Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda – Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda - Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna. Förändringen innebär att antalet kammare minskas från tre till en och Göteborg nu får landets största åklagarkammare. Särskilt utpekade åklagare kommer att arbeta i team för hantering av ungdomsbrott, relationsvåldsbrott och grov brottslighet. Dessutom införs en organisation för att snabbare kunna hantera det stora antal ärenden som polisen själva utreder och därefter redovisar till åklagare. Syftet med den nya organisationen är bland annat att öka spetskompetensen för hantering av olika måltyper och få så stor enhetlighet som möjligt i brottsbekämpningen. Ett annat viktigt syfte är att effektivisera hanteringen av mängdbrottsligheten och se till att lagföring av vardagsbrottsligheten kan ske snabbare. - Det krävs en organisation som både kan ta hand om brott i nära relationer, ungdomsbrott, mängdbrotten som ökar och de grova brotten, säger Lisbeth Johansson, kammarchefen för Göteborgs åklagarkammare.

RÅ gav in svarsskrivelse i ett mål där den tilltalade överklagat Göta hovrätts beslut att inte lämna ut kopior av bildupptagningar till den tilltalade från vittnesförhör i tingsrätt.

Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten hade den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. HD har nu beslutat att avslå den tilltalades överklagande.

En man har med avsikt att ta livet av sig kört sin personbil mot en mötande personbil på en vägsträcka där hastighetsbegränsningen var 90 km/tim.

Bilarna kolliderade, men förarna klarade sig oskadda. Hovrätten ansåg att den tilltalade handlat med likgiltighetsuppsåt och dömde honom för försök till dråp. RÅ har skrivit en svarsskrivelse till Högsta domstolen där man avstyrker prövningstillstånd i HD.

En lärare och en elevassistent låste in en elev på en toalett och lade där ner honom på golvet, satte sig ovanpå honom och höll fast honom.

Läraren och elevassistenten dömdes för misshandel och olaga frihetsberövande. Frågan i målet gäller om de med tillämpning av någon ansvarsfrihetsgrund ska gå fria från ansvar. Riksåklagaren, som inte anser att målet ska tas upp i Högsta domstolen, har skrivit en svarsskrivelse till HD.

Onsdagen den 24 september arrangeras en pressträff om projektet "Viktigt att vittna" i Farsta.

Projektet är ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten, Polisen, Stödcentrum för unga brottsofferoch Farsta stadsdelsförvaltning. Syftet med samarbetetär att öka ungdomars kunskaper om rättsprocessen och därmed få fler ungdomar att ställa upp som vittnen.

Målet gällde gränserna för polisens användning av våld vid stoppande av mopedister.

Beslutet i åtalsfrågan i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker har skjutits upp.

Nytt preliminärt datum för beslut är tisdag den 7 oktober. I samband med beslutet kommer kammaråklagare Solveig Sörlien att finnas tillgänglig för frågor. Några kommentarer kan inte lämnas innan dess. Mer information lämnas senare.

RÅ anser inte att en man som dömts för grovt dopningsbrott ska få hovrättens dom prövad av HD.

Mannen dömdes av hovrätten till fängelse i tre år för grov smuggling och grovt dopningsbrott, våld mot tjänsteman, försök till våld mot tjänsteman samt hot mot tjänsteman. Mannen yrkade att Högsta domstolen ska döma honom till en icke frihetsberövande påföljd eller, i andra hand, sätta ned fängelsestraffets längd. Rå anser inte att domen ska prövas av HD. Läs Rå:s svarsskrivelse och yttrande från Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm i spalten till höger. Den 4 september meddelade HD att prövningstillstånd ej beviljats.

Det mycket omfattande målet har framför allt gällt organisering av skenäktenskap och tillhandahållande av pass och födelsebevis, som utfärdats av behöriga tjänstemän i Vietnam, men som har getts oriktigt innehåll.

Syftet har varit att med stöd av handlingarna få uppehållstillstånd i Sverige, vilket också skett i flera fall. Halmstad tingsrätt har i sin dom den 26 juni 2008 funnit att förfarandet inte varit straffbart och i allt väsentligt frikänt de tilltalade. Tingsrätten har i en utomordentligt välskriven dom grundligt redovisat skälen för sin bedömning. Åklagarna, Thomas Wennerstrand och Kerstin Eriksson, överklagade domen. Därefter har de ytterligare analyserat domstolens rättsliga bedömning. Åklagarna har vid sin beredning av ärendet haft kontakter med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, vice överåklagaren Ewa Nyhult, och Riksåklagarens kansli, byråchefen Stefan Johansson. Åklagarna har kommit till den slutsatsen att tingsrättens rättsliga bedömning är riktig och att det således inte finns några skäl som talar för att hovrätten skulle göra annan bedömning. Åklagarna återkallar därför samtliga överklaganden. Utvecklingscentrum Stockholm ansvarar bl.a. för rättslig tillsyn, metodutveckling samt analys och uppföljning av människosmugglingsbrotten. Det har upplysts att Utvecklingscentrum Stockholm skall kartlägga och analysera omfattningen av sådana frågor som prövats i målet och om det kan finnas skäl att vidta åtgärder. I det ingår bl.a. att analysera om det finns otydligheter eller brister i lagstiftningen samt metodfrågor.

RÅ har gett in svarsskrivelse i ett mål där HD meddelat prövningstillstånd beträffande ett beslut av Göta hovrätt att inte lämna ut kopior av bildupptagningar från vittnesförhör i tingsrätt till den tilltalade.

Den 1 november 2008 träder en rad ändringar i rättegångsbalken i kraft. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition 2004/05:131, "En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol". Reformen innebär att modern teknik ska användas mer, bl.a.ska förhör spelas in på video och hovrätten ska i större utsträckning grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. De nya reglerna innebär bl.a. att en berättelsei tingsrättem normalt ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Om målet sedan överklagas till hovrätten ska inspelningarna som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen. För att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet har vissa delar av den nya lagstiftningen sedan den 1 december 2007 kunnat användas av Göta hovrätt och ett antal tingsrätter under den hovrätten. RÅ har lämnat in en svarsskrivelse i ett mål där Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd angående ett beslut av Göta hovrättattintelämna ut kopior av bildupptagningar från ett vittnesförhör i tingsrätten. Det var den tilltalade (åtalade) i målet som ville få ut kopiorna av vittnesförhöret. Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten har den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. RÅ bestrider ändring av hovrättens beslut. I svarsskrivelsen behandlas bl.a. relationen mellan tilltalads rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken och sekretesslagens regler samt hur rätten till partsinsyn ska förverkligas.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets fjärde utgiftsprognos till regeringen.

En person är sedan i går anhållen för folkmord. Mannen är internationellt efterlyst av Rwanda och anhållen i avvaktan på en prövning om han ska utlämnas till Rwanda.

Kammaråklagare Lars Hedvall på Internationella Åklagarkammaren i Stockholm: - Anhållningsbeslutet är det första steget i utlämningsförfarandet. Jag kommer inom kort att begära att tingsrätten prövar anhållningsbeslutet. Ärendet kommer därefter att överlämnas till Justitiedepartementet. - Om Rwanda begär att mannen ska utlämnas fortsätter utredningen här i Sverige med en prövning av skälen för och emot en utlämning. - Några ytterligare kommentarer kan jag för närvarande inte lämna.

Åklagaren väckte i dag åtal mot TV4-journalisten Trond Sefastsson.

Sefastsson åtalas för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott. Stämningsansökan är inlämnad vid Stockholms tingsrätt. Rättegången beräknas börja i mitten av september.

Överklagande till HD om påföljd för våldtäkt mot barn - tillräckliga skäl för kontraktsvård i stället för fängelse?

I en kartläggning som Åklagarmyndigheten gjort av användningen av besöksförbud har det bland annat framkommit att det finns en del skillnader i tillämpningen av lagen mellan olika åklagarkammare och att lagen innehåller vissa tillämpningsproblem för åklagarna. Besöksförbud syftar framför allt till att förebygga hotfulla och farliga situationer. Besöksförbudet ska också göra det möjligt för polisen att omedelbart ingripa i en situation som upplevs som hotande eller skrämmande för den som förbudet är avsett att skydda.

Tillämpning och praxis Endast 44 av de 369 granskade ansökningarna om besöksförbud gjordes utan att det fanns en bakomliggande anmälan om brott. Majoriteten av ansökningarna har gjorts antingen i samband med polisanmälan om brott eller under pågående förundersökning. Syftet att förebygga hotfulla och farliga situationer har i de granskade ärendena alltså begränsats till situationer där den person som ansökan om besöksförbudet riktar sig mot redan är lagförd eller anmäld för brott. Något annat riskbedömningsunderlag har i stort sett inte förekommit. - Förarbetena till lagen ger i vissa delar intryck av att lagen ska användas till att förebygga brott. Samtidigt begränsas utrymmet för åklagarna att besluta om besöksförbud utan att det finns en brottsmisstanke att förhålla sig till genom andra uttalanden i förarbetarna. Dessutom saknas vägledning från domstolarna. Därför kan det vara svårt för åklagarna att fatta offensiva beslut, säger kammaråklagare Eva Bloch som ansvarat för granskningen. Det har också framkommit att vissa åklagare ser ett motsatsförhållande mellan besöksförbud och frihetsberövande. Det är dock inte ett korrekt synsätt. Besöksförbudsfrågan ska istället avgöras självständigt. - Ett besöksförbud fyller ett annat syfte och är inte tänkt att komplettera eller ersätta ett frihetsberövande, säger Eva Bloch. Överträdelser av besöksförbudet Bestämmelserna om överträdelse av besöksförbud är konstruerade som ett brott mot själva förbudet, och betraktas alltså inte i första hand som ett angrepp mot den skyddade personen. Eftersom straffvärdet för överträdelser ofta endast är böter saknas i många fall förutsättningar för anhållande och häktning. - Det är ett praktiskt problem att straffvärdet för överträdelser av ett besöksförbud inte alltid gör det möjligt för åklagarna att agera med tvångsmedel mot en överträdelse. Det är viktigt att både den som meddelats ett besöksförbud och den skyddade personen uppfattar att besöksförbudet har en reell innebörd, säger Eva Bloch. Genom granskningen har det inte gått att utläsa någon övergripande strategi för hur åklagarkamrarna hanterar anmälningar om överträdelse. Benägenheten att använda tvångsmedel mot överträdelser har exempelvis skiftat mellan enskilda åklagare. Fakta om kartläggningen Kartläggningen har gjorts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Syftet har varit att undersöka om tillämpningen av lagen är i linje med lagens syfte samt att identifiera eventuella skillnader i åklagarnas handläggning. Granskningen kommer att utmynna i rekommendationer för hur åklagare bör hantera besöksförbudsärenden. Sex åklagarkammare har ingått i projektet: Södertörns och City åklagarkammare i Stockholm samt åklagarkamrarna i Linköping, Helsingborg, Uppsala och Jönköping. De ärenden som ingår i kartläggningen har granskats vid besök på åklagarkamrarna under februari-april 2008. Av de 369 ärenden avseende besöksförbud som ingått i granskningen har 110 ärenden avsett beviljade besöksförbud, 256 ej beviljade besöksförbud och tre har varit ärenden som skrivits av eftersom ansökan har återkallats. Dessutom har 79 ärenden avseende överträdelse av besöksförbud granskats.

Den 1 juli inrättar Åklagarmyndigheten en extra arbetsstyrka. Syftet är att få bukt med de problem som under våren funnits i framförallt Stockholm.

Extrastyrkan kommer att bestå av ungefär 15 personer. En av arbetsuppgifterna blir att fullgöra åklagaruppgiften i höstens extra domstolsförhandlingar, där Stockholms tingsrätt som en av flera domstolar har fått medel för att under 2008 komma tillrätta med de stora domstolsbalanserna. Den andra uppgiften blir att fatta beslut i de ärenden som de ordinarie åklagarna inte hunnit med.

Antalet personer som får ersättning för att de suttit anhållna eller häktade har ökat, enligt nya uppgifter. Det går dock inte att dra slutsatsen att de varit frihetsberövade på felaktiga grunder.

Svensk lag är utformad så att det krävs starkare bevisning för att bli åtalad och dömd än för att bli häktad. För att häktning ska komma ifråga måste detfinnas enså kallad häktningsgrund, vilket är flyktfara, återfallsrisk eller risk för att försvåra utredningen. Därför är det också naturligt att fler personer häktas än döms. Det faktum att ersättning betalas ut till den som suttit frihetsberövad betyder inte att personen varit frihetsberövad på felaktiga grunder. EnligtLagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärderhar i princip alla misstänkta som varit häktade rätt till ersättning om det t.ex. blir friande dom eller om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks. Detsamma gäller också om man varit anhållen minst 24 timmar i sträck. Ersättningen är alltså inte ett skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning, utan en ersättning för att man varit berövad friheten. Justitiekanslern, som handlägger ersättningskraven,gör i allmänhet ingen prövning om frihetsberövandet varit korrekt eller felaktigt.

Riksåklagaren har fattat ett beslut som innebär lättnader i det tidigare besparingsbeslutet inom Åklagarmyndigheten från den 29 april.

Det nya beslutet innebär dels att ett antal tillsvidareanställningar ska ske, dels att en tillfällig organisation skapas för att under resten av 2008 arbeta av eftersläpande arbetsuppgifter, så kallade balanser.

Den tilltalade var 15, nästan 16 år, då han tillsammans med andra ungdomar gjorde sig skyldig till ett flertal brott, bl.a. flera fall av rån och grov stöld.

Hovrätten bedömde att straffet för en vuxen person skulle ha varit fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade (15-åringen) har bl.a. varit omhändertagen enligt LVU (lagen om vård av unga) och placerad på ungdomshem under drygt tre månader. Han är tidigare ostraffad. Hovrätten ansåg att ungdomsvård i förening med ungdomstjänst inte var tillräckligt ingripande och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i 8 månader. I svarsskrivelsen ges en utförlig redogörelse för straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval för ungdomar under 18 år. RÅ ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att meddela prövningstillstånd, dvs. för att målet skulle tas upp av Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 10 juni 2008 attintemeddela prövningstillstånd.

Omfattas datorer med Internetuppkoppling av automatspelslagen?

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling som har ställts ut i en lokal kan anses omfattas av automatspelslagen.

Riksåklagaren har beslutat om tillfälliga åtgärder för att lösa problemen med inställda domstolsförhandlingar. Åtgärderna avser flera orter i landet.

Cirka 900 ärenden kommer att flyttas från åklagarkamrarna i Stockholm och istället ledas och utredas från andra kammare i Sverige. Dessutom kommer Västerorts (Solna) och Norrorts (Sollentuna) åklagarkammare att få hjälp med åklagare från bland annat Nyköping och Uppsala, som tar förhandlingar på plats. - Med dessa åtgärder bedömer cheferna för Stockholmskamrarna att inga ytterligare domstolsförhandlingar kommer att behöva ställas in under våren, säger riksåklagare Anders Perklev. I Västsverige har framförallt åklagarkammaren i Halmstad svårigheter att få åklagare till alla förhandlingar. Här kommer övriga åklagarkammare i Västsverige att bidra med åklagare som tar domstolsförhandlingar. - Åtgärderna gäller fram till domstolarnas sommaruppehåll för ordinarie sessioner. Målet är att inga domstolsförhandlingar ska ställas in på grund av åklagarbrist, säger Anders Perklev. Även åklagarkammaren i Falun får tillfällig hjälp med ärenden och domstolsförhandlingar, från åklagarkammaren i Gävle.

Samhällstjänst för den som har sin hemvist i en annan stat.

Verkställighet av en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan enligt nuvarande lagstiftning inte överflyttas till annan stat. Det har därför varit oklart om den som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd. Högsta domstolen slår nu fast att en utländsk medborgare som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd om det framstår som den lämpligaste påföljden och det finns praktiska möjligheter att genomföra samhällstjänsten i Sverige.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

Farlighetsbedömning av Subutex, men även rubricering och straffmätning för olika typer av deltagande i en narkotikaöverlåtelse.

I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn avseende farlighetsbedömningen av Subutex. Dessutom behandlar svarsskrivelsen hur olika former av deltagande i en narkotikaaffär kan rubriceras, bland annat diskuteras förhållandet mellan de olika gärningsformerna i 1 § narkotikastrafflagen och medverkan. Därutöver berör svarsskrivelsen straffmätningen för olika typer av deltagande i en och samma narkotikaaffär (gärningsmannaskap/medverkan/försök).

Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.

Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga Svea hovrätts dom om grov trolöshet mot huvudman i ett mål som rör bonusprogram.

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Målet gäller gränsdragningen rån - mindre allvarligt förfarande enligt 8:5 andra stycket brottsbalken.

Den tilltalade hade stulit varor i en butik till ett värde av 118 kronor. Då väktare skulle ta tillbaka det stulna satte den tilltalade sig till motvärn bland annat genom att dela ut flera knytnävsslag och hota väktaren till livet. Tingsrätten dömde för rån, medan en oenig tingsrätt rubricerade förfarandet som snatteri samt våld och hot mot tjänsteman. Riksåklagaren yrkar i sitt överklagande att förfarandet ska rubriceras som rån.

Tavlan, som stals vid rånet mot Nationalmuseum år 2000, återfanns i samband med att provokativa åtgärder genomfördes.

Enligt Högsta domstoleninnebär Europadomstolens praxis följande: Europadomstolen gör klar åtskillnad mellan tillåtlighet av provokationen som sådan och möjligheten att lagföra den provocerade och accepterar relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram.Hinder mot lagföring föreligger inte om omständigheterna är sådana att t.ex. en säljare ändå skulle ha överlåtit narkotika men inte på just det sättet.Om provokationen har inneburit att den provocerade begått ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått, har rätten till rättvis rättegång blivit oåterkalleligen undergrävd.I en sådan situation torde det enligt Europadomstolens praxis föreligga en skyldighet att avbryta det straffrättsliga förfarandet.Enligt svensk rätt bör provokation i sådana situationer betraktas som en bristande materiell straffbarhetsbetingelse (dvs. på liknande sätt som t.ex. preskription). Åtal ska inte väckas och om så ändå sker ska domstolen lämna åtalet utan bifall. Vad gäller omständigheterna i det aktuella målet uttalar HD sammanfattningsvis följande:´ Syftet har angetts vara att få fram den mycket värdefulla tavlan och skaffa bevisning mot den eller de som befattade sig med den. Sett från dessa utgångspunkter måste det anses ha funnits goda skäl för de provokativa åtgärderna. Det ankommer emellertid inte på HD att ta ställning till om åtgärderna varit godtagbara som polisiär metod.Det finns inte någonting i målet som visar att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande.Rätten till rättvis rättegång har därför blivit oåterkalleligen undergrävd genom en direkt följd av polisens åtgärder och åtalet lämnas därför utan bifall.Domens betydelse för användning av provokativa åtgärder HD:s dom har framför allt betydelse när det gäller att bedöma den provocerades ansvar i situationer där annat inte är visat än att den provocerade inte skulle ha begått brottet om inte provokationen hade ägt rum. Riksåklagarens riktlinjer 2007:1 Handläggning av provokativa åtgärder torde därför inte påverkas av domen. Inte heller synes domen påverka vad som anges i Brottmålsavdelningens RättsPM 2007:4 Provokativa åtgärder, när det gäller förutsättningarna för att använda provokativa åtgärder eller genomförandet av åtgärderna. Däremot påverkas avsnittet om den provocerades ansvar för brottet samt måste vissa andra justeringar göras. RättsPM:an kommer därför att, så snart det är möjligt, revideras och uppdateras med anledning av HD:s dom.

Regeringen utnämnde den 19 december Fredrik Wersäll till hovrättspresident i Svea Hovrätt. Han tillträder sin nya befattning den 1 april 2008.

Regeringen har i dag utsett överåklagare Lena Moore vid rättsavdelningen till justitieråd. Lena tillträder den 1 januari 2008.

- Det är både glädjande och hedrande att en person från vår organisation tar plats i landets högsta domstol.Lena Moore är helt rätt person för uppgiften. För Högstadomstolen kommer det att innebära ett betydande tillskott i kompetens, både vad det gäller straffrätten och straffprocessrätten, säger riksåklagare Fredrik Wersäll i en kommentar. - Jag är stolt och hedrad och det ska bli oerhört spännande. Men samtidigt kommer jag att sakna alla trevliga arbetskamrater inom åklagarväsendet. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen från första dagen och arbetet har varit mycket lärorrikt, säger Lena Moore.

Inbjudan till presskonferens i Göteborg den 6 december 2007.

Med anledning av alla de frågor som kommit om attentatet i Trollhättan den 20 november ger chefsåklagare Barbro Jönsson presskonferens torsdag den 6 december. Medverkar gör även Niklas Sannerholm, chef för Åklagarkammaren i Uddevalla. Tid: 10.00 den 6 december 2007 Plats: Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg

Vilken insikt i huvudbrottet krävs för ansvar för medverkan?

I en härva med svarta löner åtalades en person för medhjälp till grovt skattebrott.Personen hade ställt upp som företrädare för tre fakturaskrivande bolag, öppnat konton i bolagens namn, på kontona mottagit närmare 1,5 miljoner kr från det bolag där skatteundandragandet skedde (CAB) och därefter i omgångar tagit ut pengarna i kontanter och överlämnat dem till företrädare för CAB. Pengarna användes till att betala ut ersättning till svart arbetskraft som CAB anlitat. Företrädarna för CAB lämnade sedan i bolagets skattedeklarationer oriktiga uppgifterom ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Hovrätten ogillade åtalet. Även om den tilltalade insett att han medverkat i brottslig verksamhet kunde man enligt hovrätten inte dra slutsatsen att han uppsåtligen hade främjat just huvudgärningsmännens gärningar eller att han varit medveten om det konkreta innehållet i dessa gärningar. Efter attriksåklagaren överklagat ändrar HD nu hovrättens dom och dömer den tilltalade för medhjälp till grovt skattebrott. När det gäller skattebrott av det slag som målet avser räcker det enligt HD att uppsåtet omfattar att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift skall undandras det allmänna. Däremot krävs inte att uppsåtet omfattar vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet, eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Inte heller bör det ställas krav på att uppsåtet täcker sådana omständigheter som i vilket bolag skatteundandragandet sker eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

Tidskriften Påtalat nr 1/07 har som tema "Hoten mot rättsstaten".

Påtalat är namnet på Åklagarmyndighetens tidskrift. Tidskriften skickas bland annat ut till drygt 6 000 aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och till media. Nummer 1/07 har temat "Hotet mot rättsstaten". Ur innehållet: Hoten blev allvarSamarbete för bättre säkerhetUng och tryggAllt större beslag av barnpornografiPolisen som blev åklagare För ett eget tryckt exemplar av tidningen, kontakta webbredaktionen.

En sammanställning av domar

Den 30 mars 2007 meddelade Högsta domstolen en dom angående straffmätning vid mord. Domen innebar en kursändring. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, beslutade under våren 2007 att granska morddomar som lett till fängelsestraff och som meddelats efter Högsta domstolens avgörande. Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom domarna och sammanställt dem i denna rättspromemoria. Syftet har varit att granska domstolarnas straffmätning för att få vägledning om vilka fall som anses som de allvarligaste.

Riksåklagaren skriver i Svenska Dagbladet om de åtgärder som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

En ny överåklagartjänst med ansvar för bekämpning av den organiserade brottsligheten samt särskilt avdelade polisresurser är några av de åtgärder som krävs, menar riksåklagare Fredrik Wersäll.

Ytterdörren på en åklagares bostad i Trollhättan sprängdes sönder i morse. Hon var inte hemma och skadades därför inte.

- Varje attentat mot åklagare är givetvis oerhört allvarligt och ett hot mot rättssamhället och demokratin. Jag kommer nu att själv åka till Göteborg för att dels informera mig om läget, dels ge stöd tillåklagaren och övrig personal vid Uddevallakammaren, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Riksåklagaren kommer atthålla en presskonferens i Göteborg under tisdagen.Besked om exakt tidpunkt kommer snarast möjligt.

Riksåklagaren och Polismyndigheten i Västra Götaland håller presskonferens kl. 15.30 i Göteborg.

Med anledning av dagens händelse i Trollhättan och den senaste tidens utveckling vad gäller systemhotande kriminalitet hålls en presskonferens. Den äger rumpå Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg idag den 20 november kl. 15.30. Närvarande är riksåklagare Fredrik Wersäll, länspolismästare Krister Jacobsson och polismästare Klas Friberg.

En fastighetsägare dömdes till fängelse i ett år för att ha begärt ersättning för överlåtelse av hyresrätter vid fyra tillfällen.

RÅ har lämnat in en svarsskrivelse till Högsta domstolen när det gäller vilken påföljd fastighetsägaren ska ha. Skrivelsen innehåller också allmänna uttalanden om straffvärde och straffmätning, bl.a. frågan om betydelsen av den tid som gått sedan brotten begicks.

I domarna behandlar HD på nytt förutsättningarna för att yttranden ska anses utgöra hets mot folkgrupp.

I den ena domen där RÅ var motpart tar HD också upp frågan om brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor och hur det brottet förhåller sig till brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp och medverkan till sådant brott.

Förundersökning har i dag inletts mot statssekreteraren Ulrica Schenström för misstänkt mutbrott och mot TV4-reportern Anders Pihlblad för misstänkt bestickning i samband med ett krogbesök i Stockholm i oktober 2007.

Åtal har idag väckts för vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada med anledning av bussolyckan den 27 februari 2007 på länsväg 288 i Uppsala län då sex personer avled och ett stort antal personer skadades. Den 22-åriga busschauffören som fram-förde bussen i riktning mot Öregrund åtalas för brotten och har i förhör uppgett att hon saknar minnesbilder från händelsen.

Hovrätten dömde en man för medhjälp till bokföringsbrott till villkorlig dom och böter. Mannen skötte bokföringen åt en företagare som bedrev korvförsäljning från en mobil kiosk.

Frågan i målet är om mannen haft uppsåt i förhållande till brister i företagarens bokföring. Under ett par års tid hade inga verifikationer upprättatsom försäljningen. Vidare hade försäljningsintäkter på avsevärda belopp inte bokförts.

Kammaråklagare Malin Palmgren ger en kort kommentar om dagens medieuppgifter.

Med anledning av dagens uppgifter i media kring utredningen om Trond Sefastsson,gör kammaråklagare Malin Palmgren följande uttalande: - Vi befinner oss i inledningsskedet av en förundersökning. För att inte försvåra utredningsarbetet eller påverka utredningen på annat sätt, kan jag för närvarande inte berätta om eller kommentera de utredningsåtgärder som har vidtagits.

I juni 2007 beviljade Högsta domstolen resning för en man som dömts till ett långvarigt fängelsestraff för sexuella övergrepp. Göta hovrätt har, efter den nya rättegången, åter dömt mannen i enlighet med den tidigare domen.

I en promemoriaredovisar Jörgen Almblad, överåklagare med ansvar för resningsärenden, några aspekter av ärendet.

Enligt riksåklagaren utgör de dömda personernas beteende ett så allvarligt hot mot samhällsintressena att de bör utvisas, trots att de är EU-medborgare.

Hovrätten dömde två rumänska medborgare för grov stöld och försök till grov stöld (fickstölder). Samtidigt upphävdes tingsrättens förordnanden om utvisning. I domen tolkar hovrätten de svenska bestämmelserna om utvisning i ljuset av det EG-rättsliga så kallade rörlighetsdirektivet och finner att brottsligheten inte kan anses utgöra ett så allvarligt hot mot samhället så att utvisning kan ske enligt direktivet. Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom när det gäller utvisningsfrågan. Enligt RÅ utgör de tilltalades personliga beteende ett tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse för att utvisning ska kunna ske.

Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har utvärderat hanteringen av bidragsbedrägerier inom socialförsäkringen.

Resultaten visar att antalet anmälningar ökat kraftigt, att fler personer åtalats och att kvaliteten på anmälningarna blivit bättre. Samtidigt krävs fortsatta gemensamma ansträngningar för att få ännu högre kvalitet i anmälningarna. Den 12 september 2007 överlämnas en rapport till justitiedepartementet och socialdepartementet. Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag att utvärdera myndigheternas arbete för att bekämpa bidragsbedrägerier. Myndigheterna konstaterar att fokus på bidragsbrotten har ökat och att en fortsatt prioritet är nödvändig. Utvärderingen utgör ett avstamp för det fortsatta utvecklingsarbetet. I en gemensam handlingsplan har myndigheterna beslutat: -att åklagare tillsvidare bör fortsätta att vara förundersökningsledare, -att arbetssättet med särskilt utsedda handläggare bör utvecklas ytterligare, -och att gemensamma åtgärder krävs för att kvaliteten i anmälningarna ska fortsätta öka. Statistik Januari - juni 2005 anmäldes 817 misstänkta bidragsbrott till åklagare. Samma period 2007 var antalet anmälningar 5 485 st.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen utser särskilda enheter för att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Rikspolisstyrelsen har beslutat att inrätta en specialenhet inom polisen som ska utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.På motsvarande sätt har Åklagarmyndigheten utsett fyra särskilda åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Till grund för beslutet ligger en förstudie som gjorts gemensamt av Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsenoch Migrationsverket. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan mellan de tre myndigheterna. Liknande specialenheter finns i till exempel Holland, Norge och Danmark.

Sedan den första september 2007 gäller en ny organisation för de allmänna åklagarkamrarna i Malmö. Det som tidigare varit tre kammare har nu blivit två.

1:a och 3:e åklagarkamrarna i Malmö har slagits ihop och bildar Malmö åklagarkammare. Den tidigare 2:a kammaren i Malmö heter numera Södra Skånes åklagarkammare. Kontaktuppgifter finns under fliken "kontakt / allmänna åklagarkammare".

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. RÅ:s uppfattning är att det är möjligt, även om den eller de som filmats får reda på det först efter själva filmningen.

I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning.

Den tilltalade har utvisats efter att ha begått bl.a. grov misshandel mot tidigare sambo och ett av de två gemensamma barnen.

Frågan är om utvisning skall underlåtas med hänsyn till barnperspektivet. RÅ motsätter sig ändring och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar tillsammans med bl.a. Utvecklingscentrum Umeå en temadag om brottsofferfrågor.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar för sjätte gången en temadag om angelägna brottsofferfrågor i samverkan med Umeå universitet, Landstinget och Länsstyrelsen i Västerbotten samt Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Umeå. Denna gång vill man problematisera ansvaret för våldets offer samt visa på att ansvarstagande tillsammans med kompetens och metodutveckling har skapat ett antal goda exempel på verksamheter som lyckats sätta brottsoffret i fokus. Föreläsare blir professorn i statsvetenskap Maud Eduards om sin kommande bok "Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor", tandläkaren Kristina Palm, specialist i barn- och ungdomstandvård (pedodonti) om "Tandvårdens ansvar för barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp eller annat våld", socionomen Ann Hellströmer om Stödcentrum för unga brottsoffer, Anders Stolpe från Länskriminalpolisen i Västra Götaland om problematiken med "drink spiking" dvs. att drycker i lönndom spetsas med narkotika för att försätta offer i vanmakt inför våldtäkt, rån eller andra brott, representanter för Rinkebys Kvinnofridsteam samt representanter för Våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm om sina respektive verksamheter. Dessutom kommer de nya satsningar som sker på ett Samarbetscentrum mot våld i Västerbotten att presenteras. Deltagandet kräver anmälan, men är kostnadsfritt om man kommer.

Brottsoffermyndigheten, Malmö stad och Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö arrangerar temadag för att belysa hur fördomar och fobier kan skapa brottsoffer och påverka mötet med dem.

Hur kanfördomar och fobier både skapa brottsoffer och påverka mötet med brottsoffer på ett icke önskvärt sätt? Temadagen kommer att handla om brott med homofobiska och främlingsfientliga motiv samt föreställningar och realiteterom ungas utsatthet via Internet. Den genomförs på Slagthuset. Föreläsare blir Christian Diesen, professor i processrätt, om (O)likheter inför lagen, Eva Tiby, jurist och docent i kriminologi, om Offer för homofobiska hatbrott. Mohammad Fazlhashemi, docent i idéhistoria, om Homo islamicus - Islamofobi och föreställningar om "den andre", vice chefsåklagaren Mats Svensson om rättsväsendets arbete med rasistiska brott samt Mats Andersson, Netscan, som engagerat sig på heltid för att "wallraffa" på olika chat-sidor för visa på ungas utsatthet via riskabla förförelseprocesser, om Det kan finnas en främmande man i ditt barns sovrum. Målgruppen är främst professionellt verksamma och högskolestuderande inom polis och övrigt rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och förskola, verksamma inom ideella organisationer samt journalister, kulturarbetare och politiker. Deltagandet kräver anmälan, men är kostnadsfritt om man kommer.

Åtal har idag väckts för mord med anledning av dödsskjutningen av 32-årige polismannen Fredrik Widén i centrala Nyköping den 20 juni 2007.

En 55-årig man åtalas även för försök till mord avseende ytterligare en polisman samt olaga hot mot en företrädare för rättspsykiatrin. Dessutom åtalas mannen för grovt vapenbrott och ett stort ammunitionsinnehav. Händelserna i korthet På förmiddagen onsdagen den 20 juni 2007 fick Polisen i Södermanlands län en handräckningsbegäran enligt LPT avseende den nu åtalade mannen. Bakgrunden till handräckningsbegäran är i korthet följande. 1994 dömdes mannen för dråp och två fall av försök till dråp till 10 års fängelse. Under anstaltstiden och därefter har mannen kommit att utveckla ett hat mot rättsväsendet och rättspsykiatrin. Den 18-19 juni 2007 lämnade mannen ett brev till en nära anhörig till en företrädare för rättspsykiatrin som är bosatt i Stockholm. Brevet - med rubriken "Att lätta sitt hjärta" - innehåller uppmaningar till personerna att de skall intyga att de och andra personer har begått allvarliga fel i samband med den tidigare rättegången. Om personerna "själsligen sviktar" och inte följer uppmaningarna skall mannen ta kontakt med ytterligare anhöriga och en "privat lösning" skall diskuteras på den uppkomna situationen. Under utredningen har det bl.a. visat sig att mannen besökt Stockholm den 18 juni 2007 och haft möjlighet att lämna brevet samt att brevet också återfinns i mannens dator i bostaden. Mannen har i denna del åtalats för olaga hot. Med anledning av hotelserna beslutar en överläkare på Rättspsykiatriska regionkliniken i Västernorrland att mannen skall hämtas för ev utfärdande av vårdintyg enligt LPT. Handräckningsbegäran skickas till Polisen i Södermanland med anledning av att mannen är skriven i Nyköping. Mot bakgrund av mannens våldsamma bakgrund lämnas en särskild instruktion angående insatsen från närpolischefen i Södermanlands län. En polisinsatschef utses särskilt och det bestäms att ca 10 poliser skall delta i insatsen på olika sätt. På förmiddagen den 20 juni inleds bl.a. bevakning av fastigheten Östra Kyrkogatan där mannen är folkbokförd. En av de poliser som spanar mot lägenheten på Östra Kyrkogatan och som är här vid lägenheten under större delen av dagen är polisassistenten Fredrik Widén, som med hänsyn till sitt uppdrag är civilklädd. Strax innan kl 17 den 20 juni anländer ytterligare en polis till adressen som även han är civilklädd. Ca 100 meter från fastigheten finns en polisbil med två uniformerade poliser, bl.a. den senare påskjutne Per-Erik Eriksson, och även en ambulans. I centrala Nyköping patrullerar ytterligare en polispatrull med två uniformerade poliser som skall vara redo att bistå insatsen. På polisstationen i Nyköping återfinns en stab med bl.a. polisinsatschefen och en förhandlare. Runt 17-tiden anländer mannen till adressen och går in i lägenheten. Förhandlare vid polisstationen i Nyköping ringer sedan till lägenheten i syfte att få kontakt med mannen, men får inte något svar. Mannen lämnar istället lägenheten och möts av Fredrik Widén och hans civilklädde kollega. Genom vittnesförhör med Widéns kollega har det framkommit att poliserna legitimerat sig genom att Widén visat sin polisbricka och att kollegan berättat att de kommer från polisen. Mannen har då frågat vad de vill honom och de har då svarat att det gäller en begäran om handräckning. I det här läget har mannen lyckats ta sig förbi poliserna och flytt genom en källarkorridor. Fredrik Widén hinner där ifatt mannen och sprutar OC-spray (pepparspray) mot mannens ansikte. I samband med det här blir den civilklädde kollegan kontaminerad (smittad) av OC-sprayen och förblindad, men innan dess har han sett att mannen har gjort en rörelse mot ena byxfickan. Den civilklädde kollegan backar sedan ut genom korridoren mot ingången till Östra Kyrkogatan. När han har kommit några meter hör han flera skott avlossas och han frågar också vem som skjuter. Han drar sitt vapen i beredskapsläge och fortsätter backa ut från Östra Kyrkogatan. Därefter avlossas ytterligare skott från källaren. Att det är fråga om två skottomgångar med uppehåll emellan bekräftas av flera vittnen på platsen. Fredrik Widén hittas senare ihjälskjuten med sju ingångshål i kroppen. Fyra skott har träffat Fredrik framifrån och tre skott har träffat honom bakifrån. Inget av skotten har gått igenom skyddsvästens plåtskydd, men ett par skott har passerat genom utkanterna på västen och en kula har fastnat i ena kanten på västen. Den 27-årige uniformerade polismannen Per-Erik Eriksson, som tillhör polispatrullen från Strängnäs, går runt fastigheten och ser då en mansperson - som senare visar sig vara den åtalade 55-åringen - komma ut från fastigheten Östra Rundgatan som förbinds genom källarkorridoren med Östra Kyrkogatan. Eriksson ser att mannen är beväpnad med en pistol som han riktar nedåt och tror i det här läget att mannen är den civilklädde Widén. Eriksson följer därför efter mannen på ca 10 meters avstånd och när mannen kommer in på gården som finns bakom fastigheten Östra Kyrkogatan vänder han sig om och skjuter tre skott mot den uniformerade Eriksson. Ett av skotten snuddar Eriksson i huvudet och ett annat går rakt igenom hans ena arm. Det tredje skottet träffar inte. Den här skottlossningen iakttas av ett stort antal vittnen och det finns flera personer som har sett den 55-årige mannen, som de känner sedan tidigare, vara beväpnad med en pistol och göra rörelser som om han skjuter med pistolen. Polismannen Eriksson besvarar skotten från mannen men det kan senare konstateras att mannen inte har träffats av något skott. I samband med den här skottlossningen skadas en kvinna som finns här på gården i handen av en rikoschett från en parkerad bil som träffats av en kula. Denna kula kommer inte från den 55-årige mannens pistol, varför förundersökningen för försök till mord i den delen har lagts ned. Mannen tar sedan sin tillflykt till källarkorridoren och kliver över den då döde Fredrik Widén. Han tar sig därefter ånyo ut på Östra Rundgatan, där två vittnen iakttar honom hålla en pistol i handen. Två poliser, bl.a. den skottskadade Eriksson, får syn på mannen och kan sedan gripa honom i direkt anslutning till fastigheten. I samband med gripandet avlossar en polis två varningsskott. I samband med gripandet så hittas en pistol i mannens magväska som luktar kraftig krutrök och ett magasin som rymmer 13 patroner men som är tomt. SKL har i sina undersökningar konstaterat att de kulor som har återfunnits i Fredriks kropp, skyddsvästen samt källaren och som varit identifierbara har avlossats med den aktuella pistolen. Detsamma gäller samtliga 12 tomhylsor som hittats i källaren och på gården. I mannens lägenhet på Östra Kyrkogatan har bl.a. 36 patroner av samma märke och kaliber som använts vid skjutningarna återfunnits och dessutom har ett hölster till vapnet hittats. Tändsatspartiklar har återfunnits på mannens skjorta, men inte på händerna. Tejpningen av mannens händer utfördes dock först tre timmar efter skottlossningen och sedan han haft tillgång till vatten i arrestcellen. I samband med husrannsakningar i mannens båda lägenheter i Nyköping återfanns en stor mängd ammunition (totalt ca 1 100 skarpa patroner), böcker, tidningar och artiklar rörande vapen, självförsvar och nödvärn. Vidare återfanns en pärm avseende kartläggning av personer inom rättsväsendet och flera dokument med personuppgifter kring de kartlagda personerna och deras anhöriga. Genom utredningen har det även bl.a. klarlagts att mannen till ett vittne har uppgett att om någon kommer och hämtar honom "så smäller det". Det framgår även av anteckningar från psykiatrin att mannen tidigare uttryckt att ett alternativ - om han inte får rätt i sina processer - är att ta död på olika tjänstemän. Det har också framkommit att mannen anser sig ha rätt att bära vapen. Den åtalade 55-åringen har valt att inte närmare uttala sig i förhör. I inledande förhör har mannen bl.a. uppgett att poliserna "offrades på rättsrötans altare". Han har därefter förnekat brott. Närmare om förundersökningen Jourhavande åklagare, kammaråklagare Inga-Lill Staffansson, inträdde som förundersökningsledare på kvällen onsdagen den 20 juni 2007. Dagen efter övertogs förundersökningsledningen av vice chefsåklagare Tomas Malmenby. Med anledning av att det under förundersökningen framkom att den 55-årige mannen hade ett dokumenterat intresse för personer inom rättsväsendet i Nyköping och mot bakgrund av att två personer vid Åklagarkammaren i Nyköping kartlagts av mannen beslutade Malmenby - efter samråd med Åklagaravdelningen vid Riksåklagarens kansli - att annan åklagare skulle utses som förundersökningsledare. Den 2 juli 2007 övertogs förundersökningsledningen av kammaråklagare Pär Andersson som till vardags arbetar vid Åklagarkammaren i Uppsala. Sedan den 2 juli 2007 har Andersson arbetat uteslutande med denna förundersökning. Ett stort antal poliser har arbetat med förundersökningen, varav flera vanligtvis är stationerade i Eskilstuna. Personal från Rikspolisstyrelsens (RPS) s.k. riksmordkommission har biträtt förundersökningen och den absoluta merparten av förhören med den misstänkte har hållits av personal från RPS. Kriminalkommissarierna Mikael Backman, Johan Levin och Svante Melin har varit opera*tiva förundersökningsledare hos polisen. Advokaten Peter Althin förordnades - på den åtalade 55-åringens begäran - som offentlig försvarare i målet den 21 juni 2007 och han, eller hans kollegor, har varit närvarande vid förhören med den misstänkte. Den misstänkte är numera placerad på Kronobergshäktet och varit frihetsberövad sedan han greps i direkt anslutning till brottsplatsen den 20 juni 2007. Fakta från förundersökningen • Förundersökningsprotokollen omfattar sammanlagt ca 1 200 sidor. Det tekniska protokollet omfattar ytterligare ca 300 sidor. • Under utredningen har ca 180 förhör hållits och ca 40 tekniska undersökningar genomförts. Närmare om åtalet Förutom olaga hot och grovt vapenbrott åtalas mannen för mord och försök till mord. Enligt förundersökningsledaren kammaråklagare Pär Andersson är mordet på Fredrik Widén att likna vid en utstuderad avrättning; en gärning som mannen under lång tid haft mental beredskap för att utföra. Enligt åklagare Andersson agerar mannen lika utstuderat och hänsynslöst vid mordförsöket av den uniformerade polismannen Eriksson och det är med största sannolikhet mannens avsaknad av ytterligare ammunition som gör att Eriksson överlever mordförsöket. Närmare om rättegången Rättegången mot mannen inleds onsdagen den 22 augusti 2007 med fortsättning den 23, 30 och 31 augusti. Rättegången kommer att hållas i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt på Bergsgatan 50 i Stockholm. Specifika frågor • Skyddsvästen. Undersökningen av skyddsvästen finns redovisad på s. 149-165 i tekniska protokollet. • Polisinsatsen. Eftersom polisens tjänstevapen har avlossats har en internutredning rutinmässigt inletts angående polisinsatsen. Denna internutredning leds av chefsåklagare Jörgen Lindberg vid Riksenheten för polismål. Den nu redovisade förundersökningen behandlar inte eventuella brister i polisinsatsen. • Rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten beslutade den 16 juli 2007 att mannen innan huvudförhandling skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Svea hovrätt upphävde beslutet den 23 juli 2007 med hänvisning till att mannen inte erkänt. För det fall tingsrätten efter huvudförhandlingen kommer fram till att det föreligger övertygande bevisning om mannens skuld kommer han med största sannolikhet genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. • Mordvapnet. Det vapen som återfanns på den 55-årige mannen i samband med gripandet är en pistol av märket FN (Fabricue Nationale Herstal Belgiuqe), modell 1935 High Power, kaliber 9 mm (Parabellum) (9 mm P). I anslutning till vapnet fanns även ett magasin med en patronkapacitet på 13 patroner. Vid kontroll av vapnet hos SKL fungerade det utan anmärkning. • Skottskadorna på Widén. Se skiss på s. 127 i tekniska protokollet angående ingångs- och utgångshål. Widén har träffats med sju skott på överkroppen. Fyra av skotten har träffat framifrån och tre av skotten har träffat bakifrån. Såväl brottsplatstekniker som experter vid SKL har konstaterat att ett skott i buken är ett s.k. påsittande skott, vilket innebär att pipmynningen varit i kontakt eller i det närmaste kontakt med kroppen. Övriga skott har inte kunnat avståndsbedömas.

Regeringen har i dag utsett kammaråklagare Anne-Marie Bergström till vikarierande Jämställdhetsombudsman.

Anne-Marie Bergström har varit åklagare sedan 1974 och har de senaste åren arbetat med relationsvåld på Söderorts åklagarkammare i Stockholm.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på rapporten Förbättrad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter i Norrland.

Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen i rapporten.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i mål som gäller klassificering av s.k. Lottilottautomater.

RÅ har till HD yttrat sig i två mål som gäller klassificeringen av s.k. Lottilottautomater. I båda fallen fann hovrätten att automaterna är att betrakta som automatspel enligt 6 § lotterilagen. RÅ anförde i båda svarsskrivelserna att det inte kan råda någon tvekan om att Lottilottautomater är att betrakta som automatspel enligt 6 §. Högsta domstolen beslutade den 7 augusti 2007 att inte meddela prövningstillstånd, vilket alltså innebär att hovrätternas beslut står fast.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål som gäller reseförbud innan en dom för ekobrott vunnit laga kraft.

En persondömdes av tingsrätten för omfattande ekonomisk brottslighet till fängelse. I domenskrev tingsrätten att ett tidigare meddelat reseförbud skulle gälla till dess att domen vinner laga kraft. Hovrätten lämnade den tilltalades överklagande om upphävande av reseförbudet utan bifall. Den tilltalade har nu yrkat att Högsta domstolen ska upphäva reseförudet. I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn på förutsättningarna för att en person som dömts av tingsrätten ska vara belagd med reseförbud till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft. HD beslutade den 26 juli 2007 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser inte att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian ”Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning”. Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006.

Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Göteborg presenterar i dagpromemorian "Domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål - en kartläggning". Promemorian studerar domstolarnas bevisvärdering i vissa sexualbrottmål under 2005 och 2006. Sexualbrott är en brottstyp med särskilda bevissvårigheter. Avsikten med promemorian är att främst inom Åklagarmyndigheten sprida kunskap om domstolarnas bevisvärdering i mål om sexualbrott. Sammanlagt har 372 åtalspunkter ur 289 lagakraftvunna domar granskats. Domarna har meddelats i mål där åklagaren har väckt åtal för brott enligt 6 kap. 1-5 §§ brottsbalken i dess lydelse efter den 1 april 2005 och där gärningen har begåtts under perioden fr.o.m. den 1 april 2005 t.o.m. den 30 september 2006. Ett stort antal, men inte alla, av de domar som har meddelats i landet har ingått i granskningen. Några slutsatser Ett stort antal åtal för våldtäkt har ogillats Av 372 granskade åtalspunkter har 161 avsett åtal för våldtäkt. 44 av dessa 161 åtalspunkter (27,3 %) har ogillats. Övriga 117 åtalspunkter (72,7 %) har helt eller delvis bifallits. När det gäller åtal för grov våldtäkt har 12 av 35 granskade åtalspunkter (34,3 %) ogillats. Ett stort antal av de åtal som väckts för våldtäkt mot barn har av domstol bedömts som sexuellt utnyttjande av barn Av 372 åtalspunkter har 97 avsett åtal för våldtäkt mot barn. 16 av dessa 97 åtalspunkter (16,5 %) har ogillats. Övriga 81 åtalspunkter (83,5 %) har helt eller delvis bifallits. Domstolen har rubricerat 52 (64,2 %) som våldtäkt mot barn och 20 (24,7 %) som sexuellt utnyttjande av barn. Brott mot barn har erkänts av den tilltalade i större utsträckning än brott mot vuxna Den tilltalade har helt eller delvis erkänt två av 161 åtalspunkter för våldtäkt (1,2 %). När det gäller brottet våldtäkt mot barn har 35 av 97 åtalspunkter (36,0 %) erkänts helt eller delvis. Åklagaren har i princip alltid åberopat stödbevisning I 21 av de 372 granskade åtalspunkterna (5,6 %) har åklagaren inte åberopat någon bevisning (stödbevisning) utöver förhör med målsäganden och den tilltalade. När stödbevisning inte har åberopats har den tilltalade antingen erkänt gärningen eller har andra speciella omständigheter förelegat I 15 av de 21 fall där ingen annan bevisning har åberopats utöver förhör med den tilltalade och målsäganden, har den tilltalade helt eller delvis erkänt gärningen. dsafsdfasdfsdf

Fredag den 29 juni presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten "Hatbrott 2006. En sammanställning av polisanmälningar med främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv." Civila tjänstemän, inte minst åklagare, är en utsatt grupp visar rapporten.

Frågan i målet gäller om den åtalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag.

Hovrätten dömde enman för sexuellt tvång. Åtalet avsåg atthan stuckit in sina fingrar i målsägandens underliv när hon sov. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen(HD) och yrkade att mannen skulle dömas för våldtäkt. Frågan i målet gäller ommannen har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningen och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har den 11 juni 2007 meddelat prövningstillstånd i målet.

En man åtalades och dömdes för narkotikabrott till fängelse i ett år och fyra månader. Domen avsåg att han tagit emot och förvarat 201 gram amfetamin i sin lägenhet. Domen överklagades inte.

Den tilltalade kunde senare knytas till ytterligare 2 978 gram amfetamin och 7 910 ecstasytabletter som hittats nergrävda i skogen. Innan den första domen vunnit laga kraft väcktes ett nytt åtal som gällde mottagande och förvaring, i lägenheten, av den "nya" narkotikan. Åtalet avsåg även att den åtalade förpackat och transporterat narkotikan till gömman i skogen. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott till fängelse i åtta år och åtta månader. Hovrätten undanröjer den senare tingsrättsdomen och avvisar åtalet. Enligt hovrätten avser det senare åtalet samma gärning som det första. All narkotika hade enligt hovrätten tagits emot vid samma tillfälle, det var fråga om samma leverans. I en sådan situation ses all befattning med narkotikan som samma gärning. Att åtalet även handlade om en annan sorts narkotika innebär inte att det i den delen är fråga om en annan gärning. Enligt hovrätten utgör emellertid en senare överlåtelse av narkotika i normalfallet en annan gärning. Riksåklagaren har överklagat hovrättens beslut och hävdar att det senare åtalet inte till någon del har avsett samma gärning som den som tidigare prövats.

Högsta domstolen anser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre, än mannens barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Det brott som mannen gjort sig skyldig till denna gång är våldtäkt.Mannen är tidigare straffad för bl.a. vålds-, sexual- och narkotikabrott. Högsta domstolenanser att samhällets intresse av att förhindra att mannen begår nya brott väger tyngre än hans barns behov av kontakt med sin far. Han utvisas därför utan tidsbegränsning.

Två män knuffade en kraftigt berusad man i vattnet från en bro. Mannen drunknade. Frågangäller om gärningsmännen varit likgiltiga till att målsäganden (mannen) skulle avlida till följd av deras handlande.

Målet gäller under vilka förutsättningar den tilltalade, oavsett utgången i målet, bör ersätta staten för kostnader i en rättegång.

I det så kallade Rosengrenmålet om Internethandel av alkohol har riksåklagaren i dag överlämnat en skrivelse till Högsta domstolen.

EG-domstolen har nu avkunnat dom i det så kallade Rosengrenmålet och Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tagit del av domen och översiktligt diskuterat den med varandra.

Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket gör bedömningen att det behövs fördjupad analys och samverkan mellan myndigheterna. Det kan komma att krävas ändrad lagstiftning i vissa avseenden. Tullverket har fysiskt alla beslag i behåll. Den beslagshantering som följer efter de rättsliga prövningarna kommer att vara omfattande, säger Sven-Peter Ohlsson, biträdande brottsbekämpningschef, Tullverket. Nu har EG-domstolen sagt sitt och vi på Åklagarmyndigheten avvaktar nu Högsta domstolens prövning och kommer noga att analysera Högsta domstolens avgörande. Vi kommer att se till att samtliga fall i Sverige behandlas straffrättsligt lika med en individuell prövning i varje enskilt fall, säger Sven Erik Alhem, överåklagare. Fortfarande gäller att svensk alkoholskatt ska betalas och vi ska titta på de beslag som Tullverket gjort, säger Björne Sjökvist, skattedirektör, Skatteverket. Vi ser att det behövs ett förenklat system för privatpersoner framöver.

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen som aktualiserar flera frågor beträffande påföljden för unga lagöverträdare enligt de lagändringar som skett vid senaste årsskiftet.

Målet innehåller flera principiellt viktiga frågor. Huvudfrågan är vilken påföljd en ung lagöverträdare ska dömas till som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, men där straffmätningsvärdet inte är så högt att det kan bli fråga om sluten ungdomsvård. En särskild fråga som aktualiseras är om bristen på samtycke till en påföljd skall kunna leda till att samhällets reaktion på brottet därmed blir avsevärt mindre ingripande än vad som bedömts som lämpligast. Målet gäller också straffvärdet avseende den övre gränsen för tillämpning av ungdomstjänst som självständig påföljd. En annan fråga som också kan bli föremål för bedömning ärom antalet timmar som ungdomstjänst ska fullgöras med påverkas av om det är fråga om huvudpåföljd eller tilläggspåföljd. I viss mån kan synen på socialtjänstens bedömning av vårdbehov enligt LVU också komma att belysas.

Svarsskrivelsen handlar om bevisvärdet av ett alkoholutandningsprov som tagits av en polis som saknade behörighet.

En person åtalades för grovt rattfylleri. Enligt alkoholutandningsprovet uppgick alkoholkoncentrationen i utandningsluften till minst 0,10 milligram per liter luft. Provet hade utförts av en polisman som inte hade genomgått föreskriven utbildning och därför inte hade behörighet att utföra alkoholutandningsprov. Tingsrätten ogillade, men hovrätten fällde med motiveringen att det saknades anledning att inte tillmäta analysresultatet samma bevisvärde som annars ges sådana bevis. Den tilltalade har överklagat och Högsta Domstolen har förelagt RÅ att ge in svarsskrivelse. RÅ bestrider ändring och redogör för sin syn på principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering.

Riksåklagaren har utfärdat nya riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande. Riktlinjerna (RåR 2007:2) tillämpas från och med den 1 juni 2007.

Riksåklagarens uppfattning - redovisad i en svarsskrivelse till Högsta domstolen - är att det inte bör komma i fråga.

Målet i HD gäller en turkisk medborgare, som är född, uppvuxen och bosatt i Danmark. Han begick rattfylleri vid ett tillfälligt besök i Sverige. Han dömdes till fängelse en månad i både tingsrätten och hovrätten. Minoriteten i hovrätten ville emellertid bestämma påföljden till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Den tilltalade överklagade till HD, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt RÅ att komma in med svarsskrivelse.

Riksåklagare Fredrik Wersäll har tagit fram ett strategidokument för rättslig utveckling. I dokumentet redovisas de viktigaste utvecklingsområdena och inriktningen av de närmaste årens utvecklingsarbete inom dessa.

Strategierna bygger på de kriminalpolitiska intentioner och prioriteringar som uttalats av regering och riksdag. De kommer att uppdateras i takt med att kraven från omvärlden förändras.

I en pågående brottsutredning i Argentina har misstanke uppkommit att anställda i Skanskas dotterbolag i Argentina betalat mutor till argentinska regeringsrepresentanter.

Vid Riksenheten mot korruption undersöks för närvarande om det finns någon svensk anknytning som kan ge anledning till förundersökning även i Sverige. Skanskas koncernledning har aktivt bidragit med underlag för brottsutredningen i Argentina och även lämnat information till Riksenheten mot korruption om bolagets hantering av ärendet i Argentina.

Åklagarmyndigheten har i dag den 14 maj lämnat svar på remissen av EBM-utredningen. I yttrandet tillstyrks utredningens förslag att åklagarväsendets ansvar för den framtida ekobrottsbekämpningen ska ligga på Åklagarmyndigheten.

"Enligt min bedömning är Åklagarmyndigheten bäst skickad att lösa de nationella och lokala frågor som kan uppkomma såväl organisatoriskt som samordningsmässigt. Det gäller inte bara den renodlade ekobrottsbekämpningen utan även bekämpningen av de brott som ligger i gränssnittet mellan ekobrott och traditionella brott, exempelvis grova bedrägerier i näringsverksamhet. Även när det gäller blandbrottslighet, t.ex. narkotikabrott och människohandel med ekobrottsinslag, är det min uppfattning att Åklagarmyndigheten är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att lösa de frågor som kan uppkomma." Vidare konstateras att det bör vara en uppgift för Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att i nära samverkan med andra berörda myndigheter lägga fast den närmare organisationen för ekobrottsbekämpningen.

Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.– De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt.

Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.- De olika brottstyperna är sinsemellan olika, så någon kort sammanfattning är svår att göra. Däremot går det att dra vissa övergripande slutsatser, säger projektledare Karin Jungerfelt. Några skillnader mellan 2000 och 2005 • Antalet domar om brotten som ingår i kartläggningen har ökat, utom för grovt rån. • Andelen personer som döms till fängelse har ökat för de flesta brottstyper. Däremot har den genomsnittliga strafftiden minskat något. Den enda brottstyp där strafftiden har ökat något är rån. • Antalet domar för förberedelse till grovt rån har ökat avsevärt. Samtidigt har fängelsestraffens längd för dessa brott minskat. Andra iakttagelser • Den helt övervägande delen av straffen ligger i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. För fängelsestraffen är, förutom vid rån, andelen brott i den lägsta fjärdedelen större år 2005 än år 2000. • Det finns resultat som talar för "kvinnorabatt", dvs. att kvinnor får lindrigare påföljder vid misshandelsbrott, grov fridskränkning och olaga hot. Även gärningsmän mellan 18 och 21 år får generellt lindrigare påföljder och kortare fängelsestraff. • Återfall i brott har betydelse vid val av påföljd, men förefaller ha begränsad betydelse för t.ex. längden på fängelsestraff. • Försvårande omständigheter används i huvudsak för att rubricera ett brott som grovt, vilket i sig innebär att straffen blir längre. I övrigt förekommer relativt sällan att försvårande omständigheter åberopas. Dessa och många andra slutsatser och fakta finns att läsa i rapporten som går att beställa från vaktmästeriet på riksåklagarens kansli, 08-453 66 00. Bakgrund Regeringen gav den 8 december 2005 och den 14 december 2006 Åklagarmyndigheten i uppdrag att kartlägga domstolarnas straffmätning och påföljdsval i mål om brotten misshandel, grov misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, grovt olaga hot samt rån och grovt rån. Uppdraget har handlagts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

Regeringen har i dag utnämnt vice överåklagare Jörgen Almblad till överåklagare med ansvar för resningsärenden. Bakgrunden är att riksåklagaren har beslutat att alla resningsärenden ska handläggas vid en särskild funktion på riksåklagarens kansli.

Under de senaste åren har ett antal fall av resning i brottmål uppmärksammats i debatten. Bland annat har frågor om själva förfarandet i samband med resningsansökningar diskuterats. - Resningsfrågor är ofta av annorlunda slag än de inom åklagarverksamheten i övrigt. Det är också viktigt att den som ansöker om resning har fullt förtroende för att ansökan behandlas opartiskt. Därför har jag beslutat inrätta den nya fristående funktionen. Överåklagaren, eller någon annan åklagare som handlägger ett ärende vid den nya funktionen, får inte tidigare ha haft någon befattning med det mål som en resningsfråga avser, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Huvudregeln är att lagakraftvunna domar gäller Huvudregeln i svensk rätt är att domar som inte längre kan överklagas på vanligt sätt - så kallade lagakraftvunna domar - ska gälla. Resning är i stort sett det enda institut genom vilket en lagakraftvunnen dom kan brytas upp på grund av att den kan antas vara felaktig i sak. Resning beviljas endast i undantagsfall, i enlighet med huvudregeln. När det gäller lagakraftvunna hovrättsdomar är det Högsta domstolen som avgör resningsärenden. I de fallen är riksåklagaren den dömdes motpart. - Samhället har intresse av en stabil rättsordning som innebär att de som har varit inblandade i en rättegång ska kunna känna trygghet och slippa leva under hot om att en sak som har prövats av domstol ska kunna tas upp igen. Mot det intresset står ett annat intresse, nämligen att felaktiga domstolsavgöranden ska kunna korrigeras. Resningsreglernas syfte är att få en avvägning mellan dessa intressen, säger Fredrik Wersäll - Med den nyafunktionen och de nya rutinerna skapar vi en ökad tydlighet i hanteringen av resningsärenden. Jörgen Almblad har en lång och bred erfarenhet av brottmål från olika delar av rättsväsendet. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till den nya befattningen, säger Fredrik Wersäll.

Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften.Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott.

Riksåklagare Fredrik Wersäll föreslår att vuxnas kontakter med barn i sexuella syften ska bli straffbara. En kartläggning som Brå har gjort visar att många barn kontaktas via Internet av vuxna i sexuella syften. Inte sällan leder kontakterna till att barnet utsätts för olika typer av sexualbrott. Regeringen gav i februari 2006 riksåklagaren Fredrik Wersäll i uppdrag att bland annat överväga om den gällande lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn mot det som på engelska kallas grooming, det vill säga att vuxna, ofta via Internet, tar kontakt med barn i syfte att kunna utnyttja barnet sexuellt. Brottsförebyggande rådet (Brå) har samtidigt haft i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om företeelsens närmare karaktär och omfattning. Fredrik Wersäll har i dag lämnat över sin utredning till regeringen (Ds 2007:13, Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften). Brå har samtidigt redovisat sitt uppdrag (Brå-rapport 2007:11, Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet). Många unga utsätts för kontaktförsök via Internet Brå:s kartläggning visar att många barn utsätts för kontakter och kontaktförsök som barnen uppfattar har sexuella motiv. Kartläggningen visar vidare att det allra vanligaste är att de vuxna tar dessa kontakter via Internet. Hur många barn som utsätts är svårt att uppskatta, men i Brå:s kartläggning svarade närmare 40 procent av flickorna i årskurs 9 att de under det senaste året har via Internet fått sexuella förslag från för dem okända vuxna. Många av kontakterna leder också till att barnen utsätts för olika typer av sexualbrott, i första hand via Internet men ibland vid en fysisk träff med den vuxne förövaren. Ny bestämmelse i brottsbalken föreslås Fredrik Wersäll och Brå anser att olika förebyggande åtgärder kan bidra till att göra barn och unga mer riskmedvetna. Det bör också finnas möjligheter för Internetbranschen att genom tydligare användarregler och förbättrad övervakning minska utbredningen. I dag presenterar Brå också skolmaterialet Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott, som bland annat tar upp sexualbrott på Internet. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften är ett allvarligt samhällsproblem och därför föreslår Fredrik Wersäll att det i brottsbalken införs en ny bestämmelse om ansvar för kontakt med barn i sexuellt syfte. Det ska alltså vara straffbart att ha kontakt med barn under 15 år om syftet är att begå sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken mot barnet. Straffansvar ska enligt förslaget inträda oavsett hur kontakten tas (via Internet, telefon, i "verkliga livet" eller på annat sätt) och det ska inte krävas att det kan styrkas exakt vilken typ av sexualbrott som den vuxne förövaren har haft för avsikt att begå. I de lindrigare fallen bör påföljden kunna stanna vid böter, medan fängelse i upp till ett år bör kunna dömas ut i allvarligare fall. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Svarsskrivelserna behandlar frågan om den svenska lotterilagstiftningen är förenlig med EG-rätten.

Två kvällstidningar hade infört spelannonser för utländska spelbolag. Chefredaktörerna dömdes för brott mot lotterilagen (främjandeförbudet i 38 och 54 §§) till dagsböter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Chefredaktörerna har överklagat respektive beslut till Högsta domstolen. De gör gällande att främjandeförbudet och den därtill kopplade kriminaliseringen strider mot diskrimineringsförbudet i artikel 12 i EG-fördraget och att den svenska spellagstiftningen i sin helhet inte uppfyller de krav EG-rätten ställer. RÅ delar inte denna uppfattning och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Industrihampa som odlas efter korrekt gjord ansökan är inte narkotika och det gäller även vid befattning som inte hör till själva odlingen.

Målet gällde en person som stulit 1,6 kg torkad industrihampa från en åker där odling skedde för industriellt ändamål av godkänd hampasort och med nödvändiga tillstånd. Personen åtalades för narkotikabrott. Tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet med motiveringen att industrihampa inte är narkotika. RÅ överklagade och HD har nu fastställt hovrättens friande domslut. HD slår fast att industrihampa inte övergår till att klassificeras som narkotika om någon hanterar den utanför själva odlingen. Legalitetsprincipen innebär att innehavet objektivt sett inte är att bedöma som narkotikabrott.

HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år.

HD-dom ang. ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § BrB (tonårsregeln). HD:s dom behandlar ett samlag mellan en drygt 17-årig pojke och en flicka som var drygt 14 ½ år. HD uttalar bl.a. följande. Åldersskillnaden mellan parterna var ca. 2 ½ år. De var kamrater och hade umgåtts under längre tid, men det var inte fråga om en kärleksrelation. Annat var inte visat än att samlaget var frivilligt och ömsesidigt. Det torde ofta förhålla sig så att när det gäller tonåringar kring 15-årsgränsen så har flickor hunnit längre i sin utveckling och mognad än pojkar. Det torde inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall, varför en viss schablonisering får tillåtas. Det är därför rimligt att när den yngre är mycket nära 15-årsgränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år. Ålders- och utvecklingsskillnaden mellan parterna var därför inte så stor att ansvarsfrihetsregeln inte kan tillämpas. Ett vänskapsförhållande av sådant slag som i målet uppfyller förarbetenas krav på "en nära och god relation". Hinder föreligger därför inte att tillämpa ansvarsfrihetsregeln också när relationen, som i detta fall, är kamratlig. Förhållandet mellan parterna dagarna efter händelsen kan inte anses ha visat att målsäganden påverkades av gärningen, varför det förefaller som målsäganden inte omedelbart uppfattat gärningen som ett övergrepp. Vid en samlad bedömning får det anses vara uppenbart att samlaget inte har inneburit ett övergrepp och den tilltalade skall därför inte dömas till ansvar för gärningen.

Målet gällde om den tilltalade hade begått grova bedrägerier och grovt skattebrott under påverkan av en allvarlig psykisk störning.

HD uttalar att depression med självmordsrisk kan utgöra en allvarlig psykisk störning och att det inte var uteslutet att den tilltalade led av en sådan störning under åtminstone slutskedet av den period åtalet avsåg. Den tilltalades handlande hade emellertid varit rationellt och präglats av ett adekvat och kontrollerat beteende. Förfarandet hade pågått under lång tid och innefattat komplicerade åtgärder. HD ansåg därför att den psykiska störningen inte kunde anses ha haft ett så avgörande inflytande på den tilltalades handlingssätt som är en förutsättning för att brotten skall anses ha begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Det förelåg därför inte hinder att döma den tilltalade till fängelse och hovrättens dom på fängelse ett år sex månader fastställdes.

Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens inspektion av brottsutredningar om våldtäkt och grov våldtäkt är klar. Inspektionen är en uppföljning av den granskning som skedde 2004-2005.

Syftet med den nya inspektionen har främst varit att se hur de åtgärder som förordades 2005 har påverkat utredningsarbetet. Inspektionen visar att utredningsarbetet har förbättrats på flera sätt. Samverkan mellan åklagare och polis har fördjupats och handläggningstiderna har minskat. Andelen åtal har ökat i förhållande till föregående granskning och andelen förordnanden av målsägandebiträden för brottsoffer har ökat betydligt i förhållande till granskningen 2004-2005. Dessutom kan man se en kvalitetsförbättring i och med att det "vänds på alla stenar" i fler ärenden. Något som ytterligare kan förbättras är användandet av videoinspelning vid förhör. Denna dokumentationsform bör användas i större utsträckning än i dag. Vidare bör rutinerna för information till målsäganden om målsägandebiträde och dokumentationen om detta stramas upp. Även dokumentation av direktiv kan förbättras. -Resultatet av inspektionen är mycket positivt, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Vissa delar i utredningsarbetet av våldtäktsmål har klart förbättrats, t.ex. har antalet förordnanden av målsägandebiträden ökat och handläggningstiderna minskat. Men det finns förstås alltid områden som kan förändras till det bättre och dessa arbetar vi vidare med. -Det är glädjande att se att det har skett förbättringar efter den första våldtäktsinspektionen. Det visar att polismyndigheterna tog till sig synpunkterna och har vidtagit konkreta åtgärder. Samtidigt ser vi att det finns ytterligare saker att förbättra. Vi får inte slå oss till ro, säger rikspolischefen Stefan Strömberg. Inspektionen har genomförts i fyra län - Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg - och omfattat 74 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret är över 15 år.

Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA samlas för att under det ”Europeiska året för lika möjligheter för alla” sätta fart på sina arbeten med mångfald, icke-diskriminering och social hållbarhet.

Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA samlas för att under det "Europeiska året för lika möjligheter för alla" sätta fart på sina arbeten med mångfald, icke-diskriminering och social hållbarhet. Genom projektet "mångfald.nu" samlas sex statliga myndigheter och bolag för att under det "Europeiska året för lika möjligheter för alla" sätta fart på sitt arbete med mångfald, likabehandling och social hållbarhet. Utgångspunkten är konkreta mål och utmaningar som var och en av de sex myndigheterna och bolaget har formulerat. -Tydligare direktiv, konkreta åtgärder och årliga uppföljningar; det är ambitionen, säger Ulla Johansson, projektledare för mångfald.nu från företaget WSP Analys & Strategi. Bilprovningen, Kronofogden, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och SIDA satsar nu medel och resurser för att skapa konkreta handlingsplaner för mångfalds- och jämställdhetsfrågorna. Bland åtgärderna ingår bland annat centrala arbetsgrupper som ska driva arbetet, översyn av rekryteringsprocesser och chefs- och personalutbildningar. - Ska vi kunna möta de krav ett mångfacetterat Sverige ställer på oss måste vi låta mångfaldsfrågor genomsyra bolaget. Ska förändringen bli av måste ledningen gå i täten, och det gör vi nu, säger Bilprovningens VD Magnus Ehrenstråhle. - Att på detta sätt bygga ett nätverk mellan myndigheter och verksamheter med likartade förhållanden är unikt och betyder mycket för att få igång mångfaldsarbetet. Vi delar med oss av våra erfarenheter och stöttar de verksamheter som inte har kommit lika långt, säger Goran Kostesic, enhetschef, Rikspolisstyrelsen.

Riksåklagaren har i dag utfärdat riktlinjer för åklagarnas handläggning av provokativa åtgärder. Syftet är att skapa klara och tydliga rutiner.

Provokation är en utredningsmetod som innebär att polisen eller tullen gör en åtgärd som syftar till att få fram bevisning om brott. Som exempel kan nämnas att polisen provocerar någon som misstänks för att inneha narkotika att sälja narkotikan och på så sätt avslöja sitt innehav. Provokation är inte reglerad i lag. Förutsättningarna för att använda metoden och hur en provokation ska gå till för att vara tillåten har i stället utvecklats i rättstillämpningen. Det råder enighet om att provokativa åtgärder ska beslutas av en åklagare och att de ska dokumenteras, men det finns inga bestämmelser som anger vilket underlag åklagaren ska ha för sitt beslut, hur beslutet ska utformas och hur det ska genomföras. Avsikten med riksåklagarens riktlinjer är att skapa klara och tydliga rutiner så att provokativa åtgärder beslutas och genomförs på ett enhetligt och förutsebart sätt och att de dokumenteras så noga att det i efterhand är möjligt att kontrollera att allt har gått rätt till. Promemoria som stöd för svårbedömd juridik Användning av provokativa åtgärder innehåller också många svårbedömda juridiska frågor. Det gäller t.ex. hur stark misstanken om brott skall vara, vilken typ av brottslighet som det är tillåtet att försöka avslöja genom provokation, vilken rätt till insyn den misstänkte skall ha i det dokumenterade underlaget och vilka konsekvenser en provokation kan få för den som har utsatts för provokationen. Brottmålsavdelningen vid riksåklagarens kansli har därför tagit fram en RättsPM som behandlar dessa och andra centrala frågor. Avsikten med promemorian är att den skall utgöra stöd för polis, åklagare och tull när de skall bedöma om och i så fall hur provokativa åtgärder skall genomföras. Samverkan mellan åklagare, polis och tull Både riktlinjerna och promemorian har utarbetats efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Tullverket. - Det har under lång tid funnits ett starkt behov av riktlinjer på det här området, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll. Det är en sedan länge accepterad arbetsmetod, men avsaknaden av tydliga och synliga regler har inneburit att den ofta har framställts som något som sker i det fördolda och som hemlighålls av polis och åklagare. Det är därför glädjande att vi nu kan presentera riktlinjer som åklagare, polis och tull står bakom. Men egentligen är det inget dramatiskt. - Riktlinjerna stadfäster i mångt och mycket det som redan sker i dag. Vinsten ligger därför främst i att systemet blir synligt, tydligt och förutsebart. På så sätt tror jag att riktlinjerna kommer att öka rättssäkerheten och i förlängningen allmänhetens förtroende för polis, tull och åklagare.

Överåklagaren Sven-Erik Alhem och chefsåklagaren Mats Palm har den 5-7 mars som företrädare för Åklagarmyndigheten deltagit i ett Vargsymposium i Vålådalen, vilket utgjort ett stort och betydelsefullt forum för många olika intressenter. Särskilt intressant för symposiet har naturligen frågan om alla människors - både på myndighetssidan och bland enskilda - förhållningssätt till våra stora rovdjur och då inte minst till den särskilt känslomässigt hatiskt utsatta vargen. Sven-Erik Alhem deltog som chef för utvecklingscentrum Malmö med dess relativt nya ansvar för rovdjuren i landet på åklagarsidan i symposiet för första gången. Sven-Erik Alhems deltagande innebar bl.a. att ett stort antal värdefulla kontakter etablerades och att han också fick möjlighet att informera det stora auditoriet om Åklagarmyndighetens syn på rovdjursproblematiken ur ett straffrättsligt perspektiv. En viktig kontaktyta etablerades med företrädare för BRÅ, som håller på med en studie om illegal jakt, något som enligt BRÅ är det största enskilda problemet i svensk rovdjursförvaltning. Under symposiet fick Sven-Erik Alhem och Mats Palm också mycket påtagligt erfara hur känsliga brottsutredningarna om rovdjuren är i praktiken och att det finns mycket starka skäl som talar för en mer effektiv brottsbekämpning samt en delvis förändrad utredningsordning när det gäller illegal jakt på de stora rovdjuren och då inte minst varg. Dessa erfarenheter kommer att leda till underhandsöverläggningar med företrädare för polisen. Handläggningsfrågorna kommer också att ha en naturlig plats vid det tredagars framtids- och strategimöte med bland annat landets samtliga miljöåklagare, som äger rum i Uddevalla under månadsskiftet maj-juni i år. Det kan nämnas att arrangörerna av Vargsymposiet liksom flera andra av deltagarna ställde sig mycket positiva till betydelsen av Åklagarmyndighetens aktiva deltagande under vargsymposiet.

Shell Raffinaderier AB har i Göteborgs tingsrätt 2007-01-23 dömts att betala 1 500 000 kronor i företagsbot. Det är, tillsammans med domen mot Banverket om Hallandsåsen, det största belopp i företagsbot som har dömts ut i Sverige.

Miljöåklagarna Jörgen Lindberg och Kristina Persson i Göteborg förde talan om företagsbot mot bolaget med anledning av ett utsläpp på raffinaderiområdet som omfattade 600 000 liter bensin. Yrkandet grundade sig på brott i näringsverksamhet bestående av vållande till miljöstörning, miljöfarlig kemikaliehantering och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det handlade i det här fallet om en renodlad företagsbot utan att åtal samtidigt väcktes mot någon enskild person. Det har hittills varit en ovanlig form av talan som dock kan förväntas öka markant i omfattning genom de lagändringargällande företagsbot som trätt i kraft 1 juli 2006. Lagändringarna innebär bland annat att det blivit enklare att utdöma företagsbot vid oaktsamma brott även om det inte är möjligt att peka ut någon särskild individ vid företaget som ansvarig. Saknade ventiler orsaken till utsläppet I målet mot Shell Raffinaderier AB fann tingsrätten att utsläppet hade orsakats av en saknad högtrycksventil på den rörledning som sprack. Vidare saknades sådana ventiler på ytterligare fyra rörledningsavsnitt som därmed hade kunnat spricka på liknande sätt. Utsläppet, som skedde den 1 juni 2003, medförde enligt tingsrätten en praktiskt beaktansvärd risk för miljöskadliga effekter som inte varit av ringa betydelse. Vidare förelåg risk för oavsiktlig antändning av förångad bensin vilken under ogynnsamma vindförhållanden kunnat nå de närmast belägna personalbostäderna och under alla förhållanden kunnat medföra en kritisk situation för den tankparksoperatör som under färd med en bil upptäckte utsläppet. Ansvaret ligger på "ledande befattningshavare" Tingsrätten fann, precis som åklagarna gjort gällande, att ansvaret för den bristande säkerheten låg på "ledande befattningshavare". Oaktsamheten var grov och brotten innebar ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med bolagets verksamhet men hade även i övrigt varit av allvarlig art. Med hänsyn till att ansvaret låg på högsta ledningen bestämdes boten till det belopp åklagarna yrkat på.

Besluten innebär att praxis för närvarande får anses vara att Subutex i farlighetshänseende närmast kan jämföras med metadon eller att det möjligtvis är något mindre farligt, att Subutex företrädesvis missbrukas intravenöst, att en normaldos bör bestämmas till 2 mg samt att gränsen för grovt brott - vid ett rent mängdresonemang - kan bestämmas till 1 200 missbruksdoser (motsvarande 300 tabletter om 8 mg vardera). I det ena målet (ÅM 2007/0895) behandlar RÅ även frågan om hur man ska bedöma innehav och hantering av narkotika som den tilltalade säger sig ha fått utskrivet legalt, t.ex. inom ramen för ett substitutionsprogram.

För att klara av den ökade arbetsbelastningen, satsa på högre kvalitet och möta nya reformer behöver Åklagarmyndigheten en anslagsökning på 148 miljoner kronor under de närmaste tre åren.

Polisledning, åklagare, domstol och häkte bör finnas på en och samma ort i varje Norrlandslän. Det föreslår rättsväsendets myndigheter i en rapport som lämnas till regeringen den 28 februari.

Målen gällde frågan om 3 § lotterilagen kan anses vara en teknisk föreskrift enligt ett EG-direktiv och om ändringar i 3 § därför skulle ha föregåtts av en anmälan till EU-kommissionen. RÅ bestred att 3 § lotterilagen kan anses utgöra en teknisk föreskrift. HD har nu beslutat att inte meddela prövningstillstånd, vilket innebär att hovrättens fällande domar som anger att 3 § lotterilagen inte utgör en teknisk föreskrift står fast.

Överåklagare Christer van der Kwast har inlett förundersökning när det gäller misstänkta mutor i samband med leasing av JAS Gripen till Tjeckien.

Den 21 februari sändes Åklagarmyndighetens årsredovisning till regeringen. Den visar bland annat att ärendeinströmningen har fortsatt att öka och att arbetsbelastningen därför är hög. De ärenden som ökat mest är våldsbrott och narkotikabrott. Antalet personer som lagfördes ökade med 3 200 jämfört med år 2005.

Majoriteten av dem som beviljas besöksförbud upplever en ökad trygghet, likaså är de nöjda med polisens bemötande. Men rättsväsendets arbete behöver utvecklas ytterligare, liksom stödet från andra samhällsinstanser. Det gäller inte minst i de fall där barn är berörda. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport som presenteras idag.

För närvarande pågår informationsinhämtning i ärendet om JAS Gripen. Det går ännu inte att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning, men beslut i förundersökningsfrågan kommer att meddelas inom kort.

Högsta domstolen beviljade den 24 januari prövningstillstånd i ett ärendeom provokation och häleri där riksåklagaren överklagat påföljden för de dömda.

En person innehade olovligen industrihampa som som hade odlats med EU-stöd. HD ska pröva om befattningen utgör narkotikabrott.

Vid en poliskontroll påträffades en person med 1,6 kg industrihampa. Industrihampan var sådan som berättigade till EU-stöd och den hade odlats efter korrekt gjord EU-ansökan. Personen hade olovligen tillgripit industrihampan direkt från åkern. Åtalet ogillades i såväl tingsrätten som hovrätten under åberopande av att den i målet aktuella industrihampan inte utgör cannabis. Riksåklagaren har överklagat och gör gällande att undantaget för industrihampa endast gäller den befattning som behörigen sker inom ramen för EU:s odlingsstöd. HD meddelade prövningstillstånd den 29 januari 2007.

En arbetsgrupp, bestående av representanter för Åklagarmyndigheten, Polisen och Migrationsverket, har den 26 januari överlämnat en rapport om internationella förbrytare i Sverige. Rapporten har undertiteln "Att spåra upp, utreda och lagföra förövare av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och vissa andra grova internationella brott". De tre myndigheterna beslutade i augusti 2006 att tillsätta en arbetsgrupp för att se över frågor kring utredning och lagföring av vissa internationella brott samt lämna förslag på hur verksamheten kan utvecklas. Bakgrunden är Sveriges internationella åtaganden att utreda och lagföra internationella brott. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att: •Polisen inrättar en central enhet vid Rikskriminalpolisen. •Åklagarmyndigheten utser ett begränsat antal åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm som ska utreda dessa brott. •Migrationsverket utser en kontaktperson som en länk mellan de brottsbekämpande myndigheterna och Migrationsverket. Man föreslår också att myndigheterna genomför särskilda utbildningar.

Med anledning av felaktiga uppgifter som publicerats i vissa mediergör vice chefsåklagare Stefan Edwardson förtydliganden om sin roll i ärendet med den man som nu är häktad för mord på den 8-årige pojken.

- Jag har inte fattat beslut om att skriva ut mannen från den rättspsykiatriska klinik han vårdades på fram till i november 2006. Det är Länsrätten och inte åklagare - vare sig jag själv eller någon annan - som fattar sådana beslut. Jag har heller inte varit närvarande vid den huvudförhandling som föregick Länsrättens dom. Vidare har jag över huvud taget aldrig uttalat mig om risken för att mannen skulle återfalla i brott. - Det jag däremot har gjort är att, i enlighet med lagens krav, regelbundet yttra mig till Länsrätten i frågan om den rättspsykiatriska vården av den dömde skulle upphöra eller inte. Vid ett flertal tillfällen har jag tillstyrkt att vården skulle fortsätta med hänsyn till den dömdes sjukdomstillstånd samt risken för återfall. Efter det att två specialistläkare, varav en var den som svarat för vården av mannen, uttalat att han inte längre led av någon allvarlig psykisk störning och att det inte heller fanns andra skäl att fortsätta vården, tillstyrkte jag dock i november att vården skulle upphöra. Som åklagare, och därmed lekman i fråga om bedömningar av allvarlig psykisk störning, kan jag rimligen inte ha någon avvikande uppfattning än experterna i ämnet.

Under 2006beslutade polisen att ansvaret för granskningen av bilder och filmmaterialnär detgäller misstänkt barnpornografibrott skulle läggas lokalt på polismyndigheterna och inte ske centralt inom rikskriminalen. Utvecklingscentrum Malmö har uppmanat samtliga handläggande åklagareatt lämna informationom hur det hittills har fungerat.

Jurister vill helst arbeta vid regeringskansliet, domstolsväsendet eller Åklagarmyndigheten. Det framgår av en undersökning bland drygt 22 000 högskolestudenter och unga yrkesverksamma akademiker. Bland juriststudenterna är det allra mest attraktivt att arbeta på (i ordning): FN, EU-kommissionen, regeringskansliet/alla departement (UD, JuDep etc), Sida och Amnesty International. På sjätte plats kommer advokatbyrån Mannheimer Swartling, på sjunde notarietjänstgöring inom domstolsväsendet och på tionde plats Åklagarmyndigheten. Vår myndighet har emellertid tappat några placeringar, då vi kom på sjunde plats förra året. Populärt hos yrkesverksamma jurister Vad gäller yrkesverksamma jurister så finns det fortfarande ett stort intresse att arbeta på ideologiska organisationer och rättsmyndigheter. De mest attraktiva arbetsplatserna är (i ordning): regeringskansliet/alla departement (UD, JuDep etc.), domstolsväsendet (domarbana), Åklagarmyndigheten, EU-kommissionen, FN, Sida, Rikspolisstyrelsen och Röda Korset. Myndigheten är alltså den tredje mest intressanta arbetsplatsen för jurister. En förbättring med tre placeringar jämfört med förra året!

Högsta domstolen beslutade den 15 januari 2007 att inte meddela prövningstillstånd i ett mål om grovt narkotikabrott.

Riksåklagaren har i en svarsskrivelse till HD redogjort för sin syn på vad som ska beaktas vid gränsdragningen narkotikabrott av normalgraden/grovt narkotikabrott samt straffvärdebedömningen. RÅ betonar att mängden narkotika endast är en av flera omständigheter som ska beaktas och att man alltid ska göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Hovrätten över Skåne och Blekinge dömde den 16 november 2006 två personer för grovt narkotikabrott.De två harvid ett stort antal tillfällen sålt narkotika till olika personer. Hovrätten fann det utrett att de överlåtit 74 tabletter ecstacy, 3 gram kokain, knappt 8 gram amfetamin samt åtminstone 1 kilo cannabis. Därutöver dömdes en av dem för anstiftan av narkotikabrott, försök till narkotikabrott samt stämpling till narkotikabrott. Påföljden bestämdes för båda till fängelse fyra år. Målet kommer inte att tas upp i Högsta domstolen. Hovrättens dom står fast.

Högsta domstolen beslutadeden 10 januari 2007 att inte meddela prövningstillstånd i målet om en fem veckor gammal flicka som avled till följd av s.k. skakvåld. I hovrätten dömdes flickans pappa till fem års fängelse för grov misshandel och vållande till annans död. Målet kommer nu inte att tas upp i Högsta domstolen.

Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att inte inleda förundersökning i ärendet om Carl Bildts optionsersättning i Vostok Nafta, då det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts.

Beslutet finns tillgängligt i sin helhet på Riksenheten mot korruption, Kungsbron 21 i Stockholm.

Överåklagare Christer van der Kwast på Riksenheten mot korruption har ännu inte fattat beslut om han ska inleda förundersökning angående utrikesminister Carl Bildts aktieoptioner i Vostok Nafta. Därmed kan van der Kwast inte lämna några kommentarer i ärendet.

Mot bakgrund av vad som framkommit bland annat i massmedia har Ekobrottsmyndigheten och Riksenheten mot korruption beslutat att tillsammans inleda en granskning av om det finns anledning att misstänka att brott begåtts i samband med OBOL:s affärsverksamhet, och om förundersökning därför ska inledas.

Det kan vara svårt att skilja hedersrelaterat våld från ”vanligt” våld inom familjen. Men det är viktigt att identifiera det hedersrelaterade våldet, eftersom det bland annat kräver särskilt stöd till brottsoffret och speciella utredningsstrategier. Detta konstateras i en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

Det kan vara svårt att skilja hedersrelaterat våld från "vanligt" våld inom familjen. Men det är viktigt att identifiera det hedersrelaterade våldet, eftersom det bland annat kräver särskilt stöd till brottsoffret och speciella utredningsstrategier. Detta konstateras i en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. För att åklagarna inte ska missa hederskopplingarna, innehåller handboken exempel på varningssignaler som kan ge indikation om att det är hedersrelaterat våld. Sådana varningssignaler kan vara flera gärningsmän istället för en, att brottet utlösts av att brottsoffret trotsat familjeregler för livsföring eller att släkten är lojal med gärningsmannen istället för med brottsoffret. - Åklagarna måste också ha viss kunskap om de kulturella mekanismerna bakom sådana här brott. Därför innehåller handboken även en allmän introduktion till hederstänkandet, säger projektledare Annette Olsson. En särskild åklagarutbildning om hedersrelaterat våld har genomförts vid två tillfällen under 2006 och kommer att hållas ytterligare fyra gånger under 2007. Särskilda rutiner vid utredningarna Den här typen av brott kräver särskilda rutiner vid brotts-utredningarna, konstaterar handboken. Boken innehåller därför råd om hur utredningsarbetet bör bedrivas. Brottsoffrets säkerhet och trygghet understryks som en mycket viktig faktor för att nå framgång, liksom vikten av att tidigt säkra och dokumentera bevis. Åklagaren måste också tidigt i utredningen ha en genomtänkt utredningsstrategi för att till exempel hitta alla gärningsmän. - Samverkan med både andra myndigheter och frivilligorganisationer är också mycket värdefullt så att olika aktörers agerande inte av misstag motarbetar varandra, säger Annette Olsson. Bakgrund Handboken grundar sig på ett regeringsuppdrag till Åklagarmyndigheten att vidta åtgärder för att öka åklagarnas kunskaper om hedersrelaterade brott mot ungdomar. En projektgrupp vid Utvecklingscentrum Göteborg har bland annat genomfört en kartläggning och analys av hur sådana brott hanteras av polis och åklagare.

Målet gäller Rembrandts "Självporträtt" som stals vid rånet mot Nationalmuseum 2000.

Tavlan togs, efter bl.a. användande av vissa provokativa åtgärder, i beslag på ett hotellrum i Köpenhamn i september 2005. Hovrätten menade att de som deltog vid försäljningen hade gjort sig skyldiga till grovt häleri, men meddelade påföljdseftergift med hänvisning till att det rörde sig om en uppenbart otillbörlig brottsprovokation.

Det går att nå fram till fällande dom i utredningar omfridskränkning, även om brottsoffret inte vill eller törs medverka. Att tidigt säkra och dokumentera bevisning är avgörande, konstaterar en ny handbok från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg.

Våld och sexualbrott i nära relationer är brott som i allmänhet är svåra att utreda på grund av bevissvårigheter, som att ord ofta står mot ord eller att bevispersoner står i lojalitets- och beroendeförhållanden till den misstänkte eller brottsoffret. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har genomfört en studie av fridskränkningsbrotten, dvs. upprepade vålds- och sexualbrott mot närstående (eller tidigare närstående) personer, där handlingarna kränker den personliga integriteten och skadar personernas självkänsla. Studien har resulterat i en handbok för åklagare, som publiceras i dag. Handboken innehåller dels en sammanfattning av rättsläget, dels råd om handläggningsrutiner.- Syftet är att få en så hög kvalitet på bevissäkringen som möjligt, för att därigenom öka lagföringen för de här brotten, säger Eva Bloch som skrivit handboken.Några av de åtgärder som poängteras i handboken: • Förhöret med brottsoffret, som kan befinna sig i en psykiskt pressande situation, är ofta avgörande för utredningen. Formerna för förhöret är därför mycket viktiga. Möjligheten till videoförhör bör utnyttjas och telefonförhör undvikas. Även ytterligare förslag på åtgärder i samband med förhöret presenteras i handboken.• Brottsoffret bör tidigt i utredningen få ett målsägandebiträde. Det ger både stöd och möjlighet till högre kvalitet på uppgifterna som brottsoffret lämnar.• Eventuella skador på de inblandade personerna bör om möjligt fotograferas eller videofilmas på plats vid ett ingripande.• Eftersom fridskränkning innebär ett upprepat beteende mot samma brottsoffer, är rättsintyg värdefulla som komplement till läkarjournaler och fotografier.• Åklagaren måste kontinuerligt lämna positiv och negativ feedback till polisen, för att överlag förbättra utredningarnas kvalitet i de här ärendena.- Det är relativt vanligt att brottsoffret inte alls vill medverka i utredningen eller ändrar sig under resans gång och det gör det naturligtvis ännu svårare att väcka åtal. Men det finns många exempel på utredningar där man, trots det, lyckats nå en fällande dom eftersom man på andra sätt säkrat och dokumenterat bevisning. Därför behövs den här handboken, säger Eva Bloch.

Samhällets resurser räcker inte till allt. Därför är det bättre att fler personer lagförs i begränsade processer än att några få stora mål får ta alla resurser. Det konstaterar en idéskrift som publiceras den 6 december.

Narkotikabrott, ekobrott, miljöbrott och människohandel är exempel på brottslighet som under senare år blivit allt mer omfattande, komplicerad och svårutredd. Hur kan utredningstiderna bli kortare? Hur ska de begränsade resurserna fördelas? Kan det nuvarande systemet utnyttjas bättre eller behövs lagändringar? Dessa och näraliggande frågor har diskuterats i en arbetsgrupp som letts av riksåklagare Fredrik Wersäll. - Huvudtesen är att det är bättre att lagföra fler personer i mer begränsade processer än att låta ett fåtal mål ta alla resurserna. Då måste vi både utnyttja de befintliga lagarna på bästa sätt men också våga diskutera lagstiftningsändringar som straffrabatter och åtalsuppgörelser, säger Fredrik Wersäll Åtalsuppgörelser och inskränkningar i åtalsplikten Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig är åklagaren i dag enligt svensk lag i princip skyldig att åtala. Undantag finns, men författarna menar att möjligheterna att prioritera mellan olika utredningar borde vara större. Gruppen ser också en utveckling liknande den i många andra länder; att åklagaren och den misstänkte ska kunna träffa uppgörelser, exempelvis om vad i ett ärende som man är ense om, som ska vara bindande för domstolen. För att öka förutsägbarheten ska domstolen inte kunna döma till strängare straff än vad åklagaren yrkat. Utnyttja befintliga regler offensivt I dagens lagstiftning finns möjligheter att begränsa en brottsutredning så att man exempelvis bara utreder de allvarligaste brotten som en person är misstänkt för, eftersom det inte skulle förlänga straffet om alla brott utreddes. Detta är ett sätt att minska utredningstiden och hushålla med resurserna. Dessa regler kan användas mer offensivt, menar författarna. Starka och likvärdiga parter Med en aktiv och stark försvararinsats i utredningsstadiet kan åklagaren tidigt ta tillvara invändningar och synpunkter, och fokus kan inriktas på det man är oense om. På så sätt kan handläggningstiden minskas. Ersättningen till försvararna måste därför täcka kostnaderna för en aktiv försvararinsats under förundersökningen, anser gruppen. Över huvud taget förordar man starka och likvärdiga parter i brottmålsprocessen, där t.ex. den misstänkte själv ska få avgöra vad kan vitsordas, dvs. vad som är riktigt och rimligt. På så sätt kan domstolens roll bli mer konfliktlösande.

Den 1 december effektiviseras samarbetet mellan Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Stockholms län.

Arbetet med att bekämpa olika former av bedrägerier mot de offentliga försäkrings- och bidragssystemen har intensifierats under det senaste året. Vissa myndigheter, däribland Försäkringskassan, har erhållit resurstillskott för att förhindra och spåra brottslighet i enskilda ärenden. Vid sådana utredningar är det betydelsefullt med en effektiv och smidig samarbetsform mellan Försäkringskassa, polis och åklagare. Med anledning av detta införs nu den så kallade Västmanlandsmodellen för samarbetet mellan dessa myndigheter i Stockholm. I Västmanland har man arbetat enligt modellen med goda resultat sedan slutet av 2005. I korthet innebär modellen att Försäkringskassan lämnar polisanmälan direkt till en speciellt utsedd åklagare som arbetar med denna typ av ärenden. Åklagaren ger sedan direktiv till särskilda utredare, som är väl insatta i lagstiftningen. Polisutredningarna kommer att ske vid de tre nystartade bedrägerirotlarna Nord, City och Syd. Gemensam uppföljning av arbetet samt erfarenhetsutbyte kommer att ske kontinuerligt. -Genom den kontinuerliga dialogen mellan åklagare och polis i enskilda ärenden kommer kvalitén på utredningarna att förbättras hela tiden, säger Jonas Wahlström, rotelchef på bedrägeriroteln i City polismästardistrikt. -Vi kommer att få kortare genomströmningstider och bättre förutsättningar för kunskapsutbyte mellan våra myndigheter, säger chefsjurist Åke Kärnell vid Försäkringskassan. -Den här modellen har fungerat väldigt bra i Västmanland, vårt fortsatta arbete kommer att visa hur det kommer att fungera även med de förutsättningar som finns i Stockholms län, säger vice överåklagare Kerstin Skarp på City åklagarkammare i Stockholm

Idag, vid lunchtid, avslutas ett tredagars arbetsmiljöbrottsseminarium som genomförts i samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

I seminariet deltar Sveriges omkring 20 specialiståklagare (miljöåklagare), som fortsättningsvis ska handlägga såväl samtliga miljö- som arbetsmiljöbrott, liksom ett flertal utredningsmän hos polisen från hela landet och många jurister och arbetsmiljöinspektörer från alla områden inom Arbetsmiljöverket. Förutom viktiga samordningsfrågor mellan de tre myndigheterna i det angelägna syftet att förbättra arbetsmiljöbrottsbekämpningen har samtliga närvarande under seminariet bl.a. enats om att fortsättningsvis motverka användningen av begreppet "arbetsplatsolycka" (som ofta inte ens anses ha samband med brott).- I stället kommer de tre samverkande myndigheternas arbete att präglas av en mer offensiv och realistisk uppfattning att dödsfall eller allvarligare personskadefall inom arbetsmiljöområdet ska hänföras under begreppet: "Arbetsdödsfall/respektive arbetspersonskada i samband med misstänkt arbetsmiljöbrott". Utgångspunkten är därvid att dödsfall eller allvarligare personskadefall inom arbetsmiljöområdet grundar sig på någon form av misstänkt straffbar försummelse från arbetsgivarens sida, som har lett till den tragiska effekten.Det säger överåklagaren Sven-Erik Alhem i Malmö, som tillsammans med juristen Tin Westermark på Arbetsmiljöverket lett seminariet. På Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum Malmö, där Sven-Erik Alhem är chef, har miljö- och arbetsmiljöbrotten en central ställning inom en för dessa brott särskild Miljöbrottsenhet, som inrättats och nyligen förstärkts av Riksåklagaren.

Arbetsmiljöärenden ska från årsskiftet koncentreras till samtliga landets miljöåklagare, enligt ett beslut från riksåklagaren.

Riksåklagaren har fattat beslut om att arbetsmiljöärenden från och med den 1 januari 2007 ska koncentreras till samtliga landets miljöåklagare. Hittills har många, men inte alla, miljöåklagare också haft ansvar för arbetsmiljöärendena. Antalet miljöåklagareblir i huvudsak oförändrat. De miljöåklagare som i dag är utsedda kommer att behålla sina stationeringsorter

Riksåklagaren har i dag överklagat en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Den gäller det uppärksammade fallet där en antikhandlare i Skåne avled av de skador han orsakades i samband med ett rån.

Hovrätten menade att det inte var styrkt att gärningsmännen hade uppsåt till att antikhandlaren skulle avlida till följd av skadorna. Riksåklagaren delar inte den uppfattningen och yrkar att två av de inblandade personerna ska dömas för mord. - Skälet för att Högsta domstolen ska pröva målet är framför allt att det är väl lämpat för att domstolen ska kunna utveckla och precisera den nedre gränsen för uppsåt - likgiltighetsuppsåt, säger byråchef Stefan Johansson.

Alla tre åtalade fälldes till ansvar i den andra Skandia-processen, och alla tre dömdes till fängelse. Samtliga har nu överklagat sina domar. Kammaråklagare Peter W Nilsson har beslutat att inte överklaga domen.

- Åtalen för bestickning och grovt mutbrott har ogillats sedan omständigheter och bevisning mycket noggrant gåtts igenom vid huvudförhandlingen i tingsrätten. Tingsrättens dom är välmotiverad. Jag kan inte emotse en annan bedömning av Hovrätten. I det läget vore det fel att överklaga. - I övrigt har tingsrätten helt bifallit åtalet. Påföljderna är väl avvägda, varför det inte finns anledning att yrka straffskärpning.

Antalet åtalsunderlåtelser har ökat dramatiskt sedan RÅ:s nya ungdomsriktlinjer gavs ut för några månader sedan. Syftet med riktlinjerna var att få en mer enhetlig tillämpning av reglerna om ärenden som rör unga misstänkta.

- Riksåklagarens nya ungdomsriktlinjer var den viktigaste delen av utbildningen, berättar ungdomsåklagare Krister Frykman. Särskilt åtalsunderlåtelse togs upp under utbildningen. Det har funnits en stor efterfrågan på närmare vägledning inom det här området, och det känns bra att alla ungdomsutredare nu har samma information. Årlig konferens Krister och hans kollega Kjell Lindqvist brukar en gång om året samla samtliga ungdomsutredare på polisen i Gävleborgs län. Den två dagar långa utbildningen är till för att informera, utbilda och diskutera det som hänt på området under året som gått, t.ex. ny lagstiftning. - Förutom åtalsunderlåtelse diskuterade vi frågor om offentliga försvarare för de unga, mest om hur polisen rent praktiskt ska gå till väga då de ska få tag på offentliga försvarare. Fler åtalsunderlåtelser i Gävle Sedan de nya ungdomsriktlinjerna getts ut har Gävlekammaren utfärdat dramatiskt många fler åtalsunderlåtelser jämfört med tidigare. Tidigare kunde det vara ganska stora skillnader mellan kamrarna och de gamla regionala åklagarmyndigheterna. Riktlinjerna har styrt upp detta och preciserat vad som gäller, vilket innebär att det blir mer likartad hantering över hela landet. - Tanken är att ju att hålla ungdomarna utanför domstolarna och vi känner att de nya riktlinjerna ger stort utrymme att ge åtalsunderlåtelse då man t.ex. kan hänvisa till "ungdomligt oförstånd" eller att det kommer att ges "adekvat vård inom ungdomsvården". Det har i Gävle även blivit vanligare att ungdomar får offentlig försvarare. Under utbildningen, som samlade 13 poliser, togs dessutom frågor om DNA-provtagning, utredningar mot misstänkta under 15 år med mera upp.

Med anledning av den lagändring som sker den 1 oktober har riksåklagaren beslutat om en total omarbetning av Riksåklagarens föreskrifter om ordningsböter.

Riksdagen beslutade i våras att beloppsgränserna för penningböter ska höjas från den 1 oktober 2006. Det lägsta beloppet höjs från 100 till 200 kronor och det högsta från 2 000 till 4 000 kronor (och som gemensamt straff för flera brott från 5 000 till 10 000 kronor). Riksåklagaren beslutade därför om en totalöversyn av samtliga ordningsböter. Ordningsböter är sådana böter som bland annat poliser och tulltjänstemän får utfärda och de flesta återfinns inom trafikområdet. Några exempel på höjningar från den 1 oktober är böter för hastighetsöverträdelser, där de nuvarande nivåerna är 800 - 2 000 kronor, men där nivåerna kommer att bli 1 500 - 4 000 kronor. Att inte använda bilbälte kommer att ge 1 500 kronor i böter, att jämföra med dagens 600 kronor.

Förra året löste polisen ett stort antal brott med hjälp av hemlig telefonavlyssning.

Bakgrund till anmälan: Svenska föreningen för Falun Dafa har skriftligen till polisen i Stockholm anmält den kinesiske medborgaren och handelsministern för delaktighet i mord, tortyr och människorov.

Bakgrund till anmälan Svenska föreningen för Falun Dafa har skriftligen till polisen i Stockholm anmält den kinesiske medborgaren och handelsministern för delaktighet i mord, tortyr och människorov. De brott som beskrivs i anmälan rör förföljelse mot Falun Gong-utövare i Kina. Förföljelsen har enligt anmälaren innefattat bl.a. olagliga gripanden, bortföranden, fängslanden, tortyr och mord. Den kinesiske handelsministern är enligt uppgift för närvarande i Sverige på officiellt besök efter inbjudan av näringsminister Thomas Östros för handelspolitiska överläggningar. Straffrättslig immunitet Som första led i att avgöra huruvida förundersökning skall inledas eller inte, måste frågan om den kinesiske handelsministerns eventuella immunitet bedömas. Vad gäller frågan om straffrättslig immunitet enligt 2 kap 7 § brottsbalken vill jag anföra följande. En statschefs straffrättsliga immunitet följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. Detsamma gäller för en person som har ansvar för statens faktiska ledning (exempelvis statsminister). Att även utländska utrikesministrar åtnjuter immunitet är fastslaget i en dom av International Court of Justice. Enligt min mening talar övervägande skäl för att den kinesiske handelsministern åtnjuter straffrättslig immunitet. Han är i Sverige på inbjudan av den svenska regeringen med uppdrag att föra samtal och internationella förhandlingar för den kinesiska staten. Jag finner inte skäl att göra någon annan bedömning än vad som gäller för en utrikesminister. En sådan straffrättslig immunitet vilar på allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. Straffrättslig immunitet innebär hinder mot att inleda förundersökning och att använda straffprocessuella tvångsmedel. Ett liknande beslut har fattats i Storbritannien vid Bow Street Magistrates Court den 8 november 2005. Min slutsats rörande straffrättslig immunitet medför att jag inte gör en bedömning av utsikterna till åtalsförordnande enligt 2 kap 5 § och 7a § brottsbalken. Jag gör inte heller någon bedömning i frågor om rubricering, bevisläge eller de praktiska möjligheterna att utreda den anmälda brottsligheten. Med anledning av ovanstående fattar jag följande BESLUT Förundersökning skall inte inledas. Det föreligger formella hinder mot lagföring av brottsligheten. Den kinesiske handelsministern åtnjuter straffrättslig immunitet. /Thomas Häggström

Riksåklagaren och rikspolischefen har beslutat genomföra en inspektion.

Riksåklagaren och rikspolischefen har beslutat att genomföra en inspektion av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen är en uppföljning av den granskning som skedde 2004-2005. Resultatet av den förra inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns också brister. Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen kom därför överens om att iakttagelser från granskningen skulle ligga till grund för åtgärder. - Syftet med den nya inspektionen är främst att se hur de åtgärder som vi förordade har påverkat utredningsarbetet, säger vice överåklagare Birgitta Fernqvist som leder Åklagarmyndighetens inspektionsgrupp. Inspektionen kommer att ske i fyra län - Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg - och omfatta cirka 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret är över 15 år. - Vi är intresserade av att se om de påpekanden som gjordes vid förra inspektionen har beaktats. Ett led i vårt kvalitetsarbete är ju att resultatet av inspektionerna tas om hand i verksamheten, säger länspolismästare Seppo Wuori, som leder Rikspolisstyrelsens inspektionsgrupp.

"Rätt bidrag till rätt person" är huvudmålet för den delegation bestående av 18 myndigheter som leds av Björn Blomqvist, överåklagare på Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption.

Myndigheterna har tidigare använt egna definitioner på något som allmänt har kallats fusk, förklarar Björn Blomqvist. Detta medför inte bara problem i samarbetet och i riskanalysen utan tar också bort en del av allvaret. Är det brott ska man kalla det brott, beror de felaktiga utbetalningarna på andra omständigheter är det viktigt att man inte stirrar sig blind på "fusket". Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen (FUT-delegationen) inrättades av finansministern hösten 2005. Arbetet är inriktat på tre grundläggande områden. För det första, att förebygga felaktigheter. Här arbetar man mot att ta fram en myndighetsgemensam syn på hur felaktiga betalningar ser ut och identifiera risker. För det andra, att beräkna hur omfattande de felaktiga utbetalningarna är och vad de beror på. Och slutligen, öka samverkan genom att lyfta fram goda exempel på hur samverkan mellan myndigheter kan spara in tid och öka kvaliteten i beslutsunderlaget. - I Sverige utbetalas årligen mer än 530 miljarder i bidrag per år. Om myndigheter som betalar ut bidrag samarbetar bättre med polis och åklagare kan man spara tid, inte bara genom att få bättre kvalitet på besluten och förhindra felaktiga utbetalningar utan också effektivare utredningar vilket spar tid och kraft för åklagarna, säger Björn Blomqvist. Han fortsätter med att dra paralleller med ett projekt som bedrivits mellan försäkringskassan, polis och åklagare i Västerås. - När man beskrev projektet för mig slogs jag av tre saker. Vilken central roll åklagarna och inte minst chefsåklagarna har för en praktisk och faktisk utveckling, att det handlade om att gå från samverkan till samarbete och vad enkla medel kunde ge både snabba och, som det ser ut, bra resultat. En utvärdering är ännu inte klar, men mönstret är klart. Resultatet har blivit fler anmälningar, bättre kvalitet i hanteringen av ärendena, kortare handläggningstider och fler utdömda straff - utan att arbetsbördan för åklagarna ökat. - Detta är ett gott exempel som jag har hört flera inte bara kommer att ta efter utan också utveckla och förbättra. Här har också den nya organisationen med Utvecklingscentrum en viktig roll att fylla - inte minst för att följa upp alla initiativ. Jag vet att det pågår ett arbete där också. Bakgrund Hösten 2005 inrättade regeringen delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, FUT-delegationen. Delegationen består, förutom av ordförande och ett sekretariat, av företrädare från 18 myndigheter. Alla som på något sätt betalar ut bidrag eller ingår i rättskedjan är med. Bland annat ingår Försäkringskassan, A-kassorna, AMS, CSN, Skatteverket, Integrationsverket, BRÅ, Ekobrottsmyndigheten, polis, åklagare, kommuner, länsstyrelser, Statskontoret med flera.

Vice överåklagare Björn Blomqvist beslutade i dag att väcka åtal mot nio personer som är eller varit anställda Vin & Sprit AB för bestickning och medhjälp till bestickning. Tidigare i utredningen har förundersökningen lagts ned mot 15 misstänkta muttagare.

De personer som åtalats i dag har haft chefsbefattningar eller varit säljkonsulenter vid Vin & Sprit AB. -Enligt min bedömning omfattar brottsligheten sammantaget mer än 640 000 kronor som överlämnats som mutor i olika former, som gåvor av alkohol, resor m.m., vid mer än 1 000 tillfällen, säger vice överåklagare Björn Blomqvist. Förundersökningen, som är en del av den omfattande utredningen om mutor till anställda vid Systembolaget AB, har genomförts med biträde av Länskriminalpolisen i Stockholms län. Utredningen har varit komplicerad. Den omfattar mer än 1 700 sidor och 25 personer har hörts av polisen. En omfattande analys har skett av bland annat beslagtaget datamaterial. En ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en ekorevisor från Riksenheten mot korruption har granskat materialet och har upprättat sammanlagt sju revisionspromemorior. Åtalet har föregåtts av tidigare åtal mot anställda vid tre leverantörer till Systembolaget AB och åtal mot ett stort antal tidigare anställda butikschefer vid Systembolaget AB. Hittills har sammanlagt ett 100-tal personer åtalats för bestickning eller tagande av muta. För närvarande har två av sex pågående processer avgjorts av tingsrätterna i Stockholm och Helsingborg. Vid Stockholms tingsrätt fälldes samtliga 20 åtalade för besticknings- och mutbrott, vid Helsingborgs tingsrätt fälldes 15 personer för mutbrott och en frikändes. Två förhandlingar i Stockholms tingsrätt är planerade att genomföras under hösten 2006. - Utredningen har bland annat försvårats av att det förekommit oriktiga handlingar i bokföringen för att dölja att mutor och otillbörliga belöningar lämnats. Det har försvårat möjligheterna att fastställa vem som mutats och har inneburit ett avsevärt merarbete i samband med utredningen, säger Björn Blomqvist.

Med anledning av den lagändring som sker den 1 oktober 2006 har Åklagarmyndigheten med stöd av en arbetsgrupp gjort en översyn av samtliga ordningsböter. Förslaget, som nu går på remiss, innebär bland annat kraftigt höjda böter för trafikbrott som har hög olycksrisk.

- För förseelser som är allvarliga ur ett trafiksäkerhetsperspektiv föreslår vi att böterna höjs kraftigt. Som exempel kan nämnas hastighetsöverträdelser, där nivåerna i dag är 800-2 000 kronor och där vi föreslår nivåer på mellan 2 000 och 4 000. Rödljuskörning ger i dag 1 200 kronor i böter, men vi föreslår en höjning till 3 000, säger överåklagare Sven-Erik Alhem på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Även bötesnivåerna inom yrkestrafikområdet föreslår man ska höjas markant. - Överträdelser av bestämmelserna om bland annat kör- och vilotider är ett trafiksäkerhetsproblem och det behövs därför strängare straff för att markera allvaret, säger Sven-Erik Alhem. Ett exempel på föreslagna höjningar är från 1 200 till 3 000 kronor för att bryta mot reglerna om tillåten körtid för yrkesförare. Bakgrund Riksdagen har beslutat att det lägsta beloppet för penningböter ska höjas från 100 till 200 kronor och att det högsta beloppet höjs från 2 000 till 4 000 kronor (och för flera brott från 5 000 till 10 000 kronor). Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2006. Riksåklagaren har därför beslutat att sammanställningen av ordningsböter, dvs. böter som poliser och tulltjänstemän kan utfärda, helt ska ses över. En arbetsgrupp med representanter från Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Vägtrafikinspektionen har i samverkan med Åklagarmyndigheten arbetat fram ett förslag, som nu skickas på bred remiss.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat åklagares handläggning av ärenden som gäller grov kvinnofridskränkning. Syftet har varit att höja kvaliteten på utredningarna och öka lagföringen.

- Den här typen av brott är svåra att utreda, eftersom det ofta finns bevissvårigheter. Stödbevisning har stor betydelse för möjligheten att styrka brott, säger vice överåklagare Birgitta Fernqvist som varit ansvarig för granskningen. Rapporten visar bland annat på ett antal goda exempel som ökar kvaliteten på utredningarna. I exempelvis 9 av de 28 ärenden där målsägandens kroppsskador har dokumenterats har det skett genom fotografering eller videofilmning. - För att höja kvaliteten bör bildbevis säkras i en ökad omfattning, säger Birgitta Fernqvist. Ur bevissynpunkt är också förhör med målsäganden viktigt. Av ca 160 förhör i undersökningen har 16 tagits upp på ljud- eller videoband. - Dokumentation som autentiskt återger målsägandens berättelse kan vara viktig och även detta är något som bör användas oftare, säger Birgitta Fernqvist. I cirka hälften av ärendena har målsäganden någon gång uttryckt att hon inte längre önskar medverka i utredningen eller till att mannen i fråga döms. Men det finns exempel på att åtal väckts ändå och att målsäganden medverkat i domstolsförhandlingen. Förutsättningarna för att få målsäganden att medverka under hela processen antas öka genom att ge stöd av olika slag på ett tidigt stadium i utredningen. - Målsägandebiträde har förordnats i hälften av fallen. Det är viktigt att målsäganden vid behov snabbt får ett biträde som kan stödja henne och tillvarata hennes intressen. Biträdet bör också ha möjlighet att närvara vid förhör, säger Birgitta Fernqvist. Granskningen är sammanställd i en rapport, som innehåller både iakttagelser och synpunkter. Till hösten planerar myndigheten att ta fram en skriftlig vägledning för åklagare om hur brottet grov kvinnofridskränkning kan handläggas.