Vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell, Åklagarkammaren i Uddevalla,är sedan klockan 15.15 idag förundersökningsledare för utredningen om skolattacken i Trollhättan. Kammaråklagare Carina Gustafsson kommer också delta i förundersökningen.

En person är sedan tidigare gripen och sedan klockan 15.15 även anhållen i sin frånvaro eftersom han ligger skadad på sjukhus. Utredningen kommer nu att gå vidare tillsammans med polisen och åklagarna kan inte i detta läge lämna någon ytterligare information. Presstjänsten010-562 50 20

Den 23 oktober lämnar vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm in stämningsansökan i Kinnekulleärendet till Skaraborgs tingsrätt. En 35-årig man misstänks för mordet på en ung flicka.

I samband med detta hålls en presskonferens i polishuset i Skövde där förundersökningen delas ut på en cd-skiva till de reportrar som har föranmält att de vill ta del av den. Stämningsansökan kommer tillhandahållas på plats. Vid presskonferensen deltar förutom vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm även Lars Johansson, kommissarie vid grova brott i Skövde. Var: Polishuset i Skövde. Samling i receptionen klockan 10.45 När: Fredagen den 23 oktober. Presskonferensen startar klockan 11.00 Hur: Anmäl deltagande och om du vill ha förundersökningsprotokollet senast torsdagen den 22 oktober kl 14.00 till [email protected]. Ett exemplar delas ut per redaktion. Observera att innehållet på cd-skivan inte får skickas via e-post utan bara kan delas ut fysiskt alternativt skickas i brev. Kontakt för frågor om presskonferensen Jan Strannegård Kommunikatör Polisområde Skaraborg Tel: 010-56527 27 [email protected] Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Såväl tingsrätten som hovrätten fann det utrett att den tilltalade i egenskap av företrädare för ett aktiebolag i bolagets skattedeklarationer uppsåtligen vid nio tillfällen under år 2011 lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket och att det till följd härav förelegat fara för att skatt (avgift) skulle undandras det allmänna med sammanlagt 95469 kr.

Enligt domstolarna utgjorde vardera oriktig skattedeklaration ett brott. Eftersom den undandragna skatten (avgiften) vid varje gärningstillfälle inte ens var i närheten av det för år 2011 gällande prisbasbeloppet om 42800 kr fann domstolarna - trots att det var utrett att gärningarna begåtts systematiskt och med ett skatteundandragande syfte - att gärningarna skulle bedömas som skatteförseelse. Då åklagaren uppgett att åtal för skatteförseelse inte var påkallat av särskilda skäl skulle åtalet ogillas. Hovrätten antecknade i sin dom att gärningarna dessutom var preskriberade. Enligt riksåklagaren och Ekobrottsmyndigheten är det av intresse ur prejudikatsynpunkt att Högsta domstolen klargör hur gränsdragningen mellan skattebrott (2 § skattebrottslagen [1971:69]) och skatteförseelse (3 § samma lag) ska göras vid upprepad brottslighet, där gärningarna sedda var och en för sig hade varit att bedöma som skatteförseelse. Kontakt Byråchef My Hedström010-562 50 27 Presstjänsten010-562 50 20

Åtal har i dag väckts mot 17 personer i ett ärende om felaktigt utbetalda ersättningar till föreningar och privatpersoner från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Brottsrubriceringarna är grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott och urkundsförfalskning, grovt brott. Enligt åtalet har medvetet felaktiga uppgifter till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inneburit att sammanlagt sex miljoner kronor i bidrag betalats ut till 14 enskilda personer och tre ideella föreningar sedan år 2012. Tre företrädare för föreningarna åtalas, varav en på samtliga 17 punkter, liksom de 14 bidragstagarna. - Personerna har påståtts arbeta för föreningarna, vilket utredningen visar att de inte har gjort. Arbetsförmedlingen har blivit lurad när man beslutat om stöd och pengarna skulle alltså aldrig ha betalats ut, säger kammaråklagare Eva Wintzell. De stödformer som är aktuella i åtalet är lönebidrag/trygghetsanställning, nystartsjobb och sysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin. En ideell förening kan få stöd från Arbetsförmedlingen om föreningen har stadgar, styrelse och har fått ett organisationsnummer från Skatteverket. Två av föreningarna har skapats genom att man upprättat falska dokument som man skickat in till Skatteverket. Därigenom har föreningarna fått det organisationsnummer som är nödvändigt för att kunna få bidrag. Åtalet omfattar därför också urkundsförfalskning. - Brotten är grova eftersom man satt detta i system, det pågått under en längre tid och det handlar om höga belopp. Dessutom är det ett angrepp på trygghetssystemet och därmed särskilt allvarligt, säger Eva Wintzell. Kontakt Kammaråklagare Eva Wintzell 010-562 54 60 Kammaråklagare Isabelle Bjursten 010-562 55 45 Tillgängliga på telefon kl. 10-12 onsdag den 21 oktober. Presstjänsten 010-562 50 20

Medieåklagare är åklagare som har åtagit sig att vara särskilt tillgängliga för media. De kan ge fakta och förklara sammanhang, utifrån sin egen erfarenhet som åklagare.

Åklagarmyndigheten får ofta önskemål från media om åklagare som kan uttala sig som experter i olika sammanhang. För att kunna tillgodose detta behov på ett bättre sätt inrättas nu en försöksverksamhet med medieåklagare. Medieåklagarna är 16 erfarna åklagare från hela landet som utifrån sin erfarenhet från operativt åklagararbete kan informera om hur åklagare arbetar, förklara åklagarens roll i olika sammanhang och berätta om utmaningar i olika typer av brottsutredningar. Medieåklagarna uttalar sig inte om andra åklagares ärenden. De ska heller inte ersätta presstjänsten eller olika expertfunktioner, såsom Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, utan ska ses som ytterligare en möjlighet för media att få åklagarperspektivet i olika frågor. Länk till sida på www.aklagare.se om medieåklagarna. Presstjänsten010-562 50 20

Åtal i Kinnekulleärendet kommer preliminärt att kunna väckas fredag den 23 oktober.

Besked om definitivt datum kommer så snart det är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20

En person sitter anhållen misstänkt för mord efter en händelse i Vallåkra utanför Helsingborg.

Gripandet av den misstänkte mannen skedde på onsdagskvällen, den 14 oktober. Inledande förhör kommer att hållas med honom så snart som möjligt. Mannen anhölls av jouråklagare klockan 05.21 på torsdagsmorgonen och är delgiven misstanke om mord, sannolika skäl, i två fall. Den misstänkte har förordnats en offentlig försvarare av Helsingborgs tingsrätt. Polisens tekniker har arbetat på brottsplatsen under natten och avslutade sitt arbete under torsdagsförmiddagen. Polis och åklagare kommeri dagsläget inte att gå in på hur offren bragts om livet. Nu fortsätter utredningen. På grund av förundersökningssekretess kan ytterligare information om ärendet i nuläget inte lämnas från åklagaren. Presstjänsten010-562 50 20

Två personer har i dag åtalats vid Solna tingsrätt misstänkta för grovt rån alternativt medhjälp till grovt rån. Rånet skedde den 24 maj i år i en guldsmedsbutik i Kista galleria.

Vid rånet stals varor till ett värde av cirka 500000 kronor. Ett skarpladdat vapen avfyrades inne i butiken och en butiksanställd fick även vapnet riktat mot sitt huvud när han låg ned på golvet. Två personer åtalas nu för inblandning i rånet, minst sju ytterligare personer har dock varit inblandade, varav en är avliden. - Bevisningen mot de två åtalade personerna består bland annat av teknisk bevisning, telefonanalys och övervakningsfilmer. Som bevisning åberopar jag också fotografier som lämnats ut från Aftonbladet efter en rättsprocess där frågan om husrannsakan hos tidningen för att få del av fotografierna prövades av Högsta domstolen, säger kammaråklagare Tobias Kudrén. Fotografierna visar enligt åklagarens uppfattning personer som kastat ut så kallade fotanglar i en rondell i anslutning till rånet. Kammaråklagare Tobias Kudrén vid Västerorts åklagarkammare finns tillgänglig för media i dag, torsdag den 15 oktober mellan klockan 12.00-14.30. Solna tingsrätts målnummer: B 4209-15 Kammaråklagare Tobias KudrénVästerorts åklagarkammare i Stockholm010-562 52 09 Presstjänsten010-562 50 20

I morgon fredag den 16 oktober lämnar vice chefsåklagare Eva Morén in åtalet för de två morden på Ikea i Västerås i augusti. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Polisen in till en presskonferens.

När: Fredag den 16 oktober, klockan 11.00. Media samlas utanför polishuset och släpps in kl. 10.45. Vänligen var i tid, endast en insläppning sker. Medtag presslegitimation. Var: Polishuset, Västgötegatan 7, Västerås Medverkande: Vice chefsåklagare Eva Morén och lokal polisområdeschef Per Ågren. Även advokat Per-Ingvar Ekblad deltar och finns tillgänglig för intervjuer efteråt. Övrig information Tillfälle för enskilda intervjuer kommer att erbjudas efter presskonferensen. Förundersökningsprotokollet kommer att finnas tillgängligt på cd-skiva, mot betalning. Stämningsansökan delas ut på papper. Salen har ingen wifi eller annan nätverksuppkoppling. Kontakt, frågor om presskonferensen Polisens presskontakt Lisa Sannervik 070-677 01 16 Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har beslutat att släppa de fem personer som suttit anhållna misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse efter en sprängning i Hageby i Norrköping.

Omkring kl. 06.00 på söndagsmorgonen den 11 oktober detonerade en kraftig sprängladdning i stadsdelen Hageby i Norrköping. Strax därefter greps och anhölls fem män som befunnit sig i omedelbar anslutning till det bostadshus som utsattes för sprängningen. Männen anhölls misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse på skälig misstanke, den lägre misstankegraden. - Jag har vid en samlad bedömning ansett att misstankarna inte är tillräckligt starka och konkreta mot någon av männen. Deras roll i händelsen är för närvarande högst oklar och det går för närvarande inte helt att utesluta att syftet med sprängningen kan ha varit riktad mot någon eller några av de tidigare anhållna, säger Torsten Angervåg.Åklagaren beslutade därför i dag kl. 11.00 att frige samtliga fem anhållna. Det finns inte längre någon person som är frihetsberövad i utredningen. Förundersökningen fortsätter och polisen kommer att arbeta vidare med kriminalteknisk undersökning och med att förhöra grannar och vittnen i syfte att söka bevis. Presstjänsten010-562 50 20

Den man som misstänks för mord i Klippan den 3 oktober begärs häktad vid Helsingborgs tingsrätt. Häktningsförhandlingen sker i dag fredag, klockan 16.00.

Åklagaren är tillgänglig för eventuella frågor från massmedia efter förhandlingen. Kammaråklagare Eleonora JohanssonÅklagarkammaren i Helsingborg010-562 68 89 (tillgänglig efter häktningsförhandlingen) Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Magnus Ling är tillgänglig för media efter förhandlingens slut.

Den stora rättegången där 19 personer åtalats för olaga intrång, grovt brott, avslutas i Kalmar tingsrätt i dag den 8 oktober. Kammaråklagare Magnus Ling är tillgänglig för frågor från media direkt efter det att förhandlingen avslutas, vilket beräknas ske vid lunchtid. Han är också tillgänglig på telefon senare under eftermiddagen. Kammaråklagare Magnus Ling010-562 63 63 Tillgänglig kl. 13.00-14.30 torsdag den 8 oktober.

Chefsåklagare Pär Andersson håller pressträff fredag den 9 oktober med anledning av åtal för övergrepp mot barn i Kristianstad.

Den 9 oktober klockan 11 väcker chefsåklagare Pär Andersson åtal mot en man för övergrepp mot ett 20-tal barn. Mannen har varit anställd på flera förskolor i Kristianstads kommun. Med anledning av åtalet bjuder åklagaren in till en pressträff. Tid: fredag den 9 oktober klockan 13.00 Plats: Polishuset i Kristianstad, Östra Kaserngatan 1 Presstjänsten010-562 50 20

En man är i dag gripen och anhållen på sannolika skäl misstänkt för mord på en kvinna i Klippan/Stidsvig den 3 oktober.

Mannen är hörd inledningsvis och kommer att förhöras ytterligare under dagen. Ingen ytterligare information kan lämnas i nuläget. Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagaren ger här en beskrivning av den roll som åklagarna på Riksenheten för säkerhetsmål har, samt redogör övergripande för resursfördelningen inom Åklagarmyndigheten i förhållande till Riksenheten.

Riksenheten för säkerhetsmål, den enhet inom Åklagarmyndigheten som handlägger samtliga mål och ärenden som utreds av Säkerhetspolisen, kommer inom kort att bemannas med en fjärde åklagare.Utökningen från tre till fyra åklagartjänster syftar till att säkra att enheten har tillräckligt med resurser på längre sikt. På olika håll i media och i samhällsdebatten har det på senare tid rests en del frågetecken kring just resursförmågan hos Riksenheten för säkerhetsmål. Mot denna bakgrund vill jag passa på att klarlägga resursfördelningen inom Åklagarmyndigheten och kort beskriva den roll som åklagarna på Riksenheten för säkerhetsmål har. Den 1 oktober 2014 genomgick hela Åklagarmyndigheten en organisationsförändring där den operativa åklagarverksamheten i Sverige delades in i sju geografiska områden och en nationell avdelning. Syftet var bland annat att öka flexibiliteten inom varje område och avdelning, för att bättre och mer effektivt kunna använda myndighetens resurser. Riksenheten för säkerhetsmål ingår i den nationella åklagaravdelningen, tillsammans med Riksenheten mot korruption, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål samt Internationella åklagarkammaren Stockholm. På samtliga dessa enheter arbetar åklagare med en mycket stor kompetens och mångårig erfarenhet. Den nationella åklagaravdelningen har en gemensam budget som överstiger 100 miljoner kronor för 2015. Ingenting har visat att denna budget inte skulle vara tillräcklig. I och med omorganisationen är det nu möjligt att snabbt omfördela resurser inom varje område och vid behov skjuta till åklagarresurser från en annan enhet vid tillfälliga arbetstoppar. Skulle det uppstå behov av att förstärka Riksenheten för säkerhetsmål sker detta genom att särskilt utsedda åklagare från Internationella åklagarkammaren Stockholm tillfälligt knyts till enheten. Denna flexibilitet skapar en trygg grund att stå på och gör att verksamhetens kvalitet kan garanteras även vid en hård arbetsbelastning. Utredningarna på Riksenheten för säkerhetsmål har en särskild karaktär jämfört med ärenden vid vanliga åklagarkammare. Åklagares uppdrag är att leda förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågan och föra talan i domstol. Många ärenden vid Riksenheten för säkerhetsmål - som ofta baseras på underrättelser till Säpo - leder dock till att förundersökning aldrig inleds, och än färre leder till åtal. Poängteras bör också att Säpo, vid sidan om det brottsutredande uppdraget, även har ett viktigt brottsförebyggande uppdrag. I samband med dessa underrättelser har åklagaren en viktig rådgivarfunktion men har i sak ingen beslutanderätt. På Riksenheten för säkerhetsmål arbetar mycket erfarna och kompetenta åklagare som jag har stort förtroende för. Att enheten nu också utökas med en extra åklagare gör att vi får ytterligare kapacitet. Sammanfattningsvis bedömer jag att vår organisation har tillräcklig kompetens och nödvändiga resurser att hantera de ärenden som kommer in till oss från Säpo. Anders PerklevRiksåklagare Presstjänsten010-562 50 20

En man åtalades för grov våldtäkt för att med våld och hot om våld ha utsatt en 15-årig flicka för först ett analt och därefter ett oralt samlag.

Under våldtäkten utsattes flickan för flera sadistiska och förnedrande handlingar. Tingsrätten bedömde våldtäkten som grov våldtäkt, medan hovrätten ansåg att våldtäkten skulle bedömas som våldtäkt av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljden för våldtäkten, och viss annan brottslighet, till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grov våldtäkt till ett väsentligt längre fängelsestraff än det som hovrätten utmätte. Minimistraffet för grov våldtäkt är fängelse i fyra år. Riksåklagarens uppfattning är att den tilltalade, med hänsyn till tillvägagångssättet och målsägandens låga ålder, får anses ha visat särskild hänsynslöshet och råhet. Av särskild betydelse är att det förhållandevis utdragna, smärtsamma och förnedrande övergreppet utfördes mot ett barn som befann sig i ett mycket utsatt läge, ensam med en betydligt äldre man på ett hotellrum långt ifrån den stad där hon var bosatt. Enligt riksåklagaren råder det osäkerhet i rättstillämpningen när det gäller under vilka omständigheter en våldtäkt mot ett barn i åldersgruppen 15-17 år ska bedömas som grov våldtäkt på grund av att gärningsmannen visat särskilt hänsynslöshet och råhet. Riksåklagaren framhåller att våldssex numera är relativt vanligt förekommande i domar och att målsägandena i de fallen ofta är unga och identitetssökande personer, inte sällan med psykiska problem. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. Länk till överklagandet Presstjänsten010-562 50 20

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm har lagt ned förundersökningen för den yngre brodern samt för kvinnan.

För mannen gäller att det inte går att bevisa att han har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt. Även för kvinnan gäller att det inte går att bevisa att hon gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det går heller inte att bevisa att hon haft sådant uppsåt som krävs för att förfarandet ska vara brottsligt. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig på telefon till kl. 11 måndag den 5 oktober.

Kammaråklagare Magnus Ling i Kalmar har väckt åtal mot 19 personer för olaga intrång, grovt brott, för att man tagit sig in på området kring Oskarshamns kärnkraftverk. Rättegången börjar i dag den 5 oktober.

Den beräknas vara avslutad den 7 eller 8 oktober. Magnus Ling kommer att vara tillgänglig för frågor från media efter rättegången. Mer information om tidpunkt för detta kommer senare. Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagare Anders Perklev kommenterar löfte från Ann-Marie Begler om att ta itu med assistansbedrägerier.

Försäkringskassans nya generaldirektör, Ann-Marie Begler, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att åtgärder för att komma till rätta med de omfattande assistansbedrägerierna är en prioriterad uppgift. -- Ann-Marie Beglers löfte är mycket välkommet. Rättsväsendet ska inte belastas av bidragsbrott som Försäkringskassan själv hade kunnat förhindra, säger Anders Perklev. Ärenden om assistansbedrägerier blir ofta mycket omfattande. Tidigare i år avslutades ett ärende från Södertälje, där 35 personer åtalades och 34 dömdes. Rättegångarna i tingsrätten och hovrätten omfattade sammanlagt ca 140 förhandlingsdagar. Utredningstiden var flera år. Kostnaderna, inklusive försvarararvoden, beräknas ha uppgått till ett par hundra miljoner kronor. Presstjänsten010-562 50 20

Åklagarmyndighetens webbplats, www.aklagare.se, har uppdaterats med ny information om ärenden om barn med funktionshinder.

Uppdaterad info om barnärenden Länk till sidan.

I dag tisdag den 29 september hålls häktningsförhandling klockan 14.30 i Norrköpings tingsrätt mot en man som är misstänkt för försök till mord i två fall.

Häktningsförhandling om försök till mord Två män anhölls efter det att två ordningsvakter knivskars i centrala Norrköping natten till söndag den 27 september. Den ene frigavs under söndagen och är numera inte längre misstänkt för något brott. Den andre mannen är fortfarande anhållen misstänkt för försök till mord i två fall och har begärts häktad. Mannen har förhörts i närvaro av sin försvarare. Utredningen fortsätter med ytterligare vittnesförhör och tekniska undersökningar. Efter häktningsförhandlingen finns kammaråklagare Annika Tiensuu tillgänglig utanför förhandlingssalen för eventuella frågor från media. Kammaråklagare Annika Tiensuu 010-562 58 87

Chefsåklagare Håkan Roswall vid Särskilda åklagarkammaren har beslutat att inte inleda förundersökning om vare sig vapenbrott eller tjänstefel mot den person som medförde ett skjutvapen till en konsert i Globen i söndags.

- Jag tagit del av materialet och fattat beslut att inte inleda förundersökning i det här ärendet. Det är okänt om den aktuella personen verkligen är polis. Skulle personen vara polis så är det inträffade ändå inget brott eftersom vapenlagen inte gäller för statens vapen. Inpasseringen vid Globen har inte skett vid myndighetsutövning vilket är grundkravet för att tjänstefel ska kunna föreligga, konstaterar Håkan Roswall. Länk till beslutet (PDF) Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagaren anser att försvårande omständigheter gör att en man bör dömas till livstids fängelse för mord istället för hovrättens tidsbestämda straff.

Riksåklagaren överklagar morddom till Högsta domstolen En man dömdes för mord till fängelse i 17 år och sex månader. Efter en mycket omfattande och brutal misshandel lämnade den tilltalade brottsplatsen för att återvända en tid senare. Han knivskar då målsäganden, som låg försvarslös på marken, två gånger i halsen. Knivskadorna var dödande. De försvårande omständigheterna i fallet gör att riksåklagaren anser att mannen bör dömas till fängelse på livstid. Mordparagrafen ändrades den 1 juli 2014. Syftet med ändringen är att livstids fängelse ska vara "normalpåföljden" när det finns försvårande omständigheter. Enligt riksåklagaren är det av intresse att HD klargör bland annat vilket genomslag olika försvårande omständigheter bör ha när påföljden för mord ska bestämmas. Presstjänsten010-562 50 20

En person har idag häktats av Stockholms tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för människorov genom att ha fört bort en kvinna från Stockholm till en annan plats i landet och därefter hållit henne inspärrad.

Häktad för människorov På grund av förundersökningssekretess kan för närvarande inga ytterligare uppgifter lämnas. Förundersökningsledare är chefsåklagare Peter Claeson vid City åklagarkammare i Stockholm. Chefsåklagare Peter Claesson 010-562 56 16

En person har anhållits och begärts häktad för misstanke om människorov genom att ha fört bort en kvinna från Stockholm till en annan plats i landet och därefter hållit henne inspärrad.

Anhållan för misstänkt människorov På grund av förundersökningssekretess kan för närvarande inga ytterligare uppgifter lämnas. Förundersökningsledare är chefsåklagare Peter Claeson vid City åklagarkammare i Stockholm. 010-562 56 16

Tolv personer har i dag åtalats vid Skaraborgs tingsrätt för inblandning i en omfattande narkotikaverksamhet i regionen. I utredningen har polisen beslagtagit 38 kilo amfetamin och stora mängder annan narkotika.

Brottsrubriceringarna i åtalet är grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott, narkotikabrott, ringa narkotikabrott, penningtvättbrott, olaga hot, brott mot inkassolagen, misshandel, utpressning (grovt brott), medhjälp till grovt narkotikabrott, häleri och dopningsbrott (ringa brott). Fem personer i utredningen har varit häktade sedan i februari. - Det här handlar om grov narkotikabrottslighet i mycket stor skala och med flera inblandande individer. Vi menar i åtalet att de misstänkta personerna har agerat i ett nätverk som frekvent använt sig av metoder som utpressning, våld och hot om våld för att öka sitt inflytande, säger kammaråklagare Jenny Karlsson. Förundersökningen har varit mycket omfattande och bygger på ett långvarigt utredningsarbete, som bland annat ledde fram till att polisen vid ett tillslag kunde beslagta 38 kilo amfetamin, cirka ett kilo kokain, runt ett kilo cannabis och en stor mängd ecstasytabletter. - Inom polisen ser vi redan effekter av arbetet genom en minskad tillgång av den här sortens narkotika både på krogarna och gatan, säger Per Ottosson, kanslichef i polisområde Skaraborg. Som tidigare meddelats håller åklagare och polis en presskonferens i polishuset i Skövde i dag den 17 september klockan 13.00, med anledning av åtalet. Vänligen medtag presslegitimation. Kontakt - efter presskonferensen Kammaråklagare Jenny Karlsson, Åklagarkammaren i Skövde (förundersökningsledare)010-562 72 09 (Tillgänglig i eftermiddag, efter presskonferensen) Kammaråklagare Sofia Karlsson, Åklagarkammaren i Skövde (biträdande åklagare) 010-562 71 97 (Tillgänglig i eftermiddag, efter presskonferensen) Per-Anders Andersson, sektionen för grova brott, polisområde Skaraborg, polisregion Väst 010-565 80 13 (Tillgänglig i eftermiddag, efter presskonferensen) Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20 Polisen, kommunikationsavdelningen väst 010-56 529 28

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm kommer att begära ytterligare två veckors förlängning.

Kinnekulleärendet: senarelagt åtal Skälet är att viss teknisk bevisning fortfarande återstår att få in i utredningen. Ny tidpunkt för åtal är den 7 oktober. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Liselott Herschend har nu väckt åtal mot den man som misstänks för att bland annat ha dödat sin nioåriga dotter i Bålsta den 9 juli.

Åtal för mord mm. i Bålsta Åtalet gäller mord på dottern, genom att ha huggit henne med kniv så att hon avlidit, grov misshandel av mamman genom att hugga henne med kniv i samband med att hon försöker skydda dottern, misshandel av mammans vuxna dotter genom att hugga henne med en matkniv samt försök till misshandel av dennes pojkvän genom att hugga med matkniven mot honom. Mannens inställning är fortfarande att han förnekar brott, dels då han uppger sig sakna minnesbilder från händelsen, dels då han menar att han på grund av psykisk sjukdom saknat uppsåt till gärningarna. Presskonferens kommer att hållas i polishuset i Uppsala kl. 13.00 idag. Efter det finns Liselott Herschend tillgänglig för enskilda intervjuer. Hon kommer inte att svara på frågor om åtalet före presskonferensen. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Liselott Herschend har för avsikt att senast kl. 11.00 på måndag den 14 september väcka åtal mot den man som sitter häktad misstänkt för att bland annat ha dödat sin 9-åriga dotter i Bålsta den 9 juli i år.

Presskonferens om mord i Bålsta Presskonferens kommer att hållas i Polishuset i Uppsala kl. 13.00 i dag måndag den 14 september. Liselott Herschend finns då tillgänglig för frågor och ev. enskilda intervjuer.

Kammaråklagare Liselott Herschend har för avsikt att senast kl. 11.00 på måndag den 14 september väcka åtal mot den man som sitter häktad misstänkt för att bland annat ha dödat sin 9-åriga dotter i Bålsta den 9 juli i år.

Presskonferens på måndag om mord i Bålsta Presskonferens kommer att hållas i Polishuset i Uppsala kl. 13.00 måndag den 14 september. Liselott Herschend finns då tillgänglig för frågor och ev. enskilda intervjuer. Presstjänsten010-562 50 20

Chefsåklagare Kristian Agneklev har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt.

Begärd häktad för överfallsvåldtäkt i Strängnäs - uppdaterad Häktningsförhandlingen kommer att hållas i Eskilstuna tingsrätt klockan 14 fredag den 11 september. Utredningen är inne i ett tidigt och känsligt läge och åklagaren kan därför för närvarande inte ge någon information om ärendet. Presstjänsten010-562 50 20

Chefsåklagare Kristian Agneklev har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt.

Begärd häktad för överfallsvåldtäkt i Strängnäs Häktningsförhandlingen kommer att hållas i Eskilstuna tingsrätt på eftermiddagen fredag den 11 september, exakt tidpunkt ännu inte fastställd. Utredningen är inne i ett tidigt och känsligt läge och åklagaren kan därför för närvarande inte ge någon information om ärendet. Presstjänsten010-562 50 20

I oktober 2013 omkom två personer som arbetade med att tömma en cistern med tjära vid en anläggning hos företaget Koksverket i Luleå (SSAB EMEA AB). Idag väcker kammaråklagare Christer Forssman vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål åtal för arbetsmiljöbrott samt yrkar talan om företagsbot på 4 miljoner kronor.

De två avlidna var anställda på ett annat företag och hade i uppdrag att öppna och tömma en tjärtank. Under detta arbete har vatten, tjära och tjärstoft okontrollerat runnit ur cisternen och gjort att de två männen drunknade. Olycksplatsen är ett fast driftställe som SSAB råder över och ett gemensamt arbetsställe för SSAB och bland annat IVAB, det företag som de två avlidna arbetade hos. SSAB har därför haft ett ansvar att bland annat samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Åklagaren menar att det är SSAB och främst avdelningschefen vid anläggningen som har skyddsansvaret. Kontakt KammaråklagareChrister Forssman 010-562 61 77 (tillgänglig mellan kl 10.30 och 12.00) Presstjänsten 010-562 50 20

En person anhölls idag av chefsåklagare Kristian Agneklev, Åklagarkammaren i Eskilstuna, på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt den 23 augusti.

Den anhållne är en man i 30-årsåldern. Mannen är delgiven misstanke om brott och vidare förhör kommer att hållas. Åklagaren kan i nuläget inte lämna några ytterligare kommentarer. Presstjänsten010-562 50 20

En man har dömts för grovt barnpornografibrott bestående i innehav och spridning av ca en halv miljon bilder och 1600 filmer, varav ca 20000 bilder och 408 filmer innehåller grovt material, bland annat bilder av verkliga övergrepp på mycket små barn. Hovrätten bestämde straffet till fängelse i tre år.

Riksåklagaren vill nu att Högsta domstolen ska skärpa straffet. Straffskalan för grovt barnpornografibrott är fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Enligt riksåklagaren är straffvärdet i detta fall fängelse i minst 5 år. Anmälningar och åtal för barnpornografibrott har ökat markant de senaste fyra åren. Vid en genomgång av olika hovrättsdomar från senare tid kan konstateras att straffvärdebedömningarna i likartade fall skiljer sig åt. Högsta domstolen har inte prövat något mål som gäller straffmätningen för grovt barnpornografibrott sedan straffskalan höjdes år 2005. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar när och under vilka omständigheter den översta delen av straffskalan kan tillämpas. Läs överklagandet på Åklagarmyndighetens webbplats ByråchefMy Hedström010-562 50 27Presstjänsten010-562 50 20

Tre personer är anhållna misstänkta för mord på en kvinna den 7 september i Karlskrona. De misstänkta förnekar brott. Polisen arbetar nu vidare med förhör, teknisk undersökning och dörrknackning.

Senast klockan 12 på fredag den 11 september ska åklagaren göra sin häktningsframställan i ärendet. På grund av förundersökningssekretess har polis och åklagare inte någon ytterligare information att lämna innan eventuell häktning. Tips önskasMed anledning av det mord som ägde rum ber polisen om hjälp med tips och iakttagelser vid Björkhagavägen väster om Kungsmarken, Karlskrona. Platsen för händelsen är det grönområde som ligger mellan Citygross och Björkhagavägen nedanför Kungsmarken. Samtliga iakttagelser gjorda på måndagen den 7 september mellan klockan 21 -22 gällande personer, cyklar eller andra fordon som skulle kunna sättas i samband med händelsen är av intresse. Ring polisens tipstelefon 010-562 05 01 om du har information. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot en man som misstänks för inbrott i fem svenska kyrkor under tiden 2010-2014, där ovärderliga medeltida föremål stulits.

Den 63-årige mannen åtalas också för inbrott i fem hembygdsgårdar. Han är redan 2006 dömd till sex års fängelse för att ha begått inbrott i 19 svenska kyrkor. - I utredningen har vi fokuserat på att via auktionsfirmor i Tyskland och Spanien, samt husrannsakningar utomlands, spåra och försöka återföra stöldgodset, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Utredningen har drivits tillsammans med polisens nationella operativa avdelning, NOA. De flesta men inte alla föremål har spårats till Portugal, Spanien, Frankrike, Tyskland, Belgien, Holland och Danmark. Samordning har skett med flera länder via Eurojust. Bevisningen består bland annat av auktionshandlingar, beslag, GPS-spårningar, geotaggar från digitala fotografier, digitala spår i datorer på sökningar och spår vid användande av bankkort. - Att återföra alla föremål kommer att ta tid och kommer även ske civilrättsligt genom Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet, säger Hans-Jörgen Hanström. Huvudförhandlingen beräknas ta fem dagar med början den22 september 2015. Stämningsansökan är ingiven till Norrköpings tingsrätt i mål B 1017-15. Kontakt Kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström, Internationella åklagarkammaren Stockholm. Tillgänglig för kommentarer kl. 12.30-16.00 i dag tisdag den 8 september. 010-562 54 79 Presstjänsten010-562 50 20

Utredningen fortskrider, men vice chefsåklagare Eva Morén kan för närvarande inte ge någon information.

Med anledning av att domstolen lämnat ut material från förundersökningen om morden på Ikea i Västerås får vice chefsåklagare Eva Morén många förfrågningar från media. -Jag kan i det här skedet av utredningen inte ge några kommentarer om bevismaterialet.Arbetet pågår fortfarande intensivt, säger Eva Morén. Information lämnas när åklagaren fattar beslut i åtalsfrågan. Presstjänsten010-562 50 20

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot en 60-årig man för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Detta är andra gången en svensk åklagare åtalar någon för brott begångna i samband med folkmordet i Rwanda.

Den åtalade mannen är svensk medborgare, bosatt i Mellansverige och har rwandisk bakgrund. Enligt åtalet har han, från den 18 april till den 31 maj 1994, begått folkmord genom mord, anstiftan till mord, försök till mord och människorov mot en etniskt eller rasmässigt bestämd folkgrupp i Rwanda - tutsi - med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis. Den åtalade har haft en ledande roll på lägre nivå och brotten har begåtts i samverkan med andra. - Precis som vid den första svenska rwandarättegången gör vi det tydligt att Sverige inte ska vara någon fristad för misstänkta krigsförbrytare och folkmördare. Det här handlar om den absolut grövsta typen av brottslighet som mänskligheten känner och alla länder har ett ansvar att se till att dessa brott utreds och att förövarna ställs till svars, säger chefsåklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Enligt åtalet har den misstänkte mannen även gjort sig skyldig till grovt folkrättsbrott genom svåra överträdelser av Genèvekonventionerna och andra etablerade principer om internationell humanitär rätt i väpnade konflikter. Brottet bedöms som grovt eftersom det begåtts genom ett stort antal skilda handlingar och eftersom många människor dödats eller skadats på grund av brottet. Åklagare och utredare har besökt Rwanda flera gånger, besökt brottsplatserna och förhört många bevispersoner. Huvudförhandlingen inleds i Stockholms tingsrätt den 16 september. Mellan den 6 april och 18 juli 1994 pågick ett folkmord i Republiken Rwanda där omkring 800 000 civilpersoner berövades livet i ett omfattande och systematiskt angrepp. Kontakt Chefsåklagare Tora Holst, Internationella åklagarkammaren Stockholm 010-562 54 65 Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20 Pressekreterare, Polisen Carolina Ekéus 010-56410 05

Haparanda tingsrätt beslutade på fredagseftermiddagen att på sannolika skäl häkta de tre personer som misstänks för grov misshandel av ”Hagamannen”.

Häktningar för misshandel i Övertorneå Haparanda tingsrätt beslutade på fredagseftermiddagen att på sannolika skäl häkta de tre personer som misstänks för grov misshandel av "Hagamannen". ??? Tingsrätten har delat min uppfattning om utredningen och beslutat att häkta de misstänkta, säger kammaråklagare Klara Dahlström vid Åklagarkammaren i Luleå. Nu fortsätter utredningen. På grund av förundersökningssekretess kan ytterligare information om utredningen inte lämnas. Presstjänsten010-562 50 20

På måndag den 31 augusti inleds huvudförhandling i Svea hovrätt i ett mål där den tilltalade i juni i år dömdes till sju års fängelse av Solna tingsrätt för att ha begått flera grova sexualbrott mot ett sextiotal barn och unga på internet.

Såväl den tilltalade som åklagarna och flertalet målsäganden har överklagat tingsrättsdomen. Åklagarna Emelie Källfelt och Annika Wennerström, Norrorts åklagarkammare, yrkar att mannen ska dömas för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn i enlighet med Högsta domstolens dom från i juni i år, samt att han ska dömas till maxstraffet 8 år. Den tilltalade har yrkat på att åtalet ska ogillas i dess helhet. Huvudförhandlingen beräknas pågå till efter årsskiftet och domen väntas i början av 2016. Målnummer: B 5801-15 Extern länk: HD:s avgöranden 2015 Presstjänsten010-562 50 20

De två personer, far och son, som suttit häktade i Jönköping misstänkta för våldtäkt och misshandel, släpptes i dag. Förundersökningen och insamlingen av bevis fortsätter dock.

Bakgrunden är att en ung kvinna under våren flytt från familjens lägenhet och berättat för polisen att hon under ett halvår hållits inlåst, våldtagits och misshandlats av männen. Mamman och dottern i familjen misstänks för att ha varit delaktiga i det olaga frihetsberövandet. Båda kvinnorna har varit anhållna, men frigavs förra veckan. Flickan är inte svensk medborgare och inte släkt med den misstänkta familjen. Hon uppger sig vara under 18 år. Pappan och sonen var häktade på den lägre misstankegraden, skälig misstanke. Pappan för två fall av våldtäkt och sonen för ett fall av våldtäkt och flera fall av misshandel. - Männen släpps eftersom bevisläget inte förbättrats, säger kammaråklagare Anna Mårtensson. Frihetsberövandet var nödvändigt för att genomföra ett antal utredningsåtgärder men det bedöms ännu inte föreligga sannolika skäl för att männen begått de aktuella brotten. Utredningen kommer emellertid fortsätta och det bedöms inte att männen kommer kunna skada den. I samband med att polisen grep de fyra familjemedlemmarna i lägenheten hittades en annan ung flicka med utländsk bakgrund där. En polisanmälan har upprättats och den fortsatta utredningen kommer att omfatta även brott mot henne. Ingen ytterligare information kommer att lämnas för närvarande. Presstjänsten010-562 50 20

Tre personer anhölls i går kväll på sannolika skäl misstänkta för grov misshandel av "Hagamannen" i Övertorneå.

De tre männen är födda 1991, 1992 och 1994. En man i 30-årsåldern, som anhölls i måndags, släpptes i går. Han är dock fortsatt misstänkt och kvar i utredningen. Utredningen befinner sig i ett intensivt skede och fortsätter med ytterligare förhör med misstänkta och vittnen. Mer information kommer att lämnas när det är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20

Skaraborgs tingsrätt har i dag beslutat att den misstänkte 35-åringen ska vara fortsatt häktad och att åtal ska vara väckt senast den 23 september klockan 11.00.

Den häktade mannen är på sannolika skäl misstänkt för mord. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm har för närvarande inte möjlighet att närmare kommentera utredningen. Mer information lämnas när detta är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20

En person som misstänks för att ha misshandlat den s.k. Hagamannen anhölls i går.

Mannen, som är i 30-årsåldern, anhölls i går eftermiddags, på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel. Utredningen befinner sig i ett känsligt läge och mer information kan inte lämnas för närvarande. Presstjänsten010-562 50 20

Onsdag den 26 augusti hålls omhäktningsförhandling mot den man som är på sannolika skäl misstänkt för mord.

Omhäktningsförhandling i Kinnekulleärendet Förhandlingen hålls i Skaraborgs tingsrätt i Skövde klockan 10.00 onsdag den 26 augusti. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm begär ytterligare fyra veckors häktningstid. --Misstankarna mot mannen har stärkts ytterligare genom flera DNA-träffar, säger Lars-Göran Wennerholm. Obduktionsprotokollet har nu inkommit, men av utredningstekniska skäl går det ännu inte att ge information om dödsorsaken. Presstjänsten010-562 50 20

Norrköpings tingsrätt beslutade i dag att häkta en 24-årig man på sannolika skäl misstänkt för försök till mord i tre fall i Norrköping den 17 augusti.

Den misstänkte mannen medgav de faktiska omständigheterna att han angrep tre personer med kniv, men hävdade att han saknade uppsåt att döda. Åtalstiden bestämdes till den 21 september. Det är dock sannolikt att ytterligare åtalsförlängning kommer att begäras eftersom förundersökningen är omfattande och då det ska genomföras olika former av kriminaltekniska och rättsmedicinska undersökningar. Tingsrätten beslutade även att mannen ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Presstjänsten010-562 50 20

I dag fredagen den 21 augusti väcker vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell åtal för trippelmordet i Uddevalla den 7 mars i år. Åtalspunkterna gäller mord, medhjälp till mord, grovt narkotikabrott och vapenbrott.

Inbjudan till pressträff i Uddevalla har gått ut genom polisen i region väst. För de journalister som inte kan medverka på pressträffen kommer vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell att vara tillgänglig på telefon klockan 13.30-14.30 i dag fredag den 21 augusti. Kontakt: Per-Erik Rinsell, vice chefsåklagare Åklagarkammaren i Uddevalla 010-562 71 52 (Tillgänglig för media i dag fredag den 21 augusti kl. 13.30-14.30). Presstjänsten010-562 50 20

Åklagare har idag hävt anhållningsbesluten beträffande de fyra personer, födda 1996 och 1997, som greps i Norrköping i måndags misstänkta för förberedelse till rån.

Vid en sammantagen bedömning av bland annat underrättelseinformation och förhörsuppgifter gör åklagare bedömningen att det inte föreligger tillräckliga skäl för att begära de fyra personerna häktade. Förundersökningen kommer dock att bedrivas vidare. Vissa intressanta föremål har tagits i beslag.Genom bland annat underrättelseinformation hade polisen uppgifter om att ett allvarligt brott skulle begås i Norrköping. Polisens syfte med insatsen mot de fyra personerna var att avvärja detta brott. Syftet har uppfyllts. Tre av de fyra gripna kommer nu eller inom kort att överföras till olika former av institutionsvård. Ytterligare information om ärendet kommer inte att lämnas förrän vid ordinarie presskonferens kl 13.00 idag på polishuset i Norrköping. Åklagare kommer då att närvara. Presstjänsten010-562 50 20

Under gårdagen genomfördes en större polisinsats i Norrköping. Sammanlagt greps åtta personer. Åklagare beslutade att anhålla fyra personer på sannolika skäl misstänkta för förberedelse till rån. Övriga frigavs efter förhör.

Polis och åklagare kommer under förmiddagen att arbeta med ärendet. Ytterligare uppgifter kommer inte att kunna lämnas förrän i samband med presskonferensen i polishuset i Norrköping kl 13.00. Presstjänsten010-562 50 20

Den man som greps tidigareunder dagenidag misstänkt för försök till mord har nu anhållits.

-Mannen anhölls klockan 17.19 idag på sannolika skäl misstänkt för försök till mord i tre fall, säger kammaråklagare Anna Hjorth på Åklagarkammaren i Norrköping.

Vice chefsåklagare Eva Morén har justerat häktningsframställan när det gäller en av de män som begärts häktade.

Västeråsärendet: justerad häktningsframställan Det gäller den yngre mannen, där som nu begärs häktad som skäligen misstänkt för medhjälp till mord. Häktningsförhandlingarna startar i Västerås tingsrätt kl. 15.30. Presstjänsten010-562 50 20

Överåklagare Marianne Ny har i dag lagt ned förundersökningen mot Julian Assange när det gäller misstankarna om sexuellt ofredande och olaga tvång. Skälet är att gärningarna preskriberas.

Förundersökningen mot Julian Assange läggs ned i vissa delar I dag, den 13 augusti 2015, preskriberas en misstanke om olaga tvång och en misstanke om sexuellt ofredande. Den 18 augusti preskriberas ytterligare en misstanke om sexuellt ofredande. Samtidigt preskriberas en misstanke om sexuellt ofredande som Julian Assange inte varit häktad för. Händelserna inträffade för fem år sedan, dvs. i augusti 2010. - Julian Assange har självmant hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. När nu preskription inträder för vissa av brotten tvingas jag lägga ned förundersökningen i dessa delar. Det innebär att utredningen av händelserna lämnas oavslutad eftersom den misstänkte inte har kunnat höras, vilket jag beklagar, säger överåklagare Marianne Ny. En brottsmisstanke om våldtäkt, mindre grovt brott, preskriberas den 17 augusti 2020. Förundersökningen fortsätter i den delen. Bevisläget är oförändrat och möjligheterna att driva utredningen framåt genom förhör med den misstänkte är ännu inte uttömda. - Jag har sedan hösten 2010 försökt få tillstånd ett förhör med Julian Assange, men han har konsekvent hållit sig undan. När preskription närmade sig för några av brotten valde vi att försöka få till stånd förhör i London. En framställan om att förhöra honom på Ecuadors ambassad lämnades in i början av juni, men något tillstånd har ännu inte kommit. Det är dock fortfarande min förhoppning att kunna genomföra ett förhör eftersom det pågår en dialog i frågan mellan Sverige och Ecuador, säger Marianne Ny. Bakgrund Julian Assange häktades i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt den 18 november 2010. För att kunna verkställa häktningsbeslutet utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder. Den 7 december samma år greps han av brittisk polis. Frågan om att överlämna honom enligt den europeiska arresteringsordern prövades i tre instanser i Storbritannien. Den 30 maj 2012 beslutade the Supreme Court of England and Wales att han skulle överlämnas till Sverige. Den 19 juni 2012, endast några dagar innan han skulle överlämnas till Sverige, begärde Julian Assange politisk asyl i Ecuador. Han har sedan dess befunnit sig på landets ambassad i London. I juni 2014 begärde Assange omprövning av häktningsbeslutet. Den 16 juli beslutade Stockholms tingsrätt att han skulle vara fortsatt häktad. Domstolen bedömde att det fortfarande fanns sannolika skäl för brottsmisstankarna och att det fanns flyktfara. Detta beslut överklagades till hovrätten och slutligen Högsta domstolen, som fastställde häktningsbeslutet den 11 maj 2015. Åklagarens bedömning har varit att ett förhör med Julian Assange bör hållas i Sverige, för att säkerställa kvaliteten i förhöret och för att sådana förhör vanligtvis leder till nya utredningsåtgärder och därmed ytterligare förhör med den misstänkte. När preskriptionstiden närmade sig valde dock åklagaren att istället begära ett förhör med honom på Ecuadors ambassad i London. För att kunna genomföra ett förhör krävs samtycke från Julian Assange, bifall från Storbritannien på begäran om rättslig hjälp samt tillstånd från Ecuador att genomföra förhöret på ambassaden. Assange har samtyckt och Storbritannien bifallit begäran om rättslig hjälp. Något tillstånd från Ecuador har åklagaren dock inte fått. Kommunikationen mellan Sverige och Ecuador handläggs av Justitiedepartementet. Ecuador har nyligen accepterat ett förslag från Sverige om att inleda diskussioner för att undersöka möjligheterna att ingå ett generellt avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Presstjänsten010-562 50 20

Vice chefsåklagare Eva Morén har på morgonen i dag den 13 augusti begärt de två personer som greps under måndagen häktade på sannolika skäl misstänkta för mord.

Det är ännu inte bestämt när häktningsförhandlingarna äger rum. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna om utredningen. Presstjänsten010-562 50 20

Två män är anhållna för attacken på Ikea i Västerås i måndags. Den 23-årige man som är skäligen misstänkt för mord nekar till brott. Den andre misstänkte, en man i 35-årsåldern, vårdas på sjukhus och har inte kunnat förhöras än. Han är anhållen i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord.

Utredningen befinner sig i ett mycket intensivt skede och ingen ytterligare information kan därför lämnas nu. När det finns mer information att ge, kommer detta att ske via pressmeddelande. Presstjänsten010-562 50 20

Polisområde Västmanland inbjuder media till pressträff med anledning av det inträffade på Ikeavaruhuset. Vice chefsåklagare Eva Morén medverkar också.

Pressträffen kommer att hållas i polishuset i Västerås klockan 12:00 i Hörsalen. Adress: Västgötegatan 7, Västerås. Presstjänsten010-562 50 20

Södertälje tingsrätt har i dag dömt en person till fängelse i sex år för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.

- Tingsrätten har i stort delat vår bedömning att en gärningsman i Sverige kan hållas fullt ut ansvarig för att barn utnyttjas för sexuella ändamål i andra länder, säger kammaråklagare Christina Voigt vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Åtal väcktes den 17 april i år och rubricerades som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Den nu dömde mannen har ingått i ett internationellt nätverk av personer och agerat mellanhand mellan beställare och fotografer. Han åtalades för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. - Så länge det finns en efterfrågan så kommer det finnas ett utbud. Vi kan dessvärre inte strypa efterfrågan men genom att fortsätta det goda internationella samarbetet och komma åt produktionsledet kan viförhindra att fler barn utnyttjas, säger kammaråklagare Christina Voigt. Kontakt: Förundersökningsledare:Kammaråklagare Christina Voigt, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562 54 49 Biträdande förundersökningsledare:Kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562254 50 Kammaråklagare Reena Devgun, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562257 62 Målnummer i tingsrätten: B 478-14 Presstjänsten010-562 50 20

Den man som sedan tidigare sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mord i Blomberg i Götene kommun i juni omhäktades idag vid Skaraborgs tingsrätt. Åtal ska vara väckt senast den 25 augusti.

- Flera hundra förhör har hittills genomförts i den här utredningen och närmare tusen spår har följts upp. För närvarande består utredningen främst i att analysera olika former av spår. Efter att samtliga analyser färdigställts kommer ytterligare förhör att behöva hållas. Misstankarna mot den häktade personen har stärkts, främst genom teknisk bevisning. DNA-spår finns på den dödades tillhörigheter, säger chefsåklagare Annette Olsson vid Åklagarkammaren i Skövde. Presstjänsten010-562 50 20

Göteborgs tingsrätt har beslutat att på sannolika skäl häkta de personer som misstänks för terroristbrott.

??? Tingsrätten delar min uppfattning om utredningen och bevisläget och beslutat att häkta de misstänkta, säger kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid Riksenheten för säkerhetsmål. Personen som varit anhållen i sin frånvaro har häktats i sin frånvaro. Nu fortsätter utredningen. På grund av förundersökningssekretess kommer ytterligare information om utredningen inte att kunna lämnas. Presstjänsten:010-562 50 20

Åklagaren har begärt de personer som greps under torsdagen misstänkta för terroristbrott häktade vid Göteborgs tingsrätt. Häktningsförhandlingarna äger rum i dag, fredag den 24 juli.

Preliminära tider för häktningsförhandlingarna är klockan 13, 14 och 15. Sedan gripandet på torsdagsförmiddagen har förhör med de misstänkta hållits. Den person i ärendet som är anhållen i sin frånvaro begärs häktad i sin frånvaro. Ytterligare information om utredningen kommer inte att kunna lämnas. Tingsrättens målnummer: B 9086-15 Presstjänsten:010-562 50 20

På torsdagsförmiddagen har två personer gripits i Göteborg såsom på sannolika skäl misstänkta för terroristbrott genom mord. Ytterligare en person är anhållen i sin frånvaro. Tillslaget har samordnats med Säkerhetspolisen.

Utredningen leds av kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid Riksenheten för säkerhetsmål. ??? De misstänkta gärningarna har begåtts i Syrien under år 2013. De frihetsberövade är 30 respektive 32 år gamla, svenska medborgare och bosatta i Göteborg, säger Ronnie Jacobsson. De personer som greps på torsdagsförmiddagen var vid gripandet anhållna i sin frånvaro. Utredningen omgärdas av stark förundersökningssekretess varför ytterligare information inte kommer att kunna lämnas. Information om eventuella häktningsförhandlingar kommer att lämnas så snart det är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20 Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har under dagen ingen möjlighet att kommentera utredningen eller gripandet ytterligare.

I morgon, torsdag den 23 juli meddelar Svea hovrätt dom i ett mycket omfattande ärende om assistansbedrägerier i Södertälje.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Martina Winslow finns tillgänglig på telefon för media mellan klockan 15.00 och 16.30.I juni 2014 dömdes 34 personer i tingsrätten för bland annat grova bedrägerier och grova bidragsbrott mot Försäkringskassan om assistansersättning till personer med funktionsnedsättningar och fusk med sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner. Åklagarna överklagade och yrkade på skärpta straff för samtliga. Ärendet är ett av de mest omfattande någonsin i Sverige. Hovrättsförhandlingarna pågick i drygt sju månader.Hovrättens målnummer: B 5912-14 Kontakt:Kammaråklagare Martina Winslow010-562 54 21Presstjänsten010-562 50 20

Den 3 juli fastställde Göta hovrätt häktningsbeslutet för den äldre brodern i det så kallade Kinnekulleärendet.

Skaraborgs tingsrätt beslutade att omhäkta den misstänkte personen den 30 juni. Beslutet överklagades av försvaret. Göta hovrätt avslog överklagan den 3 juli. Nu fortsätter utredningen och ingen ytterligare information kan i nuläget lämnas. Åtal ska vara väckt senast den 28 juli. Presstjänsten010-562 50 20

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom alla domstolsbeslut om kontaktförbud under två år. Slutsatsen är att åklagarnas rättstillämpning ligger helt i linje med domstolarnas.

Granskning av kontaktförbud Ett åklagarbeslut om kontaktförbud kan prövas av domstol, om den som har kontaktförbud eller skyddspersonen begär det. En genomgång av samtliga domstolsbeslut under perioden 1 oktober 2011 till 30 september 2013 visar att domstolarna fastställer åklagarbesluten i 83 procent av ärendena. Vid beslut om att inte meddela kontaktförbud fastställde domstolarna åklagarbesluten i hela 95 procent av fallen. - I den mån det finns några skillnader kan domstolarna sägas vara något mer restriktiva än åklagarna. Knappt 25 procent av åklagarbesluten om att meddela kontaktförbud har hävts av domstolen. Domstolarnas prövning kommer dock ofta när kontaktförbuden löpt en tid och förutsättningarna kan då ha ändrats, vilket gör jämförelsen osäker, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Länk till granskningsrapporten Överåklagare Marianne Ny 010-562 71 01

Åklagaren har begärt att den äldre av de två misstänkta bröderna ska vara fortsatt häktad. Den andra brodern har släppts.

Kinnekulleärendet: Misstankarna har stärkts mot en av bröderna -Den senaste tidens utredning har stärkt misstankarna mot den äldre brodern. Bland annat finns teknisk bevisning, säger vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm. Misstankarna mot den yngre brodern har däremot försvagats. -Det finns inte längre anledning att han ska vara frihetsberövad och jag har därför beslutat att han ska sättas på fri fot. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04

I morgon tisdag den 30 juni meddelar åklagaren beslut om han ska begära omhäktning av de två män som är häktade på sannolika skäl misstänkta för mord på den unga kvinnan i Kinnekulleärendet.

Kinnekulleärendet: beslut på tisdagen om eventuell fortsatt häktning Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på telefon i direkt anslutning till detta. Utredningen i övrigt fortgår och utredningsläget kan i nuläget inte kommenteras ytterligare. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig i anslutning till beslut kl. 11 tisdag den 30 juni.

Sexualbrott hör till det mest prioriterade inom Åklagarmyndigheten. Det läggs ned ett stort arbete, både i form av resurser och tillsyns- och utvecklingsarbete.

Så arbetar Åklagarmyndigheten med våldtäktsärenden Rättsväsendets förmåga att utreda sexualbrott ifrågasätts ofta, nu senast av i en rapport från stiftelsen Tryggare Sverige. Åklagarmyndigheten beskriver här hur arbetet inom myndigheten går till. Länk till längre beskrivning. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Magnus Ling vid Åklagarkammaren i Kalmar har i dag åtalat 19 personer för olaga intrång, grovt brott, på Oskarshamns kärnkraftverk i mars 2014.

Åtal för olaga intrång på Oskarshamns kärnkraftverk Enligt åtalet har personerna trängt in på kärnkraftverkets område och stannat kvar där. - Brottet är att betrakta som grovt inte bara för att kärnkraftverket är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen, utan också eftersom det har handlat om en välorganiserad och välplanerad aktion av ett stort antal individer. Intrånget har inneburit en olägenhet och stora kostnader för företaget som driver kärnkraftverket, säger kammaråklagare Magnus Ling. Åtalet är inlämnat till Kalmar tingsrätt, med målnummer B 770-14. Kammaråklagare Magnus Ling, Åklagarkammaren i Kalmar 010-562 63 63 Tillgänglig kl. 13-15 måndag den 29 juni.

Svea hovrätt dömde i dag två män för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn vid 66 respektive 18 tillfällen. Hovrätten skärpte även rubriceringarna för flera andra gärningar. Påföljden blev fängelse i sex år och sex månader respektive tre år och nio månader.

Svea hovrätt dömer för flera grova sexuella övergrepp mot barn på internet - Domen är en tydlig markering om att sådana här brott är mycket allvarliga och kan jämställas med sexualbrott som sker i offrets fysiska närhet. Särskilt viktigt är att hovrätten tagit ställning till att de båda männen utsatt flickorna för grova sexuella övergrepp mot barn, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Männen uppträdde som unga pojkar och sökte upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De flyttade sedan över kommunikationen till t.ex. Facebook och Skype där det fanns möjligheter att använda webbkamera och/eller skicka bilder. Männen höll i flera fall kontakt med flickorna under långa tider. De förmådde även flickorna att posera sexuellt och vidta sexuella handlingar. Gotlands tingsrätt dömde männen för ett stort antal gärningar, bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och bestämde påföljden till fängelse i fem år respektive två år och nio månader. Åtalen ogillades dock i samtliga fall som rörde grovt sexuellt övergrepp mot barn. Kammaråklagare Charlotta Tanner 010-562 57 73

Idag klockan 11 meddelar åklagaren beslut i frågan om kvinnan som häktades på skälig misstanke för skyddande av brottsling ska begäras omhäktad eller försättas på fri fot. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på telefon i direkt anslutning till detta.

Utredningen i övrigt fortgår och utredningsläget kan i nuläget inte kommenteras ytterligare. När Göta hovrätt meddelat sitt beslut i frågan om överklagandet av häktningsbeslutet av de två misstänkta männen så kommer åklagaren att kunna kommentera även detta. KontaktVice chefsåklagareLars-Göran Wennerholm010-562 72 04(tillgänglig på telefon i anslutning till beslutet kl 11)

På tisdagen häktades de tre misstänkta och sedan tidigare anhållna i ärendet som rör en ung flicka som hittats död i närheten av Kinnekulle. Skaraborgs tingsrätt häktade två av personerna på sannolika skäl misstänkta för mord och en person skäligen misstänkt för skyddande av brottsling.

Nu fortsätter utredningen och vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm kommer inte att kunna kommentera ytterligare kring ärendet under tiden utredningen pågår. När mer information finns att ge kommer det att läggas ut på Åklagarmyndighetens webbplats.

Ärendet rör en man som dömts för ett flertal olika sexualbrott till fängelse. Den del som riksåklagaren vill få prövad avser fem fall av köp av sexuell handling av barn. De riktar sig mot en 16 årig flicka med självskadebeteende som låtit sig utsättas för våldsamma och kränkande sexuella handlingar mot betalning.

Straffskalan för köp av sexuell handling av barn är böter eller fängelse i två år. När det som i detta fall är fråga om flerfaldig brottslighet är straffskalan böter eller fängelse i högst tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för de fem brotten sammanlagt är fängelse i sex månader. Mot bakgrund av de mycket försvårande omständigheterna kring gärningarna anser dock riksåklagaren att straffvärdet ska uppgå till fängelse i minst två år. Självskadebeteende bland barn och unga är ett växande samhällsproblem. Detta tar sig inte sällan uttryck i att barn "frivilligt" ställer upp på allehanda och ofta djupt kränkande sexuella handlingar mot någon form av betalning. Mot denna bakgrund är det enligt riksåklagaren av stor vikt att Högsta domstolen klargör hur straffet ska bestämmas när det gäller köp av sexuell handling av barn i sådana fall. Överklagandet: ÅM 2015/3836 Köp av sexuell handling av barn m.m. Kontakt: My HedströmByråchef010-562 50 27 Presstjänsten010-562 50 20

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm har begärt de tre personerna häktade, varav de två männen på sannolika skäl misstänkta för mord och kvinnan på sannolika skäl misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott.

Misstänkta i Kinnekulleärendet begärda häktade Häktningsförhandlingarna kommer att äga rum i Skaraborgs tingsrätt på eftermiddagen tisdag den 16 juni. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig på telefon kl. 09.30-10.30 tisdag den 16 juni.

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer på förmiddagen tisdag den 16 juni att fatta beslut om han ska begära en eller flera personer häktade misstänkta för inblandningen i den 17-åriga flickans död.

Lägesrapport Kinnekulleärendet Ingen ytterligare information kan lämnas innan dess. Presstjänsten010-562 50 20

Överåklagare Marianne Ny har lämnat en begäran om rättslig hjälp till Storbritannien och en framställan till Ecuador om att förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London någon gång under perioden juni-juli 2015, vid en tidpunkt som passar alla parter.

Lägesrapport i Assangeärendet När alla nödvändiga tillstånd och arrangemang är klara, kommer utredningsåtgärderna att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren tillsammans med en utredare från polisen. Närmare information om tidpunkt för detta kommer inte att lämnas. Ingrid Isgren kommer inte att ge några intervjuer under besöket i London. Eftersom det är fråga om en pågående förundersökning, där sedvanlig sekretess råder, kommer åklagarna heller inte att lämna någon information kring resultatet av utredningsåtgärderna. När mer information finns att ge kommer det att publiceras på Åklagarmyndighetens webbplats, www.aklagare.se. Report on the Assange matter Director of Public Prosecution Marianne Ny has submitted a request for legal assistance to the English authorities and a request to Ecuadorian authorities regarding permission to interview Julian Assange at Ecuador's embassy in London during June-July 2015, at a period of time that would be suitable for all parties concerned. When all necessary permits and arrangements are ready, the investigative matters will be performed by the supporting prosecutor to the case, Chief Prosecutor Ingrid Isgren, together with a police investigator. No information concerning the time for the investigation matters will be provided. Ingrid Isgren will not give interviews during the stay in London. As the investigation is ongoing it is subject to usual secrecy. Therefore, the prosecutors will not provide information concerning the results of the interviews with Julian Assange. When information can be provided it will be published at the Swedish Prosecution Authority's web page, www.aklagare.se. Presstjänsten/Press Service010-562 50 20

Onsdag den 10 juni genomförde polisens Nationella Operativa Avdelning i samarbete med polisen i Jönköping ett koordinerat tillslag mot ett pirat-TV nätverk.

Tillslag mot pirat-TV nätverk i Jönköping Husrannsakningar genomfördes på flera platser i Jönköping och utrustning för olovlig distribution av ViaSat:s, Canal Digitals och ComHems TV-utbud togs i beslag. Flera personer frihetsberövades och hördes i samband med tillslaget. Nätverket har förgreningar till andra platser i landet och det kan bli aktuellt med ytterligare tillslag och gripanden under utredningen. Att administrera ett pirat-TV nätverk är straffbart och kan ge upp till 2 års fängelse samt höga skadestånd. Sedan 1 augusti 2014 är det också straffbart att vara kund i ett pirat-TV nätverk. Den fortsatta utredningen kommer därför även att fokusera på att lagföra kunderna i nätverket. Förundersökningen leds av kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm. Kammaråklagare Henrik Rasmusson 010-562 54 45

Svea hovrätt ger kammaråklagare Charlotta Tanner rätt att göra husrannsakan på tidningens redaktion och därigenom få ta del av bilder som förvaras på redaktionen.

Hovrätten ger åklagaren rätt att ta del av bilder hos Aftonbladet Ett flertal oidentifierade personer misstänks vara inblandade i ett rån i Kista i maj. Aftonbladet har publicerat maskade bilder på personer som kan misstänkas vara några av gärningsmännen. Bilderna har redaktionen fått av en person som önskar vara anonym. Åklagaren har begärt att få göra husrannsakan på redaktionen för att kunna få ta del av bilderna i omaskerat skick. Detta har Aftonbladet motsatt sig, med hänsyn till att meddelarens kontaktuppgifter följer med bilderna. Solna tingsrätt beslutade den 26 maj att husrannsakan fick genomföras på redaktionen, vilket Aftonbladet överklagade med hänsyn till källskyddet. Hovrätten konstaterar att det går att ta bort eller maskera kontaktuppgifter från själva bilderna, och man fastställer tingsrättens beslut. -Jag har meddelat Aftonbladet att det för polis och åklagare räcker med utskrivna kopior på de digitala bilderna. Inget källskyddat material behöver därför lämna redaktionen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Presstjänsten010-562 50 20 Svea HR ?? 4834-15 Slutligt beslut (ej s??rskilt uppsatt) 2015-06-12.pdf

Polisen har i dag delgivit tre män misstanke om mord alternativt medhjälp till mord. Ärendet rör dubbelmordet på Vår krog och bar på Vårväderstorget på Hisingen i Göteborg den 18 mars.

Tre misstänkta för dubbelmordet på Vår krog och bar i Göteborg i mars De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, har sedan tidigare suttit häktade för grovt vapenbrott och två av dem även för grovt narkotikabrott. De nya misstankarna mot dem kommer efter att Nationellt forensiskt centers (NFC, tidigare SKL/Statens kriminaltekniska laboratorium) undersökning av de beslagtagna vapnen visar att det är samma vapen som användes vid dådet på Vår krog och bar. Det var den 18 mars i år som personer med automatvapen kom in på Vår krog och bar på Vårväderstorget och sköt mot de personer som fanns i lokalen för att se på fotboll. Två unga män dödades och åtta män skadades i samband med skjutningen. En av de dödade befann sig utanför lokalen då han sköts. Robert Karlsson, chef för utredningsenheten i polisregion Väst, finns tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen/kvällen och nåspå 010-56528 78. Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Chefsåklagare Anders Jakobsson vid Särskilda åklagarkammaren har i dag väckt åtal mot en åklagare för bland annat dataintrång, tjänstefel och sexualbrott.

Åklagare åtalas för ett flertal brott Åtalet omfattar misstankar om flertalet dataintrång, som består i att åklagaren har gått in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem och gjort slagningar på olika personer som han inte haft något tjänsterelaterat skäl att kontrollera. Tjänstefelet består i att han har handlagt ett ärende med en misstänkt person som han haft en personlig relation till och att han har påverkat utgången av ärendet till den misstänkta personens fördel. Sexualbrotten omfattar misstankar om våldtäkt mot barn, köp av sexuell tjänst samt sexuellt ofredande. Därutöver åtalas han också för olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Om åklagaren fälls för brotten kan han komma att avskedas. Det är ett beslut som fattas av Statens ansvarsnämnd. Falu tingsrätts målnummer: B1475-15 Kontakt Chefsåklagare Anders Jakobsson, Särskilda åklagarkammaren 010-562 57 01 Presstjänsten010-562 50 20

Bergwallkommissionen har i dag fredag den 5 juni överlämnat sin rapport till inrikesminister Anders Ygeman.

Kommentar med anledning av Bergwallkommissionens rapport Åklagarmyndigheten anser att det är värdefullt att kommissionen gjort denna genomgripande granskning. Myndigheten kommer nu att noggrant gå igenom rapporten. Som kommissionen också konstaterar, pågår ett arbete i myndigheten om bland annat innehållet i åklagarrollen, om förutsättningar för att vara fler än en åklagare i samma ärende samt principerna för att fördela och omfördela ansvar mellan åklagare. Ambitionen är att ta tillvara kommissionens slutsatser i detta arbete, men på vilket sätt är för tidigt att säga i dag. Länk: Rapport från Bergwallkommissionen PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Åklagare Charlotta Tanner vid Västerorts åklagarkammare har inkommit med ett yttrande över Svea hovrätts beslut att stoppa husrannsakan mot Aftonbladet, i syfte att ta del av bilder på misstänkta rånare.

Yttrande angående husrannsakan på Aftonbladet Bakgrunden är att åklagaren yrkade att få ta del av bilder som skulle kunna vara till hjälp att identifiera personer som rånade en guldbutik i Kista Galleria. Tidningen har tidigare publicerat bilderna men maskerade då de misstänkta gärningsmännen. Solna tingsrätt beslutade att ge åklagare och polis rätt till husrannsakan på Aftonbladet för att ta del av det omaskerade materialet. Efter att tidningen överklagade tingsrättens beslut stoppade dock Svea hovrätt husrannsakan i avvaktan på att åklagaren yttrat sig i ärendet på nytt. Länk: Åklagarens yttrande i sin helhet. Presstjänsten010-562 50 20

Sex personer har idag åtalats vid Malmö tingsrätt för delaktighet i sprängningar och skadegörelse mot fastighetsbolaget Victoria Parks lokaler i Malmö. Brotten ägde rum i november och december 2014.

Åtal för sprängningar i Malmö Stämningsansökan omfattar fyra brott; tre sprängningar och en anlagd brand. Sprängningarna rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och branden som skadegörelse. - De olika sprängningarna har skett i tätbebyggt område och inneburit en stor fara för människor i närheten, vilket gör att brotten är att betrakta som grova. Explosionerna orsakade också omfattande materiell skada på de utsatta fastigheterna, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell vid Malmö åklagarkammare. En man åtalas för samtliga fyra brott: sprängningarna vid Viktoria Parks lokal på Ramels väg i Malmö den 20, 21 och 24 december, samt branden den 23 november. En man åtalas för två brott: sprängningen den 24 december och branden den 23 november. De övriga fyra åtalas för sprängningen på julaftonskvällen. - Samtliga har på olika sätt deltagit i planeringen och genomförandet av sprängningen på julafton, bland annat genom att transportera sprängmedel eller hålla vakt, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell. Sammanlagt beräknas explosionerna ha orsakat skador för nästan 1 miljon kronor. Målnummer i tingsrätten: B 10932-14 PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30–12.30 samma dag.

Inför tingsrättsdom i Dalbyärendet I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30-12.30 samma dag. Kontakt: Kammaråklagare Helena Lundström, Södra Skånes åklagarkammareTelefon: 010-562 61 46. Tillgänglig på telefon kl. 11.30-12.30 tisdag den 2 juni. Presstjänsten:Telefon: 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag lämnat in två resningsansökningar till Högsta domstolen till förmån för personer dömda för drograttfylleri. Bakgrunden är att utlåtanden om förekomsten av narkotika i blodprov sannolikt har feltolkats.

Riksåklagaren begär resning i två ärenden om drograttfylleri I Rättsmedicinalverkets analyser av blodprov som tagits med anledning av misstanke om drograttfylleri har i vissa fall enbart förekomst av tetrahydrocannabinolsyra (THC-syra) påvisats. THC-syra är en så kallad metabolit (nedbrytningsprodukt) av det narkotikaklassade ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som är den aktiva substansen i cannabis. Förekomsten av THC-syra i blod kan utgöra bevis för att en person vid något tillfälle har brukat cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs emellertid att det är utrett att föraren hade narkotika i blodet vid tidpunkten för själva körningen. Eftersom THC-syra, till skillnad från THC, inte är narkotikaklassat är de aktuella analysbeskeden normalt sett inte tillräcklig bevisning för drograttfylleri. I de fall fällande domar har grundats på sådana analysbesked talar mycket för att domarna är felaktiga, såvitt de avser drograttfylleri. Att situationen uppstått beror sannolikt på att polis, åklagare och domstolar har feltolkat innehållet i analysbeskeden. Problemet uppmärksammades för första gången 2012. Åklagarmyndigheten har via sitt intranät informerat om risken för feltolkning. Därefter har en genomgång gjorts av drograttfylleriärenden från åren 2008-2013 där Rättsmedicinalverkets analyser påvisat enbart THC-syra. Sammanlagt har omkring 150 fall identifieras där lagföringen kan antas vara felaktig. Riksåklagaren begär nu resning i två typfall, för att få prövat i Högsta domstolen om förutsättningarna för att resning är uppfyllda. Om resning beviljas kommer Åklagarmyndigheten att överväga frågan om resning också för de återstående ärendena. - Vi har återigen informerat samtliga åklagarkammare om risken för feltolkning av analysbeskeden och vi kommer även ta upp frågan med Rättsmedicinalverket för att säkerställa att likande fel inte inträffar igen, säger riksåklagare Anders Perklev. Ladda ner resningsansökningarna: Resningsansökning ÅM 2015-2161 Resningsansökning ÅM 2015-3773 Kontakt: PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har sedan 1997 varje år lämnat en redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Den senaste lydelsen av redovisningsuppdraget framgår av regeringens beslut den 12 februari 2015 (Ju2015/1607/Å). Nytt för årets redovisning är att användandet av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel finns med. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna, vilket också redovisas i rapporten. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235. För 2013 var antalet 1251 och för 2012 1268 personer. Användningen under 2014 innebar en fortsatt minskning men förändringarna är dock så små att någon slutsats av detta knappast kan dras. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var antalet 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar en minskning. Hemlig kameraövervakning Antalet personer som varit föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var antalet 86. Användningen under 2014 innebar en marginell ökning. Hemlig rumsavlyssning Någon statistik över användning av hemlig rumsavlyssning har tidigare inte lämnats. Antalet personer som varit föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16. Länk till rapporten: Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel år 2014 Kontakt: Överåklagare Göran Hellstrand, Utvecklingscentrum, Malmö Tel: 010-562 60 56 PresstjänstenTel: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 19 maj meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet som rör den 8-åriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer på telefon efteråt. Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon efter hovrättens presskonferens, cirka klockan 11.45.

Åtal har i dag väckts vid Södertörns tingsrätt i ett bedrägeriärende där ett stort antal personer har fått sina identiteter kapade.

Över 100 falska identitetskort och cirka 400 bankkort har bland annat använts till att ansöka om lån och krediter och i samband med att de misstänkta har skickat ut bluffakturor. I ärendet finns 13 misstänkta personer. Dessa misstänks ha skaffat sig uppgifter om ett stort antal personers identiteter, som bland annat har använts för att tillverka falska identitetshandlingar. De misstänkta har även ansökt om äkta identitetskort med fel foto i några av personernas namn. Med hjälp av de falska identiteterna har man ansökt om lån, krediter och handlat på kredit på olika nätbolag. Man har öppnat konton i olika banker i identiteternas namn dit lån har betalats ut. Pengarna från bankkontona har snabbt tagits ut, oftast i bankomater. En del av handlingarna från de finansiella instituten har skickats ut med rekommenderade brev till de kapade identiteternas folkbokföringsadress. Detta har inneburit att de misstänkta personerna har varit tvungna att skaffa sig kontroll över målsägandenas post. Identiteterna har även använts i samband med att bluffakturor har skickats ut till olika bolag. Utredningen har pågått sedan slutet av 2013 och omfattar cirka 12000sidor. Totalt väcks åtal för bedrägerier eller försök därtill avseende 66 kapade identiteter. 17 av dessa är fotbolls- eller ishockeyproffs som spelar eller har spelat på högsta nivå i Sverige (både svenska och utländska spelare). Övriga identiteter är allt från personer med kriminellt förflutet till personer som forskat eller haft annat slags korttidsarbete i Sverige. De misstänkta har använts sig av olika sätt för att få tag i de olika identiteterna. Exempelvis kan man hitta information på offentliga sidor på internet där det läggs ut personuppgifter. Åtalet omfattar totalt 158 fullbordade bedrägerier, med ett sammanlagt värde av cirka elva miljoner kronor, och 119 försök till bedrägeri, med ett sammanlagt värde av cirka 18 miljoner kronor. Rättegången planeras att inledas i slutet av augusti.

Tisdag den 12 maj åtalades den 30-årige man som erkänt att han sin dödat hustru och deras nio månader gamla dotter.

I början av december 2014 ringde en man till SOS och berättade att hans fru och dotter fallit ner för en klippa vid Dalby stenbrott utanför Lund. När räddningstjänst och polis kom till platsen fann man mamman och spädbarnet liggande på en klippavsats. Båda hade svåra skador och avled då de kommit fram till sjukhuset i Lund. Ganska snart stod det klart att den 30-årige mannens berättelse om vad som skett inte stämde. Fynd i parets gemensamma bostad vittnade om att övergreppet mot kvinnan hade börjat där. Senare erkände mannen i förhör att han slagit hustrun ett flertal gånger i huvudet med en hammare och därefter kört till stenbrottet och kastat henne utför ett stup. Därefter hade han kastat ner dottern på samma plats. Mannens psykiska hälsa har undersökts och i ett tidigt skede av utredningen konstaterades att hans psykiska tillstånd medförde att han vid fällande dom borde bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. I ett betydligt senare skede gjordes en förnyad undersökning som konstaterade att han inte agerat under inflytande av sjukdom och att fängelse kan bli påföljden vid fällande dom. Huvudförhandlingen inleds i Lunds tingsrätt måndag den 18 maj och beräknas pågå under två eller tre dagar.

Den 13 mars 2015 begärde åklagarna att få förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London samt att få ta DNA-prov.

Den 16 april gav Assange tillstånd med vissa villkor. Åklagarna har därefter bett att få bekräftat att man uppfattat förbehållen rätt. De har också bett att få uppgifter om vilka dagar som försvararna kan vara tillgängliga för att genomföra utredningsåtgärderna i London och vilka försvarare som Julian Assange begär att få ha närvarande vid förhören. Överåklagare Marianne Ny har inga ytterligare kommentarer för närvarande. Högsta domstolen beslutade den 11 maj 2015 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

Med anledning av åtal i dubbelmordet i Dalby hålls en pressträff tisdag den 12 maj.

Tisdag den 12 maj väcks åtal i det uppmärksammade dubbelmordet vid Dalby stenbrott den 9 december i fjol, då en kvinna och hennes niomånaders dotter hittades livlösa på en klippa. I samband med händelsen anhölls kvinnans man misstänkt för dådet, något som han också senare erkände. Stämningsansökan lämnas in vid Lunds Tingsrätt klockan 11:00 på tisdagen. Från klockan 11:00 finns förundersökningsmaterialet tillgängligt på USB-sticka för media efter förbeställning som ska vara gjord senast måndag den 11 maj klockan 10:00. Stickan kan avhämtas på Rättscentrum i Malmö mot kompletta faktureringsuppgifter. Priset är 120 kr per sticka. För den som föredrar att ta del av förundersökningen vid Lunds Tingsrätt gäller vanliga rutiner. Pressträff den 12 maj Klockan 11:30 hålls pressinformation på Rättscentrum i Malmö, där kammaråklagare Helena Lundström ger en sammanfattning av vad utredningen kommit fram till. På plats finns också polisinspektör Håkan Dahlberg, som samordnat utredningsarbetet vid lundapolisen.

Det blev framgång i alla delar för åklagarna i hovrätten.

- Jag tycker att domen skickar viktiga signaler ut i samhället att den här typen av verksamhet utgör grov och organiserad brottslighet, vilket leder till långa fängelsestraff. Det är också en upprättelse för alla de målsägande, som blivit lurade men inte fick skadestånd i tingsrätten, säger kammaråklagare Anna Palmqvist, vidMalmö åklagarkammare. - Samverkan över myndighetsgränserna är också en bidragande faktor till att vi lyckats här. Åklagarmyndigheten har arbetat nära åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. De tre huvudpersonerna stod åtalade för bland annat grovt bedrägeri genom att använda bluffakturor. De döms för sammanlagt 501 fall av fullbordade grova bedrägerier till ett värde av 4,3 miljoner kronor. Gärningarna har bestått i att de tilltalade ringt upp påhittade kunder och krävt dem på pengar för påstått ingångna avtal. Flertalet personer än de tre huvudtilltalade har varit med på brottsupplägget. I tingsrätten ogillades många åtalen mot säljarna. De säljare som åklagarna har överklagat har dömts i hovrätten och fått strängare straff. Hovrätten gör här bedömningen att säljarna agerat tillsammans och i samförstånd och därför kan dömas som medgärningsmän. Straffvärdet för huvudmännen är sex års fängelse. I dagens dom skriver hovrätten att verksamheten i bolaget "varit allt igenom oseriös och haft som syfte enbart att lura de kunder man kontaktade. Brottsligheten har utövats i en organiserad form, skett systematiskt och föregåtts av planering. Den har präglats av hänsynslöshet och förslagenhet". Hovrätten anser därför liksom tingsrätten att brotten varit av så farlig art att de ska bedömas som grova.

Åklagare har i dag åtalat en man för synnerligen grov misshandel av sina tvillingar, födda i december 2014.

Båda barnen, en flicka och en pojke, har svåra skador. Flickan kom in akut till Gävle sjukhus i januari 2015 med lårbensbrott och därefter även i februari med ytterligare svåra skador. Då konstaterades att också pojken var svårt skadad. Mannen har varit häktad sedan den 22 februari. Ansvariga åklagare är kammaråklagarna Carl-Johan Granlund och Elly-Anne Öholm vid Åklagarkammaren i Gävle. Förhandlingen äger rum i Gävle tingsrätt med start den 11 maj.

Åklagare är underrättad men har inte inlett förundersökning.

Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren kommer på måndag den 4 maj att gå igenom det material som finns och därefter ta ställning till om förundersökning ska inledas. Ingen information om ärendet kan därmed ges under helgen.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff.

En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

En spansk medborgare har gripits av spansk polis på Teneriffa misstänkt för stölder av medeltida kulturföremål från svenska kyrkor.

NOA, Nationella operativa avdelningen, före detta Rikskriminalpolisen har i samarbete med Internationella åklagarkammaren i Stockholm gjort framsteg i utredning av stölder av medeltida kulturföremål. Utredningen avser framförallt träskulpturer, såsom madonnor och apostlar från 1200-1600-talet, som stulits från kyrkor i Sverige. Det gäller stölder från Österheds kyrka år 2010, Tidersrums kyrka år 2010, Trankils kyrka år 2012, Evertsbergs kapell år 2013 och Rönö kyrka år 2014. Den spanske medborgaren har tidigare dömts till sex års fängelse för liknande stölder från 19 kyrkor i Norrland. - Personen häktades i sin frånvaro av Norrköpings tingsrätt den 20 april misstänkt för grov stöld i fem fall från kyrkor och dessutom för stöld i ytterligare fem fall från hembygdsgårdar. Flertalet stulna föremål från kyrkorna har kunnat spåras utomlands och en del har tagits i beslag, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström som leder förundersökningen. Samarbete har ägt rum med Svenska kyrkan, försäkringsbolag, Riksantikvarieämbetet, polis och åklagare i flera olika länder såsom Tyskland, Belgien, Danmark och Spanien, där husrannsakan också gjorts. Eurojust i Haag har samordnat i ärendet. Den spanske medborgaren greps i förra veckan på Teneriffa i Spanien och är för närvarande häktad på begäran av svensk åklagare som har begärt honom överlämnad till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av utredningsskäl så kommer polis och åklagare för närvarande inte att kunna lämna mer detaljerade upplysningar om vad som framkommit i utredningen. Norrköpings tingsrättMålnummer: B 1017-15

Domen handlar om att en person överlämnat sin legitimationshandling till en annan person i syfte att den ene skulle genomföra den praktiska delen av förarprov för körkort i den andres ställe. I sammanhanget anser RÅ att brottet bör bedömas som grovt.

Enligt riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt med hänsyn främst till den försvårande omständigheten att identitetshandlingen överlämnats i syfte att den ena av de tilltalade skulle få körkort utan att ha genomgått den från trafiksäkerhetssynpunkt mycket viktiga prövningen vid uppkörningen. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkar att de båda tilltalade ska dömas för missbruk av urkund, grovt brott. Hovrätten dömde två personer för missbruk av urkund av normalgraden. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av HD vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. HD har tidigare i ett fall uttalat sig om gränsdragningen mellan missbruk av urkund av normalgraden och det grova brottet. Det målet gällde missbruk av en passhandling vid resa mellan länder. HD:s uttalanden i det målet ger enligt riksåklagarens mening inte tillräcklig vägledning för bedömningen av rubriceringsfrågan situationer som i det nu överklagade målet. Riksåklagaren anser därför att det finns behov av att HD preciserar rättsläget ytterligare.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar när vållande till kroppskada ska bedömas som grovt.

Ett kosmetiskt ingrepp på en ung man utfördes på en mottagning utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Läkaren som genomförde ingreppet använde en metod som inte är vedertagen och som visade sig vara riskfylld. Mannen blev kliniskt impotent på grund av ingreppet. Läkaren åtalades för vållande till kroppskada, grovt brott. Enligt tings- och hovrättens domar var det inte visat att läkaren hade gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Läkaren kunde dock klandras för att han inte hade tagit reda på hur han skulle utföra ingreppet på ett säkert sätt och han hade därför varit omedvetet oaktsam. Tings- och hovrätten kom fram till att läkaren gjort sig skyldig till vållande till kroppskada av normalgraden. På grund av preskription kunde han dock inte dömas för detta brott. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren bör läkaren dömas för vållande till kroppskada, grovt brott, vilket inte är preskriberat. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig om under vilka förutsättningar man kan döma för grovt brott vid omedveten oaktsamhet. Det är också av intresse att få belyst vilken grad av risktagande som är acceptabel vid kosmetiska ingrepp utanför den etablerade hälso- och sjukvården.

I dag onsdag den 22 april 2015 meddelar Göta hovrätt dom i målet där två personer åtalats för mord, försök till mord och grov misshandel i samband med en konflikt mellan olika familjer och släkter den 21 april 2014 i Norrköping.

Domen meddelas kl 11.00. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer till media idag klockan 12.00-13.30. Norrköpings tingsrätt dömde en av de åtalade för dråp, försök till dråp i två fall och grov misshandel till fängelse i 12 år. Åtalet ogillades beträffande den andre åtalade.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar vilket straff som ska följa på ett grovt vapenbrott.

En man har dömts för grovt vapenbrott för innehav av en pistol på allmän plats. Pistolen var av halvautomatisk typ och skarpladdad med åtta patroner. Mannen var dessutom narkotikapåverkad vid tillfället. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova vapenbrottet skulle vara fängelse i ett år. Med hänsyn till mannens personliga förhållanden bestämde hovrätten påföljden till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till fängelse. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva dels vilket straffvärde det aktuella grova vapenbrottet bör motsvara, dels om skyddstillsyn med fängelse, med hänsyn till brottets art, är en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall.Enligt riksåklagaren bör fängelsestraffet överstiga fängelse i ett år. Riksåklagaren menar bland annat att det bör beaktas att vapnet var skarpladdat och att den tilltalade var narkotikapåverkad vid tillfället. Omständigheterna innebär en stor fara för att vapnet hade kunnat komma till brottslig användning och att människor då kunnat komma till skada. Riksåklagaren menar vidare att grovt vapenbrott är ett så allvarligt brott att fängelse alltid bör vara utgångspunkten, om inte alldeles speciella omständigheter talar för en annan påföljd. Sådana omständigheter är, enligt riksåklagaren, inte aktuella i detta mål.Enligt riksåklagaren är det angeläget för en nyanserad och enhetlig rättstillämpning att Högsta domstolen ger vägledning om hur straffvärdet ska bedömas och vilken påföljd som ska kunna aktualiseras för det grova vapenbrottet. En prövning av överklagandet skulle därmed vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

- Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen mot den man i Norrköping som varit misstänkt för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Misstankarna mot mannen uppstod i början av mars månad när polisen sammanställde information som pekade på att den då misstänkte mannen hade för avsikt att vilja skada andra personer och egendom. Polis och åklagare valde att ingripa mot mannen för att förhindra att mannen skulle kunna förverkliga sina planer. Åklagaren har nu gjort en samlad bedömning av den bevisning som finns och bedömt att den tekniska undersökning som gjorts inte resulterat i några fynd som visar att den misstänkte mannen tagit några ytterligare steg mot att förverkliga sina avsikter. Åklagaren anser därför att det inte går att styrka att mannen gjort sig skyldig till någon straffbar form av planering eller förberedelse till brott. Förundersökningen är därför nedlagd och den tidigare misstänkte mannen är därför inte längre misstänkt för något brott.

Riksåklagaren har överprövat lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning med anledning av en anmälan om brott mot Dawit Isaak.

Anmälan avser ett flertal olika brott med anledning av att Dawit Isaak under lång tid varit fängslad i Eritrea. Olika företrädare för Eritreas regering pekas ut som misstänkta. I sitt beslut konstaterar riksåklagaren att det finns anledning anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts mot Dawit Isaak enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2014. Också i övrigt är flera förutsättningar för att inleda förundersökning uppfyllda. Riksåklagaren pekar dock på att brottet, såvitt det är känt, fortfarande pågår. Mot bakgrund av uppgifter som inhämtats från Utrikesdepartementet bedömer riksåklagaren att ett beslut att inleda förundersökning skulle minska möjligheterna att Dawit Isaak friges. Därför ändrar riksåklagaren inte de tidigare besluten att inte inleda förundersökning. -Intresset av att Dawit Isaak friges måste anses väga tyngre än intresset av att nu inleda en förundersökning i ärendet, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar.

Åklagare i Helsingborg har i dag väckt åtal mot en 24-årig man, i ett omfattande ärende om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot ett 60-tal flickor och pojkar i åldrarna 10-15 år. I ärendet finns över 500 brottsmisstankar.

Mannen är dessutom misstänkt för att ha utsatt en målsägande för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle då de träffats. Aktuella brottsrubriceringar i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Den misstänkte har kommit i kontakt med målsägande, som vid brottstillfällena var i åldrarna 10-15 år, genom olika konton och sidor på internet. - Han har uppträtt som sig själv i många av chattarna men även använt sig av sitt alias rodtopp. Efter att ha fått kontakt med målsägande har han inlett konversationer med sexuell innebörd. I ett flertal av ärendena har han även skickat intima bilder på sig själv samt förmått målsägandena att posera sexuellt och skicka intima bilder till honom, säger kammaråklagare Malin Granström. Polisen i Helsingborg har vid genomgång av den misstänktes datamedia kunnat konstatera att det finns ett stort antal målsägande som de tyvärr inte har lyckats identifiera. Därför är polisen angelägen om att få kontakt med unga flickor och pojkar som haft kontakt med alias rodtopp på nätet. Start i Helsingborgs tingsrätt den 8 april Åklagaren har valt att delstämma ärendet för att förkorta häktningstiden och skynda på handläggningen. Vid det första åtalstillfället kommer 19 målsägande att ingå. Åtal som gäller resterande målsägande kommer att lämnas in vid två senare tillfällen. Under rättegången, som inleds i Helsingborgs tingsrätt den 8 april, kommer de flesta målsägande att höras på plats eller via videolänk. Med några av de yngsta målsägande kommer endast videoförhör att spelas upp. I mer eller mindre samtliga brottsmisstankar erkänner den misstänkte de faktiska omständigheterna men förnekar brottsligt uppsåt. Rättegången väntas pågå fram till mitten av sommaren 2015. Totalt ska det sättas ut 35 förhandlingsdagar.

Riksåklagaren anser att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan.

Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas. - Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev. - Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev. BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.

I utredningen kring trippelmordet i Uddevalla har åklagare i dag på eftermiddagen beslutat att anhålla en person misstänkt för medhjälp till mord.

Den misstänkte är en man, född 1993. - Utredningen har visat att han är på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Nu fortsätter utredningen och ingen ytterligare information kan i nuläget lämnas.

I dag måndag den 23 mars meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet där en person åtalats för misshandel och vållande till annans död i samband med den allsvenska fotbollspremiären 2014.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer till media klockan 11.30-13.00 samma dag. I Helsingborgs tingsrätt dömdes en person till åtta månaders fängelse för misshandel och vållande till annans död. Samtliga parter överklagade domen.

Åklagare kommer i dag att begära tre män häktade misstänkta för synnerligen grovt vapenbrott i Göteborg.

De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, anhölls under fredagen. Häktningsförhandlingarna äger rum söndag den 22 mars, tidpunkt ej fastställd.

Resningsansökan gäller ett ärende där en fyrabarnsmor i Haninge söder om Stockholm mördades. Den utpekade skytten dömdes för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten.

Den 24 juni 2010 mördades en fyrabarnsmor i Haninge. En man (född 1979) blev misstänkt för anstiftan och en annan man (född 1988) för att ha mördat målsäganden genom att skjuta henne. När skytten blev gripen av polis i juli 2010 lämnade anstiftaren landet. Skytten dömdes under år 2011 för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten. Domstolen menade att det fanns utrymme för en annan gärningsman på grund av signalementsuppgifter från de barn som sett skytten. Anstiftaren återvände till Sverige år 2012. Han dömdes för brottet av Södertörns tingsrätt i november 2014 och av hovrätten i mars 2015 till livstids fängelse. Båda domstolarna har gjort uttalanden om den frikände mannens delaktighet och funnit det utrett att han deltagit i gärningen. Riksåklagaren har nu ansökt om resning till nackdel för den frikände mannen och som stöd för resningsansökan åberopat bland annat dessa domstolsuttalanden. Riksåklagaren har även åberopat att anstiftaren numera kunnat höras och att han inte kunnat lämna någon trovärdig förklaring till sina kontakter med den frikände mannen i anslutning till mordet. Även vissa iakttagelser av polisen om de båda männens relation till varandra har lyfts fram som skäl för att resning bör beviljas.

De fyra personer som varit häktade, misstänkta för våldtäkt ombord på en färja mellan Stockholm och Åbo i slutet av januari, har i dag släppts på fri fot. Förundersökningen pågår alltjämt och misstanke om grov våldtäkt kvarstår mot alla fyra.

- Det som återstår i utredningen är främst redovisning av teknisk bevisning. Min bedömning är att de misstänkta på fri fot inte längre kan påverka utredningen i sådan grad att ett frihetsberövande är nödvändigt. Därför hävs häktningen, säger kammaråklagare Elisabeth Brandt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot sammanlagt 32 personer i ett mål som rör grova bedrägerier riktade mot Södertälje kommun och Arbetsförmedlingen.

Enligt åtalet har bedrägerierna begåtts i ett företag som i avtal med Södertälje kommun haft tillstånd att utföra hemtjänst i Södertälje kommun. Företagets ledning tillsammans med en delägare som även varit anställd på företaget samt ytterligare en person anställd på företagets kontor har haft ledande roller i bedrägerierna. - Vi åklagare i målet anser att de begått gärningarna tillsammans och i samförstånd med varandra, det vill säga haft en gemensam brottsplan, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. De övriga åtalade är brukare, alltså personer som beviljats hemtjänst, samt brukarnas anhöriga och assistenter, som i de flesta fall också är anhöriga till brukarna. Enligt åtalet har bedrägerierna mot kommunen begåtts genom att kommunen blivit lurad om brukarens behov. Därefter har företaget rapporterat och fakturerat som om hemtjänst utförts enligt avtalet med kommunen trots att så inte skett. Enligt åtalet uppgår den sammanlagda skadan för kommunen med anledning av bedrägerierna till drygt 5,2 miljoner kronor. Därutöver har företaget enligt åtalet även lurat Arbetsförmedlingen gällande stöd för nystartsjobb. De tilltalade assistenterna och även några av huvudmännen har felaktigt beviljats nystartsjobb, då de redan varit anställda i företaget eller varit faktiska företrädare för detsamma. Därutöver påstår åklagarna att assistenternas anställningar i huvudsak bottnar i en bedrägerigärning som assistenten själv varit delaktig i, vilket enligt åklagarnas uppfattning gör att anställningen diskvalificeras från stöd för nystartsjobb. Arbetsförmedlingens sammanlagda skada har uppgått till drygt 1,5 miljoner kronor. - Det här målet är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet och rör enligt vår uppfattning systemhotande brottslighet, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. Förundersökningen har varit mycket omfattande och består i dag av cirka 27000 sidor. Förundersökningen startade i slutet av 2012 och den 12 november 2013 gjordes ett tillslag mot företaget och ett flertal personer greps. Verksamhetschefen har suttit häktad sedan dess.

Överåklagare Marianne Ny har i dag ställt en begäran till Julian Assanges advokater om Assanges samtycke till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov, så kallad topsning.

Om Assange ger sitt samtycke, kommer åklagaren inom kort att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. Engelsk lag kräver att den som ska förhöras inom ramen för regelverket om internationell rättslig hjälp i brottmål också samtycker. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London. Anledningen till att åklagaren nu valt att begära tillstånd att förhöra Julian Assange i London är att flera av de brott som han är misstänkt för preskriberas i augusti 2015, dvs. mindre än ett halvår framåt i tiden. - Högsta domstolen i England beslutade i juni 2012 att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige. Han har dock förhindrat överlämnandet genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad, säger överåklagare Marianne Ny. - Min inställning har varit att formerna för ett förhör med honom på ambassaden i London är sådana att kvaliteten i förhöret skulle bli bristfällig och att han behöver vara närvarande i Sverige vid en eventuell rättegång. Den bedömningen kvarstår. Nu håller tiden på att rinna ut och jag bedömer därför att jag måste acceptera en kvalitetsförlust i utredningen och ta risken att förhöret inte för utredningen framåt, eftersom ingen annan åtgärd står till buds så länge Assange inte gör sig tillgänglig i Sverige, säger Marianne Ny. I november 2014 beslutade Svea hovrätt att Julian Assange skulle vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Hovrätten konstaterade också att utredningen stannat upp och uttalade att åklagarna inte fullt ut levt upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt. - Vi har noga övervägt de synpunkter som hovrätten framfört och vi har under de två senaste månaderna gjort nya överväganden om hur förundersökningen bäst ska bedrivas. Detta har resulterat i det beslut som jag nu fattat, nämligen att försöka få tillstånd ett förhör i London. Det finns, som sagt, en osäkerhet i vart det kan leda, men jag har beslutat att ändå försöka genomföra förhöret eftersom preskriptionen närmar sig, säger Marianne Ny. Om Julian Assange ger tillstånd till fortsatta utredningsåtgärder i London kommer de att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren, samt en utredare från polisen. - Jag kan inte lämna någon mer information om de kommande utredningsåtgärderna; inte om när de kommer att äga rum eller andra praktiska detaljer, säger Marianne Ny. Julian Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut till Högsta domstolen, som nyligen begärt att riksåklagaren ska lämna ett yttrande som underlag för domstolens fortsatta handläggning.

I går kväll tog Åklagarmyndigheten emot tredje pris för mest attraktiva arbetsgivare för juriststudenter. Priset delades ut på Universum Awards och togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson.

Åklagarmyndigheten placeras år efter år i toppen i den ranking som Sveriges juriststudenter gör av framtida arbetsgivare. Jämfört med Domstolarna, Polisen och Ekobrottsmyndigheten är Åklagarmyndigheten alltså den arbetsgivare inom rättsväsendet som lockar flest unga jurister. Med tredjeplatsen behåller myndigheten sin fina placering sen förra året. Som bäst har myndigheten kommit på andra plats (2009 och 2010). - Vi vet att det finns ett stort intresse för åklagaryrket bland juriststudenterna. De lockas bland annat av åklagarnas självständiga och objektiva roll i rättsprocessen och av att det är ett mycket omväxlande och spännande jobb, säger Helena Ekstrand på informationsavdelningen. - Många jurister som söker sig till oss har varit i kontakt med åklagare som pratat om sitt yrke med ett driv och ett engagemang som lockat juristerna att söka, säger Ann-Sofie Berg, personalavdelningen. Vi är stolta över alla medarbetares bidrag till vår fina tredje plats. Priset togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson. Utrikesdepartementet kom på första plats och advokatbyrån Mannheimer Swartling på andra.

I dag torsdag den 12 mars meddelar Nacka tingsrätt dom i målet där en 24-årig man åtalats för flera grova sexbrott mot barn. Åtalet rör brott mot 57 flickor i åldrarna 12-17 år.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Linda Lauronen och Sara Engelmark Leuf vid City åklagarkammare i Stockholm finns tillgängliga för kommentarer till media på telefon från klockan 15.00 samma dag. Brottsrubriceringarna i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. Rättegången har pågått sedan den 12 november 2014. Målnummer: B 586-14

Kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun har i dag beslutat att ledningen av förundersökningen om mordet på Yenon Levi i juni 1988 ska överlämnas till polisen.

- Sammantaget finns inga skäl som längre motiverar att utredningen ska ledas av åklagare, istället bör den fortsatta utredningen ledas av polisen. Men beslutet innebär alltså inte att förundersökningen läggs ned, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Kommissarie Mats Nygårds, tf gruppchef för enheten Grova brott i polisområde Dalarna, tar nu över förundersökningsledningen. Åklagarens handläggning av ärendet avslutas. - Det främsta skälet till att åklagare tog över ledningen av förundersökningen i oktober 2011 var att det skulle kunna bli aktuellt med en begäran om internationell rättslig hjälp. Nu har detta genomförts och avslutats, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Bakgrund Ett av de mord som Sture Bergwall (då Thomas Quick) dömdes för var mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, som påträffats död i juni 1988 vid Rörshyttan i Hedemora kommun. Domen meddelades av Hedemora tingsrätt den 28 maj 1997. Sture Bergwall beviljades resning genom beslut av Svea hovrätt den 17 december 2009. Vice chefsåklagare Eva Finné lade genom beslut den 28 maj 2010 ned åtalet mot honom. Falu tingsrätt meddelade den 3 september 2010 en frikännande dom. Mordet på Yenon Levi var inte preskriberat då preskriptionsreglerna för mord ändrades den 1 juli 2010. Brottet omfattas därmed av den nya regeln i 35 kap 2 § brottsbalken, vilket innebär att brottet inte är preskriberat och inte heller kommer att preskriberas. Efter det att den frikännande domen mot Sture Bergwall meddelats återupptog därför Polismyndigheten Dalarna förundersökningen rörande mordet på Yenon Levi. Detta skedde genom beslut den 13 september 2010. Inledningsvis leddes förundersökningen av polisiär förundersökningsledare. Den 6 oktober 2011 övertogs emellertid förundersökningsledningen av kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun. Flera av de personer som tidigare hörts i utredningen har därefter hörts på nytt. Det har även hållits förhör med personer som inte tidigare hörts i utredningen. Det har också, efter framställan om internationell rättslig hjälp, hållits förhör i utlandet. En annan väsentlig del av utredningsarbetet har varit att ta ett förnyat helhetsgrepp rörande möjligheterna att komma framåt med tekniska undersökningar.

Chefsåklagare Daniel Edsbagge har i dag begärt två män häktade på sannolika skäl misstänkta för trippelmordet i Uddevalla. Männen har varit anhållna sedan i söndags.

- Teknisk bevisning och vittnesuppgifter binder de misstänkta männen till platsen och tidpunkten för brottet, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Några detaljer om bevisningen kan för närvarande inte lämnas. - Jag förstår att det finns ett stort intresse av att veta vad som har hänt och vad som kan ligga bakom morden - särskilt mot bakgrund av att tre unga människor har blivit mördade - men det vore olämpligt om åklagare eller polis nu lämnar ut uppgifter från utredningen som kan komma att påverka personer som ska förhöras, säger Daniel Edsbagge. Daniel Edsbagge lämnar nu över ledningen av utredningen till vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Han biträds av kammaråklagare Viktoria Karlsson. Bägge åklagarna har sedan tidigare deltagit i handläggningen av ärendet. - Det är inte lämpligt att jag som chef har ett så stort ärende. Min tid behövs till att leda arbetet på åklagarkammaren. Med Per-Erik Rinsell och Viktoria Karlsson, som är mycket erfarna, är ärendet i goda händer, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Häktningsförhandling kommer att äga rum i morgon 12 mars i Göteborgs tingsrätt, kl.10.00 och 11.00.

Beslut om att eventuellt begära de anhållna personerna häktade väntas tidigast på onsdag.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

De två män (födda 1992 respektive 1993) som greps under söndagen misstänkta för mordet på tre personer i Uddevalla är nu båda anhållna på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men mycket i den här förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare i ärendet. Det finns en del teorier och hypoteser om de misstänktas motiv till brottet men exakt vad dessa består i kan vi i nuläget inte berätta eftersom det skulle kunna försvåra den fortsatta utredningen i fallet.Åklagaren har fram till på onsdag kl 12 på sig att besluta om de anhållna personerna ska begäras häktade. Några ytterligare kommentarer i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Regeringen har i dag beslutat att Åklagarmyndigheten får ta del av den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) har över hatbrott. Åklagarmyndigheten hade överklagat ett tidigare beslut om att inte få tillgång till dessa uppgifter.

- Det är mycket glädjande att vi får tillgång till statistiken, eftersom det innebär att vi får ett viktigt redskap för att följa upp hatbrottsärenden. Vi kan granska enskilda ärenden och se om det finns goda exempel att sprida eller om det behövs ytterligare riktlinjer, metodstöd eller utbildning, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Hatbrott är inte ett brott i sig, utan samlad beteckning på olika brott där motivet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller någon liknande omständighet. Lagtekniskt är det en straffskärpningsregel som innebär att man får ett strängare straff än om motivet inte varit hat mot en viss person eller grupp. Eftersom hatbrott inte är en självständig brottstyp går de inte att identifiera i polisens och Åklagarmyndighetens ordinarie statistik. --Rättsväsendet får ofta kritik för handläggningen av hatbrott. Det är dock svårt att värdera i vilken utsträckning kritiken grundar sig på verkliga brister, eftersom ärendena inte gått att följa upp på ett tillfredsställande sätt, säger riksåklagare Anders Perklev. - En förklaring till att många ärenden om hatbrott läggs ned är att brottet kan vara svårt att bevisa. Många hatbrott, som exempelvis rasistiskt klotter, har okända gärningsmän och är därför svåra eller omöjliga att utreda. I andra fall kan brottet som sådant åtalas, men det går inte att visa vilket motiv som gärningsmannen haft för brottet. En åklagare kan inte påstå att det är frågan om ett hatbrott om det inte finns tillräckligt stöd för detta i bevisningen, säger Anders Perklev. - Jag välkomnar polisens initiativ att öka ambitionsnivån när det gäller att utreda hatbrott, bland annat genom att skapa särskilda utredningsgrupper i de tre storstäderna. Förbättrade möjligheter att utreda och lagföra hatbrott är också ett viktigt område för samverkan mellan polis och åklagare, säger Anders Perklev.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat ärende om mordet på en kvinna i Handen 2010 i dag dömt en man för anstiftan av mord, till livstids fängelse. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens rubricering och skärper samtidigt påföljden.

I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret överklagade tingsrättens dom. Åklagaren begärde att domen skulle ändras till anstiftan till mord och att påföljden skulle skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret begärde en frikännande dom. - Det här är ett mycket tragiskt ärende som nu fått ett nytt rättsligt avslut. I sammanhanget känns det givetvis positivt att hovrätten delade min bedömning att mannen skulle dömas för anstiftan, snarare än för stämpling till mord, säger kammaråklagare Marcus Ekman. - Det här har från början varit en mycket speciell utredning. Inte minst eftersom hovrätten i en tidigare rättegång har frikänt en person för mordet, en person som hovrätten nu konstaterar har tagit del i detsamma på ett helt avgörande sätt, säger kammaråklagare Marcus Ekman. Målnummer: B 11137-14

I dag torsdag den 5 mars meddelar Svea hovrätt dom i målet som rör mordet på en kvinna i Handen 2010. I tingsrätten dömdes en person för stämpling till mord.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Marcus Ekman vid Södertörns åklagarkammare finns tillgänglig för kommentarer till media från klockan 11.30 samma dag. I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret har överklagat tingsrättens dom. Åklagaren har begärt att domen ska ändras till anstiftan till mord och att påföljden ska skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret har begärt en frikännande dom. Målnummer: B 11137-14

Åklagarmyndighetens tillsynsavdelning har lämnat en årsrapport till riksåklagaren om avdelningens verksamhet under år 2014. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

Vid tillsynsavdelningen bedrivs bland annat riksåklagarens tillsyn i enskilda fall. En stor del av verksamheten går ut på att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från externa tillsynsorgan såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Under år 2014 har särskilda tillsynsärenden inletts av riksåklagaren i betydligt större utsträckning än tidigare; under året har 42 sådana ärenden inletts jämfört med 11 ärenden under år 2013. Vid avdelningen handläggs även ett stort antal andra ärendetyper, bland annat ärenden om överprövningar, klagomålsärenden och anmälningar om brott begångna av bland annat domare. Tillsynsavdelningen har också ansvarat för eller deltagit i hand-läggningen av ett antal projekt. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

I morgon fredag den 27 februari meddelar Hovrätten för Västra Sverige dom i målet där två män i Halland åtalats för grova sexbrott mot flera unga män respektive för försök till våldtäkt.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Sonja Pettersson Wallin vid Åklagarkammaren i Halmstad finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00 samma dag.

I morgon torsdag den 26 februari meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där en 28-årig man åtalats för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer senare samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon mellan klockan 12.00 och 13.30. Enligt åtalet har brottet begåtts i Syrien, vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012. Målnr: B 13656-14

Åklagarmyndigheten bedömer att verksamheten för åren 2016-2018 kan bedrivas inom de ramar som regeringen har aviserat.

Budgetunderlaget är Åklagarmyndighetens förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande åren. I budgetunderlaget beskrivs områden där den ökade anslagsnivån från 2015 kommer att behövas. Exempel på detta är dubblering av åklagare i stora mål, handläggning av kvalificerade bedrägerier och fortsatt IT-utveckling. En fråga som särskilt lyfts fram är behovet av en relativt jämn anslagsökning så att tillkommande rekryteringar kan hanteras på ett bra sätt.Myndighetens förslag till regeringen motsvarar de nivåer som angivits i budgetpropositionen för 2016-2018. Tillskottet för 2015 är betydande, medan de aviserade anslagsuppräkningarna för de kommande åren är begränsade. För att kunna använda 2015 års tillskott på ett ansvarsfullt sätt planerar myndigheten därför för ett anslagssparande mellan åren, så att kostnadsutvecklingen blir mer jämn över perioden. Sammanlagt är bedömningen dock att de anslagstillskott som aviserats för 2016-2018 är tillräckliga för att svara mot de behov som går att förutse i dagsläget.

Särskilda åklagarkammaren har lämnat sin årsrapport för 2014 till riksåklagaren. Ärendeinflödet har minskat under året och är tillbaka på 2012 års nivå. Lagföringen och antalet domar har ökat, medan handläggningstiderna är i stort sett oförändrade.

Av de cirka 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Lagföring Särskilda åklagarkammarens åklagare har väckt 145 åtal och utfärdat 39 strafförelägganden under 2014. Många av strafföreläggandena avser dataintrång - att polisanställda slagit på sig själva i polisens register, vilket inte är tillåtet. Under 2014 har sammanlagt 88 domar, varav 21 ogillade, meddelats där Särskilda åklagarkammarens åklagare varit part. Kammarens uppdrag Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar. Uppmärksammade ärenden Även under år 2014 har Särskilda åklagarkammarens åklagare handlagt ett antal fall som varit särskilt uppmärksammade i media eller haft principiell betydelse, exempelvis ärenden där poliser använt sina tjänstevapen eller använt annat våld i tjänsten. I årsrapporten ges många exempel på sådana ärenden.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har den 17 februari 2015 beslutat att lägga ned förundersökningen om tjänstefelsanmälan mot chefen för barn och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun.

Denna text har även publicerats på polisen.se Misstanken handlade om chefens beslut att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona i samband med utredningen om en åttaårig flickas död den 30 april 2014. Tjänstefel handlar om att någon vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Första steget är att utreda vilket beslut som fattats, nästa steg om ett sådant beslut anses fattat vid myndighetsutövning eller inte. Först om så är fallet går man vidare med en utredning om det regelverk som gäller för beslutet har följts. Utredningen har visat att chefen för barn och ungdomsförvaltningen den 12 maj 2014 beslutat att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. Därefter har bedömningen gjorts att ett beslut om avstängning inte innebär myndighetsutövning och då finns det inte något skäl att gå vidare och se om de regelverk som gäller för avstängning (kollektivavtal och lagen om anställningsskydd) har följts eller ej. Det finns därför inte anledning att anta att tjänstefel har begåtts och förundersökningen har lagts ned. I nuläget lämnas inga övriga kommentarer i ärendet.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2014 har överlämnats till regeringen. Även för det gångna året redovisar Åklagarmyndigheten ett bra resultat och en god måluppfyllelse.

Den genomsnittliga genomströmningstiden för att hantera ärenden har kortats ytterligare och situationen för åklagarbalanser är god. Andelen lagförda misstänkta personer är kvar på samma nivå som tidigare år. Antalet lagförda misstänkta personer har dock fortsatt att minska till följd av ett fortsatt minskat inflöde av ärenden från polisen, främst enklare sådana. Antalet inkomna brottsmisstankar har ökat något, vilket dock beror på några få stora ärenden. Den genomförda organisationsförändring som trädde ikraft 1 oktober 2014 har inneburit att den operativa verksamheten numera är indelad i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Syftet är bland annat ett bättre resursutnyttjande, en ökad flexibilitet och en bättre samverkan med polisen. Områdesindelningen följer därför den geografiska struktur som beslutats för den nya Polismyndigheten. Den största utmaningen under de kommande åren kommer vara att tillsammans med den nya Polismyndigheten ytterligare utveckla arbetsformerna för en mer effektiv brottsbekämpning, lokalt och nationellt. Förutsättningarna för detta är goda.

Häktningsframställan för den kvinna i Bromölla som misstänks för olaga frihetsberövande av sina barn har idag lämnats in till Kristianstads tingsrätt.

Kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande. Häktningsförhandling i ärendet kommer att ske under eftermiddagen idag. Chefsåklagare Pär Andersson vid Åklagarkammaren i Kristianstad kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats direkt efter avslutad häktningsförhandling.

I dag har förundersökning inletts om misstänkt finansiering av terrorism. Riksenheten för säkerhetsmål håller i utredningen.

(Denna text är ursprungligen publicerad på sakerhetspolisen.se) Bakgrunden är ett tillslag som Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten gjorde den 17 februari, gällande svart arbetskraft och misstänkt penningtvätt. Säkerhetspolisen kände till ärendet sedan tidigare, och med anledning av tillslaget har chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål, fattat beslut om att inleda förundersökning om misstänkt finansiering av terrorism. Den utredningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen och Riksenheten för säkerhetsmål, med Agneta Hilding Qvarnström som förundersökningsledare. Ekobrottsmyndighetens utredning om misstänkt bokföringsbrott och grovt skattebrott löper på parallellt med Säkerhetspolisens utredning. Förundersökningssekretess råder i ärendet. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag väckt åtal mot en man för en överfallsvåldtäkt som ägde rum i Trollhättan i november 2012.

- Jag bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal. Brottet bedöms som grovt eftersom våldet och hotet varit mycket allvarligt och mannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Viktoria Karlsson har tyvärr inte möjlighet att ge några intervjuer idag fredag den 13 februari.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00. I målet åtalades en person för mord, en person åtalades för grovt övergrepp i rättssak samt grov misshandel och mot en person har man fört så kallad bevistalan om mord. Bevistalan betyder att en domstol under vissa omständigheter kan pröva om ett barn under 15 år som misstänkts för brott har begått en brottslig gärning.

Ett antal personer frihetsberövades under tisdagskvällen misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen. Ytterligare en person misstänks för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

Flera personer frihetsberövades på tisdagskvällen påolika platser i de södra delarna av Stockholms län. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har gjort husrannsakan både i de inblandade personernas hem och i olika kontorslokaler. Ett antal personer är misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen och en person för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det misstänkta bedrägeriet mot Arbetsförmedlingen består i att personer felaktigt påståtts arbeta åt föreningar, vilket både personerna och föreningarna fått bidrag för. - Utredningen tyder på att de inte arbetat åt föreningarna och att bidragen alltså betalats ut felaktigt. Jag menar att det misstänkta brottet är grovt eftersom man satt detta i system, säger kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Misstankarna om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott rör festverksamhet. - Verksamheten har varit av en sådan art och omfattning att den kan anses vara näringsverksamhet, vilket ställer krav på bokföring och skatteredovisning. Någon sådan redovisning har dock inte skett, säger kammaråklagare Per Kjellstrand på Ekobrottsmyndigheten. Tillslaget har samordnats mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som resulterat i flera olika utredningar, åtal och domar inom skilda områden. I satsningen ingår bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket, vilka också samarbetat i ärendet.

Åtal har idag väckts vid Södertörns tingsrätt mot en 28-årig man misstänkt för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel.

Enligt åtalet har brottet begåtts vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012 i Syrien. Mannen har vid tidpunkten deltagit i den väpnade konflikten på oppositionssidan - Fria Syriska Armén - och gärningen har riktats mot en företrädare för den syriska staten. Den åtalade gärningen består i att mannen tillsammans med ett flertal andra utsätter en person, vars identitet är okänd, för svår misshandel samtidigt som personen är frihetsberövad och fastbunden. Omständigheterna är sådana att misshandeln bedöms ha ägt rum i samband med eller som ett led i den väpnade konflikten. Anledningen till att brotten lagförs i Sverige är att den tilltalade efter brotten, i september 2013, har ansökt om och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

På tisdag den 3 februari meddelar Blekinge tingsrätt dom i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona. Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00. Tillfälle för enskilda intervjuer kan även erbjudas på plats i Åklagarmyndighetens lokaler i Malmö senare samma dag.

Riksåklagaren motsätter sig att ett beslag av minneskortet till en kamera hävs, men motsätter sig inte att HD prövar frågan.

Den 21 oktober 2014 iakttog militärpolisen en mindre båt innanför skyddsobjektsgränsen på vattenområdet vid AMF 1 Berga. Området är klassat som skyddsobjekt och det råder även fotograferingsförbud. En person som är fotograf på Dagens Nyheter befann sig ombord på båten. Personen iakttogs fotografera in mot skyddsobjektet. Militärpolisen bordade båten och tog minneskortet som fanns i personens kamera i beslag. Beslaget fastställdes av åklagare, som inledde förundersökning om brott mot skyddslagen. Totalt finns det 47 fotografier på minneskortet. Samtliga 47 fotografier är tagna mot skyddsobjektet. Den person som tog fotografierna och två andra personer som befann sig ombord på båten är misstänkta för brott mot skyddslagen. Tingsrätten hävde beslaget, men efter begäran av åklagaren ändrade hovrätten tingsrättens beslut och fastställde beslaget. DN begär till HD att beslaget ska hävas. Som skäl anger man bland annat att minneskortet tillhör DN och innehåller bilder som äravsedda för publicering i tryckt skrift och i andra mediebärare som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Hovrätten har felaktigt ansett att reglerna om beslag vid misstanke om brott mot skyddslagen är tillämpliga i detta fall.Både TFoch YGL utgör hinder mot ingripandet. Högsta domstolen bör klargöra betydelsen av grundlagarnas censurförbud samt innebörden av den grundlagsfästa så kallade anskaffarfriheten. Riksåklagaren motsätter sig en ändring av hovrättens beslut, men tillstyrker att HD meddelar prövningstillstånd.

Riksåklagaren har idag fattat beslut i ett omprövningsärende som rör ett pågående ärende hos Ekobrottsmyndigheten mot tidigare nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Det tidigare beslutet ändras inte.

I en skrivelse daterad den 4 november 2014 har en omprövning begärts av riksåklagarens beslut den 24 september 2014, i ett ärende om överprövning av beslut vid Utvecklings-centrum Malmö. Det tidigare beslutet ändras inte.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen klargör om häktning med restriktioner är en omständighet som ska leda till kortare fängelsestraff för den dömde.

Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms. -Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare har i dag, måndag, begärt en 51-årig man häktad misstänkt för dråp i Tullinge söder om Stockholm. Häktningsförhandlingen kommer ske i Södertörns tingsrätt onsdag den 7 januari.

Någon tid för häktningsförhandlingen kan inte lämnas förrän på onsdag. Ärendet gäller en knivskärning i lördags eftermiddag i Tullinge söder om Stockholm, där en 21-årig person avled. Den misstänkte anmälde sig själv till polisen efter händelsen och anhölls på senare på kvällen av jouråklagare. Någon mer information om ärendet kan med hänsyn till utredningen inte lämnas innan häktningsförhandlingen.

Gotlands tingsrätt har idag dömt en 32-årig gotlänning och en 52-årig stockholmare för bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering vid drygt 700 respektive cirka 150 tillfällen.

Påföljden har bestämts till fängelse i5 år respektive 2 år och nio månader. Männen har utgett sig för att vara unga pojkar och sökt upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De har sedan flyttat över kommunikationen med flickorna till t.ex. Facebook och Skype där det funnits möjligheter att använda web-kamera och skicka bilder. Männen har i flera fall hållit kontakt med samma flicka under långa tider och ibland uppträtt under flera identiteter mot henne. Vid kontakterna har de förmått flickorna att posera nakna för dem och i flera fall har de även förmått dem att visa när de onanerar. Männen har delat bilder och information om flickorna mellan varandra. De sammanlagt 44 flickorna har varit mellan 9 och 14 år när brotten begicks. - Tingsrätten har tydligt markerat att det rör sig om mycket allvarlig och hänsynslös brottslighet. Rätten har i huvudsak delat vår uppfattning om att sexualbrott som sker på nätet inte självklart är mindre allvarliga än fysiska övergrepp.Tingsrätten delar däremot inte vår uppfattning om att det också rör sig om sexuella övergrepp mot barn. Rätten har inte tolkat straffbestämmelserna på det sätt som vi menar att det finns stöd för att göra. Vi kommer att analysera domskälen för att ta ställning till om det finns anledning att överklaga domen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Förundersökningen mot männen inleddes i november förra året och rättegången har omfattat mer än 60 förhandlingsdagar. Det är en av landets mest omfattade utredningar i sitt slag. Enligt tingsrättens dom ska båda männen vara kvar i häkte tills dess det finns en lagakraftvunnen dom eller annat bestäms.

I dag klockan 14:00 kommer Svea hovrätt att meddela dom i det så kallade Taxi Tony-målet, där ett antal personer åtalats misstänkta för att ha deltagit i ett nätverk som via utkörning sålt större mängder kokain till köpare i Stockholmsområdet.

Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 14:15 och 15:00 i dag fredag den 19 december.

Det har begärts att beslutet om att inte inleda förundersökning i fallet Dawit Isaak ska överprövas av riksåklagaren.

Riksåklagaren har nu fått ärendet på sitt bord. Tidigare har en åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm och en överåklagare vid Utvecklingscentrum Stockholm granskat ärendet och beslutat att inte inleda en förundersökning mot Eritreas regering för brott mot mänskligheten m.m. - Jag kommer att gå igenom ärendet noga och sedan fatta beslut om en förundersökning ska inledas eller inte, säger riksåklagare Anders Perklev. Ett beslut kan väntas tidigast i januari 2015.

Presskonferensen kommer att hållas i Lunds tingsrätt omedelbart efter häktningsförhandlingen.

Häktningsförhandlingen börjar kl. 10. Medverkar på presskonferensen gör kammaråklagare Helena Lundström samt representanter för polisen.

Häktningsförhandlingen hålls klockan 10.00 fredag den 12 december i Lunds tingsrätt.

Efter häktningsförhandlingen håller kammaråklagare Helena Lundström en presskonferens i polishuset i Lund, exakt tidpunkt ännu inte bestämd.

Erkännande i misstänkt dubbelmord

Den man som sitter anhållen misstänkt för mord på en kvinna och ett barn i Dalby har erkänt. Den anhållne mannen är make till kvinnan och far till barnet. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon fredag, tidpunkt ännu inte bestämd. Efter häktningsförhandlingen kommer kammaråklagare Helena Lundström att hålla en presskonferens. Närmare information om tid och plats kommer under fredagen. Någon ytterligare information kan inte lämnas för tillfället.

En sammanfattning av fakta om tillslaget på tisdagen.

På morgonen tisdag den 9 december gjordes ett tillslag mot en serverhall i Stockholmstrakten. Flera servrar togs i beslag. Serverhallen har kopplingar till fildelningstjänsten the Pirate Bay. Brottsmisstanken är upphovsrättsintrång. Under den närmaste tiden kommer ett antal utredningsåtgärder att vidtas, bland annat förhör med olika personer. Mer information lämnas när så är möjligt.

En kvinna och ett barn har hittats döda i Dalby utanför Lund. En person är anhållen.

Utredningen är inne i ett mycket tidigt skede och det går därför för närvarande inte att lämna några upplysningar om ärendet. Information kommer att publiceras när det är möjligt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag fattat beslut om förundersökningen om israelisk militärs bordning av fartyg på väg mot Gaza 2010 och 2012. Förundersökningen läggs ned.

Förundersökning inleddes den 26 juni 2014 om eventuella brott i samband med händelserna den 31 maj 2010 och den 20 oktober 2012, då israeliska soldater på internationellt vatten bordade och beslagtog fartyg på väg mot Gaza. De brott för vilka förundersökning inleddes var grov misshandel, olaga hot, grovt brott, grov stöld samt folkrättsbrott. Däremot inleddes inte förundersökning om kapning och olaga frihetsberövande eftersom bordningarna i sig, under rådande förhållanden, inte kunde föranleda individuellt straffansvar. - Efter att ha hört de svenska målsägarna har vi identifierat vissa gärningar som skulle kunna vara brott, men gärningsmännen är fortsatt okända och vi ser inga möjligheter att klarlägga deras identitet. Dessutom, de gärningar som är begångna på israeliskt territorium har vi inte jurisdiktion över, säger kammaråklagare Henrik Attorps vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Förundersökningen har endast varit inriktad på de svenska målsägandena. Den har således inte berört eventuella brott som riktats mot andra länders medborgare.

Åtal har väckts mot tidigare VD i det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB i Göteborg.

Åtalet avser ett inköp av sex flaskor mousserande vin, ostbrickor, sparris och parmesanost för 76,08 euro som dåvarande VD:n köpte med bolagets kreditkort i mars 2010 i Cannes, i samband med en fastighetsmässa. Vid hemkomsten redovisades endast en kontoslipp som underlag till kreditfakturan, dvs. inte själva kvittot. På kontoslippen antecknade VD:n att det avsåg "frukostmat". Av utredningen har det framkommit att VD:n överlämnat de inköpta varorna till bekanta i Cannes. - Jag gör gällande att VD:n varit vilseledande genom att han redovisat inköpen som utlägg för frukost trots att det inte varit fråga om frukostmat. Han har också, i strid mot de interna reglerna om hur bolagets kreditkort ska användas, inte bifogat kvitto, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge.

Inga av Åklagarmyndighetens anställda fanns på plats i lokalerna när sprängladdningen detonerade. Verksamheten pågår som vanligt.

På Rättscentrum i Malmö arbetar ungefär 90 personer på fem olika enheter inom Åklagarmyndigheten. Ingen av dessa befann sig i huset när sprängladdningen detonerade på söndagkvällen. Ett antal tjänsterum skadades vid sprängningen, men åklagarverksamheten har kunnat pågå som vanligt under måndagen. Personalen erbjuds krisstöd och gruppsamtal. Riksåklagaren har rest till Malmö för att informera sig och för att möta personalen. - Handlingen är ett allvarligt angrepp på hela rättssamhället, säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag medgivit att ett åtal för grov misshandel ska ogillas. Ärendet rör en man som tidigare dömts i hovrätten för att ha utsatt sin dotter för yttre våld.

Svea hovrätt dömde 2009 en man för grov misshandel till fängelse i 4 år. Misshandeln bestod i att han utsatt sin dotter, som då var ca 2 veckor gammal, för yttre våld med följd att hon tillfogats omfattande skador i huvudet och på olika delar av kroppen. Målet handlade i stor utsträckning om hur de konstaterade skadorna hade uppkommit. Högsta domstolen beviljade resning i målet i december 2013. Åklagarmyndigheten anhöll därefter om ett nytt yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd gällande de rättsmedicinska slutsatserna i målet. Av yttrandet framgick i huvudsak följande: Det saknas vetenskapligt stöd för ett starkt hävdande att målsäganden lidit av rakit/benskörhet vid och närmast efter födseln, men denna möjlighet kan i praktiken inte uteslutas. Det vetenskapliga stödet för att målsägandens skador skulle kunna förväxlas med rakit/benskörhet är begränsat. Utifrån tillgängligt underlag kan det inte hävdas att någon av de bedömningar som gjorts fullt ut bevisar eller i praktiken utesluter misshandel eller någon alternativ hypotes. Det råder osäkerhet om det vetenskapliga bevisläget kring shaken baby syndrome/abusive head trauma (SBS/AHT) samt även om de frakturer som tycks vara associerade med SBS/AHT. Det kan på goda grunder hävdas att det finns en kunskapslucka avseende dessa fynds diagnostiska betydelse. - Efter att ha gått igenom yttrandet och ställt det mot de uppgifter som finns i målet har vi gjort den samlade bedömningen att bevisläget nu är sådant att det i en ny rättegång mot den tilltalades bestridande inte går att bevisa att han begått brott. En fällande dom kan alltså inte längre emotses. Med anledning av detta har vi idag till hovrätten medgivit den tilltalades ändringsyrkande om att åtalet för grov misshandel ska ogillas, säger kammaråklagare Daniel Suneson. Det noteras att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Statens medicinsk-etiska råd (Smer) under våren 2014 har inlett ett gemensamt projekt om skakvåld, då dagens metoder för att bedöma om ett barns skador kommer sig av att barnet har blivit skakat eller inte är kraftigt ifrågasatta.

En person har av hovrätten dömts för att bland annat ha förmått en 12-årig flicka att via webbkamera utföra vissa sexuella handlingar på sig själv. Hovrätten har rubricerat dessa som utnyttjande av barn för sexuell posering.

Påföljden bestämdes till fängelse i ett år.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn till ett längre fängelsestraff. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om straffbestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn i 6 kap. 6 § brottsbalken - som stadgar straffansvar för den som genomför en sexuell handling med ett barn under 15 år - omfattar en gärning som innebär att någon förmår en person under 15 år att utföra sexuella handlingar på sig själv.Enligt riksåklagaren dömer domstolarna på olika sätt när det gäller sådana här gärningar. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Riksåklagaren har överklagat en friande dom om sexuellt ofredande. Riksåklagaren anser att hovrättens agerande utgör grovt rättegångsfel och att prövningstillstånd bör meddelas på grund av domvilla samt att domen bör undanröjas.

Efter undanröjandet av domen ska målet återförvisas till hovrätten för ny prövning. En man åtalades för sexuellt ofredande bestående i att han upprepade gånger försökt få målsäganden att ha sexuellt umgänge med honom mot ersättning. Tingsrätten ogillade åtalet och i hovrätten yrkade åklagaren att mannen skulle dömas enligt åtalet. Hovrätten - som avgjorde målet utan huvudförhandling - uttalar i sina domskäl att mannens agerande utgör försök till köp av sexuell handling av barn, men att åklagaren inte angett detta i sin brottsrubricering varför hovrätten var förhindrad att döma honom för det brottet. För att döma någon för brottet försök till köp av sexuell handling av barn måste det framgå av åklagarens gärningsbeskrivning att målsäganden är under 18 år samt att fara för brottets fullbordan funnits, eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten. Eftersom åklagarens gärningspåstående inte innehöll dessa moment har hovrätten i domskälen uttalat att den tilltalade begått ett brott han inte åtalats för och på grund av detta inte dömt honom för det brott han åtalats för. Riksåklagaren tillägger att hovrättens agerande även kan strida mot artikel 6:2 i Europakonventionen, varför det från ett principiellt perspektiv vore värdefullt att Högsta domstolen också uttalar sig i frågan om vilket utrymme en domstol har att i domskälen behandla omständigheter som inte ingår i åtalet.

Svea hovrätt har i dag beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande.

- Julian Assange har självmant hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Min inställning har varit, och är fortfarande, att han behöver vara tillgänglig i Sverige för återstående utredningsåtgärder och eventuell rättegång för de brott han misstänks ha begått i Sverige i augusti 2010, säger överåklagare Marianne Ny. Hovrätten konstaterar emellertid att utredningen om brottsmisstankarna har stannat upp och anser att åklagarnas underlåtenhet att pröva alternativa vägar inte stämmer överens med deras skyldighet att driva förundersökningen framåt. - Det har varit ett komplicerat läge och vi har kontinuerligt övervägt frågan. Som hovrätten påpekar finns det all anledning att fortsätta överväga hur målet ska drivas vidare, säger Marianne Ny. Hovrättens beslut kan överklagas till Högsta domstolen, som dock är en ren prejudikatinstans. Julian Assange har också möjlighet att återkomma med ny begäran om omprövning av häktningsbeslutet.

Kammaråklagare Lars Duberg har i dag väckt åtal i ärendet där en ung kvinna från Askersund i midsommarhelgen hittades död utanför Kumla. Den åtalade är en annan ung kvinna. Brottsrubriceringen är mord och brott mot griftefriden.

Enligt åtalet har den ena kvinnan åkt hem till den andra kvinnan utrustad med bland annat hammare, förskärare och sprutor med insomningsmedicin. Hon har dödat den andra kvinnan och sedan styckat henne i badrummet. Därefter har hon lagt kroppsdelarna i stora plastkassar och fraktat bort dem till en plats i Kumla. - De två kvinnorna hade en relation med samma man. Motivet är svartsjuka. Enlig min uppfattning är bevisläget gott, säger kammaråklagare Lars Duberg.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom i ett mål som handlar om personlig assistans.

Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är om det faktum att man lämnat falska uppgifter om vem som har utfört personlig assistans och om dessa falska uppgifter inte kunnatupptäckas, i sig kan innebära att det finns risk för att ersättning betalas ut felaktigt eller med för högt belopp. Ett antal personer hade enligt åklagaren gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott då de lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan om vem som hade utfört personlig assistans vid vissa tidpunkter. Hovrätten ogillade åtalet då åklagaren inte hade kunnat motbevisa de tilltalades påståenden om att någon annan person hade utfört den assistans som den funktionshindrade haft rätt till i samma omfattning som redovisats. Enligt hovrätten hade de falska uppgifterna därför inte orsakat fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt.

Riksåklagaren har i dag överklagat en friande hovrättsdom i ett bedrägerimål som handlar om falsk budgivning i samband med en bostadsrättsförsäljning.

Den fråga som enligt riksåklagaren är intressant ur prejudikatsynpunkt är vad som ska ligga till grund för bedömningen av om skada respektive vinning förelegat vid påståendet om bedrägeri bestående i falsk budgivning i samband med försäljning av bostadsrätt. En kvinna dömdes av tingsrätten för bedrägeri bestående i att hon genom att lägga falska bud på sina föräldrars bostadsrätt förmått köparna att betala cirka 60000 kr för mycket för bostadsrätten. Tingsrätten ansåg att man i en situation som den aktuella skulle bortse från marknadsvärdet av bostadsrätten. Det som enligt tingsrätten var avgörande var att kvinnan genom sitt agerande fått köparna att betala mer än vad de annars skulle ha betalat. Hovrätten ogillade åtalet och menade att bostadsrättens marknadsvärde skulle ligga till grund för bedömningen av om vilseledandet lett till vinning respektive skada. Då åklagaren inte visat att det pris som kom att betalas legat över marknadsvärdet ogillades åtalet. Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden.

Utredningen av de våldsamma händelserna på Kristandstadsgatan i Malmö natten mellan den 8 och 9 mars i år fortsätter. Polis och åklagare söker fortsatt fler vittnesuppgifter.

-Fortfarande saknar vi en tydlig bild av vad som faktiskt hände den där natten. Vi jobbar framåt med utredningen på flera fronter men vill vara tydliga med att vi är mycket angelägna om att komma i kontakt med personer som gjort iakttagelser på plats, säger kammaråklagare Neela Frisell. Polis och åklagare inväntar samtidigt resultat från SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium. Fyra personer är fortsatt misstänkta för mordförsök. Två av dem har suttit häktade men släppts. Den tredje släpptes efter häktningsförhandlingen. En fjärde man är sedan i mars begärd häktad i sin frånvaro, misstänkt för mordförsök. Han är internationellt efterlyst genom Rikskriminalpolisen. - Det är mycket viktigt att vi får tillfälle att höra honom, säger kammaråklagare Neela Frisell.

Åtal har idag väckts vid Norrköpings tingsrätt mot de två bröder som är häktade för mord med mera den 21 april 2014 i Norrköping.

Den ena brodern åtalas för mord i två fall, försök till mord och grov misshandel. Den andra brodern åtalas för mord i ett fall. På annandag påsk, den 21 april 2014, inträffade en konfrontation mellan personer från två olika släkter i Norrköping. Det blev kaotiskt på platsen och våld utövades från båda sidor. Flera personer skadades och två personer avled. Den ena brodern är åtalad för att ha skjutit med pistol mot fyra personer och den andra för att ha huggit en person med kniv. Båda de åtalade bröderna förnekar brott. Huvudförhandlingen kommer att hållas i Linköpings tingsrätt. Den inleds måndagen den 10 november 2014 kl 09.30 och beräknas pågå omkring 15 dagar. Förundersökningsmaterialet finns på dvd-skivor och kan hämtas på Norrköpings tingsrätt. En kortare presskonferens kommer att hållas i dag, måndag den 3 november klockan 13.00 på polishuset i Norrköping

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har idag väckt åtal mot en 24-årig man, misstänkt för flera grova brott i ett nytt stort mål om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot 59 flickor i åldrarna 12-17 år.

Mannen ska dessutom ha träffat enstaka av målsäganden och utsatt dem för sexuella övergrepp. Åtal kommer även att väckas för våldtäkt mot barn. Samtliga brottsrubriceringar är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn (senare åtalstillfälle), sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. - Han har uppträtt som den här andra personen och efter att ha etablerat en relation med flickornafått dematt skicka bilder och filmer på sig själva där de varit avklädda. Senare har han hotatmed att lägga upp fotona och filmerna på internet, till exempel på porrsajter, eller att skicka till någon av flickans anhöriga. På så sätt har han pressat dem att göra nya och grövre saker, säger kammaråklagare Linda Lauronen. Start i Nacka tingsrätt den 12 november Åklagarna har delat upp det omfattande åtalet i sammanlagt sex åtalstillfällen, med ett tiotal ärenden åt gången. Under rättegången, som inleds i Nacka tingsrätt den 12 november, kommer ett flertal av flickorna att medverka genom videoförhör då de är under 15 år. - Dels kommer vi spela upp förhör som vi hållit under utredningen, dels kommer vi att använda videolänk för att hålla förhör med de flickor som bor väldigt långt från Stockholm. Några flickor kommer dock att medverka personligen vid rättegången, säger kammaråklagare Sara Engelmark Leuf. Rättegången väntas pågå till februari 2015.

Med anledning av vissa medieuppgifter gör överåklagare Marianne Ny följande uttalande:

- Vad gäller frågan om förhör i London hänvisar jag till tidigare information, som också publicerats på Åklagarmyndighetens webbplats och som framförts vid olika tillfällen. Jag har inget annat besked att ge i dag. Den svenska processen fortsätter alltjämt och nu avvaktar vi hovrättens beslut i häktningsfrågan som beräknas komma inom kort. Bakgrund Stockholms tingsrätt beslutade den 16 juli 2014 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad. Detta beslut har överklagats och ska prövas av Svea hovrätt. De dokument som är aktuella i häktningsfrågan finns tillgängliga i anslutning till kronologin i ärendet. Ny information publiceras efter hovrättsbeslutet.

Med anledning av åtalet i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona håller åklagaren pressträff.

Plats: Polishuset Kristianstad Tid: kl. 09.00-10.00 torsdag den 23 oktober. På grund av det stora intresset för målet håller åklagaren, tvärt emot vad som tidigare meddelats, pressträff. Platsen för pressträffen, Kristianstad, beror på att åklagaren är upptagen med annat tjänsteärende torsdag och fredag. Förundersökningsprotokollet finns att hämta i polishuset i Karlskrona från kl. 9.00. Stämningsansökan (åtalet) kommer att finnas tillgänglig på pressträffen i Kristianstad.

Åtal har idag väckts vid Blekinge tingsrätt mot de två personer som sedan den 4 maj varit häktade misstänkta för mordet på en åttaårig flicka i Karlskrona.

Åklagaren yrkar i första hand ansvar för mord tillsammans och i samförstånd. I andra hand yrkas gemensamt ansvar för synnerligen grov misshandel och oaktsamt vållande till annans död, grovt brott. Under båda dessa punkter finns alternativa yrkanden om så kallat garantansvar för att de båda åtalade, som anförtrotts att ha hand om flickans vård och fostran, har underlåtit att ingripa för att skydda henne eller omgående tillse att hon fick sjukvård för sina skador. På samma grunder finns ett tredjehandsyrkande som omfattar oaktsamt vållande till kroppsskada, grovt brott. Huvudförhandlingen vid Blekinge tingsrätt beräknas pågå i omkring tio dagar sammanlagt och inleds onsdag den 29 oktober kl 09.00. Av rättsläkarens undersökningsprotokoll framgår att dödsorsaken varit kraftigt söndertrasad underhudsvävnad på framför allt ben och armar, vilket lett till fettemboli dvs små fettdroppar som vandrat till lungorna. Kvävning med kudde eller annat föremål kan inte uteslutas ha haft en bidragande betydelse. Bland bevismaterialet finns en brödkavel i trä som kan ha använts som tillhygge. På den har säkrats blod från flickan. Båda de åtalade förnekar brott. Mannen har under förundersökningen hävdat att hans hustru har slagit flickan medan hustrun hävdat att ingen av dem förorsakat flickan skadorna och att hon inte vet hur flickan skadats. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona där kopior finns att lösa ut mot avgift.

Torsdagen den 23 oktober före kl 09.00 kommer stämningsansökan att lämnas in till Blekinge tingsrätt i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Åklagaren håller presskonferens i polishuset i Kristianstad kl. 09.00 den 23 oktober. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona, där kopior kommer att finnas att lösa ut mot avgift efter kl09.00 den 23 oktober.

Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag fattat beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Förundersökningen läggs ned.

"Förundersökningen nedlägges. Misstänkt avliden", skriver vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål. Beslutet bifogas i sin helhet. Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen har bjudit in till en pressträff i dag klockan 10.

Riksenheten för polismål kallas från den 1 oktober Särskilda åklagarkammaren. Det främsta skälet är tydlighet: med det nya namnet framgår att det är åklagarverksamhet som bedrivs.

- Hittills har många blandat ihop oss med Polisens internutredningsverksamhet, vilket har skapat otydlighet. Man har därför också ibland ifrågasatt vår oberoende, säger överåklagare Mats Åhlund som är chef för Särskilda åklagarkammaren. Det andra skälet till namnbytet är att kammaren inte enbart utreder brott av poliser, utan i vissa fall även andra befattningshavare såsom åklagare, domare och riksdagsledamöter. - Med namnbytet får vi en benämning som bättre beskriver ansvarsområdet för Särskilda åklagarkammaren, säger riksåklagare Anders Perklev. Fakta om Särskilda åklagarkammaren Alla utredningar där poliser misstänks för brott har åklagare vid Särskilda åklagarkammaren som förundersökningsledare, oavsett hur allvarligt det misstänkta brottet är. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare som arbetar där har lägst titeln chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta skilt från den övriga åklagarverksamheten. Särskilda åklagarkammaren har kansliort i Malmö, men åklagarna finns förutom i Malmö även i Stockholm, Göteborg och Umeå. Drygt 15 personer arbetar vid enheten.

På onsdag den 22 oktober fattar åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen in till en pressträff i Solna.

På pressträffen medverkar vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål, Anders Kassman, operativ chef på Säkerhetspolisen och Gunnar Åkersten, chef för Säkerhetspolisens utredningsenhet. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer. Pressträffen kommer sedan att övergå i en redogörelse från Säkerhetspolisen om al-Qaidainspirerat resande till bland annat Syrien och Irak. Tid: Onsdag den 22 oktober, klockan 10.00. Plats: Säkerhetspolisens lokaler, Bolstomtavägen 2, Solna ( karta) Obs! Föranmälan krävs. Maila till [email protected] Medtag presslegitimation eller intyg från redaktionen.

Fem personer har anhållits av åklagare. Misstankarna mot personerna gäller grov stöld vid sju tillfällen och försök till grov stöld vid sju tillfällen under perioden 3 juli 2014 - 12 oktober 2014 i Östergötland.

Offentliga försvarare för de misstänkta har utsetts av jourdomstolen i Linköping. Senast måndag den 20 oktober 2014 kl. 12 ska åklagare ha tagit ställning tillom personerna ska begäras häktade. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen

En man som tidigare dömts för att ha skakat sitt barn frikänns. HD konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen skakvåld är osäkert.

HD har i dag meddelat dom i ett mål om så kallatskakvåld, där en man tidigare dömts itingsrätt och hovrättför att ha skakat sitt barn så att huvudskador uppstod. Domarna byggde delvis på en etablerad skakvåldsdiagnos, enligt vilken förekomsten av vissa skador kan leda till slutsatsen att barnet skakats. Mannen frikänns nu, sedan målet tagit en ny vändning i HD. Domstolen konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen numera är osäkert. Man konstaterar att den övriga bevisningen i målet inte kan ligga till grund för några slutsatser om händelseförloppet, och framhåller att det för att det ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att vissa skador har orsakats på visst sätt endast utifrån förekomsten av skadorna, måste det krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starkt stöd för. Samtidigt måste andra tänkbara förklaringar till skadorna i praktiken vara uteslutna. Domen tydliggör behovet av att iaktta försiktighet vid bedömningen av medicinsk bevisning, i synnerhet om den inte stöds av andra omständigheter.

Den 24 juni i år väcktes åtal mot tre anställda vid Kriminalvården för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott. Åtalet avser händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

Rättegången startar vid Södertörns tingsrätt den 1 december 2014 och beräknas pågå under tjugo dagar. Huvudförhandlingsplan kan beställas via tingsrätten efter den 15 november 2014. Förundersökningsprotokollet finns att hämta på Åklagarmyndighetens HK, Östermalmsgatan 87C, Stockholm.Åklagare i målet är kammaråklagare Aino Alhem, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Stockholm och kammaråklagare Bo Lindgren, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Göteborg.

Riksåklagaren överklagar inte hovrättsdomen där en man frikändes från våldtäkt eftersom hans invändning om att han sov enligt hovrätten inte kunde lämnas utan avseende.

En man åtalades för våldtäktgenomatt ha genomfört samlag och handlingar som kan jämställas med samlag med en kvinna när hon på grund av att hon sovit befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Mannen förnekade ansvar och påstod att han saknat uppsåt eftersom att han själv sovit. I rättegångarna hördes två sömnforskare som båda uppgav att det i och för sig är möjligt att genomföra samlag och liknande handlingar när man sover, men att någon särskild riskfaktor som talade för att den här mannen lider av ett sådant beteende (s.k. somnambulism) inte finns. Den sömnforskare som hördes i hovrätten kunde dock peka på en möjlig riskfaktor för ett sådant beteende hos mannen, nämligen ärftlighet. Enligt hovrätten hade visst stöd för detta också framkommit genom förhör med mannens mor och moster. Vid en samlad bedömning kom hovrätten fram till att mannens invändning om att han befunnit sig i ett sovande tillstånd, omedveten om vad som hänt, inte framstod som så orimlig att den kunde lämnas utan avseende. Eftersom invändningen inte hade motbevisats av åklagaren ogillades åtalet. Åklagaren i målet har i en framställning till Utvecklingscentrum Göteborg ansett att domen bör överklagas till Högsta domstolen. Utvecklingscentrum Göteborg har i ett yttrande till riksåklagaren avstyrkt att domen överklagas. Riksåklagaren anser att det i och för sig skulle kunna vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig i frågan hur en invändning om att en åtalad gärning skett i sömnen ska hanteras och värderas. Efter en noggrann genomgång av omständigheterna i målet och vad som förekommit under utredningen har riksåklagaren dock kommit fram till att ärendet inte är så bevismässigt renodlat att det lämpar sig för en prövning i Högsta domstolen. Riksåklagaren avstår därför från att överklaga domen. Uppdrag att kartlägga Riksåklagaren kommer att ge Utvecklingscentrum Göteborg i uppdrag att närmare kartlägga kunskapsläget när det gäller somnambulism, vilken forskning som pågår och hur sakkunskap i dessa frågor lämpligen kan inhämtas i kommande rättegångar. Utvecklingscentrum Göteborg ska också noga följa rättsutvecklingen på området och vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Varbergs tingsrätt har idag friat den polisman som stått åtalad för vållande till annans död alternativt tjänstefel i samband med ett polisingripande mot en knivbeväpnad man i Varberg 2013. Här kommenterar åklagaren domen.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Särskilda åklagarkammaren (tidigare Riksenheten för polismål) lämnar följande kommentar: "En av de avgörande frågorna har varit vilket av de fem avlossade skotten som förorsakat den dödande effekten på den träffade personen. Frågan är avgörande därför att utan tvekan har polismannen inledningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation och förhållandena varit sådana att det varit motiverat att avlossa verkanseld. Den i målet hörda medicinska expertisen har varit av olika uppfattning vilket av skott tre, fyra eller fem som varit det dödande skottet. Tingsrätten har menat att det inte kan uteslutas att det dödande skottet varit ett av skotten som avlossats i nödvärn. Tingsrätten har också ogillat det alternativa yrkandet om ansvar för tjänstefel bestående i att polismannen avlossat det femte skottet mot personen som redan träffats av ett skott och objektivt sätt i princip varit oskadliggjord. Tingsrätten har motiverat ogillandet i denna del med att polismannen ansetts ha haft fog för att uppfatta situationen alltjämt som en nödvärnssituation när det femte skottet avlossades. Det är en välformulerad dom och målet är väl penetrerat i tingsrätten. Däremot kan slutsatsen ifrågasättas. Jag skall under några veckor överväga frågan om ett eventuellt överklagande."

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån där gärningsmannen knivhuggit offret ska bedömas som grovt rån.

En person åtalades för grovt rån för att tillsammans med annan gärningsman, genom att hugga måläganden med kniv i ryggen, magen och bröstet samt ena armen och hota om ytterligare knivvåld, ha stulit målsägandens klocka och armband. Av huggen orsakades sårskador och blödning. Den tilltalade dömdes av hovrätten för rån av normalgraden och påföljden för rånet och viss annan brottslighet bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i två och ett halvt år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och vill att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grovt rån samt döma ut ett väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. - Det är viktigt att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås genom knivvåld ska bedömas som grovt rån, då rångärningar av det slag som är aktuellt i det här målet inte är ovanliga, säger riksåklagarens byråchef Hedvig Trost. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

På onsdag den 1 oktober väcker åklagare i Stockholm åtal mot en person misstänkt för flera grova brott i ett uppmärksammat groomingärende. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och Rikskriminalpolisen in till en pressträff i Stockholm.

Målet omfattar 68 stycken brottsoffer i åldrarna11-20 år. Brottsrubriceringarna i åtalet gäller grovt sexuellt tvång (även försök), grovt sexuellt övergrepp mot barn (även försök), grovt utnyttjade av barn för sexuell posering (även försök), sexuellt ofredande, grovt förtal (även normalgraden) samt barnpornografibrott (framställan). På pressträffen medverkar kammaråklagare Emelie Källfelt, Norrorts åklagarkammare, och Björn Sellström, chef för Rikskriminalpolisens gruppmot sexuella övergrepp mot barn. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. Tid: Onsdag den 1 oktober klockan 11.00 Plats: Rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm Obs! Medtag presslegitimation. Övrig information I samband med pressträffen finns stämningsansökan att tillgå för ett antal av åtalspunkterna.

Åklagarna har i dag svarat hovrätten mot bakgrund av advokaternas överklagan av häktningsbeslutet mot Julian Assange. I sitt skriftliga yttrande bestrider åklagarna begäran om att hovrätten ska häva beslutet om häktning i sin frånvaro.

Överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren skriver i sitt yttrande till hovrätten att det fortfarande finns sannolika skäl för de gärningar som Julian Assange är häktad för och att flyktfaran kvarstår oförminskad. Åklagarnas uppfattning är att det saknas skäl att hålla en muntlig häktningsförhandling i hovrätten. Häktningsförhandling i tingsrätten hölls den 16 juli i år. Rätten beslutade då att Julian Assange ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande. Yttrandet till Svea hovrätt bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas.

I ett nytt beslut hänvisar Högsta domstolen till en dom från 2004, där en man dömdes för framkallande av fara för annan.

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål där riksåklagaren tidigare överklagat en friande hovrättsdom om en hiv-smittad man som haft oskyddade samlag med flera kvinnor (framkallande av fara för annan). Mannen stod under behandling för hiv-smittan och ingen av kvinnorna smittades av hiv. Högsta domstolen meddelar bara prövningstillstånd om en prövning är viktig för ledning av rättstillämpningen. I beslutet hänvisar Högsta domstolen till en dom som man meddelade år 2004 (NJA 2004 s. 176). Omständigheterna i den äldre domen liknade dem i det nu aktuella målet. En hiv-smittad person, som stod under behandling, hade haft oskyddade samlag med flera olika personer. Ingen av personerna blev smittad av hiv. I den äldre domen fann Högsta domstolen att samlag utan kondom är en riskfaktor för smittspridning och att det förelåg fara för att hiv-smitta skulle överföras vid de oskyddade samlagen, trots att den tilltalade stod under behandling med s.k. bromsmediciner. Den tilltalade dömdes därför för framkallande av fara för annan. Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens friande dom inte kan anses vägledande. I stället är Högsta domstolens dom från 2004 fortfarande vägledande. Rättsläget har alltså inte förändrats.

Åklagaren kommenterar hovrättsdom om misshandel av två kvinnor som bar slöja.

Hovrätten över Skåne och Blekingen dömer en man till 75 timmars samhällstjänst för misshandel av två kvinnor utanför Skånes universitetssjukhus i augusti 2012. Det är samma påföljd som i tingsrätten, men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det inte finns någon annan rimligorsak till misshandeln än att kvinnorna bar slöja. - Jag gjorde bedömningen att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom misshandeln och hovrätten har gått på min linje. Det är jag nöjd med.Hovrätten har, vid bedömningen av om det är hatbrott, inte bara tittat på gärningsmannens agerande vid själva misshandeln, utan också på hur han agerade efter händelsen, vilket bidrar ytterligare till praxis inom området, säger kammaråklagare Linda Rasmussen.

Häktningsförhandlingen mot den man som misstänks för mordet på en kvinna i Karlskoga i fredags har nu avslutats i Örebro Tingsrätt.

-Mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för mord. Åtal mot honom ska vara väckt senast den 22 september kl 11.00, säger kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro.

Klockan 14.00 i dag måndag hålls häktningsförhandling i Örebro Tingsrätt mot den man som sedan i fredags kväll är anhållen på sannolika skäl misstänkt för mordet på en kvinna i en lägenhet i Karlskoga i fredags.

Enligt åklagarens häktningsframställan ska mannen begäras häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningsledare är kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på plats vid tingsrätten direkt efter avslutad häktningsförhandling.

Svea hovrätt har i dag dömt 17 tilltalade i det så kallade Södertäljenätverket. I allt väsentligt fastställer hovrätten de tidigare tingsrättsdomarna.

Sammanlagt 16personer döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år.Tingsrättens dom om huvudmannens ansvar för anstiftan till mord i tre fall fastställdes. Livstidsstraffet mot honom står fast. De två ungdomar som friades i tingsrätten från inblandning i dubbelmordet pga. bristande uppsåt har fällts för medhjälp till mord i hovrätten. - Vi kan konstatera att även hovrätten på många sätt har gått på vår linje, bland annat när det gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Det är också glädjande att hovrätten, till skillnad från tingsrätterna, dömer för flera fall av utpressning och alltså bifaller åtalet även i den delen. Detta är tredje domen i ärendet, eftersom rättegången i tingsrätten fick tas om. - Oavsett utgången i målet kan man konstatera att häktningstiderna blivit alldeles för långa. Ska vi kunna lagföra den här typen av organiserad brottslighet i någon större omfattning, utan att utsätta de misstänkta för långa häktningstider med restriktioner, måste man enligt min uppfattning se över dagens processordning som utarbetades under de förhållanden som rådde under 1930-talet, säger Björn Frithiof. BakgrundInsatsen mot det kriminella nätverket i Södertälje påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. I november 2011 lämnades åtal in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer. Under tiden som den första rättegången pågick, våren 2012, åtalades ytterligare tre personer för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Den5 oktober 2012 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens dom på grund av att man ansett att en nämndeman varit jävig. Rättegången kom därför att tas om. Den andra tingsrättsförhandlingen pågick i 72 dagar mellan den 8 november 2012 och 19 juni 2013. Hovrättsförhandlingarna har ägt rum mellan 18 november 2013 och 11 juni 2014 Förundersökningen och rättegångarna har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Förundersökningsmaterialet består av ca 20 000 sidor. Cirka 1 300 förhör har hållits.

Kammaråklagare Michael Forsberg lämnar en kommentar om det åtal han väckt om hets mot folkgrupp med anledning av ett meddelande på Facebook.

- Det är min uppfattning att kommentaren på Facebook faller inom ramen för lagen om hets mot folkgrupp. Nu är det domstolens sak att bedöma om så är fallet. Jag har inget att tillägga innan dom faller, säger Michael Forsberg vid åklagarkammaren i Nyköping.

Den 20-åring som tidigare varit frihetsberövad i ärendet där en 17-årig pojke utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö den 6 augusti begärs i dag häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak.

20-åringen, som tidigare varit frihetsberövad i utredningen, begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel gemensamt och i samförstånd med annan samt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med annan, allt med anledning av händelserna på Linnéskolan. Personen som begärs häktad är inte misstänkt för att ha varit delaktig i att beröva 17-åringen livet. En person under 15 år som sedan tidigare är hörd som misstänkt för medhjälp till mord är numera även misstänkt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med 20-åringen. Utredningen i denna del bedrivs enligt reglerna i lagen med särskilda bestämmelserna om unga lagöverträdare. Häktningsförhandling mot 20-åringen kommer att hållas i sal 30, Rättscentrum Malmö, i dag kl. 13.30. Kammaråklagare Magnus Pettersson kommer att finnas tillgänglig för frågor efter klockan 15.00 i dag på telefon 010-562 60 88. Den som vill lämna tips om händelsen som kan hjälpa polis och åklagare i utredningen kan höra av sig till Polisen i Malmö på telefon 114 14.

Förundersökningsledningen som rör allmänfarlig vårdslöshet i samband med skogsbranden i Västmanland har idag övertagits av åklagare.

En förundersökning ska övertas av åklagare när utredningens art kräver det. I det här fallet handlar det om förundersökningens stora omfattning, samt ärendets konsekvenser och den stora uppmärksamheten. Beslutet att låta åklagare överta förundersökningsledningen togs i samråd mellan polis och åklagare. I nuläget finns inte någon skäligen misstänkt. Förundersökningen fortsätter med sedvanliga utredningsåtgärder. Förundersökningsledare är vice chefsåklagare Eva Morén vid Åklagarkammaren i Västerås. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna.

Enligt OECD:s arbetsgrupp om bestickning i internationella affärsförhållanden har Sverige gjort avsevärda framsteg för att komma tillrätta med denna typ av brottslighet.

Man framhåller särskilt den brottsutredande verksamheten och de senaste årens brottsutredningar med inriktning på internationella förhållanden. Detta framgår av en OECD-rapport från den 8 augusti, som är en uppföljning av den granskning som gjordes 2012, och som resulterade i ganska allvarlig kritik. OECD konstaterar också att inrättandet av den nationella korruptionsgruppen inom Rikskriminalpolisen har inneburit ett avsevärt stöd till Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption. Kritik finns dock fortfarande kvar när det gäller den svenska företagsboten och dess maximibelopp. OECD konstaterar här att Sverige förväntas att utreda frågan. Eftersom Sverige gjort sådana framsteg sedan 2012 kan den pågående granskningen, som var tänkt att fortsätta ytterligare år, avslutas.

Åklagaren kommenterar beslutet att Stockholms tingsrätt har beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

Stockholms tingsrätt har i dag beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande.Julian Assange har möjlighet att överklaga häktningsbeslutet till Svea Hovrätt. - Julian Assange har hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Min inställning har varit, och är fortfarande, att han behöver vara tillgänglig i Sverige för återstående utredningsåtgärder och eventuell rättegång för de brott han misstänks ha begått i Sverige i augusti 2010, säger överåklagare Marianne Ny.

Vice riksåklagaren har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendet där en domare i Kalmar anmälts för grovt barnpornografibrott. Befattning med materialet utgör ingen brottslig handling om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

- Det har varit försvarligt att filma i den här situationen, och det är också en situation som lagstiftaren tänkt sig ska tillåtas när man formulerat lagtexten, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Enligt anmälan från Rikskriminalpolisen har domaren i det nu aktuella ärendet vid huvudförhandlingen med hjälp av tingsrättens tekniska utrustning spelat in Rikskriminalpolisens presentation av de sexuella övergreppen och därmed producerat nytt barnpornografiskt material som finns tillgängligt i tingsrättens datasystem. Detta innebär att tingsrättens personal har tillgång till materialet och att det finns en risk för spridning av det. Straffbestämmelserna om barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott återfinns i 16 kap. brottsbalken. Där står också att innehav inte ska utgöra brott om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Uppgifterna i ärendet ger mot denna bakgrund inte anledning att anta att grovt barnpornografibrott eller något annat brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning ska därför inte inledas, skriver vice riksåklagaren i beslutet.

Presskonferensen äger rum hos Stockholmspolisen, Kungsholmsgatan 45.

Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen. Press conference Wednesday 16 July The press conference will be held at the Stockholm County Police, Kungsholmsgatan 45.Please note that the prosecutors will not give individual interviews after the press conference.

Efter häktningsförhandlingen mot Julian Assange onsdag den 16 juli hålls en presskonferens. Medverkar gör överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren.

Plats: Stockholmspolisen, Kungsholmen, lokal meddelas senare.Tid: Onsdag den 16 juli, klockan 16 (preliminärt). Anmälan/ackreditering: Anmälan från enskilda journalister kan tyvärr inte beaktas, eftersom antalet platser är begränsat. Anmälan görs redaktionsvis till [email protected] senast klockan 9.00 onsdag den 16 juli. Ange namn på medverkande journalister. Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen.

Den man som den 19 juni bland annat påstod sig ha placerat ut bomber i Stockholm åtalas för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Mannen har erkänt brotten. Rättegången äger rum den 22 juli. Vice chefsåklagare Pär Andersson är tillgänglig på telefon kl. 11-13 tisdag den 8 juli.

Mot bakgrund av att Julian Assanges advokater inkommit med en begäran till Stockholms tingsrätt att det svenska häktningsbeslutet mot deras klient ska hävas, har åklagarna i dag svarat tingsrätten i ett skriftligt yttrande.

I svaret till tingsrätten skriver åklagarna att de inte påkallar förhandling men att de inte har någon erinran mot att en sådan hålls. I övrigt bestrider de att det finns skäl att häva häktningsbeslutet och gör gällande att det fortfarandefinns sannolika skäl för de brottsmisstankar han häktats för och att flyktfaran består. Yttrandet bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas. Länk till yttrandet (PDF)

Chefsåklagare vid Riksenheten för polismål har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om vållande till annans död samt misstänkt tjänstefel i samband med att en man sköts till döds vid ett polisingripande i Husby den 13 maj 2013.

Ett tidigare beslut att lägga ner förundersökningen hade begärts överprövat. - Jag delar chefsåklagaren Eva Finnés bedömning att det dödande skottet har avlossats i nödvärn. Vad det gäller frågan om att någon polisman eventuellt gjort sig skyldig till tjänstefel i samband med händelsen har jag kommit fram till att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned i sin helhet eftersom det inte längre finns anledning att anta att något brott under allmänt åtal har förövats, skriver chefsåklagare Pär G Lindell vid Riksenheten för polismål i sitt beslut. Bakgrund Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av en polis i samband med ett ingripande i Husby i norra Stockholm. En förundersökning gällande vållande till annans död inleddes av chefsåklagare Eva Finné vid Riksenheten för polismål. Förundersökningen lades ner den 7 augusti 2013. Överprövning av beslutet begärdes, vilket beviljades av Utvecklingscentrum i Malmö den 25 oktober 2013. Förundersökningen återupptogs gällande vållande till annans död samt skulle även omfatta misstanke om tjänstefel. Ärendet överlämnades därefter till Riksenheten för polismål för fortsatt handläggning. Till förundersökningsledare utsågs chefsåklagare Pär G Lindell.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning – diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning - diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper. Det började med olaga hot - om brott i nära relationer i verklighetenArrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige Dag och tid: Måndag den 30 juni, kl. 15.00-16.30Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)Steg för steg presenteras händelseutvecklingen i ett autentiskt fall om brott i nära relation. Såväl deltagarna som några sakkunniga får kommentera och föreslå lösningar för att därefter se hur olika aktörer i själva verket agerade.Medverkar från ÅklagarmyndighetenAnneli Hanström, vice chefsåklagare, City åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Brott och straff i samband med narkotika Arrangör: Uppsala universitet, U-FOLDDag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 15.00-16.00Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)För tre år sedan ändrade HD radikalt straffskalorna vid narkotikabrott. Regeringen tillsatte en utredning för att följa upp effekterna av dessa ändringar. Utredaren skulle föreslå möjligheten att ändra straffskalan och rubriceringarna. Kommer förslaget att förverkligas? Vad säger kritikerna?Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Dags att syna myglet i sömmarnaArrangör: FAR Dag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 14.00-14.45 Plats: Klosterbrunnsgatan 5, TrädgårdenMåste revisorn vara detektiv? Vilka är förväntningarna på revisorn? Hur långt sträcker sig revisorns ansvar för att upptäcka oegentligheter, korruption och organiserad brottslighet i bolag och offentliga verksamheter? Hur kan branschen bidra till att stävja korruption i näringsliv och samhälle?Medverkar från ÅklagarmyndighetenGunnar Stetler, överåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Näthat - ungas utsatthet på nätet Arrangör: ModeratkvinnornaDag och tid: Torsdag den 3 juli, kl 10.00-12.00Plats: Joda Bar och kök, Skeppsbron 24Internet är en snårskog med ett stundtals allt för kallt klimat där nättroll inte längre är det värsta man kan råka ut för. Grooming, spridning av bilder, förtal och mobbning ökar lavinartat och samhällets yngsta är extra utsatta. Vi tar ett brett grepp på ämnet "Näthat - ungas utsatthet på nätet."Medverkar från ÅklagarmyndighetenCharlotta Tanner, kammaråklagare, Västerorts åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Hur förbättrar vi samhällets skydd till barn som utsätts för våld?Arrangör: Bris - Barnens rätt i samhälletDag och tid: Torsdag den 3 juli kl. 13.00-14.00Plats: Tage Cervins gata 3CI år är det 35 år sedan våld mot barn blev straffbart. Trots det vet Bris att våld fortfarande är en del av många barns vardag. Nya siffror från Bris och Tryggare Sverige visar på regionala skillnader i uppklarningsprocent vad gäller fall av våld mot barn. Hur skyddar vi de här barnen bäst?Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget

Den nya lagen gör det enklare att beslagta pengar och förverka tillgångar köpta för brottsvinster. Dessutom kan polisen på ett nytt sätt använda kontoutdrag och annan finansiell information för att hitta motivbilder vid grova brott.

Penningtvätt innebär att pengar omvandlas från brottslig verksamhet till tillgångar som kan redovisas öppet. Den organiserade brottsligheten ägnar sig allt mer åt penningtvätt och mycket svenska pengar beskattas aldrig. Penningtvätt är ett brott i många EU-länder. Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet. Det kan exempelvis handla om pengar från narkotikabrott, människosmuggling eller bedrägerier. - Den nya lagstiftningen är välkommen. Den ger oss inte bara bättre möjligheter att arbeta med kriminalitet som ger vinster i Sverige, utan ger också möjligheter att utveckla det internationella samarbetet, säger överåklagare Björn Blomqvist vid Åklagarmyndigheten. Till skillnad mot tidigare behöver inte pengarna knytas till ett specifikt brott för att kunna förverkas. Det räcker med att personen kan kopplas till brottslig verksamhet. I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster. - Lagen blir ett verktyg för poliser som kommer i kontakt med oförklarliga pengar eller kontotransaktioner. Det ger oss bättre förutsättningar att komma åt pengarna som är drivkraften i den organiserade brottsligheten, säger Per Wadhed, enhetschef på Rikskriminalpolisen.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade ”kokainmålet”, som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade "kokainmålet", som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag. Domen kommer klockan 14.00. Åklagarna är tillgängliga på telefon klockan 15.00-16.00. Vänligen respektera tiden.

Kammaråklagare Henrik Attorps har beslutat att inleda förundersökning om omständigheter när israeliska soldater bordade fartyg på väg till Gaza i maj 2010 respektive oktober 2012. På fartygen fanns vid bägge tillfällena elva svenska medborgare.

De brottsmisstankar som utredningen omfattar är grov misshandel, olaga hot (grovt brott), grov stöld samt folkrättsbrott, som främst handlar om brott mot fjärde Genèvekonventionen om att civila ska skyddas vid väpnade konflikter. Ingen enskild person kan än så länge identifieras som misstänkt för brotten. Utredningen omfattar inte brotten kapning och olaga frihetsberövande, som också omfattades av den polisanmälan som Ship to Gaza och 22 svenska medborgare gjorde i slutet av 2013. Skälet är att det inte finns anledning att anta att sådana brott har begåtts.

Den man som varit häktad skäligen misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott, har i dag släppts på fri fot.

Brottsmisstanken kvarstår, men misstankegraden har sjunkit. I övrigt har Åklagarmyndigheten i nuläget ingen ytterligareinformation att ge i ärendet.

Riksåklagare Anders Perklev ger en kommentar till Högsta domstolens beslut.

Högsta domstolen har i ett beslut i dag slagit fast att en åklagare som är tjänstledig från sin anställning i Åklagarmyndigheten ska anses jävig och därför inte kan vara domare i hovrätten vid handläggning av brottmål. Högsta domstolen skriver: "En tilltalads uppfattning att en tjänstledig åklagare som är ledamot av rätten företräder ett motstående myndighetsintresse /…/, eller en tilltalads misstanke att den adjungerade ledamoten hyser lojalitet mot sin ordinarie arbetsgivare och mot yrkesrollen som sådan - och därmed inte är helt fristående från det förhållandet att hon eller han ska återgå i tjänsten som åklagare - utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet. Det får således anses att - när fråga är om ett brottmål - en adjungerad ledamots anställning hos Åklagarmyndigheten som åklagare är en sådan särskild omständighet som objektivt sett är ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet." En ledamot i Högsta domstolen var skiljaktig och skriver: "…det finns en tydlig rollfördelning mellan domare och åklagare i en brottmålsrättegång, och det saknas anledning att utgå från annat än att det hos de nämnda aktörerna finns kunskap om och förståelse för de olika rollerna. Det är visserligen inte onaturligt att den tilltalades förtroende för en domare kan påverkas negativt av det faktum att domaren nyligen haft en tjänst som åklagare eller är tjänstledig från en sådan tjänst. Det saknas dock grund för antagandet att en person som - om än tillfälligt - lämnat åklagarrollen och anförtrotts uppdraget som domare inte skulle kunna leva upp till de krav på opartiskhet som följer av uppdraget." Riksåklagare Anders Perklev säger i en kommentar: Kvalificerade jurister från andra myndigheter har sedan lång tid tillbaka kunnat förordnas att för en tid tjänstgöra som domare i hovrätt. Systemet har fungerat väl och har bidragit både till kompetensutveckling inom rättsväsendet som helhet och till en allsidig rekrytering av domare. Högsta domstolens beslut innebär i praktiken att detta system måste upphöra. Jag delar inte Högsta domstolens uppfattning att detta är motiverat. I åklagarrollen ligger att förhålla sig professionellt till sin uppgift och att uppfylla de krav på saklighet och opartiskhet som enligt regeringsformen gäller för såväl domstolar som förvaltningsmyndigheter. Följaktligen har åklagare i lagstiftningen anförtrotts en rad uppgifter som innefattar självständigt beslutsfattande och där åklagare måste göra avvägningar mellan motstående intressen. Varken i yrkesrollen eller i kravet på lojalitet till arbetsgivaren finns något som innebär att en åklagare som anförtrotts en domarroll ska sätta den ena sidan framför den andra i brottmålsprocessen. Jag kan därför helt instämma i vad den skiljaktiga ledamoten anför.

Tre anställda vid Kriminalvården åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, för händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

De tre åtalade hade vid tiden för händelsen följande befattningar: kriminalvårdschef på Häktet Huddinge, chef för avdelningen bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion. - Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, säger kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Bakgrund Den 3 oktober 2011mördades en kriminalvårdare av en intagen på Häktet Huddinge. Kriminalvårdaren hade som uppgift att ledsaga de intagnas promenader. Hon kom att vara ensam med den intagne mannen, vilket var emot reglerna. Dessutom var hon tvungen att vända ryggen mot mannen för att öppna en dörr och hon blev då övermannad.

Den 20-årige man som sedan helgen varit anhållen misstänkt för mord på en 18-årig kvinna i Örebro, släpptes i eftermiddags. Detta efter att rättsläkarens preliminära besked visat att kvinnans skador inte har tillfogats av någon annan person.

Obduktionen visar preliminärt att dödsorsaken varit naturlig, men i nuläget går det inte att säga exakt vad som har hänt. -Misstanken mot den 20-årige mannen kvarstår tills beskedet från rättsläkaren blir definitivt. Men som det ser ut nu pekar allt mot att misstanken kommer att läggas ner, säger kammaråklagare Anders Persson på åklagarkammaren i Örebro. Den 20-årige mannen har släppts på fri fot. Det finns ingen mer information att lämna i nuläget.

Stockholms tingsrätt har häktat mannen för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Utredningen fortsätter. Åtal ska vara väckt senast den 8 juli.

Häktningsförhandling hålls i dag söndag i Stockholms tingsrätt mot den man som misstänks för bland annat olaga hot i Stockholm i torsdags.

Plats: Stockholms tingsrätts häktningssal, ingång från Polhemsgatan.

Häktningsframställan för den man som misstänkts för olaga hot och falskt larm i samband med ett bombhot i torsdags har lämnats in till Stockholms tingsrätt.

Mannen är på sannolika skäl misstänkt för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott. Så snart information om när häktningsförhandlingen ska hållas kommer det att publiceras på webbplatsen. Åklagaren kan inte lämna någon mer information före förhandlingarna.

Häktningsförhandlingar för de två personer som misstänks i ärendet om mord i Kumla/Askersund kommer att hållas i Örebro tingsrätt söndag den 22 juni klockan 14.30 och 15.30.

Jouråklagare har under lördagseftermiddagen lämnat in framställan om häktning till Örebro tingsrätt. Åklagaren begär den anhållna kvinnan häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandlingen är planerad till kl 14.30. Vad gäller mannen som sitter anhållen i ärendet är misstanken ändrad till skyddande av brottsling, grovt brott och han begärs häktad som skäligen misstänkt för brottet. Av hänsyn till utredningen kan inte någon information om den ändrade brottsrubriceringen lämnas. Häktningsförhandlingen är planerad till kl. 15.30. Från åklagare kommer ingen mer information att lämnas inför häktningsförhandlingarna.

Den person som greps under natten mot lördag i Örebro har nu anhållits av åklagare.

Misstankarna mot den anhållne mannen gäller mord.I de förhör som hållits under dagen nekar den misstänkte till brott. En offentlig försvarare för den misstänkte gärningsmannen har utsetts av jourdomstolen i Örebro. Senast tisdag den 24 juni kl 12 ska åklagare ha tagit ställning till en eventuell häktning. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen.

Åklagarmyndighetens presstjänst summerar händelserna om misstänkt mord i Kumla och misstänkt olaga hot i Stockholm.

Kumla/Askersund Under torsdagen anhölls tre personer av åklagare i Örebro. En kvinna, misstänkt för mord och två män misstänkta för medhjälp till mord. Under torsdagskvällen beslutade jouråklagare att släppa en av männen som anhållits misstänkt för medhjälp till mord efter som skäl för frihetsberövande inte längre kunde motiveras. Beslut om häktning för de två anhållna ska ske senast söndag den 22 juni kl 12. Presstjänsten kommer att meddela i ett pressmeddelande på denna webbplats när mer information om ärendet från åklagare finns att ge. Stockholm Klockan 00:30 natt mot midsommarafton anhölls en man som under torsdagen bombhotat flera platser i Stockholm. Misstankarna mot mannen är olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott. Beslut om häktning ska ske senast måndag den 23 juni kl 12. Presstjänsten kommer att meddela i ett pressmeddelande på denna webbplats när mer information om ärendet från åklagare finns att ge.

Jouråklagare har strax efter kl 00:30 i natt anhållit den person som greps av polis på torsdagskvällen och som under torsdagen bombhotat flera platser i Stockholm.

Den misstänkte mannen är på sannolika skäl misstänkt för olaga hot, grovt brott samt för falskt larm, grovt brott. Förhör med den misstänkte kommer hållas under helgen. Senast måndag den 23 juni kl 12 ska åklagare besluta om frisläppande eller häktning. Åklagarmyndigheten har i nuläget ingen ytterligare information att lämna i ärendet.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat mål i dag dömt en person till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Här kommenterar specialiståklagare Magnus Elving domen.

Precis som i tingsrätten döms mannen till livstids fängelse för folkmord och folkrättsbrott. - Jag har inte hunnit läsa hela domen än men kan konstatera att även hovrätten gjort samma bedömning som vi åklagare, så det måste vi givetvis vara tillfreds med, säger specialiståklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. - Det är nu bevisat även i en högre instans, inte bara det som måste bevisas i rättegången utan också att det svenska rättsväsendet har förmåga att lagföra misstänkta förövare av de allvarligaste brott som finns. Domen är unik -dels för attdet är den första domen i Sverige om folkmord, dels för att det är den första fällande domen i högre instans om brott av liknande art. Sverige ska inte vara någon fristad för förövare av sådana här brott, säger Magnus Elving. I tingsrättens dom, som kom i juni 2013, dömdes mannen till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott. Under förundersökningen har åklagare och polis besökt Rwanda flera gånger. Ett 100-tal personer i Rwanda har förhörts och av dessa förhördes ett 40-tal i rättegången. Såväl tingsrättens ledamöter som hovrättens ledamöter har besökt Rwanda, bland annat vid besök av brottsplatser.

Åklagare har beslutat att lägga ner förundersökningen om misstänkt varumärkesintrång när en scenkonstgrupp använt sig av ett varumärke som tillhör Moderaterna. Skälet till beslutet är att anmälaren inte har rätt att företräda partiet.

Då personen som gjorde anmälan inte är målsägande finns inget skäl att fortsätta bedriva förundersökningen, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist på Internationella åklagarkammaren Stockholm - Åklagare får väcka åtal för varumärkesintrång om målsäganden begär att brottet ska åtalas och det av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt att väcka åtal. Av utdrag ur Patent- och registreringsverkets register framgår att varumärket "Moderaterna" tillhör Moderata Samlingspartiet Riksorganisationen. Utifrån de kompletteringar som nu har gjorts av utredningsmaterialet framgår att anmälaren gjort anmälan i egenskap av privatperson och därför inte har rätt att företräda Moderata Samlingspartiet Riksorganisationen. Mot den bakgrunden finns det inte skäl att bedriva en förundersökning, skriver åklagaren i beslutet. Bakgrund:Den 10 juni 2014 tog Polismyndigheten i Stockholms län emot en anmälan mot scenkonstgruppen Nationalscen och inledde förundersökning. Anmälan gällde ett påstående om varumärkesintrång som grundade sig i att scenkonstgruppen olovligen använt sig av ett varumärke som tillhör Moderata samlingspartiet i samband med en manifestation på Sergels torg i Stockholm. Frågan om fortsatt handläggning lämnades till åklagare.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i ett mål där en person åtalats för folkmord och folkrättsbrott i Rwanda 1994. Kammaråklagare Magnus Elving finns tillgänglig för kommentarer i eftermiddag.

Domen kommer klockan 14.00.

Kammaråklagare Anna Jakobsson har i dag beslutat att häva häktningen för en av de misstänkta för dubbelmordet i Norrköping i april tidigare i år.

- Personen som släpps ur häktet är fortfarande misstänkt för mord men det finns för närvarande inte tillräckliga skäl för häktning, säger Anna Jakobsson.Gällande den andre frihetsberövade ska åtal vara väckt senast den 3 juli 2014 klockan 11.00.I övrigt kan inga ytterligare kommentarer lämnas i ärendet.

Södertälje tingsrätt har i dag meddelat sin dom mot de 35 personer som sedan september förra året stått åtalade för omfattande bedrägerier mot Försäkringskassan. Tingsrätten dömer 34 av de 35 åtalade, en person frias.

Av de åtalade får 20 personer fängelse på mellan 1 år och 6 år. 13 får villkorlig dom med samhällstjänst och en får villkorlig dom och böter. Försäkringskassan får skadestånd med drygt 26 miljoner kronor. Stora delar av skadeståndet har redan säkrats. - Domen är mycket omfattande och även om jag inte hunnit analysera den i detalj framgår att tingsrätten i huvudsak delar min uppfattning att det varit fråga om grov organiserad brottslighet säger kammaråklagare Karin Sigstedt vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. - En förutsättning för att nå framgång i sådana här ärenden är ett välfungerande samarbete mellan olika myndigheter vilka i den här utredningen varit åklagare, polis, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Med gemensamma krafter har vi kunnat utreda den här svårupptäckta och organiserade brottsligheten, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. Brotten har handlat om ett omfattande bedrägeri med assistansersättningar, där ett assistansbolag under sex års tid begärt ut ersättningar från Försäkringskassan på närmare 30 miljoner kronor, för assistenter som inte har jobbat. På det viset har man också utnyttjat funktionshindrade som inte fått den assistansde haft rätt till. För att möjliggöra brottet har i flera fall de funktionshindrades anhöriga, gode män och förvaltare varit inblandade - De fingerade assistenterna har genom sin påstådda anställning i bolaget även lurat Försäkringskassan att betala ut sjukpenning, föräldrapenning och andra ekonomiska förmåner, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. - Den här typen av brott undergräver välfärdssystemet och bygger på ett systematiskt utnyttjande av några av samhällets svagaste. - Jag får nu analysera domen ytterligare för att ta ställning till om jag ska överklaga i påföljdsfrågan och de enstaka åtalspunkter som inte vunnit fullt bifall.

Måndag den 16 juni väcker kammaråklagare Malin Arentoft åtal mot fyra personer i ett ärende som bland annat gäller försök till grov utpressning mot en Stockholmskrögare och försök till grov mordbrand på restaurang Grill.

Åklagaren är tillgänglig att svara på frågor om åtalet vid en pressträff. Tid: måndag den 16 juni kl. 10.30-11.30 Plats: Polisen, Norra Agnegatan 33-37, Stockholm Medverkande: Kammaråklagare Malin Arentoft

I dag onsdag den 11 juni väcker kammaråklagare Linda Caneus åtal mot den 21-årige man som är misstänkt för bland annat flera grova våldtäkter mot barn, grova sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott.

Övergreppen har skett på en förskola i Högsby kommun där 21-åringen hade en praktikplats. Förundersökningen omfattas av stor sekretess med hänsyn till de utsatta barnen och deras familjer, men stämningsansökan kommer i och med att åtalet väcks att bli offentlig.