Svea hovrätts beslut att fastställa häktningen av Julian Assange innebär att han är fortsatt internationellt efterlyst.

Assange har den 22 november överklagat Stockholms tingsrätts beslut att häkta honom i hans frånvaro. Överklagandet har handlagts av Svea hovrätt. Under måndagseftermiddagen begärde hovrätten in yttrande från åklagaren. Hovrätten har idag den 24 november prövat överklagandet och beslutat att Assange ska vara fortsatt häktad, misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande i två fall och olaga tvång. Den internationella efterlysningen och den europeiska arresteringsordern kommer att ändras i enlighet med häktningsbeslutet. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro.

- Jag begär att tingsrätten ska häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att just nu lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits. Efter häktningsförhandlingen kommer information att publiceras på www.aklagare.se om utgången av förhandlingen samt konsekvenserna av den. Marianne Ny är då också tillgänglig på telefon. Häktningsförhandlingen äger rum kl. 14 i dag i Stockholms tingsrätt.

Med anledning av att tingsrätten beslutat häkta Julian Assange i hans frånvaro kommer han nu att efterlysas internationellt.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro. Tingsrätten har vid häktningsförhandling under eftermiddagen beslutat att häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt sexuellt ofredande och olaga tvång. Som ett led i verkställandet av häktningsbeslutet kommer Assange nu att efterlysas internationellt. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, Tomas Lindstrand, har beslutat att lägga ned förundersökningen om förberedelse till terrorbrott i samband med bombhotet i Göteborg.

De tre personer som varit misstänkta har avförts från utredningen och inga misstankar finns längre kvar. Förundersökningen läggs ned därför att det inte längre finns anledning att anta att de tre personerna har begått något brott som kan kopplas till bombhotet i Göteborg i oktober 2010.

Igår beslutade jag att lägga ner förundersökningen mot tre personer beträffande förberedelse till terroristbrott eftersom det numera saknas anledning att anta att de begått något brott kopplat till bombhotet mot Göteborg.

Eftersom vissa frågor från media återkommer och jag inte har möjlighet att vara tillgänglig för alla för att svara, vill jag lämna följande information. Bombhotet Bombhotet utreds genom spaning och andra åtgärder. De vittnesuppgifter som låg till grund för misstanken om förberedelse till terroristbrott bedöms även idag som trovärdiga. Exakt vilka åtgärder som vidtas kan jag av säkerhetsskäl och på grund av sekretessbestämmelserna inte gå in på. Varför insatsen gjordes Beträffande skälen för insatsen mot de tidigare tre misstänkta personerna kan jag säga följande. Jag tillträdde som förundersökningsledare kl 01.00 den 30 oktober. De tre anhölls i sin frånvaro kl 02.11 såsom skäligen misstänkta (den lägre misstankegraden) för förberedelse till terroristbrott. Grunden för misstanken var ovan nämnda vittnesuppgifter i förening med vissa spaningsiakttagelser. Vittnesuppgifterna innehöll bland annat uppgifter om att ett attentat skulle ske i en viss del av Göteborgs centrum lördagen 30 oktober och att kanske så många som 100 personer skulle dö. Tillsammans med i första hand polisen i Västra Götaland, men även med Säkerhetspolisen, övervägde jag vilka alternativa åtgärder som stod till buds för att undvika ett attentat. Vi kom gemensamt fram till att vi inte vågade vänta längre än till cirka kl 7 på morgonen med att gripa de misstänkta och göra husrannsakningar. Att insatsen drabbade människor som utredningen ganska snabbt sedan kunde fria från misstankar är självklart ytterst beklagligt. Jag kommer inte att lämna några ytterligare uppgifter till media när det gäller grunden för misstanken eller polisinsatsen. Tomas Lindstrand Chefsåklagare Åklagarkammaren för säkerhetsmål Åklagarmyndigheten

Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

Syftet med förundersökningen är att; dels utreda om brott har begåtts, dels klarlägga vem eller vilka som har begått brott (om brott har begåtts). Förundersökningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen under ledning av Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Nu råder förundersökningssekretess i ärendet. Därför kan Säkerhetspolisen eller Tomas Lindstrand inte ge mer information för närvarande.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008. Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet. I samband med granskningen av ärendet i somras beslutade överåklagaren vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö att lämna över ärendet till en ny åklagare. Syftet var att denne skulle ta ställning till om brott kunde misstänkas av någon annan än polispersonal och om en ny polisutredning i så fall behövde inledas. I sitt beslut pekade överåklagaren bland annat på några iakttagelser från utredningen om hur Johan Liljeqvist togs om hand på sjukhus efter att ha transporterats dit av piketpolis. Åklagare James von Reis har gått igenom det omfattande utrednings-materialet, som tidigare tagits fram vid Åklagarmyndighetens Riksenhet för polismål, och beslutat att det inte ska inledas någon ny polisutred-ning. Åklagaren har inte funnit att det finns anledning att misstänka att något brott har begåtts vid sjukvårdens omhändertagande av Johan Liljeqvist. von Reis har även tagit ställning till om det finns anledning att misstänka brott av någon av de experter som lämnat uppgifter till polisen vid den efterföljande polisutredningen med anledning av dödsfallet. Även på den punkten kommer von Reis fram till att brott inte kan misstänkas. I beslutsmotiveringen lyfter åklagaren fram en del omständigheter som skulle kunna tala för att fel eller försummelser förekommit inom sjukvården och hos några som i efterhand lämnat sakkunniga utlåtanden. På punkt efter punkt har åklagaren dock slagit fast att ingen av dessa händelser kan leda till misstanke om brott.

Lägesrapport Assangeärendet den 4 november

Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen. - Med hänsyn till sekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen ännu inte lämnas, säger överåklagare Marianne Ny.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har fattat beslut att inte inleda någon förundersökning i frågan om Sahlin och biljetter till ett tennisevenemang.

Läs beslutet i högerspalten.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korrution har beslutat att inte inleda någon förundersökning i ärendet där en riksdagsledamot erbjudits resor m.m. av två enskilda företag och organisationer.

Beslutet hittar du i högerspalten.

Idag kl 15.00 kommer överåklagare Gunnar Stetler att meddela sitt beslut avseende frågan om inledande av förundersökning eller inte avseende riksdagsmannen Sofia Arkelstens resor och lån av bil.

Han är tillgänglig för frågor mellan kl 15.00 - 16.00 på Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25 i Stockholm.

Riksåklagaren har beslutat att mängdbrotten ska fortsätta hanteras över hela Sverige. Olika rationaliseringsåtgärder ska utredas vidare.

Riksåklagaren har den 27 oktober fattat beslut om hur hanteringen av mängdbrott, dett vill säga brott där polisen själva sköter förundersökningen, ska fortsätta utvecklas inom Åklagarmyndigheten. Beslutet innebär bland annat att utreda hur mängdbrottshanteringen i Stockholms län kan koncentreras. Vidare ska undersökas hur handläggningen av bötesmål, det vill säga i första hand trafikförseelser, kan göras mer rationell. Metodstöd för åklagare ska samlas i en handbok. Förslaget om att koncentrera mängdbrottshanteringen till tre platser i landet genomförs alltså inte. Syftet med utvecklingsåtgärderna är att med en bibehållen kvalitet skapa en mer rationell handläggning av mängdbrottsärendena. Åtgärderna ska också bidra till en ökad enhetlighet. - I vår interna process i myndigheten har många konstruktiva förslag lagts fram. Det är min bedömning att flera av dem kan genomföras, säger riksåklagare Anders Perklev.

Överåklagare Marianne Ny ger en kort beskrivning av läget i utredningen:

Utredningsarbetet har gått vidare men fortfarande återstår några åtgärder att vidta före beslut. Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Ett beslut kan ligga inom en nära framtid men det kan också dröja. Med hänsyn till utredningen inte möjligt att gå in på varför prognos om tidpunkt för beslut inte kan lämnas. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen.

Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

EMR innebar en rad förändringar i handläggningen, men också en helt ny syn på hovrättsprocessen. Hovrätten ska vara en kontrollinstans, inte göra en ny grundprövning av materialet. Tyngdpunkten i rättsskipningen ligger därför numera i första instans, i tingsrätterna. Det var ett radikalt nytt synsätt. Med två års erfarenhet menar åklagarna att lagstiftarens intentioner har infriats och att effekterna är positiva. Åklagarna vill framhålla brottsofferperspektivet. Att brottsoffer, inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, slipper ännu en rättegång är en mycket stor fördel. Skälet till att brottsoffren bara behöver delta i en rättegång är att alla förhör spelas in på video i tingsrätten för att sedan - i normalfallet - spelas upp i hovrätten. - Det innebär att vi också fått en mer rättssäker process; bevisning är en färskvara, säger vice chefsåklagaren i Jönköping Klas Lorefors. Tidsvinster av flera skäl Reformen har inneburit tidsvinster för åklagarna. Den kanske allra största vinsten är att förberedelsetiderna inför hovrättsförhandlingar minskat, eftersom man inte behöver förbereda alla förhör en gång till. Videoförhandlingar, som framförallt används vid omhäktningar, är en annan nyhet som spar mycket tid för de åklagare som har långt till domstolarna. - Vi har 15 mil till Hudiksvalls tingsrätt och 15 mil tillbaks. Omhäktningsförhandlingen på video innebär i dag 20 minuter på kontoret, istället för som förr en hel dag på landsväg, säger kammaråklagare Sebastian Flodström i Gävle. Ett tredje område, som innebär att tiden i rättssalen minskat för alla, är att man numera kan hänvisa till handlingar i målet, istället för att läsa upp allt ordagrant. Att sitta och läsa upp långa rättsintyg eller mobiltelefonlistor är tidsödande och tråkigt för alla parter. - Jag hänvisar till handlingarna så snart jag har ett lite större material, och det fungerar bra, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i Gävle. Man kan gå längre EMR innebar ett stort steg, men kan ses som enbart ett första steg. I både Jönköping och Gävle är man öppen för ännu mer långtgående förändringar. - Teoretiskt sett skulle man i samband med överklagande kunna hänvisa till domen, lämna in skriftlig sakframställning och plädering - och ta hela målet på handlingarna, säger Klas Lorefors i Jönköping. Åklagaraspiranten Tomas Eriksson i Gävle är inne på samma linje: - Skulle man kanske filma även sakframställning och plädering?

En 43-åring svensk medborgare har i dag åtalats för grovt folkrättsbrott och människorov. Brotten begicks i Bosnien-Hercegovina inom tidsperioden maj-augusti 1992.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Kammaråklagare Marie Lind Thomsen biträder i rättegången. Brotten ägde rum i södra Hercegovina runt Neretva-floden, som utgjorde en skiljelinje mellan kroatiskt och serbiskt dominerade styrkor. De kroatiska styrkorna bestod bland annat av ett kroatiskt paramilitärt förband som kallades HOS, som ville rensa ut serber från Bosnien-Hercegovina och skapa en kroatisk stat, inbegripet Bosnien-Hercegovina. Den nu åtalade 43-åringen var soldat i HOS och arbetade som lägervakt i lägret i Dretelj, där ett stort antal civila bosnienserber satt tillfångatagna. Åklagarna påstår i åtalet att 43-åringen som fångvaktare utsatte människor i lägret för tortyr, omänsklig behandling, kränkningar av olika slag och att han dessutom medverkade till olaga frihetsberövanden. Magnus Elving räknar med en flera månader lång rättegång då den omfattar många brottsliga handlingar och många målsägande. Han ser det som en logistisk utmaning för rättsväsendet att kalla målsägandena och ett stort antal vittnen från hela världen - många med sviter efter kriget. - Juridiskt är det dessutom ett nytt rättsligt område med knytningar till den humanitära rätten och internationell straffrätt. Förundersökning på cd-skiva kan rekvireras från Rikskriminalpolisen. Stämningsansökan kan beställas via e-post av Helena Ekstrand eller från tingsrätten.Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen. dsafsdfasdfsdf

Med anledning av åtal mot en 43-årig man misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov inbjuds media att närvara vid en presskonferens tisdagen den 5 oktober.

Åtalet gäller brott begångna 1992 i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina. Förundersökningen har bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Medverkar gör förundersökningsledare kammaråklagare Magnus Elving samt kammaråklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren samt en representant för Rikskriminalpolisen. Datum: Tisdagen den 5 oktober Tid: 10.30 (Insläpp cirka 10.10) Plats: Pressrummet på polishuset ingång Polhemsgatan 30. Medtag presslegitimation eller motsvarande.

Åklagaren har idag, den 1 oktober, lämnat in häktningsframställning vid Göteborgs tingsrätt mot den man som suttit anhållen sen i tisdags för mordet på Hisingen.

Mannen begärs häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon lördag kl 11.00. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas idag. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen, nämligen i morgon lördag den 2 oktober 2010 kl. 13.00 -14.00 på telefonnummer 031 - 7394161.

Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. I uppdraget har bland annat ingått att lägga fast övergripande mål och principer för den rättsliga tillsynen, tydliggöra gränsen mellan rättslig tillsyn och den styrnings- och ledningsuppgift som främst handlar om effektivitetstillsyn samt ta fram förlag till riktlinjer för överprövningsverksamheten. Astrid Eklunds förslag ska nu beredas internt inom Åklagarmyndigheten. De närmare formerna för beredningen är ännu inte beslutade.

Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i september 2010 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den norska medborgaren Therese Johannesen och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1998 för mordet. Olle Sohlberg har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför i dagsläget inte lämna någon kommentar.

En självständig utredare har lämnat ett förslag till riksåklagaren om ny mängdbrottsoganisation inom Åklagarmyndigheten. Inga beslut har dock fattats.

Rapporten från utredaren avser sådana brott därPolisen är förundersökningsledare. Själva utredningarna påverkas inte, utan förslagen i rapporten avser endast åklagarbesluten. Riksåklagaren kommer under hösten att fatta ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

Utredningen är långt framskriden och endast ett mindre antal utredningsåtgärder återstår att vidta före ett beslut.

- Vid vilken tidpunkt ett beslut om utredningen kan komma är dock inte möjligt att bedöma än. Med hänsyn till utredningssekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen inte lämnas för närvarande säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

I ett remissvar i februari 2010 föreslog Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar bör införas permanent vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten lämnade i februari 2010 remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Åklagarmyndigheten vill gå längre än utredningen och föreslår att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Jouråklagaren har beslutat att inte anhålla den man som varit gripen misstänkt för ha tagit ombord sprängmedel på ett flygplan.

Misstankarna mot mannen är inte tillräckligt starka för anhållan och han är därmed fri att lämna Sverige. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Arbetet med utredningen fortsätter och är relativt långt framskridet. Ytterligare ett antal utredningsåtgärder återstår innan beslut kan fattas i åtalsfrågan.

- Med hänsyn till förundersökningssekretessen kan jag just nu inte lämna mer information i ärendet, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

Riksenheten mot korruption har fått en tillfällig förstärkning med en åklagare från Göteborgs åklagarkammare.

Skälet är det omfattande ärende som gäller misstankar om mutbrott i kommunala förvaltningar mm i Göteborg och som leds av statsåklagare Nils-Erik Schultz. - Vi ser allvarligt på de framförda brottsmisstankarna och tillför därför resurser, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption.

Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.

Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ. Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare. De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan. Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.

Arbetet med utredningen fortskrider men just nu och inom den närmaste veckan kan jag inte lämna några nya upplysningar i ärendet, säger förundersökningsledare överåklagare Marianne Ny.

Progress Assange matter, ThursdayThe investigation progresses, but right now, and within the next week, I cannot provide any new information on this matter, says the Director of Public Prosecution Ms Marianne Ny.

På sju olika platser i Sverige har polisen nu på morgonen gjort tillslag med anledning av misstanke om olovlig fildelning.

Tillslagen genomfördes efter beslut av svensk åklagare. Beslutet fattades efter en ansökan om internationell rättslig hjälp från belgiska myndigheter och tillslagen är en del i en gemensam aktion på ett flertal platser i 14 europeiska länder, bl.a. i Norge, Belgien, Storbritannien, Tyskland och Italien. Tillslagen i Sverige har skett i Malmö, Eslöv, Umeå, på två platser i Eskilstuna och på två platser i Stockholmsområdet. Flera datorer och servrar har tagits i beslag för fortsatt utredning. Fyra personer har hörts som misstänkta för brott mot upphovsrättslagen. I Stockholm har husrannsakan skett mot två internetleverantörer och i Umeå har beslutet avsett en del av Umeå universitet. Syftet med dessa husrannsakningar har varit att få information om specifika IP-adresser för vidare utredning. Ingen person är misstänkt för brott hos internetleverantörerna eller på Umeå universitet. I Malmö, Eslöv och Eskilstuna har tillslagen skett mot privatpersoner och deras bostäder. Utredningen, som har startats och letts av belgiska myndigheter, har pågått i cirka två år. Misstanken avser olovlig fildelning av en mycket stor mängd filmer i större nätverk inom det som brukar kallas för "Scenen". Utredningen har varit inriktad mot såväl de som förser nätverket med filmer innan de släppts på marknaden, som mot de servrar på vilka en stor mängd filmer laddas upp(s.k. Top-sites), och dess administratörer. Insatsen i Sverige har främst riktats mot misstänkta "Top-siter".

Inga nya upplysningar kan lämnas i ärendet.

- Jag kan för närvarande inte lämna några nya upplysningar i ärendet. Inga upplysningar kommer heller att kunna lämnas under helgen, säger överåklagare Marianne Ny, förundersökningsledare.

Överåklagare Marianne Ny har beslutat att förundersökningen om våldtäkt ska återupptas. Hon har också beslutat att förundersökningen om ofredande ska utvidgas till att omfatta samtliga händelser i anmälan.

Ur beslutet: Med ändring av åklagarens beslut den 25 augusti 2010 förordnar jag att förundersökningen avseende anmälan K 246314-10 återupptas . Förundersökningen i anmälan K246336-10 avseende ett fall rubricerat som ofredande utvidgas till att avse samtliga i anmälan omnämnda händelser vilka är att rubricera som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. - Vi har gått igenom ärendet och jag anser att det i den första delen finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Det finns också skäl att genomföra fler utredningsåtgärder. I den andra delen gör jag en annan bedömning av rubriceringen, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Marianne Ny kommer att vara förundersökningsledare i ärendet. Hon får bistånd i handläggningen av vice chefsåklagare Erika Lejnefors på Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Erika Lejnefors kommer att ha de löpande kontakterna med Polisens utredare och utföra förundersökningen på Marianne Nys uppdrag. Alla frågor av större vikt, som beslut om eventuella tvångsmedel och att slutföra förundersökningen, ska dock beslutas av Marianne Ny. - Av hänsyn till den fortsatta utredningen och till alla berörda är det inte möjligt att lämna några närmare uppgifter ur förundersökningen, säger Marianne Ny.

Ett fel hade olyckligtvis smugit sig in i förra texten.

Förundersökningen pågår i det ärende som ursprungligen rubricerades som ofredande . Eva Finné kan för närvarande inte lämna några upplysningar om utredningsläget. Målsägarbiträdet, advokat Claes Borgström, begärde fredag den 27 augusti överprövning av åklagarbeslutet att Assange inte kan misstänkas för våldtäkt. Överprövningen handläggs av Utvecklingscentrum Göteborg. Beslut är att vänta inom de närmaste dagarna.

Utvecklingscentrum Göteborg kommer inte att fatta beslut i överprövningsfrågan i Assangeärendet tisdag den 31 augusti. Skälet är att ytterligare material i ärendet kommit in sent under tisdagen.

Överåklagare Marianne Ny på Utvecklingscentrum Göteborg kommenterar: - Under tisdagen har det framkommit att nytt material i utredningen har tillkommit. Vi fick materialet först sent på tisdag eftermiddag och kommer därför inte att fatta något beslut under tisdagen. Beslutet väntas fattas cirka kl. 11.00 onsdag den 1 september.

Högre inkomster kan innebära att böterna justeras nedåt. Åklagarnas beslutsunderlag kan vara bristfälligt. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten gjort av strafförelägganden om sexköp och rattfylleri.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har granskat strafförelägganden om sexköp och rattfylleri. Syftet har varit att se om det finns brister i åklagarnas tillämpning av riksåklagarens riktlinjer om hur dagsbotsbeloppet ska beräknas. Granskningen visar på främst två tendenser: •I ungefär hälften av fallen finns brister i underlaget som ska ligga till grund för beräkningen. Exempel är att det bara finns inkomstuppgifter från tidigare år eller att inkomstuppgift saknas för den som den misstänkte delar hushåll med. •För personer med inkomster över 300 000 kr/år eller 25 000 kr/månad finns en tendens att åklagarna i många fall sätter ned, "jämkar", bötesbeloppen. Förhållandena är desamma i bägge de granskade brottstyperna. - En del synbara felberäkningar kan bero på att dokumentationen av beslutsunderlaget inte är fullständig, men tendensen är tydlig. Höga inkomster innebär ofta jämkning och det är de höga inkomsterna i sig som är skälet, inte brottstypen, säger kammaråklagare Ann-Marie Green som genomfört granskningen. Översyn av riktlinjer - Både lagen och riksåklagarens riktlinjer ger litet utrymme för jämkning. Jag har därför beslutat om en översyn av riktlinjerna, för att se om de behöver förtydligas eller ändras på några punkter, säger riksåklagare Anders Perklev. - Det är viktigt att besluten blir korrekta och bygger på så bra underlagsinformation som möjligt. Samtidigt handläggscirka 55 000 strafförelägganden varje år, och de måste hanteras snabbt och effektivt. Man kan därför inte lägga ned orimligt mycket tid på varje ärende, säger Anders Perklev. Bakgrund I juni gjorde radioprogrammet Kaliber en undersökning av bötesbeloppen vid sexköp. Den visade på vissa brister, varför riksåklagaren beslutade om en jämförande granskning. Granskningen har omfattat samtliga fall av köp av sexuell tjänst under 2009, 86 stycken, samt 100 fall av rattfylleri under 2009. De utfärdade böterna har jämförts med det underlagsmaterial som stod till åklagarens förfogande vid beslutstillfället.

Inget beslut är ännu fattat i ärendet. Mer information kommer i eftermiddag.

Chefsåklagare Eva Finné har ännu inte fattat beslut i ärendet. Mer information kommer under eftermiddagen onsdag den 25 augusti. Det går inte att bedöma exakt när informationen kan lämnas, inte heller om den innebär ett beslut från chefsåklagaren eller besked om att utredningen fortsätter.

Beslut av chefsåklagare Eva Finné. I ärendet föreligger två anmälningar från två olika kvinnor. Anmälan nr 1 rubricerades från början som våldtäkt och anmälan nr 2 som ofredande.

Anmälan nr 1 K246314-10 De uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är, som tidigare meddelats, sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger. Detta innebär inte att jag inte fäster tilltro till hennes uppgifter. Jag har studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men finner vid min analys att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned vad avser denna anmälan eftersom det inte föreligger misstanke om brott. Anmälan nr 2 K246336-10 Misstanken om ofredande kvarstår. Jag kommer att ge direktiv till utredaren att höra den misstänkte.

Chefsåklagare Eva Finné meddelar att hon inte kommer att fatta beslut i ärendet under tisdagen den 24 augusti.

Mer information i ärendet publiceras så snart den finns tillgänglig.

Händelser fredag - lördag Vid 17-tiden på fredagen den 20 augusti beslutade jouråklagaren i Stockholm att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Åklagaren grundade sitt beslut på den information om ärendet som polisen lämnade per telefon, vilket är det normala förfarandet på åklagarjouren. Åklagaren fick också klart för sig att det rörde sig om en utländsk medborgare och att han, enligt uppgift, stod i färd med att lämna landet. Ett skäl att han han anhölls i sin frånvaro var alltså att det fanns risk för att han skulle hinna avvika innan man hade möjlighet att förhöra honom. Det fanns även risk för att han skulle kunna påverka utredningen. Informationen om anhållandet nådde, på ett sätt som Åklagarmyndigheten inte känner till och heller inte får efterforska, en svensk nyhetsredaktion. Redaktionen kontaktade jouråklagaren under fredagskvällen. När åklagaren fick klart för sig att redaktionen kände till alla detaljer i ärendet bekräftade åklagaren att det fanns ett sådant ärende som gällde den aktuella personen, dvs. Julian Assange. Åklagaren lämnade dock inga som helst uppgifter om detaljer i ärendet. Detta är mycket viktigt i synnerhet vid sexualbrott, eftersom uppgifter om de inblandade personerna måste skyddas. Detta finns reglerat i sekretesslagen. När nyheten kom ut i medierna på lördagen blev jouråklagarfunktionen i Stockholm mycket hårt ansatt. Det stod klart att ärendet måste lyftas från jouren, så att jouråklagaren kunde utföra sitt ordinarie arbete. Chefsåklagare Eva Finné utsågs därför till förundersökningsledare. När hon utsetts till förundersökningsledare började Eva Finné omedelbart sätta sig in i ärendet. Cirka 16.30 på lördagen fattade hon beslut om att häva anhållan av Julian Assange, eftersom hon gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagen var mer omfattande än det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagen. Exakt vilka uppgifter kan för närvarande inte lämnas ut, eftersom förundersökningen fortfarande pågår och sekretess därför råder. I normalfallet fördelas alla jourärenden efter en helg på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Nuläge Eva Finné fattade på lördagen beslut om att Assange inte längre kunde misstänkas för våldtäkt. Hon har dock inte slutligen tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare rubricerades som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till anmälan om ofredande. Utredningen pågår alltså fortfarande och misstankarna mot Assange är inte avförda.

Riksåklagare Anders Perklev ger med anledning av Assange-ärendet en kommentar om överväganden som gäller öppenhet och sekretess i brottmål.

Det mediala trycket mot myndigheten har varit mycket stort de senaste dagarna med anledningen av beslutet att anhålla JA. Åklagarmyndighetens informationsdirektör har varit i tjänst under hela helgen och svarat på frågor från nyhetsredaktioner både i Sverige och utomlands. Beslut om anhållande och andra åklagarbeslut fattas av en enskild åklagare på eget ansvar, och inte av Åklagarmyndigheten som sådan. Detta begränsar möjligheterna för andra än åklagaren själv att träda in och ge information eller kommentera ett beslut. Dessutom måste hänsyn tas till den sekretess som gäller i förundersökningar så att inte den fortsatta utredningen försvåras. Det är emellertid mycket viktigt att den information som kan lämnas ut ocksålämnas snabbt och på ett korrekt sätt. Vi kommer att se över vår beredskap inom myndigheten för att bättre kunna möta det stora intresse som finns av att få information i uppmärksammade fall.

Eva Finné räknar med att kunna fatta beslut inom en relativt snar framtid, men vill framhålla att alla fakta i ärendet måste beaktas noggrant.

Jag ska nu gå igenom ärendet grundligt och bedöma de juridiska aspekterna, för att kunna fatta beslut om fortsättningen av förundersökningen. Jag räknar med att kunna ge ett besked i den här veckan, möjligen redan i morgon tisdag. Jag har inte haft någon kontakt med Julian Assange och jag vet heller inte om uppgifterna stämmeratt han skulle ha en svensk advokat. Julian Assange är inte misstänkt för våldtäkt. Jag ska gå igenom ärendet ytterligare i den delen för att bedöma om någon annan brottsrubricering kan vara aktuell eller inte. När det gäller den ursprungliga misstanken om ofredande har jag ännu inte gjort några bedömningar. Mitt beslut om att häva anhållan på grund av att jag inte anser att han kan misstänkas för våldtäkt innebär ingen kritik av jouråklagarens beslut. Jag hade tillgång till mer information vid mitt beslut på lördagen än vad jouråklagaren hade på fredagen.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att arbeta med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när eventuell ny information kan lämnas.

Chefsåklagare Eva Finné beslutade på lördageftermiddagen att häva beslutet om att anhålla Julian Assange. Hon hade då tagit del av information i ärendet och gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Är det vanligt att åklagare kommer till olika beslut? Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagenvarmer omfattandeän det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagskvällen. Beslut om tvångsmedel, som anhållan, ska alltid fortlöpande omprövas allt eftersom en förundersökning fortlöper. Vad händer härnäst? Eva Finné kommer att arbeta vidare med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när ny information kan lämnas eller vilka beslut som kommer att fattas. Det går heller inte att bedöma om Julian Assange behöver förhöras, eller vilka brottsrubriceringar som kan vara aktuella. Varför utsågs en ny åklagare? Beslutet att utse Eva Finné till förundersökningsledare i ärendet togs under lördagen. Skälet var att avlasta jouråklagaren från ärendet. Efter varje helg fördelas alla jourärenden på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Varför offentliggjordes Julian Assanges namn? Normalt offentliggör Åklagarmyndigheten inte namn på anhållna personer och myndigheten tog heller inte initiativ till att offentliggöra namnet. Uppgifterna om anhållannådde- på ett sätt som myndigheten inte känner till - en nyhetsredaktion. Åklagaren bekräftade uppgifterna. Vilka delar av ärendet är avgjorda och vilka kvarstår? Det beslut som hittills är fattat är att Assange inte är misstänkt för våldtäkt och att han därför inte ska vara fortsatt anhållen. Åklagaren har ännu inte tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare bedömdes som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till det som är anmält som ofredande.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen. - Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, säger Eva Finné. Eva Finné lämnar inga ytterligare kommentarer under lördagen.

Åklagarmyndigheten har under våren arbetat med att förnya webbplatsen vad gäller grafisk design och struktur.

Vi har även utvecklat webbplatsens dokumentsamling, där man kan hitta överklaganden till Högsta domstolen, RättsPM i olika ämnen, informationsmaterial och mycket annat. Dessutom vill vi göra det lättare för de som intresserade av att arbeta på Åklagarmyndigheten att hitta information. Välkommen att titta runt på webbplatsen!

Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är en högt prioriterad uppgift för Åklagarmyndigheten. Myndigheten har under en följd av år konsekvent arbetat för att bättre kunna möta en utveckling med allt grövre och mer välorganiserade brott med gränsöverskridande inslag. I den arbetsplan mot grov organiserad brottslighet som nu presenteras ges en sammanställning av åtgärderna under 2010. Även områdena miljöbrott och immaterialrättsbrott förstärks insatserna. Här har särskilda aktionsplaner tagits fram. Förutom den rent operativa verksamheten - som beskrivs planerna - pågår också ett arbete vid Åklagarmyndigheten med olika rättsliga utvecklingsfrågor. Som exempel kan nämnas frågor om tvångsmedelshantering, bevissäkring, användande av extraordinära utredningsåtgärder och etiska frågor. Det rättsliga utvecklingsarbetet syftar bland annat till ökad enhetlighet i arbetssätt och metoder och bedrivs främst vid de tre utvecklingscentrumen.

Tio personer åtalas på måndagen misstänkta för rånet i Västberga i september förra året. - Det har varit en omfattande och komplicerad utredning som nu nått en avgörande punkt, säger förundersökningsledare Leif Görts.

På morgonen den 23 september 2009 genomfördes ett rån mot en företaget G4S:s värdedepå i Västberga i Stockholm. Rånarna, som anlände samt lämnade platsen i helikopter, kom över drygt 39 miljoner kronor. Kort tid efter rånet greps flera personer misstänkta för inblandning. Flera av dem häktades och för närvarande är nio personer fortfarande häktade medan en är försatt på fri fot, dock fortsatt misstänkt. Tio personer åtalas måndagen den 19 juli - Vi anser att vi kan bevisa att de i olika grad av inblandning gjort sig skyldiga till grovt rån, medhjälp till grovt rån och förberedelse till grovt rån, säger kammaråklagare Leif Görtz som tillsammans med kammaråklagare Björn Frithiof lett förundersökningen. Åklagarna anser att en stor del av det nätverk som planerat och genomfört rånet är de som nu åtalas men att det finns ett okänt antal gärningsmän som inte är identifierade. Rånbytet på 39 158 000 kronor har inte återfunnits utom möjligen en mindre del. Det har under utredningens gång förekommit täta och viktiga kontakter med rättsvårdande myndigheter i andra länder, främst Serbien, men det kan konstateras att rånet i huvudsak planerats i Sverige av personer boendes i Sverige. Under de cirka tio månader som gått sedan rånet har en mycket omfattande polisutredning genomförts. - Det är en av de största utredningar vi haft, under vissa perioder har över femtio personer arbetet med utredningen, säger polisöverintendent Arne Andersson vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har såväl före, under och efter rånet ansvarat för brottsutredningen och i stor utsräckning med stöd av Stockholmspolisens tekniska rotel. Stockholmspolisen ansvarade för den opertiva insatsen under själva rånet. Fem personer åtalas för grovt rån Fem personer åtalas för medhjälp till grovt rån varav en dessutom åtalas för förberedelse till grovt rån.

Måndag den 12 juli meddelas beslut i åtalsfrågan angående dödsskjutningen av två svenska soldater och en civilanställd tolk den 7 februari 2010 i Afghanistan.

Chefsåklagare Krister Petersson bjuder in till pressträff måndag den 12 juli 2010 klockan 13.00. Plats: Rikspolisstyrelsens presslokal, Polhemsgatan 30, Stockholm. Närvarar gör chefsåklagare Krister Petersson, Internationella åklagarkammaren Stockholm, samt företrädare för Försvarsmakten. Den 7 februari 2010 sköts två svenska soldater och en civilanställd tolk ihjäl i Afghanistan. Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisen har genomfört en förundersökning angående händelsen.

En koncentrerad ekobrottshantering inom Åklagarmyndigheten till sex orter i landet har givit kortare handläggningstider och fler avslutade ärenden.

Den 1 januari 2009 omorganiserades ekobrottsverksamheten inom Åklagarmyndigheten och koncentrerades till sex orter. Syftet var bland annat att effektivisera verksamheten och underlätta kompetensutveckling bland åklagarna. Överåklagare Eva Lundström har utvärderat verksamheten efter ett och ett halvt år. Resultaten är överlag mycket positiva. Resultatutveckling 2008-2010 •Fler ärenden avgörs. •Antalet ärenden i balans har minskat. •Lagföringen har ökat under 2010, efter en nedgång i början av 2009. •Handläggningstiderna har blivit kortare. - Enligt min bedömning har omorganisationen enbart inneburit fördelar. Verksamheten är mycket kostnadseffektiv och det finns förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling, säger överåklagare Eva Lundström. Samordning med Polisen Ekoåklagare finns på åklagarkamrarna i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. Orterna valdes med hänsyn till att polisens regionala underrättelsecentrum (RUC) och aktionsgrupper mot organiserad brottslighet också finns på dessa platser. - Organiserad brottslighet har nästan alltid inslag av ekonomisk brottslighet. Det lokala och regionala samarbetet är i huvudsak mycket gott och ekoåklagarna kan därmed bidra till bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, säger Eva Lundström.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Utredningspersonal vid Rikskriminalpolisen biträder Elving i förundersökningen. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott. Skälet till beslutet är att det bland annat på grund av den nyligen offentliggjorda rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - finns anledning att anta att brott har förövats och att det kan finnas en svensk anknytning till sådana brott. Syftet med förundersökningen är att utreda om det finns enskilda personer med anknytning till Sverige som kan misstänkas för inblandning i brott. - Utredningar av denna art är mycket omfattande och tar regelmässigt lång tid, säger Magnus Elving. Elving kan under förundersökningens gång, på grund av utredningsskäl och förundersökningssekretess, inte ge några som helst kommentarer om utredningsläget.

Idag bildas på regeringens uppdrag en nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor.

Målet är att ytterligare förbättra myndigheternas arbete för att komma åt brottsvinster. Funktionen placeras vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och består av experter från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogden. Målet är att nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Den nationella specialistfunktionen underlättar även det internationella samarbetet. Utländska myndigheter får på detta sätt en snabbare ingång i Sverige. Det är också en hjälp när svenska myndigheter söker utländska kontakter. Den nationella funktionen för brottsutbytesfrågor ska lämna stöd till den operativa verksamheten vid de sex myndigheterna. Den ska också ta fram utbildningar och metodstöd för att intensifiera arbetet med brottsutbytesfrågor.

Chefsåklagare Eva Finné har i dag beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på Yenon Levi.

Sture Bergwall dömdes 1997 av Hedemora tingsrätt för mord på den israeliske turisten Yenon Levi. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i december 2009 resning i målet. - Efter genomgång av utredningen gör jag bedömningen att bevisläget numera är sådant att brott inte kan styrkas. Jag lägger alltså ned åtalet mot Sture Bergwall, säger chefsåklagare Eva Finné som handlagt ärendet.

Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.

Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

- Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

Åklagarmyndigheten har beslutat att göra en egen granskning av de strafförelägganden för bland annat brott mot sexköpslagen som granskats av radioprogrammet Kaliber.

Skälet är att få en klarhet i tillämpningen av riksåklagarens riktlinjer om beräkning av dagsböter. Granskningen ska göras av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Det är viktigt att vi får veta om det finns några fel i tillämpningen av nuvarande system för beräkning av dagsbotens storlek. Jag har dock inte bilden av att åklagare skulle se milt på brott mot sexköpslagen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund Radioprogrammet Kaliber har i två program undersökt dagsbotbeloppets storlek i domstolar och i strafförelägganden och kommit fram till att många betalar för låga böter i förhållande till vad de tjänat. En av de brottstyper man undersökt är brott mot sexköpslagen (lagen om köp av sexuell tjänst). Under år 2009 utfärdade åklagare cirka 55 000 strafförelägganden. 95 av dessa avsåg köp av sexuell tjänst.

En person har gripits misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord.

Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har gripit en person misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord. Brotten har begåtts i Kosovo i maj 1999. Häktningsframställan ska lämnas in senast fredag den 9 april. Åklagaren kan för närvarande inte lämna ytterligare upplysningar om ärendet. Frågorom Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission besvaras av pressekreterare Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

Sveriges juriststudenter vill jobba på UD, Åklagarmyndigheten och EU-kommissionen. I förra veckan tog Åklagarmyndigheten emot andra pris i den så kallade FöretagsBarometern.

Listan över "Sveriges mest attraktiva arbetsgivare" tas varje år fram av företaget Universums så kallade företagsbarometer. Universum frågade nästan 17 000 studenter inom ekonomi, teknik, data/IT och juridik var de helst vill arbeta efter avslutade studier. Medelåldern hos de tillfrågade universitets- och högskolestudenterna är strax under 25 år och 30 procent av dem tar examen i år. Juriststudenter vill helst arbeta på UD, Åklagarmyndigheten eller EU-kommissionen. Polisen, Säpo och kriminalvården ligger också bra till. Åklagarmyndigheten placerade sig på andra plats i Företagsbarometern redan 2009, på femte plats 2008 och sjätte 2007.

En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.

Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

Ett hot riktat mot Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm publicerades den 13 mars på Internet. Hotet visade sig vara publicerat från en dator i Göteborg. En man anhölls på sannolika skäl misstänkt för grovt olaga hot. Mannen har medgett att han publicerat texten men förnekar brott. - Mannens dator har tagits i beslag och vi har hämtat in annan relevant information i ärendet. Det finns därför, enligt min mening, ingen risk för att han skulle undanröja bevis. Inte heller finns det skäl att tro att han skulle fortsätta begå brott eller avvika. Det saknas därför skäl för häktning och jag har beslutat att han inte längre ska vara anhållen. Misstankarna kvarstår dock, säger kammaråklagare Lars Lindman i Göteborg som leder förundersökningen. Inga övriga uppgifter kan för närvarande lämnas i utredningen.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel av en polis. Det finns inte anledning att anta att brott har förövats av någon polis.

Överåklagare Björn Ericson har överprövat ett tidigare åklagarbeslut om att lägga ned en förundersökning. Ärendet rörmisstanke omtjänstefel av en polis i samband med att en man avled i Göteborg i april 2008. Björn Ericson kommer till samma slutsats som den tidigare åklagaren; det finns inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av någon polis.

Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

Onsdag den 3 mars genomfördes husrannsakningar i två lokaler i Mellansverige som tillhör ett mindre företag. Samtidigt anhölls fyra personer i företagets ledning. Brottsrubriceringen är varumärkesintrång, som består i att företaget misstänks ha importerat och sålt vidare förfalskade rullningslager, bland annat kullager. Målsägande och anmälare i utredningen är Aktiebolaget SKF. - Det är för tidigt att uttala sig om omfattningen av brottsligheten, men utredningen hittills visar att det rör sig om ett flertal leveranser av olika typer av förfalskade rullningslager till företag i Sverige under knappt ett års tid, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder utredningen. Flera ton En stor mängd misstänkt förfalskade rullningslager har tagits i beslag i företagets lokaler. - Det rör sig om sammanlagt cirka 6 500 rullningslager. Vikten är drygt två ton, säger Henrik Rasmusson. Kan vara farligt Det kan vara förenat med stora risker att montera in förfalskade rullningslager i exempelvis fordon och maskiner, eftersom det kan finnas brister i kvalitet och prestanda jämfört med äkta lager. Detta kan medföra fara för allvarliga person- och egendomsskador. - Den fortsatta utredningen får visa om det funnits någon konkret risk för skador i detta fall, säger Henrik Rasmusson. Förfalskade rullningslager har tidigare påträffats vid polisinsatser i flera andra europeiska länder. Tillverkningen sker troligen i Kina.

Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

I hovrätten dömdes två 16-åringar för mord och anstiftan av mord till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader. Påföljden motsvarar tio års fängelse för en vuxen person. Det kan, enligt riksåklagarens uppfattning, starkt ifrågasättas om påföljden står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts. Ny lagstiftning När brotten begicks var straffet för mord fängelse i tio år eller på livstid. Samma straffskala gällde anstiftan av mord. Från och med den 1 juli 2009 är straffskalan fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med ändringen var att möjliggöra en mer nyanserad straffmätning för mord och en högre straffnivå för brottet. - Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger riksåklagare Anders Perklev. Dessutom har regeringen nyligen föreslagit ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd. Ändringarna syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. - Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Anders Perklev.

Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisning för 2009 samt budgetunderlag för åren 2011-2013 till regeringen. År 2009 innebar förbättrade resultat och en god måluppfyllelse.

Antalet lagförda misstänkta har ökat och genomsnittstiden för att hantera ärenden har minskat. Produktiviteten har ökat, då varje åklagare i genomsnitt har avgjort väsentligt fler ärenden än året innan. Inflödet av ärenden till myndigheten har ökat under hela 2000-talet och även under 2009. För att möta ärendeutvecklingen har Åklagarmyndigheten fått anslagstillskott under de senaste åren. De utökade anslagen har till största delen använts till att förstärka den operativa verksamheten. Under 2009 ökade antalet anställda med cirka 100 personer. Under perioden 2006- 2009 har produktiviteten ökat med ca 5 procent. Det har uppnåtts genom en rad effektiviseringsåtgärder, bland annat sammanslagningar av åklagarkammare. Under 2009 har bekämpningen av ekobrott förstärkts och koncentrerats till sex orter. En ny riksenhet har bildats för miljö- och arbetsmiljöbrott. Den centrala styrningen och uppföljningen har också förstärkts under året, genom att fyra områdesansvariga överåklagare har inrättats. En viktig uppgift för de områdesansvariga överåklagarna är att åstadkomma en jämnare arbetsbörda mellan åklagarkamrarna och att arbeta för mer enhetliga resultat. Anslagsbegäran för ökat ärendeinflöde En gemensam prognos från rättsväsendets myndigheter beräknar att ärendeinflödet kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. I budgetunderlaget har Åklagarmyndigheten därför begärt anslagsökningar för åren 2011-2013 för att möta ett ökat ärendeinflöde, men där effektiviseringar beräknas kunna göras även i fortsättningen. Myndigheten begär också ytterligare anslag för satsningar inom vissa prioriterade områden, som grov organiserad brottslighet och ungdomsbrott.

Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

Åklagarmyndigheten har genomfört en tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer mellan personer över 15 år samt vålds- och sexualbrott mot barn. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten når upp till de krav som kan ställas. - Vi har gjort motsvarande studier tidigare av brott mot vuxna, men det är första gången som vi också gör en sådan tillsyn av brott mot barn, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. För brott mot vuxna har handläggningen förbättrats jämfört med de tidigare inspektionerna (2005 och 2007). Ytterligare åtgärder kan dock fortfarande vidtas, enligt rapporten. Granskningen visar att det också finns flera åtgärder att vidta vid brott mot barn. Ett tydligt mönster i undersökningen är att offer och misstänkt känner varandra. Många anmälningar, särskilt vid brott mot barn, görs först när det gått en tid efter själva brottet vilket försvårar utredningarna. Några andra iakttagelser i undersökningen är: •Flera granskade förundersökningar kan fungera som goda exempel för åklagarna. •Åklagarna bör i större utsträckning begära målsägandebiträde för vuxna, och för barn målsägandebiträde eller så kallad särskild företrädare. •Läkarundersökningar bör göras oftare än i dag och poliser bör i större utsträckning dokumentera personskador. •Misstänkta personer bör förhöras i större utsträckning. Vidare konstaterar undersökningen att handläggningstiderna vid brott mot barn ibland är för långa. - År 2006 infördes åklagarbefattningar som specialister på relationsvåld. Det har ökat kvaliteten i utredningarna, visar en utvärdering vi har gjort. Vi har också deltagit i arbetet med att införa så kallade barnahus i Sverige samt tagit fram utbildningar om bland annat relationsvåld och bemötande av brottsoffer. Men granskningen visar att vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete så att vi kan få ännu bättre utredningar, säger Marianne Ny. - Rapporten visar tydligt att det finns förbättringar att göra inom framförallt området brott mot barn. Jag har därför beslutat att ge överåklagaren Eva Lundström ett nationellt ansvar för att samordna vår bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn, säger riksåklagare Anders Perklev.

Polis och åklagare har nu en gemensam organisation för bekämpning av immaterialrättsliga brott. Syftet är att genom specialisering effektivisera arbetet.

Från den 1 januari 2010 finns en polisiär samordnare, Paul Pintér, för immaterialrättsliga brott. Paul Pintér är placerad vid Länskriminalen Stockholm och ska ansvara för den nationella samordningen av immaterialrättsbrotten inom Polisen. Under första halvåret 2010 bildas tre grupper inom Polisen för att exklusivt utreda immaterialrättsliga brott. Grupperna kommer att bestå av vardera tre personer och placeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2008 inrättade Åklagarmyndigheten två befattningar som åklagare med nationellt ansvar för handläggning av immaterialrättsbrott. De två åklagarna, Fredrik Ingblad och Henrik Rasmusson, tillhör sedan den 1 januari 2010 Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Att utse de två specialiståklagarna var ett viktigt steg. Med Polisens satsning på särskilda resurser skapas ännu bättre gemensamma förutsättningar för att utreda dessa brott, säger överåklagare Björn Blomqvist vid riksåklagarens kansli.

I ett remissvar föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar permanent införs vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har gemensamt granskat utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten beslutade den 10 juli 2009 att gemensamt granska de åtgärder som vidtogs av polis och åklagare i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000. Granskningen syftar till att undersöka om ärendet handlagts i enlighet med de rutiner som gäller för brott av den här svårhetsgraden, och om de åtgärder som vidtogs under spaningsarbetet var väl avvägda med hänsyn till brottets art. Granskningen har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av professor Leif GW Persson, Rikspolisstyrelsen, och vice överåklagare Mikael Björk, Åklagarmyndigheten. Inspektionsgruppen vill rikta allvarlig kritik mot det sätt på vilket utredningen genomförts. Bland annat har man saknat en beredskap för den här typen av händelser, de resurser som sätts in i inledningsskedet har varit otillräckliga och de som ansvarat för ledningen av utredningen har i allt väsentligt saknat erfarenhet av att utreda spaningsmord. Den viktiga inre spaningen har eftersatts, arbetet har brustit i systematik och kontinuitet och inspektionsgruppen konstaterar att om man arbetat på vedertaget sätt, med tillräckliga resurser och kompetens hade man kunnat få in gärningsmannen i utredningen inom de närmaste månaderna efter mordet. Den stora bristen är avsaknaden av en övergripande utredningsstrategi och oförmågan att hålla fast vid en systematisk och vedertagen arbetsmetod. Redan i januari, sex månader efter mordet, finns han dock med i utredningsmaterialet efter en inre spaning som genomförts av personal vid Riksmordkommissionen. Utifrån de ingångsvärden som gällt för den spaningen tillhör han också de tio mest intressanta tänkbara gärningsmännen på den lista som Riksmordkommissionen tagit fram. När Riksmordkommissionen lämnar Falun två månader senare, i mars 2001, kommer man dock inte att följa upp denna inre spaning. Gärningsmannen glöms helt enkelt bort. Istället har man redan på hösten samma år helt lämnat det vedertagna och systematiska utredningsarbetet därhän för att istället övergå till att bearbeta tips från allmänheten om tänkbara gärningsmän samt ta DNA-prov på dessa. Totalt har man, under de knappt åtta år som utredningen pågår, topsat närmare åtta hundra personer varav ingen som gett träff på gärningsmannens DNA. I november 2006 får man så in ett tips om gärningsmannen men detta ligger fortfarande obearbetad sexton månader senare, i april 2008, då Engla Höglund mördas. Skälet till att detta inte görs är att utredningen helt saknat resurser. Från och med hösten 2002 består utredningen av 1-2 personer som arbetar deltid med den. Den ansvarige spaningsledaren har vid flera tillfällen begärt mer resurser utan att få några och man har således inte ens haft möjlighet att kontinuerligt granska inkommande tips. Inspektionsgruppen vill här rikta allvarlig kritik mot den operativa ledningen för polisen i Dalarna för att utredningen inte fått de resurser som krävts för att den skall kunna genomföra sitt uppdrag. De brister som konstaterats i samband med utredningen av mordet på Penilla Hellgren är på intet vis unika för Dalapolisen. Medlemmarna i Inspektionsgruppen har gjort liknande iakttagelser på flera håll i landet och våra intervjuer med personalen vid Riksmordkommissionen bekräftar också denna bild. För att åtgärda dessa brister föreslås bland annat följande. Varje polismyndighet måste försäkra sig om att man kan uppfylla bemanningskraven enligt polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Eftersom spaningsmord är sällsynta brott finns det därför anledning för landets mindre polismyndigheter att inleda samverkan med närliggande myndigheter så att man vid behov har de personella resurser som krävs för att genomföra utredningen med full spaningsstyrka enligt PUG.Detta kräver en på förhand upprättad beredskaps- och handlingsplan för sådana brott där de samverkande myndigheterna dels har öronmärkt personal för uppgiften, dels har upprättat överenskommelser om vilka personella och andra resurser som man vid behov skall kunna erbjuda en annan myndighet.Riksmordkommissionen behöver förstärkas från nuvarande åtta till tretton personer för att kunna ge fullt stöd till två samtidigt pågående utredningar av det här slaget. Regelverket, vad gäller deras samarbete med de lokala myndigheter som de biträder, måste också göras klarare. Bland annat i form av fortlöpande kontroll av hur utredningsarbetet fortskridit.En ny granskningsfunktion bör inrättas vid utredningen av så kallade spaningsmord genom att vi inför ett system med revisorer - erfarna mordutredare som inte deltagit i utredningen - som med fräscha ögon går in och granskar arbetet så fort en utredning kört fast.Utredningar av grova våldsbrott ställer stora krav på kunskaper om sådana brott samt tidigare praktisk utredningserfarenhet. Vi vill därför inrätta en nationell kriminalpolisutbildning för våldsbrottsutredare.Vad gäller det datastöd som står till polisens förfogande vid utredning av grova brott finns det två problem i samband med detta. Dels är de olika registren föråldrade och svåra att söka i, dels är de otillförlitliga då inläggning och uppdatering inte har skötts konsekvent. Avslutningsvis har vi därför lämnat olika förslag hur man inom ramen för de redan existerande datasystemen skall kunna åtgärda dessa problem.

Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

Tid: torsdag 4 februari kl 11:00 Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Medtag pressleg. Välkomna!

Chefsåklagare Peter Claeson har i dag väckt åtal vid Solna tingsrätt för dråp mot den läkare som misstänks ha förgiftat en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Den bevisning som åtalet grundar sig på är dels de rättsmedicinska och medicinska utredningarna, dels vittnesuppgifter som lämnats av de personer som var närvarande i sjukhussalen i anslutning till att barnet avled. Peter Claeson avser att med den åberopade bevisningen styrka bland annat: -att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, -att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, -att läkemedlet orsakade flickans död, -att ingen har ordinerat läkemedlet, -att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet, -att läkemedlet inte har tillförts av misstag. I utredningen har inte heller framkommit något som ger anledning att ifrågasätta Rättsmedicinalverkets analysresultat. - Sammantaget anser jag att bevisläget är sådant att jag kan förvänta mig en fällande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson. Utöver vad som angetts ovan kommer chefsåklagare Peter Claeson inte att lämna ytterligare kommentarer eftersom han inte vill förekomma den kommande processen i domstol.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att handlägga ärendet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1997 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i december 2009 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1997 för mordet. Enligt Åklagarmyndighetens normala rutiner innebär Svea hovrätts beslut att ärendet därmed ska handläggas av Åklagarkammaren i Falun. På grund av hög arbetsbelastning på Falukammaren, med flera pågående stora och komplicerade ärenden, kommer Eva Finné på City åklagarkammare i Stockholm att bistå Falukammaren genom att ta över handläggningen. Även detta är en åtgärd enligt de normala rutinerna och har beslutats i samråd mellan cheferna i Falun och City samt områdesansvariga överåklagare. Eva Finné har andra pågående ärenden och kommer successivt att sätta sig in i ärendet. Hon har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför inte lämna någon kommentar.

Åklagarmyndighetens verksamhetsresultat förbättrades under 2009 inom samtliga områden som mäts och redovisas.

Antalet ärenden somkommer in från Polisen till Åklagarmyndigheten har under en rad av år ökat stadigt. Utvecklingen fortsatte även under 2009, men antalet ärenden som avslutats ökade ännu mer. Även lagföringsandelen ökade. Genomströmningstiderna, det vill sägaden tid det tar från det att ett ärende kommer in till det att åklagaren fattat beslut, har minskat.

Tre personer åtalas för att ha ställt ut osanna fakturor på stora belopp till Cancerfonden och Röda korset. En av personerna har ingått i organisationernas chefsgrupp medan de andra två varit leverantörer.

Chefsåklagare Alf L Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har idag vid Stockholms tingsrätt, avd 1, väckt åtal mot tre personer. Enligt åtalet har de under tiden 2000-2003 och 2004-2009 vilselett Cancerfonden respektive Röda Korset genom att ställa ut osanna fakturor till de bägge organisationerna. Organisationerna har sedan betalat ut belopp som de åtalade fördelat mellan sig. En av personerna tillhörde organisationernas chefsgrupp medan de andra två åtalade har varit leverantörer av tjänster till organisationerna men också ställt ut osanna fakturor. De utbetalade beloppen har för Cancerfonden uppgått till 2,5 miljoner kronor och för Röda Korset till 5,2 miljoner kronor. Den tidigare ledningspersonen påstås också att på egen hand ha ställt ut och fått betalt för osanna fakturor till Cancerfonden till ett belopp av 390 000 kronor. De bägge leverantörerna påstås inte haft något samröre med varandra. Gärningarna har rubricerats som grovt bedrägeri alternativt grov trolöshet mot huvudman. Åklagaren har även väckt åtal mot ledningspersonen för grovt mutbrott och mot leverantörerna för grov bestickning samt för grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Vidare har åklagaren yrkat på skadestånd, förverkanden, företagsbot för leverantörsbolagen samt näringsförbud för samtliga åtalade. I utredningen har chefsåklagaren biträtts av en av riksenhetens ekonomer samt av kriminalpolis från Länskriminalpolisen i Stockholm.

Åklagarkammaren i Örebro, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt alla myndighetens enheter i Göteborg packar just nu sina flyttkartonger.

Den 15 januari inleddes flytten av Åklagarkammaren i Örebro till nya lokaler. Kammaren flyttar från Klostergatan till Drottninggatan 42, fortfarande i centrala Örebro. Flytten beräknas vara klar på måndag den 18 januari. Postadress och telefonnummer kommer att vara samma som tidigare. Den 15 januariflyttade även Internationella åklagarkammaren Stockholm till ny lokal, flytten sker inom Kungsholmen, till Hantverkargatan 25A, inte långt från Ekobrottsmyndigheten. Även här är övriga kontaktuppgifter även fortsättningsvis desamma som före flytten. Den 25 januari flyttar alla våra Göteborgsenheter från sina lokaler på Västra hamngatan och blir granne med Ulleviarenan. Den nya besöksadressen blir Ernst Fontells plats. Göteborgs åklagarkammare, Internationella åklagarkammaren Göteborg, Utvecklingscentrum Göteborg samt Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål flyttar in i Göteborgs nya rättscentrum som byggts i anknytning till det gamla polishuset. I rättcentrumområdet huserar Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Göteborgs Tingsrätt. Förutom ny besöksadress kommer alla enheter få egna boxadresser, växel- och telefonnumren kommer att vara samma som tidigare.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan är det dokument som anger de övergripande prioriteringar och mål som riksåklagaren beslutat för år 2010.

Till verksamhetsplanen hör också bilagor med detaljerade mål, planer och uppdrag för olika delar av verksamheten. Verksamhetsplanen och dess bilagor är levande dokument som uppdateras under året om uppdrag, resurser eller prioriteringar förändras.

En 43-årig man från Bosnien-Hercegovina har i dag gripits i norra Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott (=krigsförbrytelser), mord, människorov och medhjälp till människorov.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Han kommer att senast på torsdag ta ställning till om mannen ska begäras häktad. Häktningsförhandlingen kommer i så fall att äga rum vid Stockholms tingsrätt. 43-åringen, som är svensk medborgare, har under maj-augusti 1992 tjänstgjort som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina, där civila bosnienserber förvarades. Misstankarna om krigsförbrytelser gäller grova överträdelser av Genèvekonventionerna, bland annat medverkan till olagliga frihetsberövanden av civilpersoner, tortyr och våld som medfört svårt lidande för de drabbade, samt omänsklig behandling genom hot och ärekränkningar. -Genom internationella konventioner har Sverige åtagit sig att efterspana personer som kan misstänkas för brott mot den humanitära rätten, att utreda deras gärningar och att om möjligt lagföra dem. Det finns också ett Rådsbeslut från EU med samma innebörd, säger Magnus Elving. Förundersökningen har pågått i Sverige under en längre tid och bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Detta är det första fall som Krigsbrottskommissionen utrett som kan komma att leda till åtal. -Det har förekommit ett omfattande internationellt samarbete med många länder och med FN-tribunalen i Haag. Fler än 70 personer har hittills förhörts. Ingen ytterligare information om förundersökningen än det som framgår av pressmeddelandet kommer att lämnas. Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen.

Ärendet med den stulna skylten från Auschwitz har överlämnats till Åklagarkammaren för säkerhetsmål för fortsatt handläggning.

Åklagarkammaren för säkerhetsmål handlägger i första hand säkerhets- och terroristmål.

Chefsåklagare Monica Mimer vid riksenheten för polismål har i dag den 5 januari 2010 väckt åtal vid Uppsala tingsrätt mot en polisman anställd vid säkerhetspolisen.

De åtalade gärningarna är dels grov våldtäkt, dels övergrepp i rättssak. Brotten har ägt rum i Uppsalatrakten den 19-20 september 2009. Den misstänkte är häktad. Rättegången påbörjas den 11 januari 2010 vid Uppsala tingsrätt och beräknas pågå i 5 dagar. Förundersökningen är sekretessbelagd och Monica Mimer kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer före rättegången.

Den 21 maj 2008 inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka vid bygget av en järnvägsbro över Älandsfjärden i Härnösand kommun.

En temporär gjutform i trä tjugo meter över marken rasade och två arbetstagare avled, två fick mycket svåra skador och en klarade sig utan fysiska men var utsatt för livsfara eller fara för svår kroppsskada. Efterföljande utredning har visat att den använda gjutformen i trä inte var dimensionerad för den belastning den utsattes för vid gjutningsarbetena. Därtill var konstruktionen av de till gjutformen använda träknektarna bristfällig och de var inte monterade på ett tillräckligt säkert sätt och strävningen av knektarna var undermålig. I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls enhet i Östersund väckt åtal mot fyra personer och väckt talan om företagsbot mot tre företag i anledning av händelsen. Åtalet avser arbetsmiljöbrott med vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan. Talan om företagsbot riktas dels mot Skanska Sverige AB, anlitad totalentreprenör för bygget med ansvar för temporära konstruktioner, mot Örnsköldsviks Takstolstillverkning AB, som tillverkat och levererat de träknektar till gjutformen som rasade, och mot Construction Software Center Europé AB som gjort beräkningar och framställt en tillverkningsritning för de aktuella träknektarna. Yrkandet om företagsbot mot Skanska är på sex miljoner kronor och mot de andra företagen på tre miljoner kronor vardera. En företagsbot kan enligt brottsbalken utgå på ett belopp mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor.

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut att avvisa ett åtal för grovt skattebrott.

Göta hovrätt har avvisat ett åtal för grovt skattebrott eftersom den åtalade redan fått ett skattetillägg. Enligt hovrätten skulle detta strida mot Europadomstolens praxis om dubbelbestraffning. Riksåklagaren har överklagat hovrättsbeslutet till Högsta domstolen och menar att det inte finns stöd i Europakonventionen eller Europadomstolens nuvarande praxis att underkänna den svenska ordningen med parallella sanktioner på skatteområdet. Riksåklagaren har samtidigt gett in en svarsskrivelse till HD som gäller samma fråga.

Göteborgs tingsrätt har meddelat dom i den så kallade körkortshärvan.

Den trafikinspektör som mot betalning godkänt körkort dömdes för grovt mutbrott till fängelse i 1 år och 6 månader. Tre personer som överlämnat pengar till trafikinspektören dömdes för grov bestickning till fängelse mellan 1 år och 6 månader. Som skäl för att utdöma så långa fängelsestraff har tingsrätten bland annatanfört att förfarandet varit en fara från trafiksäkerhetssynpunkt. Åklagaren i målet, statsåklagaren Nils-Eric Schultz, säger sig vara nöjd med domen.

JK har i en skrivelse angivit att frågan har väckts i vilken mån personer som har blivit dömda på grund av otillåtna brottsprovokationer har rätt till resning. Han har i skrivelsen hemställt om RÅ:s och RPS synpunkter på vilken plikt myndigheterna har att agera för att ta initiativ till ett resningsförfarande.

Frågan gällde om brottet missbruk av urkund borde bedömas som grovt. Hovrätten ansåg inte det. Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga domen. Läs riksåklagarens skrivelse till höger.

Den tilltalade, som kört en lastbil med släp, har gjort en vänstersväng och kolliderat med en mötande personbil vars förare avlidit.

Frågan i målet är om han därigenom har brustit i omsorg och varsamhet. HD har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om den tilltalade ska dömas i enlighet med åtalet med utgångspunkt i vad hovrätten anser vara utrett. Läs Riksåklagarens svarsskrivelse till höger.

I målet var utrett att ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, hade trängt sig in i ett antal företagsbyggnader.

Med hänsyn främst till att det varit fråga om olaga intrång i företagsbyggnader som omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet bedömer HD brotten som grova. Läs riksåklagarens svarsskrivelse och Högsta domstolens dom till höger.

Förundersökningen som rör misstanke om dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm är nu klar.

Utredningen kommer att delges den misstänkta och hennes försvarare enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Försvaret har därefter rätt till skäligt rådrum. - Det går därför inte i nuläget att ge information om när ett beslut i åtalsfrågan kan förväntas, säger chefsåklagare Peter Claeson.

Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, en kommentar.

Socialstyrelsen är nu färdig med sin granskning av ärendet med den misstänkta läkaren och har inte kunnat finna att några fel har begåtts i vården av barnet. Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, följande kommentar: - Jag har precis fått del av beslutet och bilagorna till beslutet. Jag kan inte omedelbart överblicka vilka konsekvenser dagens beslut har för den pågående förundersökningen. Jag kan dock inte i nuläget finna att beslutet lämnar svar på de frågor som rör den aktuella brottsmisstanken.

Riksåklagaren har utfärdat nya rekommendationer om bötesbelopp vid butikstillgrepp. Skälet är den dom från Högsta domstolen den 30 september som slår fast att värdegränsen mellan snatteri och stöld i butik höjs från 800 kr till 1 000 kr.

Genom en dom den 30 september har Högsta domstolen fastställt att värdegränsen för snatteri höjs från nuvarande 800 kronor till 1 000 kronor. Förändringen har omedelbar verkan. Det innebär att åklagare och domare hädanefter ska tillämpa den nya praxisen, oavsett när brottet har begåtts. Ärenden som är slutligt avgjorda berörs dock inte. Med anledning av den nya domen har riksåklagaren justerat rekommendationerna till åklagare om normalstraffen för butikstillgrepp. Det finns för närvarande ett antal utfärdade strafförelägganden som har utfärdats med utgångspunkt i den tidigare praxisen och som ännu inte har godkänts. Den som inte vill godkänna ett utfärdat föreläggande kan bestrida det och den nya praxisen kan vara ett skäl till det. Ett bestridande medför att åklagaren på nytt tar ställning till ärendet. Det finns dock inga garantier för att det nya ställningstagandet innebär ett lindrigare straff för brottet.

Rikspolisstyrelsen har i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen utarbetat nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott och enats om kriterier för landets barnahus.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att samverkan vid utredningar kring barn sker på ett effektivt och rättssäkert sätt, med barnets bästa i fokus. Arbetet med brottsutsatta barn bör ske på likartat sätt i hela landet, även på de ställen det inte finns barnahus. - Samverkan är en förutsättning för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska få möjlighet till ett gott omhändertagande när utredningar genomförs parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv- inte ett verksamhetsperspektiv, säger Ulrika Herbst, chef för Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.I barnperspektivet ingår att det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne. Det är också viktigt att barnet får tillfälle att uttrycka sin uppfattning och sina åsikter med hänsyn till ålder och mognad. - En väl fungerande samverkan innebär att påfrestningarna på barnet minskar, samtidigt som rättsprocessen kan gå snabbare och bli mer rättssäker. Konceptet för Barnahus har fått en glädjande stor spridning, men samverkan behövs oavsett om det finns gemensamma lokaler eller ej. Riktlinjerna har därför fått en generell utformning och är tillämpliga även om man inte har tillgång till gemensamma lokaler, säger Marianne Ny. Utöver den grupp barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp omfattar riktlinjerna även barn som utsätts för människohandel, kvinnlig könsstympning samt barn som lever i med våld i familjen. De nationella riktlinjerna innehåller bland annat följande: •Samverkansavtal. För att samverkan ska fungera bör så kallade samverkansavtal/överenskommelser upprättas mellan samverkande myndigheter så som socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin samt hälso- och sjukvård. •Samråd. De samverkande myndigheterna bör inför eller i direkt anslutning till polisanmälan samråda om arbetsfördelning och samordning av åtgärder i de utredningar som bedrivs parallellt. •Medhörning.Barnet skall inte behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till flera olika personer. De yrkesföreträdare som behöver ta del av barnets uppgifter för att kunna koordinera de parallella utredningarna bör närvara vid polisens barnförhör genom medhörning. Barnet ska ha rätt till full information om vilka som finns i medhörningsrummet och ska få svar på sina frågor på ett ärligt och begripligt sätt. •Krisstöd.De parter som samverkar kring barnet ska ha kunskap om hur barn och unga i kris ska bemötas. Det första krisstödet och en bedömning av fortsatt behandling bör erbjudas barnet i anslutning till första insatsen. •Medicinsk kompetens.Särskilda rutiner för den medicinska undersökningen bör utvecklas och relevant medicinsk kompetens bör finnas från barnmedicin, gynekologi, barn- och ungdomspsykiatri samt rättsläkare. •Kompetens och erfarenhet.De samverkande myndigheterna ska säkerställa att de personer som handlägger ärendena har hög kompetens och erfarenhet inom området. Fakta Regeringsuppdraget: Att utarbeta nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt enas om kriterier för barnahusverksamheten.I uppdraget ingår även att lämna förslag på lagändringar för att främja samverkan mellan myndigheterna. Barnahusverksamheten i landet ska också utvärderas enligt uppdraget. Utvärderingsdelen ska redovisas den 15 december 2010. Barnahus: I dag finns barnahus på 15 orter i landet. I barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso-och sjukvård för ett bättre underlag för rättsprocessen och samhällets insatser för barnet samt ett gott bemötande med barnets bästa i fokus vid misstanke om brott och för att barnet inte ska behöva möta de olika utredande

Kursen ”Våld i nära relationer” ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet.

Kursen "Våld i nära relationer" ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet. - Vi har under lång tid haft ett samarbete med NCK, men det här sättet att utbilda åklagare är helt nytt. Tidigare har vi haft utbildning på traditionellt vis, det vill säga på kursgårdar med föreläsare. Nu kan deltagarna istället sitta uppkopplade via en dator hemifrån eller via åklagarkammaren, förklarar Anne Williamsson på Åklagarmyndighetens utbildningscentrum. Utbildningen "Våld i nära relationer" ersätter den tidigare kursen "Övergrepp mot kvinnor". Namnändringen har gjorts mot bakgrund av att den här typen av brott även förekommer i andra sorters relationer än den mellan man och kvinna.Annika Björck är utbildningschef på NCK. Hon betonar vikten av att åklagare har en bred kunskap beträffande våld i nära relationer. - Kunskaperna är en förutsättning för att handlägga brott av denna karaktär på rätt sätt och att möta brottsoffer professionellt. NCK har med sina femton års erfarenhet av utbildning på området hittat bra verktyg för hur man kan arbeta med de här frågorna. Kursen på 7,5 högskolepoäng ges på halvfart under 10 veckor. Målet är att ge åklagare god förståelse för våldsproblematiken i nära relationer och en förbättrad utredningsmetodik. Deltagarna får också reflektera över sina egna attityder i ämnet. Inledningsvis träffas kursdeltagarna under ett två dagars seminarium på Uppsala universitet. Där får man en introduktion i den webbaserade utbildningsplattform där all undervisning, diskussioner samt inlämningsuppgifter administreras. - Målgruppen för utbildningen är relationsvåldsspecialister och åklagare med annan inriktning som vill fördjupa sina kunskaper på området. Flera andra myndigheter såsom polisen och domstolsverket efterfrågar också NCK´s utbildningar berättar Annika Björck. - Jag tycker det är positivt att rättskedjan säkras vad gäller kunskaperna i ämnet. Målet är också att ge deltagarna en god kännedom om andra myndigheters och organisationers ansvarsområden. - Det är viktigt att åklagare känner till var deras ansvar börjar och slutar samt när någon annan myndighet tar vid. Ensam kan man inte lösa problemen, men med goda kunskaper och samarbete är vi en bra bit på väg, avslutar Annika.

Förundersökningen avseende de tre ledamöter i Nobelkommittéer som delgetts misstanke för mutbrott läggs ned.

De tre ledamöterna bjöds i mars 2006 och januari 2008 till Kina varvid kinesiska myndigheter stod för samtliga kostnader. Läs åklagare Nils-Eric Schultz beslut i högerspalten. Pressrelease concerning decision to close the investigation regarding the “Nobel Case". According to regional prosecutor Nils-Eric Schultz there are no reason to believe that the three committee members suspected of corruption have taken bribes by allowing the Chinese authorities to pay for their trip to China. The decision in its whole; see the link to the right.

Åklagarmyndigheten och Söderortspolisen håller presskonferens med anledning av åtalet i det så kallade Sturebymordet.

Tid: fredag den 7 augusti kl. 13.30 Plats:Polishuset, Västberga gårdsväg 52 i Västberga Medverkande:Kammaråklagare Jakob Holmberg, Söderorts åklagarkammare samt kommissarie Maria Mikko, tf chef för kriminalenheten i Söderort. Presslegitimation krävs. Förbeställda CD-skivor med förundersökningsprotokollet finns tillgängliga i polishuset från kl. 11.00 på fredagen. Protokollet måste beställas senast kl. 10.00 onsdag den 5 augusti till [email protected].

Kammaråklagare Jakob Holmberg på Söderorts åklagarkammare i Stockholm kommer att väcka åtal i Sturebymordet fredag den 7 augusti 2009 kl. 11.00, då åtalet kommer att inges till Södertörns tingsrätt.

Huvudförhandling i Södertörns tingsrätt ska påbörjas inom två veckor därefter och första förhandlingsdagen är preliminärt bestämd till onsdag den 19 augusti 2009. Förhandsbeställning av förundersökningsprotokollet (FU-protokoll) FU-protokollet finns tillgängligt på CD skiva fr.o.m. fredag kl.11.00 i receptionen hos Söderortspolisen, Västberga gårdsväg 52, Västberga. Varje exemplar av FU-protokollet kostar 150 kr. Beloppet faktureras. För att veta hur många skivor som ska kopieras önskar vi att ni förhandsbeställer det antal ni behöver genom att skicka ett e-postmeddelande med namn, företag och organisationsnummer till Söderortspolisens informationsansvariga: [email protected] onsdag den 5 augusti kl. 10.00. Endast avhämtning på plats.

Den 1 juli går överåklagare Christer van der Kwast i pension, som tidigare meddelats. Ny chef för Riksenheten mot korruption blir överåklagare Gunnar Stetler, som närmast varit chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

- Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet och som chef, som kommer att vara värdefull, säger riksåklagare Anders Perklev. Riksenheten mot korruption Riksenheten mot korruption bildades som en försöksverksamhet år 2002 och fick sin nuvarande form som nationell åklagarkammare år 2005. Sedan dess har verksamheten utvecklats och har i dag fem åklagare och två ekonomer samt administrativ personal. Enheten handlägger samtliga brottsmisstankar om muta och bestickning i landet samt vissa näraliggande brott. - Sverige ligger i många avseenden i framkant när det gäller korruptionsbekämpning och medvetenheten kring dessa frågor. Riksenheten mot korruption har, enligt min mening, i hög grad bidragit till utvecklingen, säger Anders Perklev.

Ett flertal personer har dömts för ett synnerligen brutalt rån mot en vapenaffär. En av de tilltalade har gjort gällande att han befunnit sig i gärningsmännens närhet endast för att kunna lämna nödvändig information för att brottsligheten skulle klaras upp.

Det är utrett att den tilltalade varit informatör och att han också lämnat viss information i ärendet. Såväl tingsrätten som hovrätten har emellertid funnit att den tilltalade är den som har planerat rånet och vidtagit ett antal andra åtgärder som medför att hans invändning att han uppträtt uteslutande som informatör kan lämnas utan avseende. Den tilltalade har dömts till ett fängelsestraff som motsvarar brottslighetens straffvärde, fängelse i fyra år och sex månader. Den tilltalade har överklagat till HD och yrkat att åtalet ska ogillas. I andra hand har han yrkat straffnedsättning. Riksåklagaren menar att underinstansernas bedömningar är riktiga och att det inte heller finns skäl för prövningstillstånd.

Högsta domstolen har meddelat att dom inte beviljar prövningstillstånd i ett mål om försök till mord och medhjälp till sådant brott.

På regeringssammanträdet den 17 juni utsågs överåklagare Kerstin Skarp till ny vice riksåklagare. Hon tillträder den 1 augusti. Fram till dess fortsätter Agneta Blidberg som tf vice riksåklagare.

"Kerstin Skarp har en lång och gedigen erfarenhet av både operativt åklagararbete och chefskap på olika nivåer inom Åklagarmyndigheten", konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. - Jag är mycket glad över utnämningen och välkomnar Kerstin i hennes nya roll. Jag ser mycket fram emot vårt kommande samarbete, säger riksåklagare Anders Perklev.

Förundersökningen avseende misstanke om brott vid Forsmarks kärnkraftverk under våren 2006 har idag lagts ner.

Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av bifogat beslut. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet.

Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkta mutor i samband med export av Jas Gripen.

I beslutet konstateras att utredningar visar att försvarsindustrikoncernen BAE Systems, som har sitt säte i Storbritannien, gjort stora dolda utbetalningar som kan knytas till kampanjer i Tjeckien, Ungern och Sydafrika. - Men av det underlag som finns kan jag inte styrka att någon företrädare för Saab AB eller Gripen International uppsåtligen har medverkat till att BAE, på ett sätt som innebär straffansvar enligt svensk lag, har betalat ut mutor efter den 1 juli 2004. Eventuella misstankar före detta datum är preskriberade, säger Christer van der Kwast.

Av HD:s dom framgår att den som hjälper en utlänning att utan pass och erforderliga tillstånd ta sig in i Sverige via en av EU:s inre gränser gör sig skyldig till människosmuggling enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen och det även om hjälpen lämnas utan vinstsyfte.

Med hänsyn till att en utlänning som regel har möjlighet att få sin asylansökan prövad i det land som utgör EU:s yttre gräns, finns det normalt inget behov av skydd i den medlemsstat som utlänningen därefter åker till via en inre gräns. I regel föreligger det därför inte ett så starkt behov av att hjälpa en utlänning för att denne ska kunna komma in i Sverige via en inre gräns. Även den som helt utan vinstsyfte hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige gör sig därför skyldig till människosmuggling. I det aktuella målet har annat inte framkommit än att en asylansökan istället hade kunnat göras i den Schengenstat (Italien) som den tilltalades släktingar först anlände till och som alltså utgjorde EU:s yttre gräns. Inte heller i övrigt har anförts skäl som kan motivera undantag. Med hänsyn till att mannen utan ersättning hjälpte sina nära släktingar (syster, systerns man och deras gemensamma barn) bedömdes gärningen som ringa och påföljden bestämdes till 60 dagsböter.

HD prövar straffrabatt för den som avslöjar andras delaktighet i brott.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen. Högsta domstolen har den 10 juni 2009 meddelat prövningstillstånd i målet.

Målet gäller om pokerturneringar i formen av Texas Hold´em är att bedöma som dobbleri.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen.

HD har upphävt ett förordnande om utvisning avseende en man som begått synnerligen omfattande utpressningsbrottslighet. Grunden för HD:s beslut är att mannen vistats i Sverige sedan 1981.

HD anger att när en utlänning har varit bosatt i Sverige under en så avsevärd tid som mer än 25 år måste utgångspunkten vara att han eller hon även när återfallsrisk föreligger ska ha rätt att ha tryggheten att få stanna här, om inte alldeles speciella omständigheter talar för att utlänningen ska utvisas. Så kan vara fallet när utlänningen gjort sig skyldig till brottslighet med ett synnerligen högt straffvärde eller om han eller hon trots den långa bosättningen kan sägas alltjämt ha en svag anknytning till landet. I det nu aktuella fallet fann HD att straffvärdet var fängelse sex år sex månader, att den tilltalade i omkring 28 år levt sitt huvudsakliga liv i Sverige och har sin familj här. Under dessa förhållanden kan det inte, anför HD, anses föreligga synnerliga skäl för utvisning.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Kammaråklagare Anders Gustafsson på åklagarkammaren i Skövde har åtalat travkusken Åke Svanstedt för anstiftan av djurplågeri.

Svanstedt har beordrat en lärling att använda elpåfösare vid träning av flera hästar. Lärlingen åtalas för djurplågeri och Åke Svanstedt åtalas för anstiftan av djurplågeri. Svanstedts försteman åtalas för medhjälp till djurplågeri för att han har beordrat anställda att sela ut en häst inför elanvändningen. Han misstänks också för att ha hotat ett av vittnena, och åtalas därför även för övergrepp i rättssak. Nio vittnen är åberopade som ska höras om sina iakttagelser, kontakter med de misstänkta och hur hästarna har reagerat på elanvändningen. -Jag anser att hästarna utsatts för lidande av elpåfösarna och har därför valt rubriceringen djurplågeri i första hand, säger Anders Gustafsson. Åtalet har lämnats in till Skaraborgs tingsrätt, enhet Lidköping. Fakta:Den som otillbörligen utsätter djur för lidande kan dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse för brott mot djurskyddslagen. Enligt 15 § djurskyddsförordningen är det förbjudet att använda el för att styra djurs beteende.

Målet gäller gränserna för nödvärnsrätten och vad som krävs för att omständigheterna ska anses vara sådana att den tilltalade svårligen kunde besinna sig.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare. Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och tillfogats svår kroppsskada med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). HD finner att det våld den tilltalade använde inte har stått i proportion till vad som erfordrats för att avvärja den hotande faran och ogillar därför åtalet.

En resningsansökan har den 4 maj 2009 inlämnats till Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Omständigheterna i ärendet framgår av resningsansökan i högerspalten. Åklagarna lämnar inga ytterligare kommentarer i ärendet.

Riksåklagaren ansåg att det inte fanns skäl för prövningstillstånd vad avser frågorna om nödvärn och nödvärnsexcess.

Däremot menade RÅ att det fanns skäl som talade för att bevilja prövningstillstånd i påföljdsdelen. Högsta domstolenbeslutade emellertid den 27 april 2009 att inte meddela prövningstillstånd i målet.

I mars 2009 ökade antalet inkomna ärenden till åklagare med 24 procent jämfört med mars 2008. Störst var ökningen av narkotikaärenden och bötesärenden.

Under årets första månader minskade antalet inkomna ärenden till åklagare, men trenden bröts i mars och ökningen blev istället hela 24 procent. Sammanlagt under det första kvartalet 2009 har antalet ärenden till åklagare ökat med cirka 3 procent. Ett annat sätt att mäta arbetsbelastning är att räkna brottsmisstankar, eftersom varje ärende ofta innehåller fler än en misstanke om brott. Sett till antalet brottsmisstankar är ökningen 6 procent jämfört med samma period året innan. - Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet anmälda brottsmisstankar till åklagare ökat med drygt 7 procent jämfört med den närmaste föregående tolvmånadersperioden. Det motsvarar cirka 41 000 misstankar. Om ökningen fortsätter i samma takt kommer vi att under 2009 överträffa den prognos som vi har lämnat till regeringen, säger kanslichef Bertil Metzger. - Med ett ökat antal målmedvetna poliser ute på gatorna beräknar vi en fortsatt ökning på ungefär samma nivå under de närmaste åren, säger Bertil Metzger.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg ändrar nubeslutet att lägga ner åtalet mot den man som misstänks för våldtäkt mot en 15-årig flicka i Jönköping.Man anser att det finns tillräckliga skäl för åtal vad gäller våldtäkt.Tidigare beslut om åtal ska alltså prövas av tingsrätten.

Bedömningen bygger på att det finns stödbevisning i fallet som gertillräckliga förutsättningar att pröva åtalet för våldtäkt. Detta trots attmålsäganden inte kan höras personligen. Med hänsyn till att hon inte kanhöras personligen ska bevisningen kompletteras. - Den tilltalade ska ha överlåtit narkotika till målsäganden vid detillfällen det förekommit sexuella handlingar. I andra hand kanden tilltalade därför misstänkas för sexuellt utnyttjande av personi beroendeställning. - I tredje hand kan köp av sexuell handling av barn misstänkas dåden misstänkte varit medveten om att målsäganden varit under18 år, säger vice överåklagare Marianne Ny.

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling, som har ställts ut i en lokal, kan anses omfattade av automatspelslagen.

En person har i sin tobaksaffär haft två datorer utställda som var uppkopplade mot Internet. Kunderna kunde använda datorerna genom att betala en krona per minut. Av utredningen framgår inte annat än att datorerna inte var särskilt programmerade för spel och inte heller var försedda med förval, genvägar eller liknande anknytning till spelsajter på Internet eller att de på annat sätt varit särskilt utrustade för spel. HD har funnit att datorerna därför inte kan anses utgöra spelautomater i automatspelslagens mening och har ogillat åtalet.

Chefsåklagare Peter Claesson blir ny förundersökningsledare i ärendet med den dråpmisstänkta läkaren, sedan kammaråklagare Elisabeth Brandt begärt att få frånträda förundersökningsledarskapet.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt på Västerorts åklagarkammare har bett att få frånträda förundersökningsledarskapet i ärendet med den dråpmisstänkta läkaren. Detta har beviljats av ledningen för åklagarkammaren. Ny förundersökningsledare är chefsåklagare Peter Claesson, som biträds av kammaråklagare Jenny Clemedtsson. - Sedan Utvecklingscentrum Göteborg har konstaterat att förundersökningen ska fortsätta och att ingen åklagare som hittills varit verksam i förundersökningen är jävig, anser jag att det nu är lämpligt att förundersökningsledarskapet överlämnas till annan åklagare. Skälet för detta är att fokuseringen på min person blivit alltför stark, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt lämnar inga övriga kommentarer i ärendet. Peter Claesson och Jenny Clemedtsson ger kommentarer först i samband med beslut i åtalsfrågan.

Myndighetscheferna har beslutat att inrätta ett Samverkansråd där de själva ska ingå och där beslut om gemensamma inriktningar ska tas.

Den 15 april samlades cheferna för de nio myndigheter som tillsammans har regeringens uppdrag att mobilisera mot den grova organiserade brottsligheten. I uppdraget ingår att se över hur arbetet mot den organiserade brottsligheten kan styras myndighetsgemensamt och mer målinriktat.En av slutsatserna i arbetet med mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet är att det saknas ett myndighetsgemensamt strategiskt forum. Därför beslutade myndighetscheferna att inrätta ett Samverkansråd där de själva ska sitta och där beslut om gemensamma inriktningar ska tas. Deltagande myndighetschefer vid mötet:Rikspolischef Bengt SvensonGeneraldirektör Anders Perklev, ÅklagarmyndighetenGeneraldirektör Gudrun Antemar, EkobrottsmyndighetenGeneraldirektör Anders Danielsson, SäkerhetspolisenGeneraldirektör Mats Sjöstrand, SkatteverketGeneraldirektör Karin Starrin, TullverketGeneraldirektör Lars Nylén, KriminalvårdenGeneraldirektör Judith Melin, KustbevakningenBitr. generaldirektör Annika Stenberg, Kronofogdemyndigheten

Nio myndighetschefer inleder samarbete mot grov organiserad brottslighet

I takt med utbredningen av den grova organiserade brottsligheten ökar trycket på samhället. Fler aktörer måste delta i kampen och det krävs strategiskt och långsiktigt samarbete över myndighetsgränser för att nå framgång. Därför samlas nio myndighetschefer till ett gemensamt möte den 15 april. Myndigheter som deltar ärRikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket,Tullverket, Kriminalvården, Kustbevakningen samt Kronofogdemyndigheten. Bakgrunden till detta initiativ är det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått att mobilisera mot grov organiserad brottslighet. Resultatet av mötet kommer att delges media på en pressträff.

Två personer har delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. De tros ha ingått i ett internationellt nätverk.

Polisen har den 2 april, efter beslut av åklagare, gjort husrannsakningar i två lägenheter i Skövde i anledning av misstanke om olovlig fildelning. Två personer har samtidigt anhållits och delgetts misstanke om brott mot upphovsrättslagen. Personerna tros ha ingått i större virtuella nätverk med internationell anknytning, som haft som syfte att olovligen sprida upphovsrättsskyddade filmer på Internet. Tillslag har skett samtidigt i flera länder och utredningen är en del i en gemensam insats i Sverige, USA, Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Spanien.

– Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå.

- Det blev mer att göra för rättsväsendet under 2008 men de brottsutredande myndigheterna tycks ha ökat produktionen och klarade upp fler brott än tidigare, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå. Den slutliga brottsstatistiken för 2008 har offentliggjorts av Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiken innehåller uppgifter om det slutliga antalet anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer för 2008.

Två personer har frikänts från brott mot lagen om transport av farligt gods eftersom de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelsersom betyder att föreskrifter som meddelats med stöd av den tidigare lagstiftningen, skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens mening har varit att myndighetsföreskrifterna skulle tillåta att straff döms ut även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan gäller om det skulle strida mot lagen att använda straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen. Riksåklagarenöverklagade hovrättens dom. Högsta domstolen beslutade den 27 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

En ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika" har tagits fram.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har tagit fram en ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika". I promemorian ges rekommendationer för farlighetsbedömningar för olika sorters ny narkotika, t.ex. bromodragonfly och tramadol. Rekommendationer ges också för straffvärdebedömningar utifrån ett rent mängdresonemang. Promemorian ska vara ett stöd för åklagare när det gäller bedömningar av narkotikapreparatens farlighet. Rekommendationerna för straffvärdebedömningen har många åklagare efterlyst. Med dessa rekommendationer ökar förutsättningarna för enhetlighet.

Den tilltalade har i berusat tillstånd slagit en tom champagneflaska i huvudet på målsäganden. Misshandeln har varit oprovocerad.

Den tilltalade hävdar att han inte minns något och att han i vart fall inte har haft uppsåt att misshandla målsäganden. I svarsskrivelsen behandlar Riksåklagaren frågan om uppsåt vid rus och hur man ska hantera situationer där den tilltalade hävdar att hans avsikt varit att misshandla en annan person än den han träffat med slaget, samt hur misshandelsbrott som genomförs med denna typ av tillhygge bör rubriceras. Högsta domstolen beslutade den 24 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att värdegränsen mellan snatteri och stöld vid butiksstöld (f.n. 800 kr) inte ska höjas.

Men RÅanser att tiden är mogen för Högsta domstolenatt på nytt pröva frågan och tillstyrker därför prövningstillstånd.

Hovrätten dömde en 15-åring för rån till ungdomsvård i förening med ungdomstjänst 130 timmar. Målet överklagades till Högsta domstolen som nu har avgjort målet.

I domen uttalar sig HD dels om i vilka situationer ungdomsvård ska förenas med ungdomstjänst, dels om hur antalet timmar ungdomstjänst ska bestämmas när påföljden utgör en tilläggspåföljd.

Klockan 11.00 torsdagen den 19 mars 2009 kommer Gällivare tingsrätt att meddela dom i det så kallade Carolin-målet.

Åklagarna kommer att finnas tillgängliga vid domstolen för en kortare kommentar i direkt anslutning till domsgivningen. För en utförligare kommentar kommer vi att finnas tillgängliga fredagen den 20 mars kl 11.00 i receptionen på polishuset i Gällivare.

Rwanda har begärt att Sverige ska utlämna en person som är anklagad för delaktighet i folkmordet 1994.

Riksåklagaren, som har utrett ärendet,har i ett yttrande till Högsta domstolen förklarat att det enligt riksåklagarens bedömning inte finns något hinder mot en utlämning.

Åklagarna prioriterar under de närmaste veckorna utredningsarbetet och kommenterar därför ärendet först när förundersökningen är avslutad.

Åklagarna i målet med den dråpmisstänkta läkaren kommer under de närmaste veckorna att arbeta med förundersökningen. Ärendet är högprioriterat och kommer att bedrivas så snabbt som möjligt. De kommer inte under tiden att kommentera ärendet i media. De kan heller inte prioritera att delta i debatter i frågor om förundersökning i allmänhet eller andra frågor av allmän natur. Det går i dagsläget inte att säga när förundersökningen kan tänkas vara avslutad, men information kommer att lämnas när så sker.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt har beslutat att häva häktningen av den läkare som misstänks för dråp. Skälet är att ett vittne nu hörts, och det därför inte längre finns någon grund för häktning.

I sitt häktningsbeslut den 6 mars konstaterar Solna tingsrätt att skälet till häktning var att det då fanns ett vittne som ännu inte var hört, och att det därför fanns en viss risk för kollusionsfara, dvs. en risk att läkaren skulle kunna försvåra utredningen. - Vittnet är nu hört och det finns därmed inte längre någon grund för häktning. Jag har därför hävt häktningsbeslutet. Misstankarna mot läkaren kvarstår dock, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt kan för närvarande inte ge några ytterligare kommentarer om ärendet.

Rånet bör bedömas som grovt rån.

Två 17-åringar har med skarpladdad revolver rånat ensamma personer. Hovrätten har bedömt gärningarna som rån. RÅ anser att de ska rubriceras som grovt rån.

Den tilltalade har dömts för bl.a. våldtäkt mot barn.

Den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter som harlagts fram sombevisgenom uppspelning av det videoinspelade polisförhöret.

I ärendet med den läkare som häktats misstänkt för dråp har kammaråklagare Elisabeth Brandt oavsiktligt lämnat en felaktig faktauppgift om själva anmälan av händelsen.

I samband med en annan utredning så framkom uppgifter som föranledde den aktuella anmälan. Det är alltså inte korrekt att anmälan kommit via en rättsläkare.- Jag beklagar faktafelet, som beror på ett missförstånd, säger Elisabeth Brandt.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott – överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 – mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott - överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 - mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna. Överträdelserna har skett inom ramen för FN:s så kallade Olja mot mat-program. Bakgrund Olja mot mat-programmet var ett program som inrättades av FN 1996 och som tillät Irak att sälja olja på världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra förnödenheter. Syftet med programmet var att minska vanliga irakiers lidande under de FN-sanktioner som infördes efter invasionen av Kuwait 1990. Programmet avslutades i november 2003.

För att klara nuvarande verksamhet samt kommande krav och ärendeökningar yrkar Åklagarmyndigheten en anslagsökning på 356 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Det framgår av myndighetens budgetunderlag för åren 2010-2012, som lämnats till regeringen i dag.

Av de 356 miljonerna yrkas 173 miljoner för 2010, varav 60 miljoner för att nå balans mellan nuvarande uppgifter och resurser. Åklagarna har under en längre tid fått allt fler arbetsuppgifter, utan att ytterligare resurser tillförts. Ärendeinflödet har också ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har inflödet av brottsmisstankar till åklagare ökat med cirka 16 procent, och arbetsbelastningen har under en längre tid varit mycket hög med arbetsmiljörisker som följd. För 2010 yrkas också 42 miljoner kronor för att klara kommande ärendeökningar. Enligt rättsväsendets gemensamma beräkningar blir ökningen mellan 2007 och 2012 cirka 30 procent. Till stor del beror det på att poliserna blir allt fler, och därmed upptäcker fler brott. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten är ett område där det nu sker en nationell mobilisering med gemensamma prioriteringar och mål för samtliga samverkande myndigheter. Åklagarmyndigheten yrkar därför medel för att kunna bidra i den satsningen. Vidare behövs resurser för bland annat satsningar mot ungdomsbrott, ekobrott samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.

I Brås årliga undersökning om bland annat förtroendet för rättsväsendet framgår att allmänhetens förtroende för åklagare har ökat väsentligt sedan föregående år.

Sedan 2006 genomför Brå årligen den så kallade Nationella trygghetsundersökningen (NTU) om: • Utsatthet för brott• Trygghet• Förtroende för rättsväsendet• Brottsoffers kontakter med rättsväsendet Förtroende för rättsväsendet och åklagare Generellt är förtroendet för polisen högst, därefter kommer åklagare och domstolar och slutligen kriminalvården. Sedan förra undersökningen har förtroendet för åklagare, domstolar och kriminalvård ökat betydligt - för åklagare och domstolar med 5 procentenheter. Polisen låg kvar på samma höga nivå som föregående år.

En man har dömts för mycket omfattande utpressningsbrottslighet samt utvisats. Han har vistats i Sverige sedan 1981 och har fyra barn här, varav ett är 11 år.

Mannen har permanent uppehållstillstånd sedan 1985. Hovrätten dömde honom till fängelse i fyra år och sex månader och beslutade att han ska utvisas med förbud att återvända hit (dvs. ingen tidsbegränsning). Riksåklagaren har motsatt sig ändring och ansett att det inte finns skäl för prövningstillstånd. HD-beslut 2009-02-24 HD meddelar prövningstillstånd i utvisningsfrågan samt förklarar frågan om att meddela prövningstillståndi påföljdsfrågan vilande.

År 2008 präglades av hög arbetsbelastning, men också av goda resultat. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2008 som nu har lämnats till regeringen

Under år 2008 förbättrades Åklagarmyndighetens resultat på flera punkter, trots att arbetsbelastningen var mycket hög och antalet anställda minskade. •Cirka 6 500 fler personer som begått brott lagfördes jämfört med året innan. •Inflödet av brottsmisstankar ökade med 7 procent jämfört med 2007. •Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 9 procent, eller 48 000 brottsmisstankar. •Under 2008 avslutades 559 brottsmisstankar per årsarbetande åklagare, att jämföra med 505 stycken år 2007. Ökningen under 2008 är drygt 10 procent. •Den genomsnittliga tiden från att ett ärende kommer in till dess att åklagare fattat beslut minskade under året med 2 dagar till 34 dagar. Målet är 30 dagar. På grund av det ansträngda resursläget innebar 2008 bland annat utebliven vidareutbildning, en restriktiv hållning till lokal samverkan med andra myndigheter och inte minst en stor uppoffring av personalen. Förändringar för en effektivare brottsbekämpning Under året fattades också en rad organisationsbeslut som syftar till större effektivitet i brottsbekämpningen. Förändringarna har trätt i kraft 2009 och innebär bland annat: •En ny nationell åklagarkammare, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, inrättas. •De åklagare som handlägger ekobrott utanför storstadsområdena koncentreras till sex orter i landet nämligen Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. •En särskild befattning som överåklagare inrättas för att förstärka och hålla samman arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Miljöåklagare Christer B. Jarlås har beslutat att lägga ner förundersökningen om oljeutsläppet i Sundsvall i mars 2008. Skälet är att det inte går att binda någon till brottet.

Det utredda brottet är brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg alternativt miljöbrott. Trots omfattande utredningsåtgärder med tekniska undersökningar, dykningar, undersökningar i andra länder och provtagningar från tre fartyg och i tre olika bergrum har ingen lyckats bindas till oljeutsläppet som upptäcktes i hamnen. Utredningen har inte kunnat visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. För att någon ska kunna lagföras krävs att det går att visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. Det krävs antingen vittnesbevisning eller teknisk bevisning, och helst båda. Här finns inga vittnen, inga erkännanden och ingen matchning mellan tagna prover och oljan i vattnet. Det utredningen visar är att den olja som påträffades i hamnen nyligen hade släppts ut när den upptäcktes. Det var ett "färskt" oljeutsläpp. Utredningen visar också att den olja som påträffades är av en typ som används av fartyg och i vissa fall som eldningsolja på land. Det är en olja som representerar ett ekonomiskt värde och inget som någon normalt har intresse av att göra sig av med. Därför kan man efter den gjorda utredningen anta att oljan hamnat i vattnet som en följd av en olyckshändelse eller ett felaktigt handhavande och inte som en medveten åtgärd. - Det här har varit en omfattande brottsutredning där Kustbevakningen och polisen arbetat brett. Det är en typ av utredning där det normalt inte borde vara svårt att komma åt utsläpparen. Utsläppet är färskt när det påträffas. Kretsen av misstänkta är ganska liten. Utredarna kan ta många prover. Ändå har vi nästan ett år efter händelsen inget entydigt svar på varifrån oljan kommer, säger Christer B. Jarlås. - Utredningen läggs nu ner då inga utredningsåtgärder återstår. Om nya omständigheter framkommer kan den öppnas igen. För helt klart finns det personer som vet varifrån den här oljan kommer. Kort historik 2008-03-19 kom vaga ingångslarm till kustbevakningen om att någon form av olja påträffats i Tunadalshamnen i Sundsvall kommun. Räddningstjänsten kontaktades och de rapporterade att inget anmärkningsvärt påträffats eller kunde iakttas. 2008-03-20 upptäcktes den verkliga omfattningen av oljeutsläppet vid 06-tiden på morgonen. Kustbevakningen kontaktades 06.20 och förundersökning om brott inleddes vid 08.30-tiden. 2008-03-20 hölls ett flertal förhör och det togs sju prover ombord på det fartyg runt vilket oljan påträffades. Det fartyget var rent och fint ombord och inga yttre tecken fanns att olja skulle komma från det fartyget. Samma fartyg har det senare tagits ytterligare prover från och det har också undersökts i samband med en vistelse på varv i Polen. Från ytterligare ett fartyg som fanns i området har sex olika prover tagit.När det sedan stod klart att ännu ett fartyg vistats i området under aktuell tid och hunnit avgå innan utsläppet upptäcktes har prover även från det fartyget hämtats in och analyserats. Totalt har ett tjugotal prover från fartyg analyserats och inget av proven stämmer överens med den olja som var i vattnet. 2008-03-24I hamnen mynnar även ledningar från bergrumsförvaring av olja. Därför har ett flertal prover tagits i aktuella bergrum. Ingen olja har lossats till bergrummet sedan 2006. Senare har även ett ytterligare bergrum med olja upptäckts och undersökts.Det har även undersökts om någon olyckshändelse med så här stor mängd olja inträffat på land vid ställen som kan ha förbindelse med hamnen. Men inte heller det har givit något resultat.

Måndag 23 februari väcks åtal i Carolin Stenvall-fallet. Direkt efter att stämningsansökan har lämnats in håller polisen och kammaråklagarna en gemensam presskonferens.

Tid: 11.00 måndag 23 februariPlats: Polisstationen GällivareFörundersökningsprotokoll och stämningsansökan kommer att finnas tillgängliga i samband med presskonferensen.

Riksåklagaren har beslutat att frågan om åklagare ska agera för resning för Thomas Quick ska handläggas av Riksenheten för polismål. Någon förundersökning om grovt tjänstefel eller annat brott inleds inte.

I en polisanmälan har två personer begärt att Åklagarmyndigheten ska granska förundersökningarna och domarna mot Thomas Quick för att ta ställning till om det finns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren har beslutat överlämna ärendet till Riksenheten för polismål, eftersom den enheten normalt handlägger ärenden där polis och åklagare ifrågasätts. Anmälarna gör också gällande att bland andra överåklagare Christer van der Kwast gjort sig skyldiga till främst grovt tjänstefel. Som grund åberopas bland annat den rättsutredning som lämnades till Justitiekanslern (JK) år 2006 samt de TV-program som sändes i december 2008. Ingen förundersökning om tjänstefel I sitt beslut konstaterar riksåklagaren för det första att bland annat eventuella tjänstefelsbrott som begåtts före 1999 är preskriberade. Eventuella brott som begåtts därefter är inte preskriberade endast om de är att bedöma som grovt tjänstefel eller mened. Riksåklagaren konstaterar vidare att JK tidigare har prövat frågan om något fel har begåtts i samband med utredningarna och kommit fram till att så inte är fallet. JK beslutade år 2006 att inte inleda någon förundersökning. Eftersom anmälan i princip helt överensstämmer med den anmälan som JK redan har prövat, beslutar riksåklagaren att inte på nytt pröva frågan om förundersökning ska inledas. Någon särskild tillsyn är heller inte aktuell i det här ärendet, konstaterar riksåklagaren.

Ambitionen är att fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari. Detta kommer att meddelas i ett presssmeddelande. Information om den kommande rättegången finns på Domstolsverkets webbplats.

Den för mordet på Carolin Stenvall häktade mannen har under tisdagen den 10 februari hörts ånyo i ärendet och då delgetts innehållet i den rättsmedicinska obduktionsrapporten. Vad som framkommit under förhöret är inget som förundersökningsledarna i nuläget har för avsikt att lämna någon information om. Fortsättningsvis kan nämnas att vi har ambitionen att kunna fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari 2009. Information om kommande rättegång har gått ut via Domstolverkets webbplats. Fram till dess ber vi ånyo om arbetsro. Vi har, och kommer heller inte att ha, någon ytterligare information att lämna beträffande ärendet i sak. När beslut i åtalsfrågan fattats kommer information att gå ut i form av ett pressmeddelande.

Regeringen har i dag utsett fyra nya överåklagare vid riksåklagarens kansli. De nya befattningarna är en del av den organisationsförändring som träder i kraft den 1 mars. Förändringen innebär en förstärkning av arbetet mot grov organiserad brottslighet och en förstärkning av den interna styrningen.

Kerstin Skarp (i dag chefsåklagare i Stockholm City), Eva Lundström (chefsåklagare i Uppsala) och Mats Åhlund (överåklagare på Ekobrottsmyndigheten) blir överåklagare med ett geografiskt samordningsansvar för ett antal åklagarkammare vardera. Syftet med detta är att skapa bättre styrning och kontroll av den operativa verksamheten.Björn Blomqvist (i dag vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption) får ett funktionsansvar för Åklagarmyndighetens arbete med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig arbetsuppgift blir att samordna myndighetens arbete mot de totalt nio aktionsgrupper som nu inrättas inom Polisen.- Utnämningen av en särskild överåklagare innebär en ytterligare förstärkning av vårt arbete mot den grova organiserade brottsligheten, vilket är en viktig framtidsfråga, säger riksåklagare Anders Perklev. Vice riksåklagare Guntra Åhlund trappar nedRegeringen har även beslutat att utse överåklagare Agneta Blidberg som tillförordnad vice riksåklagare från den 1 april, till dess att ny vice riksåklagare utses. Skälet till detta är att nuvarande vice riksåklagaren, Guntra Åhlund, begärt att bli entledigad som vice riksåklagare. Hon kommer dock att arbeta kvar i myndigheten.- Jag har en önskan om att trappa ner i yrkeslivet och att arbeta deltid, vilket inte går att förena med arbetet som vice riksåklagare och därför begärde jag att bli entledigad. Jag ser mycket fram emot den nya fasen i mitt liv, säger Guntra Åhlund.

När Christer van der Kwast går i pension den 1 juli 2009 blir Gunnar Stetler chef för Riksenheten mot korruption.

De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Som chef förutvecklingscentrumhar jag fått möjlighet att driva metodutvecklingen i bland annat förverkandefrågor. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet, som kommer att vara värdefull. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till jobbet, säger riksåklagare Anders Perklev.

Frågan i målet gäller om domstolen fullgjort sin utredningsskyldighet när det gäller frågan om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.

Den ordlista som finns på Åklagarmyndighetens webbplats har uppdaterats.

Nya ord har tillkommit, andra har strukits då de blivit inaktuella och ett antal redaktionella ändringar har gjorts.

För åren 2010-2012 behöver Åklagarmyndigheten en reell förstärkning med 377 miljoner kronor. Regeringens anslagstillskott gör att år 2009 innebär möjligheter att rekrytera till samma antal anställda som vid årsskiftet 2007/2008.

Åklagarmyndigheten lämnade den 19 januari en ekonomisk prognos till regeringen för åren 2009-2012. Där konstateras att det behövs en reell förstärkning med 377 miljoner kronor för åren 2010-2012 för att klara de nuvarande arbetsuppgifterna och för att möta en beräknad ökning av antalet ärenden på cirka 15 procent. Av de 377 miljonerna beräknas behovet för år 2010 vara 170 miljoner kronor. - Den ökande arbetsmängden för åklagarna beror till största delen på att antalet poliser ökar, säger planeringsdirektör Bertil Metzger. I beräkningen av resursbehovet ingår också medel för att förstärka handläggningen av ungdomsbrott och mäns våld mot kvinnor samt att fortsätta satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. - När vi räknat fram behovet har vi också tagit hänsyn till de rationaliseringar som vi kommer att kunna göra genom bland annat bättre IT-stöd och effektivare handläggning av vardagsbrotten, säger Bertil Metzger. Budget i balans år 2009 Åklagarmyndighetens besvärliga ekonomiska situation under våren 2008 har kunnat vändas till en budget i balans för 2009. Detta har skett genom tillfälliga besparingar och anslagstillskott på 59 miljoner kronor för 2008 och ytterligare 21 för 2009. För 2009 kommer antalet anställda att återställas till samma nivå som vid inledningen av 2008. - Det är nödvändigt med stora anslagstillskott de närmaste åren för att kunna bibehålla en bra kvalitet i verksamheten och minska den alltför höga arbetsbelastningen för medarbetarna, säger Bertil Metzger. Åklagarmyndighetens fullständiga budgetunderlag för 2010-2012 kommer att lämnas till regeringen under februari.

Kammaråklagare Malin Palmgren vid Riksenheten mot korruption anslutningsöverklagar Stockholms tingsrätts dom mot journalisten Trond Sefastsson.

I sitt överklagande yrkar åklagaren att huvudåtalspunkten bedöms som grovt mutbrott och att straffet skärps. Vidare yrkar hon att Sefastsson även döms för mutbrott i den del av åtalet som tingsrätten ogillade.

Brott kan inte styrkas. Därför läggs förundersökningen ned.

Förundersökningen avseende misstanke om brott i samband med den uppmärksammade händelsen vid Forsmarks kärnkraftverk den 25 juli 2006 har i dag den 19 december lagts ner. Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av beslutet i högerspalten. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet. Förundersökningen angående misstanke om brott genom att driften vid Forsmark 1 under tiden mars-april 2006 kan ha skett i strid mot gällande drifttillstånd pågår fortfarande. Närmare beslut avseende denna förundersökning förväntas kunna fattas under första halvan av år 2008.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för bekämpningen av eko- respektive miljö- och arbetsmiljöbrott inom Åklagarmyndigheten.

Gemensamt för både ekobrottsbekämpningen och miljö-/arbetsmiljöbrottsbekämpningen är att verksamheten koncentreras till färre orter i landet än i dag. Det främsta skälet till detta är att en koncentration av specialistkompetenser innebär större möjligheter till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de enskilda specialisterna. Med fler åklagare på samma ort minskar också sårbarheten, vid exempelvis sjukdom eller annan frånvaro. All personal som berörs kommer att få framföra önskemål om man vill övergå till befattningarna på de nya stationeringsorterna eller ej. Möjlighet att arbeta på distans kommer att övervägas. För miljöorganisationen innebär beslutet att lika stora resurser satsas i framtiden som i dag. På ekobrottsområdet innebär beslutet en utökning av antalet åklagare.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen i det så kallade Rödebymålet till Högsta domstolen. Anledningen är främst att det inte finns prejudikatskäl i de delar som gäller den tilltalades psykiska tillstånd och hovrättens val av påföljd.

Mannen friades av tingsrätten. Han dömdes av hovrätten för dråp och grov misshandel, men gick fri från påföljd. En central fråga i målet har varit den tilltalades psykiska tillstånd. Hovrätten bedömde att han begått brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Enligt de bestämmelser i brottsbalken som gällde när händelserna i Rödeby ägde rum så får den som begår brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning aldrig dömas till fängelse. Hovrätten ansåg inte att det fanns förutsättningar att överlämna mannen till rättspsykiatrisk vård och bedömde inte heller att någon annan påföljd, såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn, var lämplig. I sin praxis har Högsta domstolen genom åren utvecklat riktlinjer för hur domstolar ska bedöma brott som begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och vilka förutsättningarna då är för att överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Riksåklagaren hänvisar i sitt beslut till att lagstiftningen på området nu har ändrats och konstaterar att omständigheterna i målet är sådana att det inte heller lämpar sig för en prövning av de övriga rättsfrågor som aktualiseras i målet. - Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat. Jag bedömer inte att det är motiverat att överklaga detta mål till HD för att skapa vägledning för framtida fall, säger riksåklagare Anders Perklev.

Ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, har obehörigen trängt sig in i ett antal företagsbyggnader. Hovrätten bedömde brotten som grova. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd närdet gäller frågan om hur brotten ska rubriceras.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för utvecklingsverksamheten inom Åklagarmyndigheten.

Beslutet innebär att utvecklingscentrum kommer att finnas kvar på dagens tre orter - Stockholm, Göteborg och Malmö - med samma ansvarsområden och omfattning av verksamheten som i dag. Utvecklingscentrumens arbete ska dock samordnas mer än tidigare, genom att de tre cheferna bildar ett råd för samordnings- och prioriteringsfrågor.

Enligt uppgift från Hannes Råstam, SvT, Uppdrag granskning, har Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) tagit tillbaka sina erkännanden vad avser de gärningar (mord) för vilka han dömts.

Mot bakgrund av det särskilda ansvar som allmänt sett kan anses krävas av åklagarsidan för att undvika rättsfel, återupptogs förundersökningarna av Christer van der Kwast den 17 november 2008. Avsikten var att genom förhör med Bergwall klargöra Bergwalls eventuellt nya inställning i skuldfrågan. Det har därefter kommit information om att advokat Thomas Olsson företräder Bergwall. Advokat Olsson har lämnat besked om att uppgifterna om Bergwalls nya inställning är riktiga. Med anledning av vad advokat Olsson meddelat finns inte längre anledning för åklagarsidan att vidta någon åtgärd. Förundersökningarna har därför lagts ned i dag.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare.

Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och fått svåra kroppskador med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Frågan i målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne har haft svårt att besinna sig (nödvärnsexcess). Tingsrätten och hovrätten ansåg att våldsutövningen har varit uppenbart oförsvarlig och att omständigheterna inte var sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig. Den angripne har dömts för grov misshandel till fängelse ett år. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men motsätter sig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Detta eftersom det finns goda skäl som talar för att Högsta domstolen genom att pröva överklagandet skulle få möjlighet att närmare precisera och vidareutveckla bestämmelsen om nödvärnsexcess. Högsta domstolen har den 10 november 2008 meddelat prövningstillstånd i målet.

Under pågående huvudförhandling i ett mål angående våldtäkt upptäckte ett hovrättsråd att hon var bekant med en av målsägandens vårdnadshavare.

Hovrättsrådet förklarade sig jävig. Med tillämpning av 2 kap. 4 § 2 st. RB ansåg hovrätten sig ändå domför och fortsatte huvudförhandlingen med fyra ledamöter. Frågan i målet är om hovrättsrådet fått förhinder sedan huvudförhandlingen påbörjats, vilket är en förutsättning för tillämpning av den aktuella bestämmelsen. HD har nu meddelat prövningstillstånd när det gäller frågan om hovrättens domförhet.

Torsdagen den 6 november 2008 kl 09.00 hålls presskonferens i Polishuset i Gällivare beträffande det sk Carolinfallet.

En man i 20-årsåldern sitter sedan söndagsmorgonen 2 november 2008 anhållen i Gällivare såsom skäligen misstänkt för dråp på en yngre kvinna inom Gällivare kommun.

Polisens tekniker undersöker platsen för händelsen och rättsmedicinsk undersökning av den avlidna kommer att äga rum. Förundersökningsledare i ärendet är kammaråklagare Magnus Nilsson.

Den häktade mannen ska höras om det preliminära resultatet av den rättsmedicinska undersökningen. Efter förhören tar åklagarna ställning till vilken information som kan lämnas.

Vi har i dag mottagit ett preliminärt utlåtande och muntlig föredragning från rättsläkare i Umeå beträffande den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvall. I nuläget har vi ingen information att lämna angående innehållet i detta. En av anledningarna till detta är att den häktade mannen ska höras mot resultatet av undersökningen innan vi tar ställning till om och i så fall vad vi kan lämna för information. Förnyade förhör kommer äga rum under v 45.

Den rättsmedicinska undersökningen har inletts, men något utlåtande finns ännu inte.

Under tisdagen genomförs den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvalls kropp. Vi kommer inte kunna lämna någon information eller kommentarer i övrigt under dagen. När ett preliminärt utlåtande från rättsmedicin är att vänta vet vi inte i dagsläget. Vi återkommer med besked i frågan vid en senare tidpunkt.

Två personer har frikänts från brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods på den grund att de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelser med innebörden att föreskrifter som utfärdats med stöd av den tidigare lagstiftningen skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens avsikt har varit att myndighetsföreskrifterna skulle vara straffsanktionerade även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan i målet gäller om det uppenbart skulle strida mot lag att tillämpa straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen.

Vallning och rekonstruktion har ägt rum och kriminalteknisk undersökning pågår. Ytterligare information kan lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är färdig.

I utredningenom mordet på Carolin Stenvall har, idag fredagen den 24 oktober 2008, på begäran av den häktade mannen vallning och rekonstruktion ägt rum på olika platser av intresse i ärendet; på rastplatsen vid Stenbron, den sk 58:an samt ett område norr om Gyljen inom Överkalix kommun där den häktade mannen sagt sig ha placerat Carolin Stenvalls kropp och där hon enligt honom har legat en tid.Den senast nämnda platsen undersöks nu av kriminaltekniker varför vi inte går ut med någon information av eventuella fynd innan undersökningen avslutats och analys föreligger.Rättsmedicinsk obduktion av Carolin Stenvalls kropp kommer att äga rum i Umeå på tisdag den 28 oktober.Innan vi erhåller ett preliminärt resultat av den rättsmedicinska undersökningen kommer vi inte att ha ytterligare upplysningar att lämna i ärendet.

I somras fattades ett inriktningsbeslut om ekobrottsbekämpningen i myndigheten, som innebär en koncentration av antalet stationeringsorter.

Den 23 oktober 2008 beslutades att ekobrottsbekämpningen inom Åklagarmyndigheten från den 1 januari 2009 stegvis ska koncentreras till sex orter: Umeå, Sundsvall, Örebro, Uppsala, Linköping och Växjö.En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på:• Geografiska upptagningsområden för respektive stationeringsort.• Behovet av ekoåklagare och administrativt stöd på respektive ort.• Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till stationeringsorterna samt hur de ska bemannas.• Vilka ärenden som ekoåklagare ska handlägga, särskilt när det gäller mängdbrottsärenden.Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

RÅ gav in en svarsskrivelse 2007-08-28 angående ofredande m.m.

En person installerade dold kamerautrustning och spelade in ljud- och bildupptagningar av bl.a. intimt umgänge mellan två andra personer, som först i efterhand fick information om inspelningarna. Förfarandet har inte ansetts kunna utgöra ofredande och åtalet har i denna del ogillats.

Den 1 januari 2009 inrättas en nationell åklagarkammare för bekämpning av miljö- och arbetsmiljöbrott.

En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på: Lokalisering av den nya kammaren.Vilka ärenden som ska handläggas på kammaren och vilka som fortsättningsvis ska handläggas på allmänna kammare.Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till den nya kammaren, hur de ska bemannas och var de ska ha sina tjänstgöringsorter.Hur arbetsmiljöansvar och stödresurser ska hanteras om åklagarna samlokaliseras med en allmän kammare. Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

Med anledning av de ändringar i rättegångsbalken som träder i kraft den 1 november har en gemensam promemoria tagits fram av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Syftet med promemorian är att ge en sammanfattning av de lagändringar som avser brottmålen samt att ge konkreta råd och rekommendationerför åklagarnas tillämpning.

Lördagen den 18 oktober håller de rättsvårdande myndigheterna i Flemingsberg öppet hus för allmänheten.

Mellan kl 10.00 och 15.00 visas verksamheten på olika sätt upp för intresserade besökare. Adressen är Björnkullavägen 5A-9 (mitt emot Flemingsbergs pendeltågsstation).

Projektet Snabbspåret, som syftat till snabbare hantering av mängdbrott, har redovisats till regeringen. Styrgruppen menar att handläggningstiden 35 dagar varit alltför snäv. Däremot har förenklad delgivning fungerat väl.

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket har sedan 2007 bedrivit ett projekt för mängdbrottshantering, Snabbspåret, i Stockholm City, Uppsala och Helsingborg. Syftet var att få ned handläggningstiden till 35 dagar från polisanmälan till dess att ett brottmål kan sättas ut till domstolsförhandling. Uppdraget har nu redovisats till regeringen. - Mängdbrottsligheten är ett stort samhällsproblem. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är i hög grad beroende av hur den beivras. En snabbare process är till fördel för den enskilde. En professionell och snabb handläggning av mängdbrott gagnar också övrig brottsbekämpning genom att resurser frigörs. Därför finns det goda skäl för att skapa ett permanent och nationellt snabbspår men med längre tidsfrister, säger överåklagare Peter Hertting, styrgruppens ordförande.

Tisdagen den 14 oktober invigdes ett kunskapscentrum i Göteborg. Vid invigningen undertecknade företrädare för de samverkande myndigheterna en gemensam avsiktsförklaring.

I juni 2008 togs beslut av kommunstyrelsen i Göteborgs Stadatt inrätta ett kunskapscentrum med uppdrag att förebygga och försvåra för gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Det yttersta målet för verksamheten är att värna och stärka demokratin.

I dag tisdag den 7 oktober klockan 13.00 väcks åtal i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker.

Beslutet avser endast butiken i Nacka. Kammaråklagare Solveig Sörlien kommer att finnas tillgänglig för frågor på City åklagarkammare i Stockholm, Kungsbron 21 samt per telefon, 08-762 10 00 (växel) under tiden 13.00-14.45 samma dag. Kommentarer kan inte lämnas förrän klockan 13.00.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda – Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda - Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna. Förändringen innebär att antalet kammare minskas från tre till en och Göteborg nu får landets största åklagarkammare. Särskilt utpekade åklagare kommer att arbeta i team för hantering av ungdomsbrott, relationsvåldsbrott och grov brottslighet. Dessutom införs en organisation för att snabbare kunna hantera det stora antal ärenden som polisen själva utreder och därefter redovisar till åklagare. Syftet med den nya organisationen är bland annat att öka spetskompetensen för hantering av olika måltyper och få så stor enhetlighet som möjligt i brottsbekämpningen. Ett annat viktigt syfte är att effektivisera hanteringen av mängdbrottsligheten och se till att lagföring av vardagsbrottsligheten kan ske snabbare. - Det krävs en organisation som både kan ta hand om brott i nära relationer, ungdomsbrott, mängdbrotten som ökar och de grova brotten, säger Lisbeth Johansson, kammarchefen för Göteborgs åklagarkammare.

RÅ gav in svarsskrivelse i ett mål där den tilltalade överklagat Göta hovrätts beslut att inte lämna ut kopior av bildupptagningar till den tilltalade från vittnesförhör i tingsrätt.

Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten hade den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. HD har nu beslutat att avslå den tilltalades överklagande.

En man har med avsikt att ta livet av sig kört sin personbil mot en mötande personbil på en vägsträcka där hastighetsbegränsningen var 90 km/tim.

Bilarna kolliderade, men förarna klarade sig oskadda. Hovrätten ansåg att den tilltalade handlat med likgiltighetsuppsåt och dömde honom för försök till dråp. RÅ har skrivit en svarsskrivelse till Högsta domstolen där man avstyrker prövningstillstånd i HD.

En lärare och en elevassistent låste in en elev på en toalett och lade där ner honom på golvet, satte sig ovanpå honom och höll fast honom.

Läraren och elevassistenten dömdes för misshandel och olaga frihetsberövande. Frågan i målet gäller om de med tillämpning av någon ansvarsfrihetsgrund ska gå fria från ansvar. Riksåklagaren, som inte anser att målet ska tas upp i Högsta domstolen, har skrivit en svarsskrivelse till HD.

Onsdagen den 24 september arrangeras en pressträff om projektet "Viktigt att vittna" i Farsta.

Projektet är ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten, Polisen, Stödcentrum för unga brottsofferoch Farsta stadsdelsförvaltning. Syftet med samarbetetär att öka ungdomars kunskaper om rättsprocessen och därmed få fler ungdomar att ställa upp som vittnen.

Målet gällde gränserna för polisens användning av våld vid stoppande av mopedister.

Beslutet i åtalsfrågan i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker har skjutits upp.

Nytt preliminärt datum för beslut är tisdag den 7 oktober. I samband med beslutet kommer kammaråklagare Solveig Sörlien att finnas tillgänglig för frågor. Några kommentarer kan inte lämnas innan dess. Mer information lämnas senare.

RÅ anser inte att en man som dömts för grovt dopningsbrott ska få hovrättens dom prövad av HD.

Mannen dömdes av hovrätten till fängelse i tre år för grov smuggling och grovt dopningsbrott, våld mot tjänsteman, försök till våld mot tjänsteman samt hot mot tjänsteman. Mannen yrkade att Högsta domstolen ska döma honom till en icke frihetsberövande påföljd eller, i andra hand, sätta ned fängelsestraffets längd. Rå anser inte att domen ska prövas av HD. Läs Rå:s svarsskrivelse och yttrande från Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm i spalten till höger. Den 4 september meddelade HD att prövningstillstånd ej beviljats.

Det mycket omfattande målet har framför allt gällt organisering av skenäktenskap och tillhandahållande av pass och födelsebevis, som utfärdats av behöriga tjänstemän i Vietnam, men som har getts oriktigt innehåll.

Syftet har varit att med stöd av handlingarna få uppehållstillstånd i Sverige, vilket också skett i flera fall. Halmstad tingsrätt har i sin dom den 26 juni 2008 funnit att förfarandet inte varit straffbart och i allt väsentligt frikänt de tilltalade. Tingsrätten har i en utomordentligt välskriven dom grundligt redovisat skälen för sin bedömning. Åklagarna, Thomas Wennerstrand och Kerstin Eriksson, överklagade domen. Därefter har de ytterligare analyserat domstolens rättsliga bedömning. Åklagarna har vid sin beredning av ärendet haft kontakter med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, vice överåklagaren Ewa Nyhult, och Riksåklagarens kansli, byråchefen Stefan Johansson. Åklagarna har kommit till den slutsatsen att tingsrättens rättsliga bedömning är riktig och att det således inte finns några skäl som talar för att hovrätten skulle göra annan bedömning. Åklagarna återkallar därför samtliga överklaganden. Utvecklingscentrum Stockholm ansvarar bl.a. för rättslig tillsyn, metodutveckling samt analys och uppföljning av människosmugglingsbrotten. Det har upplysts att Utvecklingscentrum Stockholm skall kartlägga och analysera omfattningen av sådana frågor som prövats i målet och om det kan finnas skäl att vidta åtgärder. I det ingår bl.a. att analysera om det finns otydligheter eller brister i lagstiftningen samt metodfrågor.

RÅ har gett in svarsskrivelse i ett mål där HD meddelat prövningstillstånd beträffande ett beslut av Göta hovrätt att inte lämna ut kopior av bildupptagningar från vittnesförhör i tingsrätt till den tilltalade.

Den 1 november 2008 träder en rad ändringar i rättegångsbalken i kraft. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition 2004/05:131, "En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol". Reformen innebär att modern teknik ska användas mer, bl.a.ska förhör spelas in på video och hovrätten ska i större utsträckning grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. De nya reglerna innebär bl.a. att en berättelsei tingsrättem normalt ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Om målet sedan överklagas till hovrätten ska inspelningarna som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen. För att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet har vissa delar av den nya lagstiftningen sedan den 1 december 2007 kunnat användas av Göta hovrätt och ett antal tingsrätter under den hovrätten. RÅ har lämnat in en svarsskrivelse i ett mål där Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd angående ett beslut av Göta hovrättattintelämna ut kopior av bildupptagningar från ett vittnesförhör i tingsrätten. Det var den tilltalade (åtalade) i målet som ville få ut kopiorna av vittnesförhöret. Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten har den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. RÅ bestrider ändring av hovrättens beslut. I svarsskrivelsen behandlas bl.a. relationen mellan tilltalads rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken och sekretesslagens regler samt hur rätten till partsinsyn ska förverkligas.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets fjärde utgiftsprognos till regeringen.

En person är sedan i går anhållen för folkmord. Mannen är internationellt efterlyst av Rwanda och anhållen i avvaktan på en prövning om han ska utlämnas till Rwanda.

Kammaråklagare Lars Hedvall på Internationella Åklagarkammaren i Stockholm: - Anhållningsbeslutet är det första steget i utlämningsförfarandet. Jag kommer inom kort att begära att tingsrätten prövar anhållningsbeslutet. Ärendet kommer därefter att överlämnas till Justitiedepartementet. - Om Rwanda begär att mannen ska utlämnas fortsätter utredningen här i Sverige med en prövning av skälen för och emot en utlämning. - Några ytterligare kommentarer kan jag för närvarande inte lämna.

Åklagaren väckte i dag åtal mot TV4-journalisten Trond Sefastsson.

Sefastsson åtalas för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott. Stämningsansökan är inlämnad vid Stockholms tingsrätt. Rättegången beräknas börja i mitten av september.

Överklagande till HD om påföljd för våldtäkt mot barn - tillräckliga skäl för kontraktsvård i stället för fängelse?

I en kartläggning som Åklagarmyndigheten gjort av användningen av besöksförbud har det bland annat framkommit att det finns en del skillnader i tillämpningen av lagen mellan olika åklagarkammare och att lagen innehåller vissa tillämpningsproblem för åklagarna. Besöksförbud syftar framför allt till att förebygga hotfulla och farliga situationer. Besöksförbudet ska också göra det möjligt för polisen att omedelbart ingripa i en situation som upplevs som hotande eller skrämmande för den som förbudet är avsett att skydda.

Tillämpning och praxis Endast 44 av de 369 granskade ansökningarna om besöksförbud gjordes utan att det fanns en bakomliggande anmälan om brott. Majoriteten av ansökningarna har gjorts antingen i samband med polisanmälan om brott eller under pågående förundersökning. Syftet att förebygga hotfulla och farliga situationer har i de granskade ärendena alltså begränsats till situationer där den person som ansökan om besöksförbudet riktar sig mot redan är lagförd eller anmäld för brott. Något annat riskbedömningsunderlag har i stort sett inte förekommit. - Förarbetena till lagen ger i vissa delar intryck av att lagen ska användas till att förebygga brott. Samtidigt begränsas utrymmet för åklagarna att besluta om besöksförbud utan att det finns en brottsmisstanke att förhålla sig till genom andra uttalanden i förarbetarna. Dessutom saknas vägledning från domstolarna. Därför kan det vara svårt för åklagarna att fatta offensiva beslut, säger kammaråklagare Eva Bloch som ansvarat för granskningen. Det har också framkommit att vissa åklagare ser ett motsatsförhållande mellan besöksförbud och frihetsberövande. Det är dock inte ett korrekt synsätt. Besöksförbudsfrågan ska istället avgöras självständigt. - Ett besöksförbud fyller ett annat syfte och är inte tänkt att komplettera eller ersätta ett frihetsberövande, säger Eva Bloch. Överträdelser av besöksförbudet Bestämmelserna om överträdelse av besöksförbud är konstruerade som ett brott mot själva förbudet, och betraktas alltså inte i första hand som ett angrepp mot den skyddade personen. Eftersom straffvärdet för överträdelser ofta endast är böter saknas i många fall förutsättningar för anhållande och häktning. - Det är ett praktiskt problem att straffvärdet för överträdelser av ett besöksförbud inte alltid gör det möjligt för åklagarna att agera med tvångsmedel mot en överträdelse. Det är viktigt att både den som meddelats ett besöksförbud och den skyddade personen uppfattar att besöksförbudet har en reell innebörd, säger Eva Bloch. Genom granskningen har det inte gått att utläsa någon övergripande strategi för hur åklagarkamrarna hanterar anmälningar om överträdelse. Benägenheten att använda tvångsmedel mot överträdelser har exempelvis skiftat mellan enskilda åklagare. Fakta om kartläggningen Kartläggningen har gjorts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Syftet har varit att undersöka om tillämpningen av lagen är i linje med lagens syfte samt att identifiera eventuella skillnader i åklagarnas handläggning. Granskningen kommer att utmynna i rekommendationer för hur åklagare bör hantera besöksförbudsärenden. Sex åklagarkammare har ingått i projektet: Södertörns och City åklagarkammare i Stockholm samt åklagarkamrarna i Linköping, Helsingborg, Uppsala och Jönköping. De ärenden som ingår i kartläggningen har granskats vid besök på åklagarkamrarna under februari-april 2008. Av de 369 ärenden avseende besöksförbud som ingått i granskningen har 110 ärenden avsett beviljade besöksförbud, 256 ej beviljade besöksförbud och tre har varit ärenden som skrivits av eftersom ansökan har återkallats. Dessutom har 79 ärenden avseende överträdelse av besöksförbud granskats.

Den 1 juli inrättar Åklagarmyndigheten en extra arbetsstyrka. Syftet är att få bukt med de problem som under våren funnits i framförallt Stockholm.

Extrastyrkan kommer att bestå av ungefär 15 personer. En av arbetsuppgifterna blir att fullgöra åklagaruppgiften i höstens extra domstolsförhandlingar, där Stockholms tingsrätt som en av flera domstolar har fått medel för att under 2008 komma tillrätta med de stora domstolsbalanserna. Den andra uppgiften blir att fatta beslut i de ärenden som de ordinarie åklagarna inte hunnit med.

Antalet personer som får ersättning för att de suttit anhållna eller häktade har ökat, enligt nya uppgifter. Det går dock inte att dra slutsatsen att de varit frihetsberövade på felaktiga grunder.

Svensk lag är utformad så att det krävs starkare bevisning för att bli åtalad och dömd än för att bli häktad. För att häktning ska komma ifråga måste detfinnas enså kallad häktningsgrund, vilket är flyktfara, återfallsrisk eller risk för att försvåra utredningen. Därför är det också naturligt att fler personer häktas än döms. Det faktum att ersättning betalas ut till den som suttit frihetsberövad betyder inte att personen varit frihetsberövad på felaktiga grunder. EnligtLagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärderhar i princip alla misstänkta som varit häktade rätt till ersättning om det t.ex. blir friande dom eller om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks. Detsamma gäller också om man varit anhållen minst 24 timmar i sträck. Ersättningen är alltså inte ett skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning, utan en ersättning för att man varit berövad friheten. Justitiekanslern, som handlägger ersättningskraven,gör i allmänhet ingen prövning om frihetsberövandet varit korrekt eller felaktigt.

Riksåklagaren har fattat ett beslut som innebär lättnader i det tidigare besparingsbeslutet inom Åklagarmyndigheten från den 29 april.

Det nya beslutet innebär dels att ett antal tillsvidareanställningar ska ske, dels att en tillfällig organisation skapas för att under resten av 2008 arbeta av eftersläpande arbetsuppgifter, så kallade balanser.

Den tilltalade var 15, nästan 16 år, då han tillsammans med andra ungdomar gjorde sig skyldig till ett flertal brott, bl.a. flera fall av rån och grov stöld.

Hovrätten bedömde att straffet för en vuxen person skulle ha varit fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade (15-åringen) har bl.a. varit omhändertagen enligt LVU (lagen om vård av unga) och placerad på ungdomshem under drygt tre månader. Han är tidigare ostraffad. Hovrätten ansåg att ungdomsvård i förening med ungdomstjänst inte var tillräckligt ingripande och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i 8 månader. I svarsskrivelsen ges en utförlig redogörelse för straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval för ungdomar under 18 år. RÅ ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att meddela prövningstillstånd, dvs. för att målet skulle tas upp av Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 10 juni 2008 attintemeddela prövningstillstånd.

Omfattas datorer med Internetuppkoppling av automatspelslagen?

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling som har ställts ut i en lokal kan anses omfattas av automatspelslagen.

Riksåklagaren har beslutat om tillfälliga åtgärder för att lösa problemen med inställda domstolsförhandlingar. Åtgärderna avser flera orter i landet.

Cirka 900 ärenden kommer att flyttas från åklagarkamrarna i Stockholm och istället ledas och utredas från andra kammare i Sverige. Dessutom kommer Västerorts (Solna) och Norrorts (Sollentuna) åklagarkammare att få hjälp med åklagare från bland annat Nyköping och Uppsala, som tar förhandlingar på plats. - Med dessa åtgärder bedömer cheferna för Stockholmskamrarna att inga ytterligare domstolsförhandlingar kommer att behöva ställas in under våren, säger riksåklagare Anders Perklev. I Västsverige har framförallt åklagarkammaren i Halmstad svårigheter att få åklagare till alla förhandlingar. Här kommer övriga åklagarkammare i Västsverige att bidra med åklagare som tar domstolsförhandlingar. - Åtgärderna gäller fram till domstolarnas sommaruppehåll för ordinarie sessioner. Målet är att inga domstolsförhandlingar ska ställas in på grund av åklagarbrist, säger Anders Perklev. Även åklagarkammaren i Falun får tillfällig hjälp med ärenden och domstolsförhandlingar, från åklagarkammaren i Gävle.

Samhällstjänst för den som har sin hemvist i en annan stat.

Verkställighet av en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan enligt nuvarande lagstiftning inte överflyttas till annan stat. Det har därför varit oklart om den som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd. Högsta domstolen slår nu fast att en utländsk medborgare som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd om det framstår som den lämpligaste påföljden och det finns praktiska möjligheter att genomföra samhällstjänsten i Sverige.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

Farlighetsbedömning av Subutex, men även rubricering och straffmätning för olika typer av deltagande i en narkotikaöverlåtelse.

I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn avseende farlighetsbedömningen av Subutex. Dessutom behandlar svarsskrivelsen hur olika former av deltagande i en narkotikaaffär kan rubriceras, bland annat diskuteras förhållandet mellan de olika gärningsformerna i 1 § narkotikastrafflagen och medverkan. Därutöver berör svarsskrivelsen straffmätningen för olika typer av deltagande i en och samma narkotikaaffär (gärningsmannaskap/medverkan/försök).

Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.

Fler hatbrott ska upptäckas genom att anmälningsmottagare utbildas och polisens anmälningssystem förbättras.

När Polisens anmälningsrutin, RAR, nu uppgraderas införs ett nytt textfält där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej om det aktuella ärendet är ett misstänkt hatbrott. -Alla polisanställda, även de i yttre tjänst, som upprättar en anmälan kommer att göra en hatbrottsbedömning. Antalet upptäckta och uppklarade hatbrott förväntas därmed öka. Dessutom förbättras väsentligt möjligheten att ta fram statistik samt genomföra kartläggningsåtgärder angående hatbrottslighet, säger Gunnar Grönkvist. Personal som tar emot anmälningar via Polisens telefonnummer 114 14 kommer att utbildas i hatbrott- och motivbildsproblematik i syfte att höja förmågan att upptäcka eventuella hatbrottsmotiv. -Med tanke på att 50 procent av alla brottsanmälningar görs via 114 14 och Internet är det en viktig målgrupp att utbilda, säger Gunnar Grönkvist. Viktigt att det uppmärksammas tidigt -Det är utomordentligt viktigt att ett eventuellt hatbrottsmotiv för en brottslig gärning kan uppmärksammas tidigt, helst redan i samband med att brottsanmälan tas upp, men annars senare under förhör, säger Sven-Erik Alhem, som i sin egenskap av överåklagare och chef vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har ett övergripande ansvar för hatbrotten på åklagarsidan. -Alla som arbetar med hatbrott måste vara extra uppmärksamma och lyhörda för de straffvärdehöjande motiv som kan ligga bakom brott som exempelvis misshandel, ofredande och skadegörelse, säger Sven-Erik Alhem. Utbildning i att kunna identifiera och hantera hatbrott är sedan tidigare en viktig del i grundutbildningen vid polishögskolorna och vid åklagarutbildningen. I polismyndigheterna och hos åklagarna pågår också utbildningar och riktade insatser i syfte att upptäcka fler hatbrott. Fakta om hatbrott * Hatbrott avser brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning. * Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, vilka förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel på brott där hatbrottsmotiv förekommer. * Utmärkande för hatbrotten är att de utgör ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och att de strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. * Hatbrottsmotiv anses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten har bestämt påföljden till 50 dagsböter. Riksåklagaren överklagar domen och yrkar att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gäller också ungdomsrabatten.

Målet gäller frågan om det kan utgöra ofredande att filma någon utan att den som filmas vet om det.

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. Den tilltalade dömdes för ofredande efter att han med en fjärrstyrd dold kamera filmade sin före detta sambo och dennes nya pojkvän. Den tilltalade har överklagat till HD. RÅ:s uppfattning är att hovrättens dom är riktig men att HD borde bevilja prövningstillstånd eftersom rättsläget är oklart. I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning. Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd.dsafsdfasdfsdf

Den tilltalade mannen var på bröllopsfest och hade sin bil med sig dit. Mannen hamnade i bråk och hämtade därefter sin bil och körde tillbaka till festområdet. Han körde bilen mot ett antal människor varav flera blev påkörda.

En person dog och flera skadades. Mannen ansågs ha agerat med likgiltighetsuppsåt och dömdes för dråp och försök till dråp till fängelse tio år. Han har överklagat till HD och menar att hovrätten har tillämpat likgiltighetsuppsåtet på ett felaktigt sätt.

Torsdagen den 17 januari klockan 10.00 hålls en presskonferens på polishuset i Örebro.

Med anledning av mordet på Örebro Universitet den 11 december hålls en presskonferens på polishuset i Örebro torsdagen den 17 januari kl. 10.00.Medverkar gör vice chefsåklagare Kristian Agneklev, Riksmordkommissionens Dag Andersson samt polisens spaningsledare Per-Jan Ericsson.