Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.