, nästan 16 år, då han tillsammans med andra ungdomar gjorde sig skyldig till ett flertal brott, bl.a. flera fall av rån och grov stöld.

Hovrätten bedömde att straffet för en vuxen person skulle ha varit fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade (15-åringen) har bl.a. varit omhändertagen enligt LVU (lagen om vård av unga) och placerad på ungdomshem under drygt tre månader. Han är tidigare ostraffad. Hovrätten ansåg att ungdomsvård i förening med ungdomstjänst inte var tillräckligt ingripande och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i 8 månader. I svarsskrivelsen ges en utförlig redogörelse för straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval för ungdomar under 18 år. RÅ ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att meddela prövningstillstånd, dvs. för att målet skulle tas upp av Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 10 juni 2008 attintemeddela prövningstillstånd.

Omfattas datorer med Internetuppkoppling av automatspelslagen?

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling som har ställts ut i en lokal kan anses omfattas av automatspelslagen.

Riksåklagaren har beslutat om tillfälliga åtgärder för att lösa problemen med inställda domstolsförhandlingar. Åtgärderna avser flera orter i landet.

Cirka 900 ärenden kommer att flyttas från åklagarkamrarna i Stockholm och istället ledas och utredas från andra kammare i Sverige. Dessutom kommer Västerorts (Solna) och Norrorts (Sollentuna) åklagarkammare att få hjälp med åklagare från bland annat Nyköping och Uppsala, som tar förhandlingar på plats. - Med dessa åtgärder bedömer cheferna för Stockholmskamrarna att inga ytterligare domstolsförhandlingar kommer att behöva ställas in under våren, säger riksåklagare Anders Perklev. I Västsverige har framförallt åklagarkammaren i Halmstad svårigheter att få åklagare till alla förhandlingar. Här kommer övriga åklagarkammare i Västsverige att bidra med åklagare som tar domstolsförhandlingar. - Åtgärderna gäller fram till domstolarnas sommaruppehåll för ordinarie sessioner. Målet är att inga domstolsförhandlingar ska ställas in på grund av åklagarbrist, säger Anders Perklev. Även åklagarkammaren i Falun får tillfällig hjälp med ärenden och domstolsförhandlingar, från åklagarkammaren i Gävle.

Samhällstjänst för den som har sin hemvist i en annan stat.

Verkställighet av en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan enligt nuvarande lagstiftning inte överflyttas till annan stat. Det har därför varit oklart om den som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd. Högsta domstolen slår nu fast att en utländsk medborgare som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd om det framstår som den lämpligaste påföljden och det finns praktiska möjligheter att genomföra samhällstjänsten i Sverige.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

Farlighetsbedömning av Subutex, men även rubricering och straffmätning för olika typer av deltagande i en narkotikaöverlåtelse.

I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn avseende farlighetsbedömningen av Subutex. Dessutom behandlar svarsskrivelsen hur olika former av deltagande i en narkotikaaffär kan rubriceras, bland annat diskuteras förhållandet mellan de olika gärningsformerna i 1 § narkotikastrafflagen och medverkan. Därutöver berör svarsskrivelsen straffmätningen för olika typer av deltagande i en och samma narkotikaaffär (gärningsmannaskap/medverkan/försök).

Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.

Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga Svea hovrätts dom om grov trolöshet mot huvudman i ett mål som rör bonusprogram.

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Målet gäller gränsdragningen rån - mindre allvarligt förfarande enligt 8:5 andra stycket brottsbalken.

Den tilltalade hade stulit varor i en butik till ett värde av 118 kronor. Då väktare skulle ta tillbaka det stulna satte den tilltalade sig till motvärn bland annat genom att dela ut flera knytnävsslag och hota väktaren till livet. Tingsrätten dömde för rån, medan en oenig tingsrätt rubricerade förfarandet som snatteri samt våld och hot mot tjänsteman. Riksåklagaren yrkar i sitt överklagande att förfarandet ska rubriceras som rån.

Tavlan, som stals vid rånet mot Nationalmuseum år 2000, återfanns i samband med att provokativa åtgärder genomfördes.

Enligt Högsta domstoleninnebär Europadomstolens praxis följande: Europadomstolen gör klar åtskillnad mellan tillåtlighet av provokationen som sådan och möjligheten att lagföra den provocerade och accepterar relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram.Hinder mot lagföring föreligger inte om omständigheterna är sådana att t.ex. en säljare ändå skulle ha överlåtit narkotika men inte på just det sättet.Om provokationen har inneburit att den provocerade begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått, har rätten till rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd.I en sådan situation torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet att avbryta det straffrättsliga förfarandet.Enligt svensk rätt bör provokation i sådana situationer betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse (dvs. på liknande sätt som t.ex. preskription). Åtal ska inte väckas och om så ändå sker ska domstolen lämna åtalet utan bifall. Vad gäller omständigheterna i det aktuella målet uttalar HD sammanfattningsvis följande:´ Syftet har angetts vara att få fram den mycket värdefulla tavlan och skaffa bevisning mot den eller de som befattade sig med den. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på HD att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod.Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande.Rätten till rättvis rättegång har därför blivit oåterkalleligen undergrävd genom en direkt följd av polisens åtgärder och åtalet lämnas därför utan bifall.Domens betydelse för användning av provokativa åtgärder HD:s dom har framför allt betydelse när det gäller att bedöma den provocerades ansvar i situationer där annat inte är visat än att den provocerade inte skulle ha begått brottet om inte provokationen hade ägt rum. Riksåklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder torde därför inte påverkas av domen. Inte heller synes domen påverka vad som anges i Brottmålsavdelningens RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder, när det gäller förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder eller genomförandet av åtgärderna. Däremot påverkas avsnittet om den provocerades ansvar för brottet samt måste vissa andra justeringar göras. RättsPM:an kommer därför att, så snart det är möjligt, revideras och uppdateras med anledning av HD:s dom.

Regeringen utnämnde den 19 december Fredrik Wersäll till hovrättspresident i Svea Hovrätt. Han tillträder sin nya befattning den 1 april 2008.

Regeringen har i dag utsett överåklagare Lena Moore vid rättsavdelningen till justitieråd. Lena tillträder den 1 januari 2008.

- Det är både glädjande och hedrande att en person från vår organisation tar plats i landets högsta domstol.Lena Moore är helt rätt person för uppgiften. För Högstadomstolen kommer det att innebära ett betydande tillskott i kompetens, både vad det gäller straffrätten och straffprocessrätten, säger riksåklagare Fredrik Wersäll i en kommentar. - Jag är stolt och hedrad och det ska bli oerhört spännande. Men samtidigt kommer jag att sakna alla trevliga arbetskamrater inom åklagarväsendet. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen från första dagen och arbetet har varit mycket lärorrikt, säger Lena Moore.

Inbjudan till presskonferens i Göteborg den 6 december 2007.

Med anledning av alla de frågor som kommit om attentatet i Trollhättan den 20 november ger chefsåklagare Barbro Jönsson presskonferens torsdag den 6 december. Medverkar gör även Niklas Sannerholm, chef för Åklagarkammaren i Uddevalla. Tid: 10.00 den 6 december 2007 Plats: Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg

Vilken insikt i huvudbrottet krävs för ansvar för medverkan?

I en härva med svarta löner åtalades en person för medhjälp till grovt skattebrott.Personen hade ställt upp som företrädare för tre fakturaskrivande bolag, öppnat konton i bolagens namn, på kontona mottagit närmare 1,5 miljoner kr från det bolag där skatteundandragandet skedde (CAB) och därefter i omgångar tagit ut pengarna i kontanter och överlämnat dem till företrädare för CAB. Pengarna användes till att betala ut ersättning till svart arbetskraft som CAB anlitat. Företrädarna för CAB lämnade sedan i bolagets skattedeklarationer oriktiga uppgifterom ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Hovrätten ogillade åtalet. Även om den tilltalade insett att han medverkat i brottslig verksamhet kunde man enligt hovrätten inte dra slutsatsen att han uppsåtligen hade främjat just huvudgärningsmännens gärningar eller att han varit medveten om det konkreta innehållet i dessa gärningar. Efter attriksåklagaren överklagat ändrar HD nu hovrättens dom och dömer den tilltalade för medhjälp till grovt skattebrott. När det gäller skattebrott av det slag som målet avser räcker det enligt HD att uppsåtet omfattar att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift skall undandras det allmänna. Däremot krävs inte att uppsåtet omfattar vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet, eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Inte heller bör det ställas krav på att uppsåtet täcker sådana omständigheter som i vilket bolag skatteundandragandet sker eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

Tidskriften Påtalat nr 1/07 har som tema "Hoten mot rättsstaten".

Påtalat är namnet på Åklagarmyndighetens tidskrift. Tidskriften skickas bland annat ut till drygt 6 000 aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och till media. Nummer 1/07 har temat "Hotet mot rättsstaten". Ur innehållet: Hoten blev allvarSamarbete för bättre säkerhetUng och tryggAllt större beslag av barnpornografiPolisen som blev åklagare För ett eget tryckt exemplar av tidningen, kontakta webbredaktionen.

En sammanställning av domar

Den 30 mars 2007 meddelade Högsta domstolen en dom angående straffmätning vid mord. Domen innebar en kursändring. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, beslutade under våren 2007 att granska morddomar som lett till fängelsestraff och som meddelats efter Högsta domstolens avgörande. Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom domarna och sammanställt dem i denna rättspromemoria. Syftet har varit att granska domstolarnas straffmätning för att få vägledning om vilka fall som anses som de allvarligaste.

Riksåklagaren skriver i Svenska Dagbladet om de åtgärder som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

En ny överåklagartjänst med ansvar för bekämpning av den organiserade brottsligheten samt särskilt avdelade polisresurser är några av de åtgärder som krävs, menar riksåklagare Fredrik Wersäll.

Ytterdörren på en åklagares bostad i Trollhättan sprängdes sönder i morse. Hon var inte hemma och skadades därför inte.

- Varje attentat mot åklagare är givetvis oerhört allvarligt och ett hot mot rättssamhället och demokratin. Jag kommer nu att själv åka till Göteborg för att dels informera mig om läget, dels ge stöd tillåklagaren och övrig personal vid Uddevallakammaren, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Riksåklagaren kommer atthålla en presskonferens i Göteborg under tisdagen.Besked om exakt tidpunkt kommer snarast möjligt.

Riksåklagaren och Polismyndigheten i Västra Götaland håller presskonferens kl. 15.30 i Göteborg.

Med anledning av dagens händelse i Trollhättan och den senaste tidens utveckling vad gäller systemhotande kriminalitet hålls en presskonferens. Den äger rumpå Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg idag den 20 november kl. 15.30. Närvarande är riksåklagare Fredrik Wersäll, länspolismästare Krister Jacobsson och polismästare Klas Friberg.

En fastighetsägare dömdes till fängelse i ett år för att ha begärt ersättning för överlåtelse av hyresrätter vid fyra tillfällen.

RÅ har lämnat in en svarsskrivelse till Högsta domstolen när det gäller vilken påföljd fastighetsägaren ska ha. Skrivelsen innehåller också allmänna uttalanden om straffvärde och straffmätning, bl.a. frågan om betydelsen av den tid som gått sedan brotten begicks.

I domarna behandlar HD på nytt förutsättningarna för att yttranden ska anses utgöra hets mot folkgrupp.

I den ena domen där RÅ var motpart tar HD också upp frågan om brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor och hur det brottet förhåller sig till brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp och medverkan till sådant brott.

Förundersökning har i dag inletts mot statssekreteraren Ulrica Schenström för misstänkt mutbrott och mot TV4-reportern Anders Pihlblad för misstänkt bestickning i samband med ett krogbesök i Stockholm i oktober 2007.

Åtal har idag väckts för vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada med anledning av bussolyckan den 27 februari 2007 på länsväg 288 i Uppsala län då sex personer avled och ett stort antal personer skadades. Den 22-åriga busschauffören som fram-förde bussen i riktning mot Öregrund åtalas för brotten och har i förhör uppgett att hon saknar minnesbilder från händelsen.

Hovrätten dömde en man för medhjälp till bokföringsbrott till villkorlig dom och böter. Mannen skötte bokföringen åt en företagare som bedrev korvförsäljning från en mobil kiosk.

Frågan i målet är om mannen haft uppsåt i förhållande till brister i företagarens bokföring. Under ett par års tid hade inga verifikationer upprättatsom försäljningen. Vidare hade försäljningsintäkter på avsevärda belopp inte bokförts.

Kammaråklagare Malin Palmgren ger en kort kommentar om dagens medieuppgifter.

Med anledning av dagens uppgifter i media kring utredningen om Trond Sefastsson,gör kammaråklagare Malin Palmgren följande uttalande: - Vi befinner oss i inledningsskedet av en förundersökning. För att inte försvåra utredningsarbetet eller påverka utredningen på annat sätt, kan jag för närvarande inte berätta om eller kommentera de utredningsåtgärder som har vidtagits.

I juni 2007 beviljade Högsta domstolen resning för en man som dömts till ett långvarigt fängelsestraff för sexuella övergrepp. Göta hovrätt har, efter den nya rättegången, åter dömt mannen i enlighet med den tidigare domen.

I en promemoriaredovisar Jörgen Almblad, överåklagare med ansvar för resningsärenden, några aspekter av ärendet.

Enligt riksåklagaren utgör de dömda personernas beteende ett så allvarligt hot mot samhällsintressena att de bör utvisas, trots att de är EU-medborgare.

Hovrätten dömde två rumänska medborgare för grov stöld och försök till grov stöld (fickstölder). Samtidigt upphävdes tingsrättens förordnanden om utvisning. I domen tolkar hovrätten de svenska bestämmelserna om utvisning i ljuset av det EG-rättsliga så kallade rörlighetsdirektivet och finner att brottsligheten inte kan anses utgöra ett så allvarligt hot mot samhället så att utvisning kan ske enligt direktivet. Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom när det gäller utvisningsfrågan. Enligt RÅ utgör de tilltalades personliga beteende ett tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse för att utvisning ska kunna ske.

Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har utvärderat hanteringen av bidragsbedrägerier inom socialförsäkringen.

Resultaten visar att antalet anmälningar ökat kraftigt, att fler personer åtalats och att kvaliteten på anmälningarna blivit bättre. Samtidigt krävs fortsatta gemensamma ansträngningar för att få ännu högre kvalitet i anmälningarna. Den 12 september 2007 överlämnas en rapport till justitiedepartementet och socialdepartementet. Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag att utvärdera myndigheternas arbete för att bekämpa bidragsbedrägerier. Myndigheterna konstaterar att fokus på bidragsbrotten har ökat och att en fortsatt prioritet är nödvändig. Utvärderingen utgör ett avstamp för det fortsatta utvecklingsarbetet. I en gemensam handlingsplan har myndigheterna beslutat: -att åklagare tillsvidare bör fortsätta att vara förundersökningsledare, -att arbetssättet med särskilt utsedda handläggare bör utvecklas ytterligare, -och att gemensamma åtgärder krävs för att kvaliteten i anmälningarna ska fortsätta öka. Statistik Januari - juni 2005 anmäldes 817 misstänkta bidragsbrott till åklagare. Samma period 2007 var antalet anmälningar 5 485 st.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen utser särskilda enheter för att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Rikspolisstyrelsen har beslutat att inrätta en specialenhet inom polisen som ska utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.På motsvarande sätt har Åklagarmyndigheten utsett fyra särskilda åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Till grund för beslutet ligger en förstudie som gjorts gemensamt av Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsenoch Migrationsverket. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan mellan de tre myndigheterna. Liknande specialenheter finns i till exempel Holland, Norge och Danmark.

Sedan den första september 2007 gäller en ny organisation för de allmänna åklagarkamrarna i Malmö. Det som tidigare varit tre kammare har nu blivit två.

1:a och 3:e åklagarkamrarna i Malmö har slagits ihop och bildar Malmö åklagarkammare. Den tidigare 2:a kammaren i Malmö heter numera Södra Skånes åklagarkammare. Kontaktuppgifter finns under fliken "kontakt / allmänna åklagarkammare".

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. RÅ:s uppfattning är att det är möjligt, även om den eller de som filmats får reda på det först efter själva filmningen.

I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning.

Den tilltalade har utvisats efter att ha begått bl.a. grov misshandel mot tidigare sambo och ett av de två gemensamma barnen.

Frågan är om utvisning skall underlåtas med hänsyn till barnperspektivet. RÅ motsätter sig ändring och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar tillsammans med bl.a. Utvecklingscentrum Umeå en temadag om brottsofferfrågor.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar för sjätte gången en temadag om angelägna brottsofferfrågor i samverkan med Umeå universitet, Landstinget och Länsstyrelsen i Västerbotten samt Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Umeå. Denna gång vill man problematisera ansvaret för våldets offer samt visa på att ansvarstagande tillsammans med kompetens och metodutveckling har skapat ett antal goda exempel på verksamheter som lyckats sätta brottsoffret i fokus. Föreläsare blir professorn i statsvetenskap Maud Eduards om sin kommande bok "Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor", tandläkaren Kristina Palm, specialist i barn- och ungdomstandvård (pedodonti) om "Tandvårdens ansvar för barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp eller annat våld", socionomen Ann Hellströmer om Stödcentrum för unga brottsoffer, Anders Stolpe från Länskriminalpolisen i Västra Götaland om problematiken med "drink spiking" dvs. att drycker i lönndom spetsas med narkotika för att försätta offer i vanmakt inför våldtäkt, rån eller andra brott, representanter för Rinkebys Kvinnofridsteam samt representanter för Våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm om sina respektive verksamheter. Dessutom kommer de nya satsningar som sker på ett Samarbetscentrum mot våld i Västerbotten att presenteras. Deltagandet kräver anmälan, men är kostnadsfritt om man kommer.