Polis och åklagare vill gärna komma i kontakt med personer som kan lämna ytterligare upplysningar.

Jourdomstolen i Flemingsberg häktade på söndagentvå personer, en man och en kvinna i 30-årsåldern, på sannolika skäl misstänkta för två fall av djurplågeri, ett fall av bedrägeri samt ett fall av grovt narkotikabrott. Gärningarna kan komma att leda till mångåriga fängelsestraff. Samtliga gärningar har utspelat sig i södra delarna av Stockholms län. Båda djurplågerifallen gäller hundar av rasen Amstaff. I det första djurplågerifallet har kroppen av den döda hunden anträffats i Skärholmen den 18 maj 2012 med mycket svåra skador. Det andra djurplågerifallet gäller en liten valp med ljusbrun päls med vita tecken. - Tack vare ytterligare förhörsuppgifter har vi nu kunnat fastställa att valpen misshandlats och slutligen styckats i mitten av juni 2012. Denna valp var omkring tio veckor gammal när den blev ihjälslagen, säger kammaråklagare Jakob Holmberg. Teknisk bevisning är säkrad i ärendet. Båda uppfödarna är nu identifierade och förhörda i utredningen. - Av utredningen framgår nu även att de två misstänkta personerna har försökt att införskaffa ytterligare hundar. Vi vill gärna komma i kontakt med de personer som har ytterligare upplysningar att lämna om detta. - Vi är övertygade om att det finns flera personer som har viktiga upplysningar att lämna i djurplågeriutredningarna och därför uppmanar vi nu de som vet något eller som har hört eller sett något att vända sig till antingen utredaren hos Söderortspolisen, polisassistent Elin Franzén, eller till förundersökningsledaren på Söderorts åklagarkammare, kammaråklagare Jakob Holmberg.

Det var efter en lyckad IP-spårning som polisen, efter beslut av åklagare, gjorde husrannsakan hemma hos mannen i en lägenhet i centrala Uppsala den 7 februari 2012.

26-årig man åtalas för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott I hans datorer och i hans mobiltelefon hittades en stor mängd barnpornografiska bilder och filmer samt bevisning om mycket omfattande kontakter med unga flickor, huvudsakligen i åldrarna 10 till 13 år. Mannen, som förnekar brott, har suttit häktad sedan den 10 februari. När kammaråklagarna Pontus Melander och Thomas Bälter Nordenman i dag, efter den drygt sex månader långa utredningen, väcker åtal skriver de i stämningsansökan att brottet ska anses som grovt. - Det rör sig om ett systematiskt och hänsynslöst utnyttjande av unga flickor och filmer där barn utsätts för särskild hänsynslös behandling, säger Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala. Flera av flickorna har mått mycket dåligt över att de på filmerna har trott sig bevittna övergrepp mot mannens egna barn. Brotten har skett i Uppsala under åren 2009-2012 mot ett sextiotal flickor bosatta runtom i landet. Rättegången, som beräknas pågå i 20 dagar, inleds i Uppsala tingsrätt torsdagen den 16 augusti.

En sammanfattande redogörelse av åklagarnas arbete med resningsärendena.

I en polisanmälan från 2008 gjorde två personer gällande att en åklagare och en kriminalinspektör hade gjort sig skyldiga till brott i tjänsten i samband med förundersökningarna och rättegångarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall. I det sammanhanget begärdes också att Åklagarmyndigheten skulle granska handläggningen av ärendena för att ta ställning till om det fanns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren överlämnade den 16 februari 2009 frågan om att initiera ett resningsförfarande till Riksenheten för polismål. Samtidigt beslutade riksåklagaren att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel eller annat brott, och konstaterade att någon särskild tillsyn inte var aktuell i ärendet. De närmare skälen för riksåklagarens ställningstaganden framgår av beslutet. Riksenheten för polismål har sedan dess handlagt de resningsansökningar, sammanlagt fyra stycken, som Sture Bergwall lämnat in. I samtliga dessa fyra fall har åklagarna tillstyrkt resning. I juni 2012 ansökte tf chefsåklagaren Bengt Landahl respektive chefsåklagaren Kristian Augustsson om resning till förmån för Sture Bergwall när det gäller en dom från Piteå tingsrätt i november 1994 samt en dom från Gällivare tingsrätt i januari 1996. Därmed hade samtliga domar mot Sture Bergwall för mord blivit föremål för begäran om resning. Dåvarande chefen för Riksenheten för polismål överåklagaren Björn Ericson redovisade den 14 maj 2012 till riksåklagaren sina synpunkter och iakttagelser med anledning av uppdraget. Riksåklagaren har ännu inte tagit ställning till om de iakttagelser som Björn Ericsson har redovisat eller om det som i övrigt har framkommit vid handläggningen av de aktuella ärendena bör föranleda någon ytterligare åtgärd.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt sexton tilltalade i det s.k. Södertäljenätverket till långa fängelsestraff.

Sexton tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år och sex månader. Två unga tilltalade döms till sluten ungdomsvård ett år och fyra månader respektive två år. Två tilltalade har frikänts. -Vi ser positivt på domen och tror att den delvis kommer att förhindra fortsatt utveckling av den grova organiserade brottsligheten i Södertälje, säger chefsåklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det är tillfredsställande att tingsrätten på många sätt har gått på vår linje bland annat vad gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. -Den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet har haft stor betydelse för att vi nu får se fällande domar, säger kammaråklagare Björn Frithiof. Detta är förstås ett viktigt steg på vägen i den insats som pågår i Södertälje. -Operativa rådet har inneburit att beslut om resurser och uthållighet i utredningsarbetet kunnat fattas gemensamt av flera myndigheter. Det är en stor fördel i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. BakgrundDet var i november 2011 som stämningsansökan lämnades in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer ingående i ett kriminellt nätverk. Under tiden som rättegången har pågått har ytterligaretre personer åtalats för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Insatsen mot det kriminella nätverket påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. Under förundersökningen har det hållits cirka 1 000 förhör, ett stort antal telefonavlyssningar har genomförts och utredningen i sin helhet upptar 54 A4-pärmar. Denna rättegång har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Huvudförhandlingen pågick under totalt 62 rättegångsdagar.

I dag meddelar tingsrätten i Södertälje dom i målet, vilket bl.a. omfattar tre mord.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Frithiof på Internationella åklagarkammaren i Stockholm kommer att vara tillgängliga för kommentarer om domen i dag 1/8 kl 15.00-17.00.

Igår kväll klockan 20.15 hämtade polisen in en person, som befann sig i närheten av Ullevi, till förhör med anledning av misstänkta bedrägerier i samband med försäljningen av biljetter till en konsert i Göteborg i helgen.

Personen är VD för ett bolag som säljer biljetter. Åklagaren har fått in en anmälan mot personen men räknar med att det kommer in fler anmälningar. Strax före klockan 23 i går anhölls personen på sannolika skäl misstänkt för bedrägeri, dvs den starkare misstankegraden. Idag lämnade åklagaren in en begäran om offentlig försvarare för den misstänkte och tingsrätten har utsett advokat Edip Samuelsson till försvarare. Den misstänkte förnekar brott.Ansvarig åklagare kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer i detta skede av utredningen.

Malmö tingsrätt har i dag meddelat beslut om den fortsatta handläggningen av målet mot den misstänkte serieskytten. Beslutet innebär bland annat att han ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning och kvarbli i häktet.

Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö delar tingsrättens bedömning att serieskytten skaöverlämnas till enrättspsykiatrisk undersökning. I övrigt vill åklagaren inte uttala sig ytterligare innan domen har kommit från tingsrätten. Enligt tingsrätten beräknas dom meddelas i september.

Tisdag den 17 juli blir sista förhandlingsdag i Malmö tingsrätt där förhandlingar pågått i ärendet mot en misstänkt serieskytt i Malmö.

Åtalet omfattar tre mord, tolv mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak samt två fall av skadegörelse. Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. Åklagarna och målsägandebiträdena pläderarunder måndagen och försvararna under tisdagen. Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren i Malmö kommer att finnas tillgänglig iMalmö tingsrättför kommentarer omedelbart efter förhandlingens avslutande den 17 juli.

Idag väcks åtal mot en före detta bankchef i Handelsbanken för grov trolöshet mot huvudman samt mot ytterligare fem personer för anstiftan eller medhjälp till bankchefens brott.

Enligt åtalet ska mannen ha förorsakat Handelsbanken betydande ekonomisk skada. Enligt åtalet har mannen beviljat lån på omkring 105 000 000 kr till privatpersoner och företag och använt falska säkerheter för lånen. Ett flertal personuppgifter har använts för att upprätta låne- och pantsättningshandlingar i syfte att dölja de personer och företag som varit faktiska mottagare av utbetalda lån. Flertalet låntagare har inte mottagit några utbetalningar av lån utan merparten av pengarna har istället gått till en företagsgrupp i Gävleborgs län. -Utredningen i det här målet omfattar omkring 1600 sidor och har pågått sedan september 2011. Det är betydande belopp som förekommer i utredningen och personerna som nu åtalas har agerat på ett sådant sätt att det inneburit synnerligen kännbar ekonomisk och organisatorisk skada för banken. Personerna som nu åtalas i det här ärendet har bidragit till att fylla på kassorna i en företagsgrupp som befunnit sig i en akut likviditetskris och som samtidigt saknat belåningsbar egendom, säger kammaråklagare Hans Ihrman på Riksenheten mot korruption i Åklagarmyndigheten.

vSvar har lämnats på betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13)

Åklagarmyndigheten tillstyrker att polisen omorganiseras enligt de linjer som utredningen föreslår,dvs. bland annat attRikspolisstyrelsen, SKL och de 21 länsmyndigheterna skulle föras samman till en myndighet. I remissvaret framhåller Åklagarmyndigheten att det fortsatta arbetet bland annat måste säkerställa att det finns tillräckliga utredningsresurser. Vidare att tillsyns- och internutrednings-verksamheten anpassas så att den inte strider mot den grundläggande ansvarsfördelningen mellan rättsväsendets aktörer och mot åklagarens roll som förundersökningsledare.

Göta hovrätt fastställer tingsrättens dom om fängelsestraff för sju män för grov våldtäkt på ett asylboende.

- Jag är nöjd med domen, i synnerhet med att hovrätten inte ser något hinder att pröva frågan om ansvar för medgärningsmannaskap, säger kammaråklagare Gunnar Brodin. För två av männen skärptes domen, genom att de döms för två fall av grov våldtäkt, varav ett fall där de hållit fast kvinnan medan en tredje man tvingade sig på henne - så kallat medgärningsmannaskap. I tingsrätten dömdes de för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt. Hovrätten fastställer fängelsestraffen, mellan 4,5 och 6,5 år, samt utvisning för samtliga. Skadeståndet till kvinnan höjdes från 475 000 kr till 575 000 kr.

Idag hölls häktningsförhandlingar i Göteborg mot tre personer som tidigare i veckan anhölls för bråket på Sahlgrenska sjukhuset i onsdags. Samtliga tre personer häktades.

-En person häktades på sannolika skäl misstänkt för försök till mord och två personer häktadespå sannolika skäl misstänkta för grov misshandel. Åtal ska vara väckt senast den 13 juli. Samtliga tre häktade nekar till brott. Beträffande utredningsläget finnsför tillfälletinget mer att säga än att vi kommer att fortsätta med vidare förhör, säger kammaråklagare Ulrika Åberg.

Idag kom tingsrättens dom mot de två män som åtalats för grovt rån och mord på ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober 2011. De två åtalade männen döms båda till livstid för mord.

- Tingsrätten är enig i sin dom och har i stora drag gått på vår linje och dömt de misstänkta för mord till livstids fängelse och därefter livstids utvisning. Tingsrätten anser dock inte att det med tillräcklig säkerhet är bevisat att kassaskåpet försvann under just morddagen och har därför frikänt de åtalade avseende grovt rån. I den delen överväger vi nu från åklagarsidan att överklaga domen, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Kammaråklagare Daniel Larson är tillgänglig för kommentarer från kl. 13 i dag onsdag den 27 juni.

Alingsås tingsrätt meddelar dom klockan 11 i dag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar årligen en rapport till regeringen om tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel. Årets redovisning visar att användningen av ökat jämfört med föregående år.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar till regeringen varje år en redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning av grova brott. Årets redovisning visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökat jämfört med föregående år. Ökningen avser framförallt hemlig teleavlyssning och teleövervakning. Antalet avlyssnade och övervakade personer har ökat med 17 procent, från 1 744 till 2 040 personer under 2011 jämfört med året innan. Antalet förundersökningar har också ökat. Ökningen var 22 procent under 2011. Ökningen är bland annat ett resultat av att brottsligheten blir allt mer organiserad och internationell vilket ställer större krav på metoder för att kunna utreda denna typ av brottslighet. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna. Relationen mellan antalet personer och nyttan - effektiviteten av tvångsmedlet - är också ett viktigt mått. Åklagarna bedömt att avseende 72 procent av de misstänkta har det hemliga tvångsmedlet varit till nytta för utredningen. Brottslighetens art Tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelas framför allt i förundersökningar om narkotikabrott. Ungefär 75 procent av tillstånden till hemlig teleavlyssning och 69 procent av tillstånden till hemlig kameraövervakning har avsett den typen av brott. När det gäller hemlig teleövervakning är det istället tillgreppsbrotten som i de flesta fall, 37 procent, ligger till grund för användningen. Antalet tillstånd Antalet tillstånd handlar tillstörsta del om hemlig telefonavlyssning. Dessa tillstånd är ett resultat av det användarmönster som de misstänkta har när det gäller telefoner. För att minska möjligheterna till spårning använder sig gärningsmännen t.ex. av oregistrerade kontantkort som byts ut frekvent. Ju oftare ett byte sker desto fler teleadresser måste avlyssnas vilket medför fler tillstånd. Av redovisningen framgår att antalet tillstånd ökat i antal med 736. Denna ökning kan till stor del förklaras av den förändring av redovisningen som skett i samband med övergången till ett elektroniskt diarieföringssystem. Ett tillstånd i detta sammanhang avser endast en misstänkt och en teleadress. Tidigare kunde ett tillstånd avse flera teleadresser.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om uppgifterna om att Assange ska ha sökt asyl i Ecuador

En eventuell sådan ansökan har inget att göra med den svenska brottsutredningen.

Chefsåklagare Kristian Augustsson har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1996 av Gällivare tingsrätt dömdes för mord på två personer.adfd

- Den genomgång som gjorts visar bland annatpå att tingsrätten vid sin dom inte haft tillräcklig information om hur Bergwalls uppgifter växlat och förändrats under utredningens gång eller om vilken information utifrån han haft eller kunnat ta del av. - Man kan precis som tidigare,i belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som hittills beviljats, ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig säger chefsåklagare Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål. Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) dömdes 1996 för mord på två människor, i det fall som i allmänhet kommit att kallas"tältmorden" i Appojaure 1984.

Högsta domstolen ogillar åtalet i sin helhet, eftersom bilderna föreställer fantasifigurer.

HD-dom i det så kallade mangamålet I tingsrätten och hovrätten dömdes en person för barnpornografibrott till dagsböter för att ha innehaft 39 stycken barnpornografiska teckningar, flertalet så kallademangateckningar. Högsta domstolen har i en dom ogillat åtalet i sin helhet. Enligt HD är bilderna pornografiska och föreställer barn, menför 38 av bilderna rör det sig om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn. Att straffbelägga innehav av sådana bilder strider mot informations- och yttrandefriheten som finns i den svenska grundlagen. Straffbestämmelsen om barnpornografibrott kan därför inte anses omfatta sådana bilder ochåtalet ogillas. En av de 39 bilderna bedöms som verklighetstrogen och omfattas därför, enligt HD, av straffbestämmelsen om barnpornografibrott. HD ansåg dock att innehavet av denna bild var försvarligt, varför åtalet ogillades även när det gäller den bilden. Riksåklagarens kommentar: - Högsta domstolen har nu för första gången prövat hur bestämmelserna om barnpornografibrott ska tolkas när det gäller tecknade bilder. - Mangaserier förekommer numera även i Sverige i relativt stor omfattning. HD:s dom är av vikt för ledning av rättstillämpningen, eftersom det i domen slås fast att tecknade barnpornografiska mangabilder som föreställer fantasifigurer inte ska omfattas av den svenska straffbestämmelsen om barnpornografibrott. - HD:s dom har också betydelse för rättstillämpningen genom att det nu får anses klarlagt att barnpornografiska teckningar som är verklighetstrogna omfattas av förbudet mot att inneha barnpornografi.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har beslutat att inte ta upp Assanges ärende på nytt. Det betyder att beslutet att han ska överlämnas till Sverige står fast.

Domstolen har också beslutat att överlämnandeperioden inte ska börja gälla förrän 14 dagar från i dag. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange därefter inom tio dagar föras till Sverige. Det är kriminalvården som ansvarar för transporten till Sverige samt för hans förvar i Sverige. Kriminalvården ger ingen information om transporter eller i vilket häkte som intagna personer finns. Under hans vistelse på häktet kommer han att ha möjlighet att ha kontakter med omvärlden, under de förutsättningar som häktets säkerhets- och ordningsregler ger. Han är häktad på grund av flyktfara och kommer därför inte att ha några restriktioner som begränsar hans rätt att exempelvis att se TV, läsa tidningar eller umgås med andra intagna. När Assange kommer till Sverige kommer Stockholms tingsrätt att hålla en häktningsförhandling. Förhandlingen ska, enligt svensk lag, hållas inom fyra dygn från det att Assange anlänt hit. Vid förhandlingen ska domstolen pröva om han ska vara fortsatt häktad. Domstolens beslut kan överklagas. Förhör kommer att hållas med Assange när han kommer till Sverige. Åklagaren kan inte lämna några upplysningar om planeringen för förhöret eller om eventuella andra utredningsåtgärder. Skälet är att det kan störa utredningen eller skada de personer som berörs av den. Sedan i december 2010 har Julian Assange varit häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt, mindre grovt brott. Information från åklagaren Efter häktningsförhandlingen kommer den ansvariga åklagaren, överåklagare Marianne Ny, att hålla en presskonferens. Information om tid och plats kommer senare.

Kammaråklagare Ulrika Rogland väckte i dag åtal mot en 46-årig man i Malmö, som misstänks för att i vintras ha knivmördat sin f d sambo

Mordet skedde på öppen gata framför mannens och kvinnans gemensamma barn och 46-åringen åtalas även för olaga hot mot de minderåriga barnen. -Barnen är inte bara vittnen utan även brottsoffer, säger Ulrika Rogland. Hotet mot barnen är grovt eftersom de har hotats med bajonett och eftersom mannen angripit deras mamma som var deras skyddsgarant och trygghet.