Sex av de pojkar/unga män som suttit anhållna misstänkta för gruppvåldtäkten i Tensta natten mellan lördag och söndag förra helgen häktades idag vid Solna tingsrätt på sannolika skäl misstänkta för grov våldtäkt.

En av de misstänkta försattes på fri fot efter att åklagaren återkallat häktningsframställan beträffande honom. Åtal mot de häktade ska vara väckt senast den 14 mars. - Utredningsarbetet i ärendet fortsätter nu och jag kommer senare att ta ställning till om åtal ska väckas mot de misstänkta, säger kammaråklagare Carolina Eklund vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm.

Häktningsförhandling genomfördes idag vid Solna tingsrätt mot en person misstänkt för grov våldtäkt på en ung kvinna i Tensta natten mellan lördag och söndag förra helgen. Personen häktades på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt.

En häktningsframställan mot ytterligare en person har lämnats in och häktningsförhandling i det fallet är utsatt till fredag kl 12.30 vid Solna tingsrätt. Sex misstänkta personer i ärendet är fortfarande anhållna. Huruvida åklagaren kommer att begära även dessa personer häktade beslutas senast kl 12.00 på fredag (8/3).- Utöver dessa totalt åtta personer finns i nuläget inte fler misstänkta gärningsmän i ärendet. Några ytterligare gripanden är alltså i nuläget inte aktuella, säger kammaråklagare Carolina Eklund vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm.Senast den 14 mars måste åklagaren väcka åtal eller begära förlängd häktning.

Utredningen av den massmedialt uppmärksammade skadegörelsen mot Judiska församlingen i Malmö är nu slutförd. Ärendet kommer inte att leda till åtal. Skadegörelsen mot församlingen utfördes på natten till den 28 september 2012.

En ruta till församlingens entrédörr krossades med en sten och någon typ av knallskott utan särskild sprängverkan avfyrades. Två unga män greps i anslutning till platsen och var frihetsberövade en kort tid. Misstankarna mot de två personerna har avskrivits. Av utredningen framgår att de varit i närheten av brottsplatsen men att andra personer begått brottet. Gärningsmännen har inte kunnat identifieras. Utredningen har konstaterat ett samband med ytterligare en skadegörelse. Denna ägde rum fem dagar tidigare på Brantevikstorg i Malmö. De båda brotten har ett liknande tillvägagångssätt och begicks inom samma område. - Det var genom att vi undersökte trafiken mellan ett antal telefoner som vi upptäckte kopplingen mellan de båda skadegörelserna, säger kriminalinspektör Anders Larsson på Länskriminalen. De tidigare misstänkta yngre männen umgås i en krets personer som visat sig vara intressanta för utredningen om skadegörelsen på Brantevikstorg. Kopplingen mellan de båda brotten ligger på den gruppen personer och inte på de tidigare misstänkta. Det saknas emellertid tillräcklig bevisning för att knyta någon enskild person till denna skadegörelse. Det har funnits teorier om att Judiska församlingen genom skadegörelsen varit utsatt för ett så kallat hatbrott. - Utredningen av de tidigare misstänkta ger inget stöd för att dessa haft något agg mot judiska trosbekännare. Kopplingen till den andra skadegörelsen ställer snarare frågan om det hela kanske i stället är ett urspårat pojkstreck begånget av ett kompisgäng som söker uppmärksamhet, säger kammaråklagare Hans Harding, som varit förundersökningsledare i ärendena.

Riksåklagaren vill att HD ska klargöra vad som ska definieras som "sexuell handling".

En man dömdes av hovrätten för olaga tvång för att - i syfte att kontrollera om hans flickvän varit otrogen - genom våld och hot om våld fört in sina fingrar i hennes underliv. Eftersom mannen inte haft något sexuellt syfte med sitt agerande kunde han enligt hovrätten inte dömas för något sexualbrott. Riksåklagaren överklagar domen och begär att HD ska döma till i första hand våldtäkt och i andra hand sexuellt tvång. Frågan i målet är om mannens agerande kan anses utgöra en "sexuell handling". Skälet till att riksåklagaren vill att HD ska pröva domen är att det inte finns någon entydig definition av begreppet "sexuell handling". - Jag kan konstatera att det på senare tid finns flera hovrättsdomar, om liknande brottslighet och med liknande omständigheter, där man dömt för olika brott. I två fall har det åtalats och dömts för våldtäkt, i ett fall åtalats och dömts för sexuellt tvång och i det här fallet har man dömt för olaga tvång. Därför är det viktigt att Högsta domstolen klargör om den här handlingen är att bedöma som en sexuell handling och om den i så fall ska rubriceras som våldtäkt eller som sexuellt tvång, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Chefsåklagare Pär G Lindell lägger ned förundersökningar om misstänkta brott av åklagare och poliser i det stora ärendet om kokainsmuggling vid Stockholms tingsrätt. Misstankarna har gällt tjänstefel, mened och grov stöld.

-Det finns inte längre anledning att anta att något brott som hör under allmänt åtal har begåtts, säger chefsåklagare Pär G Lindell. Utöver de nu nedlagda förundersökningarna har det också bedrivits en utredning om bevisförvanskning. Misstanken, som inte avser någon åklagare, är omrubricerad till tjänstefel och förundersökningen drivs vidare i den delen.

När får åklagare besluta om kontaktförbud? Hur arbetar Åklagarmyndigheten med frågorna?

Frågor om kontaktförbud och åklagares handläggning av dessa ärenden uppmärksammas ofta. Med anledning av detta har fakta sammanställts.

Inflödet av ärenden fortsatte att öka kraftigt under 2012. Trots det är balansläget gott och lagföringen i stort sett oförändrad. Handläggningstiderna har blivit kortare.

Av de nästan 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 88 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Av integritetsskäl lyder därför Riksenheten för polismål direkt under riksåklagaren. Knappt hälften av alla brott som kommer in är rubricerade som tjänstefel av polis. En annan stor kategori ärenden är misstankar om hastighetsöverträdelser med polisens tjänstefordon. Poliser har ofta rätt och skyldighet att använda våld mot enskilda personer. De har också rätt att överskrida hastighetsbegränsningar vid brådskande tjänsteutövning. Därför skrivs många anmälningar av med motiveringen att det inte finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Arbetet vid riksenheten skiljer sig från verksamheten vid de allmänna åklagarkamrarna på många sätt. En viktig skillnad är t.ex. att alla anmälningar om brott bedöms av åklagare. Om man jämför lagföringen vid riksenheten med lagföringen vid de allmänna åklagarkamrarna måste man därför för de senare väga in samtliga polisanmälningar som sker till polismyndigheterna. Uppmärksammade ärenden under 2012 Rapporten innehåller en beskrivning av principiellt viktiga samt uppmärksammade ärenden. Ett exempel är polisens användning av skjutvapen i tjänsten, där flera ärenden har varit aktuella under 2012. Under året har åklagare vid riksenheten också ansökt om resning till fördel för Sture Bergwall (f.d. Thomas Quick). Sedan 2009 har åklagare vid riksenheten handlagt resningsärendena som rör Sture Bergwall.

Åtalet avser mycket omfattande hantering av datauppgifter via elektronisk kommunikation i avsikt att vilseleda enskilda personer och företag över stora delar av världen.

-Genomgående har den tilltalade försökt vilseleda personer eller organisationer att föra över pengar till honom eller någon annan i hans ställe. En förutsättning för det har varit en mycket stor datakunskap som möjliggjort brottslig verksamhet i många avancerade former, säger vice kammarchef Sune Johansson vid åklagarkammaren i Uddevalla. Det har bland annat handlat om: Omfattande hantering av kontokortsuppgifter som man kommit åt på ett olovligt sätt samtinköp av varor och tjänster med hjälp av dessa uppgifter.Omfattande företagsbedrägerier där företag har förmåtts att felaktigt betala för fakturor till konto som disponerats av den tilltalade eller konto som han haft tillgång till. På ett hittills okänt sätt har brotten varit möjliga genom attden elektroniska kommunikationen mellan företag påverkats.Omfattande hantering av s.k. nigeriabrev. Med nigeriabrevmenas att med hjälp av massutskick av försändelser förmå personer att anta erbjudanden i olika former och därefter betala för obefintliga varor, tjänster eller andra erbjudanden. Massutskicken förutsätter tillgång till stora mängder kontaktuppgifter som exempelvis e-postadresser och mobiltelefonnummer.Omfattandeanvändning av falska passhandlingar (brukande av falsk urkund) i syfte attinte avslöjasin rätta identitet bland annat i samband med penningtransaktioner av stora summor. I åtalet yrkas att ca 2,2 miljoner kronor ska förverkas. Pengarna utgör utbyte av brottslig verksamhet som inte har kunnat knytas till någon särskild målsägande. Förundersökningen omfattar ca 35000 sidor, bland annat1,8 miljoner e-postadresser och ca 15000 kontokortsuppgifter.

Unikt åtal för omfattande bedrägerier

Torsdag den 28februariåtalas en man misstänkt för omfattande och grova bedrägerier med långt gående internationella kopplingar. Bedrägerierna uppgår till mångmiljonbelopp. Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten inbjuder till en pressträff med anledning av åtalet. På pressträffen medverkar bland andra vice chefsåklagare Sune Johansson ochpolismästare Niclas Hallgrensom kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) kommer att finnas tillgängliga i samband med pressträffen. För att kunna ha ett tillräckligt antal cd-skivor vill vi att ni förbeställer dessa senast klockan 15.00 onsdag den 27 februaritill e-post: [email protected]. Plats: Polishuset, Uddevalla. Tid: Torsdag den 28 februari kl. 11:00. Samling in polishusets entré senast 10.55.Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna!

Är innehav av nermald rotbark från växten Mimosa hostilis, som innehåller det narkotikaklassade ämnet DMT, att bedöma som narkotikabrott enligt svensk lag?

Det är frågan som riksåklagaren ställer sig i ett överklagande till Högsta domstolen av en friande hovrättsdom om narkotikabrott. Hovrätten fann att så inte var fallet. Enligt riksåklagarens uppfattning är den nermalda rotbarken inte längre att betrakta som en växt eller en del av en växt. Genom den bearbetning som har vidtagits med växten - blad har avlägsnats och barken har avskilts och malts ner - har man fått ett pulver som innehåller narkotika, vilket borde vara att betrakta som ett narkotiskt pulver. Eftersom det råder osäkerhet i rättstillämpningen om hur aktuellt preparat ska bedömas vore ett auktoritativt uttalande av Högsta domstolen i denna fråga av stort värde.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2012 har idag överlämnats till regeringen. I redovisningen framgår att Åklagarmyndigheten gjort förbättringar av redan tidigare goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats tio dagar, från 108 till 98 dagar och andelen ännu inte avgjorda brottsmisstankar har minskat till att omfatta endast 3,7 procent av samtliga inkomna under året. Under 2012 påbörjades flera stora utvecklingssatsningar. Till exempel inleddes en försöksverksamhet med en koncentration av hanteringen av samtliga trafikärenden till två orter. Dessutom hanteras en majoritet av mängdbrottsärendena i Stockholms län på en av de fem allmänna kamrarna i länet. Intrycken hittills pekar på att försöksverksamheten fungerar bra.Myndighetens arbetsmiljöenkät för 2012 visar också att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation. Detta är av stor vikt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten.

Efter ett omfattande utredningsarbete väcktes på tisdagen åtal mot de fem personer som misstänks vara inblandade i olovlig försäljning av alkohol via så kallade vodkabilar.

Det var i höstas som Citypolisen slog till mot ett nätverk som säljer olovlig sprit till ungdomar i Stockholmstrakten. Nätverket har systematiskt upparbetat en kundkrets främst bestående av ungdomar i åldern 13-19 år. Kundregistret består av cirka 7 000 telefonnummer. Utredningsarbetet har varit omfattande och började med att Polisen fick in allt fler tips om att personer åkte runt i länet och sålde olovlig vodka till ungdomar. Polisen började spana på företeelsen och kunde konstatera att försäljningen skedde organiserat, regelbundet och i stor omfattning. Polisen fick ganska snabbt fram vilka telefonnummer som användes som beställningsnummer. -När det gick upp för oss i utredningsgruppen med vilken omfattning denna försäljning bedrevs, ansökte vi om tillstånd hos tingsrätten för att få avlyssna och övervaka dessa beställningstelefoner, sägerkammaråklagare Petra Götell vid City åklagarkammare i Stockholm. Övervakningen började i juni förra året och tillsammans med spaning kunde man kartlägga nätverkets tillvägagångssätt. I slutet av oktober slog man till och grep fem personer som några dagar senare häktades på sannolika skäl misstänkta för olovlig försäljning av alkohol. Idag väcktes åtal mot samtliga. -Fyra av personerna åtalas för olovlig försäljning av alkohol. Jag kommer yrka på att brottet är grovt eftersom försäljningen utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt, i större omfattning och varit inriktad mot ungdomar, säger Petra Götell. Den femte gärningsmannen åtalas för olovligt innehav av alkohol. Förhandlingen väntas starta under vecka 10.

En 44-årig man i Örebro har i dag åtalats för olovlig underrättelseverksamhet.

Mannen är av burundisk härkomst och åtalas för att inhämtat uppgifter om personer från Rwanda, som är bosatta i Sverige. Syftet har varit att sedan överlämna dessa uppgifter till regimen i Rwanda. Personerna ifråga, bl.a. journalister och författare, har en kritisk inställning till regimen och 44-åringen har fått i uppdrag av militär i Rwanda att skaffa fram uppgifter, bl.a.om politiska åsikter och telefonnummer. Brottet ska enligt kammaråklagare Ronnie Jacobsson anses som grovt.

Fyra män åtalades i dag vid Stockholms tingsrätt för grovt mutbrott. Männen misstänkts ha gett och tagit emot mutor vid byggen av anstalter inom Kriminalvården.

Den huvudmisstänkte, en tidigare fastighetschef på Kriminalvården, kom överens med en personlig bekant att denne genom sitt företag skulle få provisioner från Kriminalvårdens olika motparter, bl.a. en arkitektfirma, vid projektering av kriminalvårdsanstalter och häkten runt om i Sverige, bl.a. i Haparanda, Östersund och Kristianstad. De provisioner som sedan har betalats ut har uppgått till mångmiljonbelopp som såväl fastighetschefen som dennes bekant dragit ekonomisk fördel av. De har bl.a. gjort långa och dyra utlandsresor tillsammans, även med sina respektive makar. En del av pengarna har även gått till uppförandet av ett fritidshus inom Båstads kommun. Den f.d. fastighetschefen har styrt upphandlingen av projekteringstjänster så att ett par företag har gynnats, vilka då har betalat ut provisioner till den bekantes företag. Detta har kunnat ske genom att man helt har låtit bli att följa lagstiftningen om offentlig upphandling, och i stället använt styrda "direktupphandlingar".

På torsdag väcks åtal i den omfattande muthärva inom Kriminalvården som har utretts sedan våren 2010.

Med anledning av detta bjuds media in till en pressträff hos riksenheten mot korruption. Tid: torsdag 7/2 kl. 13.30 Plats:Hantverkargatan 25 A i Stockholm Chefsåklagare Jan Axelsson kommer att deltai pressträffen.

Kammaråklagare Per-Erik Rinsell har i dag väckt åtal för människorov i ärendet där en 9-årig flicka i november spärrades in i en lägenhet i Göteborg. Den misstänkte mannen åtalas också för barnpornografibrott.

- Mannen drog in flickan i sin lägenhet och höll henne inspärrad i 18 timmar. Hans avsikt när han drog in henne i bostaden var att skada henne, och därför är det fråga om människorov, säger kammaråklagare Per-Erik Rinsell. Flickan var tidvis bunden och fick bland annat en näsduk knuten runt ansiktet. Mannen har också, enligt åtalet, hotat att skada eller döda henne. Flickan fick inga allvarligare fysiska skador, men har orsakats psykiska skador. I mannens bostad hittades också 315 barnpornografiska bilder. Han åtalas därför för barnpornografibrott.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand har beslutat att inte inleda förundersökning med anledning av överbefälhavarens uttalande i media tidigare i år om Sveriges försvarsförmåga.

-För att kunna ta ställning till om jag som åklagare var skyldig att pröva frågan vidare genom att inleda förundersökning inhämtade jag ytterligare beslutsunderlag från Försvarsmakten bestående av muntlig information samt vissa öppna dokument. Efter det ser jag att det inte finns anledning att anta att något brott har begåtts. Därför finns det inte heller skäl för mig att gå vidare i denna fråga och inleda förundersökning, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Med anledning av den mediala uppmärksamhet som varit vill Tomas Lindstrand sammanfatta åklagarens roll och bakgrunden till beslutet: Åklagare har en lagstadgad skyldighet att utreda misstänkta brott. Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal begåtts (23 kap 1 § rättegångsbalken). Misstänkta brott kommer oftast till åklagarens kännedom genom anmälan från polisen. Åklagarens skyldighet att pröva frågan om förundersökning ska inledas eller inte begränsar sig dock inte till de fall där polisen förser åklagaren med information. Det är uppgifterna i sig, oavsett vem som förmedlar dem, som ska prövas. En artikel i en tidning eller ett telefonsamtal från en privatperson kan därför också innehålla uppgifter som åklagaren är skyldig att pröva. Det behöver inte finnas någon särskilt stark misstanke för att skyldigheten för åklagaren att inleda förundersökning ska uppstå. Man brukar säga att "förundersökningströskeln" är låg. Trots detta uppstår inte sällan i mera svårbedömda fall ett behov av ytterligare underlag innan beslut om en eventuell förundersökning kan fattas. Beslutsunderlaget kan bestå i att man får information från någon person eller myndighet med särskilda kunskaper i det ämne som frågan gäller. Några vittnesförhör eller andra åtgärder som kräver att förundersökning inletts får givetvis inte vidtas. Inte heller finns det i det här läget någon misstänkt person. Försvarsmaktens bedömningar att en uppgift är hemlig grundar sig inte sällan på att ett avslöjande av den kan ge främmande makt oönskad kunskap om Sveriges militära förmåga. Överbefälhavarens yttrande i media om Sveriges försvarsförmåga väckte därför frågan om någon försvarshemlighet avslöjats. Uppgiften i sig utgjorde dock inte tillräcklig grund för att inleda en förundersökning. Några ytterligare kommentarer kommer inte att lämnas av åklagaren i denna fråga.

Fredagen den 1 februari, åtalas en 24-årig man vid Göteborgs tingsrätt, misstänkt för bland annat människorov.

Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarkammaren i Göteborg inbjuder media till en pressträff med anledning av åtalet. Åtalet väcks mot en man som den 8 november 2012 misstänks ha fört bort en nioårig flicka från ett bostadsområde i Skår i Göteborg och hållit henne i frihetsberövad i sin bostad under 19 timmar. På pressträffen medverkar kammaråklagare och förundersökningsledare Per-Erik Rinsell som kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Även Sven Alhbin, tf chef vid länskriminalpolisen, kommer att medverka. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) finns tillgängliga i samband med pressträffen. Plats: Polishuset, Ernst Fontells plats i GöteborgTid: Fredagen den 1 februari kl. 10:00. Samling i Polishusets entré kl.09:45.Övrigt: Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna! Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten

De två personer som i måndags anhölls misstänka för inblandning i mordet är släppta. I nuläget går det inte att berätta mer om vad som ledde fram till gripandet och anhållningsbeslutet med det finns inga skäl för häktning och förundersökningen fortsätter.

De båda personerna är fortfarande misstänkta. Det finns en stor förståelse för allmänhetens intresse om ärendet men inga ytterligare uppgifter kan för närvarande lämnas mot bakgrund av att förundersökningen pågår.

Riksåklagaren överklagade domen till högsta domstolen den 9 januari och yrkade att gärningsmännen skulle dömas till ansvar helt i enlighet med åtalet och att straffen skulle skärpas.

Riksåklagaren har nu preciserat grunderna för sitt överklagande. - Hovrätten ansåg att gärningsmännen var för unga för att fullt ut förstå vilka risker som våldet mot brottsoffrets huvud medförde. Därför ansåg hovrätten att de inte hade uppsåt till att skadorna skulle bli så allvarliga. Jag tycker att det är viktigt att Högsta domstolen klargör efter vilka principer en domstol ska göra en sådan bedömning. Motsvarande fråga kan komma upp i många andra liknande fall. Det finns också behov av vägledning från Högsta domstolen i vilka fall en misshandel ska anses som synnerligen grov, säger riksåklagare Anders Perklev

Det var i april förra året som kvarlevorna av den försvunna kvinnan påträffades och en förutsättningslös utredning av ärendet inleddes på nytt.

När kvinnan påträffades hade hon varit förvunnen i drygt ett och ett halvt år. Hennes före detta sambo misstänktes för att ha mördat henne men friades av både tingsrätt och hovrätt. - Den bild som växt fram i utredningen vid länskriminalpolisen i Göteborg talar för att det finns anledning att åter pröva misstankarna mot mannen. Därför har jag beslutat att lämna över ärendet till riksåklagaren som nu får ta ställning om begäran om resning, säger Niklas Sannerholm chefsåklagare och kammarchef vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

Händelsen är nu överförd till riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och kommer att utredas som ett misstänkt arbetsmiljöbrott.

- Ännu har det inte varit möjligt att höra den kvinna som skadades vid kraschen men vi bedömer att det finns tillräckligt med underlag för att inleda en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott ändå, säger chefsåklagare Mats Palm. Åklagarensom lederförundersökningen är kammaråklagare Anne-Marie Helander vidriksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Stockholm.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en åklagaradministratör på åklagarkammaren i Skövde som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Kvinnan som fanns i det tåg som körde in i ett hus vid Saltsjöbanan är inte längre misstänkt för brott. En hel del i utredningen talar för att det var en ren olycka. Kvinnan vårdas fortfarande på sjukhus och ska höras så snart det är möjligt.

Vid 02.40-tiden den 15 januari 2013 inträffade en allvarlig olycka på Saltsjöbanan. Ett tåg hade kört in i ett hus vid ändhållplatsen. En stor räddningsinsats inleddes och en kvinna hittades i anslutning till förarhytten i tåget. Kvinnan arbetade som städerska i tåget, som av någon anledning kommit i rörelse när hon befunnit sig i tåget. Initialt inleddes en förundersökning om allmänfarlig ödeläggelse. Kvinnan anhölls i sin frånvaro misstänkt för brottet. Den tekniska utredningen visar att det funnits flera allvarliga säkerhetsbrister kring tåget och uppställningsplatsen. Flera omständigheter talar nu för att tåget kan ha kommit i rullning genom en olyckshändelse. Kvinnan, som skadades allvarligt, har ännu inte gått att höra. Flera utredningsåtgärder har vidtagits, bl.a. husrannsakan i hennes bostad, genomgång av handlingar och förhör med anhöriga och räddningspersonal som talat med kvinnan efter kraschen. Numera finns inte något som tyder på att kvinnan medvetet kört iväg med tåget. Den tekniska utredningen bekräftar att det kan ha varit en olyckshändelse. Misstanken mot kvinnan har därför avförts och anhållningsbeslutet hävts. - Allt talar för att det varit fråga om en ren olycka där flera tillfälliga och olyckliga omständigheter gjort att kvinnan fått tåget i rullning i samband med städningen, säger kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. - Så snart det är möjligt ska självklart kvinnan höras om händelsen, men i nuläget saknas tillräckliga skäl för att hon ska anses miss-tänkt. Jag har därför hävt anhållningsbeslutet, fortsätter Andersson. Förundersökningen pågår fortfarande. Efter förhöret kan brottsrubriceringen komma att ändras till arbetsmiljöbrott. Skriv ut Dela

Kammaråklagare Daniel Larson har idag väckt åtal mot ett par vid Borås tingsrätt för bl.a. grov misshandel och grovt olaga tvång av barn. Händelserna ska ha skett under åren 2007-2008 då flickan var i tioårsåldern.

Det var först långt efter att flickan omhändertagits av socialtjänsten som berättelserna om vad hon varit utsatt för i hemmet framkom. Flickan har berättat att hon utsatts för en mängd kränkningar. På grund av preskriptionsregler avser det nu inlämnade åtalet endast tre händelser som har bedömts som så allvarliga att de rubricerats som grova brott och därmed har längre preskriptionstider. Flickan har bl.a. berättat att det åtalade paret har hållit fast henne och försökt ge henne elstötar i munnen. Motivet till gärningarna påstås vara att paret trott att flickan var en häxa. - Jag bedömer flickans berättelse som trovärdig och den får stöd av att de misstänkta vid en mängd tillfällen till både skola och socialtjänst hävdat att flickan är en häxa, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Svea hovrätt frikände i en dom den 19 december 2012 en man som i tingsrätten dömts till livstids fängelse för bland annat folkrättsbrott och mord under kriget i det forna Jugoslavien 1999.

Utgången i hovrätten berodde på att hovrätten inte ansåg att den sammantagna bevisningen var tillräcklig för att styrka att den dömde hade befunnit sig på brottsplatsen vid tiden för gärningarna. - Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen. Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Det nu aktuella målet är mycket omfattande och omständigheterna är komplexa. Det är svårt att urskilja någon tydlig bevisfråga som Högsta domstolen skulle kunna använda för att ge vägledning för rättstillämpningen, säger Riksåklagare Anders Perklev. Den aktuella domen är det första hovrättsavgörandet avseende folkrättsbrott. Åklagarmyndigheten kommer att fortsätta att följa rättsutvecklingen på området noga.

Överåklagare Gunnar Stetler håller pressträff i dag onsdag klockan 14.30.

Plats: Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25A, Stockholm.

Förundersökningen har omfattat misstanke om grov trolöshet mot huvudman och inleddes efter uppgifter om att vårdcentalen Serafen i Stockholm såldes av Stockholms läns landsting för 694 500 kronor i december 2007.

Enligt anmälan ska försäljningen ha skett till ett för lågt pris. - Förundersökningen läggs ned därför att jag inte anser att det går att styrka uppsåt hos någon i förtroendeställning. Jag går inte heller vidare med ytterligare utredning avseende skaderekvisitet eftersom jag bedömer att ytterligare utredning inte kommer att förändra bilden av uppsåtet, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Åklagaren har lämnat in häktningsframställan till Attunda tingsrätt med anledning av rånet i Näsby Park i torsdags.

Fyra personer är begärda häktade. Av dessa begärs två häktade som misstänkta för försök till grovt rån samt försök till mord. Häktningsförhandlingar kommer att hållas i morgon söndag med start klockan 13.00. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Den 17-åring som delgivits misstanke om grovt förtal på Instagram har avförts från förundersökningen.

Den tekniska undersökningen av datorer och telefoner som togs i beslag från misstänkt har visat att det inte finns någon koppling till det aktuella Instagramkontot. Förundersökningen fortsätter men det finns i nuläget inte någon som är skäligen misstänkt för brottet.

Åklagaren har lagt ned förundersökningen avseende polisens insats vid rånet mot en guldsbutik i Södertälje den 4 januari.

I samband med det polisingripande som följde blev en av rånarna träffad i huvudet när polisen avlossade sina tjänstevapen. Den skottskadade rånaren vaktade utanför butiken och var utrustad med en kopia av en AK47 Kalashnikov. Mannen avled den 9 januari 2013. Åklagarens bedömning är att ingen av polismännen som avlossat sina tjänstevapen i samband med ingripandet har begått något uppsåtligt brott. De har inte heller agerat grov oaktsamt, oaktsamt, oförsvarligt eller felaktigt i något avseende som skulle kunna medföra ett straffrättsligt ansvar för någon av dem. Det förhållandet att en av gärningsmännen senare avlidit ändrar inte på denna bedömning. Förundersökningen om vållande till annans död, framkallande av fara för annan alternativt tjänstefel läggs därför ned eftersom det inte längre finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts av någon polisman.

En av de häktade rånarna i Södertälje har avlidit av de skador denne fick vid ingripandet under rånet.

Åklagare vid Riksenheten för polismål har inlett förundersökning mot polisens agerande. Att den misstänkte rånaren avlidit innebär att utredningen ändras från vållande till kroppsskada till vållande till annans död.

Efter dagens häktningsförhandling i Södertälje tingsrätt är tre personer häktade misstänkta för grovt rån och två personer häktade misstänkta för medhjälp till grovt rån.

En av de fem personerna är även häktad misstänkt för grovt vapenbrott.

Med anledning av att åtal väcks mot den allsvenska fotbollsspelaren bjuder kammaråklagare Ulrika Rogland in till presskonferens.

Åtalet avser sexuellt utnyttjande av barn. Efter presskonferensen finns Ulrika Rogland tillgänglig för intervjuer. Tid: Tisdagen den8 januari 2013, klockan11:00. Samling i polishusets reception klockan 10:50. Plats: Polishuset, Porslinsgatan 6, Malmö

Utredningen fortsätter i ärendet som bland annat innebar kravaller utanför en skola i Göteborg i december.

När det gäller den unga flicka som är misstänkt för grovt förtal pågår tekniska undersökningar. Svar på dessa väntas vara klara tidigast i nästa vecka. Så snart de tekniska undersökningarna är klara kommer kammaråklagare Annika Boman lämna information om resultatet och vilka slutsatser man kan dra. Någon ytterligare information kan för närvarande inte ges i ärendet.

Med anledning av att åtal väcks mot den allsvenska fotbollsspelaren bjuder kammaråklagare Ulrika Rogland in till presskonferens.

Åtalet avser sexuellt utnyttjande av barn. Efter presskonferensen finns Ulrika Rogland tillgänglig för intervjuer. Tid:Tisdagen den8 januari 2013, klockan11:00. Samling i polishusets reception klockan 10:50. Plats:Polishuset, Porslinsgatan 6, Malmö

Åklagare har lämnat in en häktningsframställan till Södertälje tingsrätt. Tre personer begärs häktade för grovt rån.

Två personer begärs häktade för medhjälp till grovt rån. Ansvarig åklagare, Marie-Louise Pettersson, är upptagen med rättegång i ett annat ärende under hela måndagen och går därför inte att nå.

En av de personer som suttit anhållen med anledning av rånet i Södertälje har släppts av åklagaren.

Det är fråga om den person som varit misstänkt för skyddande av brottsling. Fyra personer är fortfarande anhållna. Under måndag förmiddag kommer åklagaren att ta ställning till om personerna ska begäras häktade.

Fem personer är anhållna. Åklagaren kommer under måndagens förmiddag att ta ställning till om personerna ska begäras häktade.

Någon ytterligare information om ärendet kan åklagaren inte lämna för tillfället.

Jouråklagaren har begärt offentlig försvarare för de fyra personer som sitter anhållna med anledning av rånet i Södertälje på fredagen.

Personerna kommer att förhöras i närvaro av sina försvarare. Ytterligare utredningsåtgärder kommer att vidtas under helgen. Senast på måndag kl. 12 ska åklagare ta ställning till om personerna ska begäras häktade.

Jouråklagaren kan bekräfta att två personer är anhållna med anledning av dagens rån mot en butik i Södertälje.

Rån i Södertälje Av utredningstekniska skäl går det för närvarande inte att ge någon detaljinformation om de anhållna personerna, inte heller om det är aktuellt med fler anhållanden. Mer information publiceras här så snart det är möjligt.

Prioriterade områden för 2013 är bland annat brott mot barn, unga lagöverträdare, sexualbrott och grov organiserad brottslighet. En stor satsning sker också inom IT-området.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen utgör också underlag för att följa upp verksamheten. År 2013 kommer i ännu högre grad än tidigare att präglas av samverkan med polisen. Samverkan ska öka i både det strategiska och operativa arbetet. Åklagarmyndigheten kommer också att följa och medverka i det arbete med en ny polisorganisation som nu påbörjas. Myndigheten ska vidare medverka till en bra överlämning av ekobrottsverksamheten till Ekobrottsmyndigheten så att den kan fortsätta att bedrivas effektivt. Prioriterade områden är även för 2013 unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Stor vikt kommer att läggas på handläggning av ekonomiska vinster av brott. Rättslig utveckling och tillsyn kommer att fortsätta vara viktiga inslag i verksamheten. En stor satsning sker också på IT-området. Under 2012 inleddes ett arbete med att utarbeta etiska regler för åklagarverksamheten. Det arbetet ska fortsätta under året med mål att kunna ge vägledning och stöd åt all personal.

Riksåklagaren har överklagat en dom där en man dömts av hovrätten till 17 års fängelse för mord på sin före detta hustru. Mordet skedde inför ögonen på de två gemensamma minderåriga barnen.

Frågan i målet gäller om mordet kan anses tillhöra de allvarligaste fallen av mord och att mannen därmed borde dömas till livstids fängelse. Senaste gången som Högsta domstolen uttalade sig om påföljden för mord var 2007. Sedan dess har en lagändring ägt rum som innebär att påföljden för mord är fängelse i lägst tio och högst arton år eller på livstid. I överklagandet pekar riksåklagaren bland annat på att olika domstolar förefaller göra olika bedömningar vad som, med hänsyn till lagförarbeten och praxis, ska krävas för att kvalificera ett brott till de mest allvarliga fallen av mord. Det finns därför skäl för Högsta domstolen att pröva målet. Riksåklagarens bedömning är att det inte finns några förmildrande omständigheter i målet, utan tvärtom flera försvårande och även synnerligen försvårande omständigheter. Enligt riksåklagarens mening bör påföljden därför bestämmas till fängelse på livstid.

Kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas kommenterar dagens dom mot kvinnan som förvarade skelettdelar i bostaden.

- Jag kan konstatera att domstolen gått på min linje och anser att kvinnan har handskats skymfligen med skelettdelarna och att hon handlat med uppsåt. Däremot anser man inte att det är bevisat att hon använt skelettdelar i samband med sexuella handlingar. Jag ska nu noggrant analysera domen innan jag tar ställning till om jag ska överklaga eller inte, säger kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas.

Kammaråklagare Kristina Ehrenborg Staffas vid Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för kommenter kring domen mot den sk skelettkvinnan mellan kl 15.00 och 16.00 idag måndag.

Dom kommer att meddelas av Göteborgs tingsrätt kl 14.00 idag.

Medieuppgifter i höstas ledde till att förundersökning inleddes om delar av Centrala etikprövningsnämndens verksamhet. Misstankarna gällde tjänstefel. Efter ca tre månader har förundersök­ningen idag lagts ned.

Medieuppgifter i höstas ledde till att förundersökning inleddes om delar av Centrala etikprövningsnämndens verksamhet. Misstankarna gällde tjänstefel. Efter ca tre månader har förundersök-ningen idag lagts ned. Under hösten 2012 framkom medieuppgifter som gjorde att det fanns anledning att misstänka tjänstefel inom Centrala etikpröv-nings-nämnden. Bland annat påstods att företrädare för nämnden hade antedaterat beslut inom ramen för tillsynsverk-samheten. En förundersökning om tjänstefel inleddes och har bedrivits under ca tre månaders tid. Inom ramen för förundersökningen har bland annat original-akter från nämnden granskats och jämförts med loggnings-uppgifter för när olika dokument har skapats. Dessutom har förhör hållits med personer som är anställda på nämnden. Utredningen har visat att beslut som ska ha fattats under perioden 2006-2010 slutdokumenterats i digital form först 2012, att flera protokoll saknas eller inte har justerats och att det brister i interna rutiner för bland annat arkivering och diarieföring. Förundersökningsledare är kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. Han kommenterar förunder-sökningen på följande sätt: "Flera brister i nämndens verksamhet har framkommit under utredningen, men utifrån bland annat förhör kan jag konstatera att bristerna inte är av den omfattningen att de kan föranleda straffrättsligt ansvar för tjänstefel eller något annat brott." I sammanhanget kan nämnas att anmälningar även gjorts till Justitiekanslern och Utbildningsdepartementet.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål har beslutat lägga ned förundersökningen om hets mot folkgrupp.

Skälet är att uttalandena vid gärningstillfället enbart har spridits till ett fåtal personer. De alternativa brotten förtal och förolämpning är preskriberade. Förundersökning inleds inte heller för några andra brott vid det aktuella tillfället.

I dag har åtal väckts mot en 18-årig man som misstänks för att ha skjutit sin flickvän till döds.

Mordet begicks i Sollentuna i somras.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål har beslutat att fortsätta driva förundersökningen om hets mot folkgrupp med anledning av den film från 2010 där företrädare för Sverigedemokraterna förekommer.

-För att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp ska det för det första vara uttalanden av en viss rasistisk karaktär, vilket jag bedömer att det kan vara. Därutöver krävs att uttalandena också har spridits till en något större krets och bland annat det behöver utredas ytterligare, säger Mats Åhlund. Uttalandena på filmerna skulle också eventuellt kunna bedömas som förolämpning, vilket är ett brott som riktar sig mot en enskild och där kravet på spridning inte finns. Ett eventuellt förolämpningsbrott är dock preskriberat. Mats Åhlund kommer också att vidta ett antal utredningsåtgärder när det gäller de järnrör som syns på filmen, för att göra en bedömning av om det kan vara fråga om förberedelse eller försök till misshandel.

En kvinna åtalas i dag i Göteborg för brott mot griftefrid. Hon har bland annat skaffat samt förvarat mänskliga skelettdelar i sin bostad.

Därutöver har kvinnan, enligt åtalet, också sålt skelettdelar till andra personer.

I samband med att kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas väcker åtal i ett uppmärksammat brott mot griftefrid inbjudes media till en pressträff tisdag den 20 november klockan 11.00.

Åtalet väcks mot en häktad kvinna född 1975 som greps den 5 september och häktades den 8 september. Pressträffen hålls i hörsalen på Polishuset, Ernst Fontells plats i Göteborg. Vid pressträffen delas stämningsansökan och förundersökningen ut. Kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas kommer att berätta om förundersökningen och vara tillgänglig för eventuella intervjuer. Ingen föranmälan krävs, men tag med giltig presslegitimation eller liknande handling.

Fem av de åtalade är misstänkta för grova narkotikabrott. För tio personer gäller åtalet narkotikabrott. De åtalade är i åldrarna 22-59 år.

Länskriminalpolisen i Stockholm har under våren och försommaren bedrivit spaningar mot ett nätverk som i första hand hanterat kokain. Försäljningarna av kokain, som varit omfattande, visar hur försäljning och distributionen av kokain till slutanvändaren går till i Stockholm. Förundersökningen handlar om ca 100 överlåtelser med en uppskattad försåld mängd kokain om ca 200 gram. Dessutom är flera beslag tagna från nätverket, om totalt ca 380 gram kokain. Det aktuella ärendet ger en god bild över distributionsleden till slutanvändaren. De involverade personerna i ärendet hade en tydlig rollfördelning när det gäller vem som gjorde vad vid bland annat beställningar och leverans av kokainet. Under spaningarna i ärendet anträffades en cannabisodling i Gästrikland. Odlingen bestod av 120 cannabisplantor och var välordnad med värmelampor, fläktar och timers. Eftersom cannabisodlingen togs i beslag och skördades innan den var färdigväxt har en beräkning gjorts av hur stor mängd som teoretiskt skulle kunna framställas från den skördade narkotikan. Odlingen skulle ha kommit att väga mellan ca 5-6,5 kg, torkad vikt, om det skördats senare. Kokainförsäljning sker frekvent och i stor omfattning i Stockholm. En hel del talar för att cannabisodlingar blir mer och mer vanliga i Sverige. Det aktuella ärendet bekräftar den lägesbild som finns.

Åtal har idag väckts mot en 24-årig man för överfallet på en präst vid Högalidskyrkan på Söder­malm i Stockholm den 2 oktober 2012.

Åtal har idag väckts mot en 24-årig man för överfallet på en präst vid Högalidskyrkan på Söder-malm i Stockholm den 2 oktober 2012. Mannen attackerade präs-ten med bl.a. hammarslag mot huvudet då hon var på väg till sin bil efter arbetet. Mannen åtalas för försök till mord, men även för två fall av olaga hot. I samband med att personer försökte ingripa mot mannen höj-de han hammaren mot dem och gjorde uttalanden om att de skulle misshandlas ifall de ingrep. Förundersökningsledare i målet är kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. Han kommenterar händelsen på följande sätt: "Det har varit fråga om ett helt oprovocerat och brutalt angrepp med ett livsfarligt tillhygge mot en försvarslös person. Det är enbart tack vare ett rådigt ingripande från olika personer i närheten som prästen kunde överleva attacken från mannen." Pär Andersson fortsätter. "Flera personer som har hörts under utredningen har vittnat om ett besinningslöst våld samtidigt som mannen uttalat att prästen skulle dö." När det gäller motivbilden kan sägas att mannen tagit kontakt med prästen per e-post redan för två år sedan och undrat om hon har konfirmerat honom. Han uppsökte sedan prästen dagen innan hän-delsen på arbetet och återkom till Högalidskyrkan den 2 oktober, då han slutligen angrep henne. På grund av att angreppet avbröts relativt snabbt fick prästen inga livshotande skador. Ett stort antal personer har hörts under förundersökningen som pågått under sex veckor. Huvudförhandling i målet hålls den 27 november 2012 i Stock-holms tingsrätt. Den åtalade mannen erkänner att han misshandlat prästen, men förnekar försök till mord.

Idag har åtal väckts mot två chefer hos företaget Scania CV AB för grovt sanktionsbrott.

Enligt åtalet har företaget varit medvetna om att anlitade bulvanföretag betalt och lovat betala s k kickbacks till den irakiska regimen, vilket var i strid mot gällande sanktionsregler. Brotten har begåtts 2001-2003. Frågan om företagsbot kommer att prövas runt kommande månadsskifte enligt åklagaren.

Åtal har idag väckts vid Attunda tingsrätt mot en 61-årig man i Sigtuna kommun som under flera år tagit emot jourhemsplacerade barn. Mannen åtalas för bland annat flera fall av grov våldtäkt mot barn avseende två målsägande födda 2005 respektive 2008.

Enligt åtalet har mannen även gjort sig skyldig till andra typer av sexualbrott mot samma målsäganden. Barnen har varit placerade i jourhemmet under våren 2012 och brotten ska ha begåtts under denna tid. I samband med gripandet av mannen gjordes också husrannsakan i bostaden. Datorer togs i beslag och på dessa hittades barnpornografiskt material. Mannen åtalas därför också för grovt barnpornografibrott. Huvudförhandling i målet beräknas ske inom de kommande två veckorna.

Riksåklagaren har lämnat in en överklagan till Högsta domstolen av en friande hovrättsdom gällande vållande till annans död.

Under en gymnastiklektion träffades en 8-årig pojke i huvudet av ett fallande handbollsmål och avled. Frågan i målet är om den ansvarige läraren brustit i sitt tillsynsansvar på ett sådant sätt att han är straffrättsligt ansvarig. Den tilltalade dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten. Riksåklagaren menar att praxis när det gäller oaktsamhet är sparsam och att det därför är viktigt att få fram praktisk vägledning i frågan.

Åtal har i dag väckts för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994 mot en 54-årig man som är svensk medborgare.

Mannen har enligt åtalet medverkat i massakrer mot flera tusen människor från folkgruppen tutsi i Kibuye prefektur i västra Rwanda, bland annat i en skola, i en kyrka, på en fotbollsarena och i bergsmassiven Bisesero. Han har dessutom enligt åtalet värvat unga män som deltagit i massakrer.Allt har ingått som ett led i ett omfattande folkmord över hela Rwanda med omkring 800000 brottsoffer och flera hundratusen förövare, däribland politiker på alla nivåer, militären, den civila administrationen, paramilitära grupper och civilpersoner. -Det här är nog det allvarligaste brott åklagare och polis i Sverige någonsin utrett. I sådana här fall finns internationella överenskommelser som säger att ingen misstänkt person ska komma undan lagföring genom att flytta. Varje land får bära sin börda för att det inte ska finnas fristäder, säger specialiståklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Civilingenjör Bland de civila förövarna fanns många välutbildade personer, som i kraft av sin ställning och auktoritet kunde få med sig andra i dödandet. Det var exempelvis politiker på olika nivåer, präster, lärare, läkare, radiochefer och tidningsredaktörer. Den nu åtalade mannen är en sådan högt utbildad person, civilingenjör och lärare. Han är uppvuxen i Kibuye och återvände dit strax efter presidentens död.UtredningenDet började med att Rwanda begärde mannen utlämnad, men eftersom han var svensk medborgare var det inte formellt möjligt. Det återstod då att utreda brotten i Sverige och att åtala honom här. Åklagare och utredare har besökt Rwanda flera gånger, besökt brottsplatserna och förhört många bevispersonerLång rättegångRättegången beräknas pågå till mitten av maj 2013. -Rättegången är unik eftersom delar av den kommer att äga rum i Rwanda, där några av bevispersonerna ska höras personligen inför den svenska domstolen, säger Elving. Det är också det första åtalet för folkmord i Sverige.Över 40 personer kommer att höras, bland annat genom videolänk.

En man dömdes år 2005 i tingsrätt och hovrätt för grov misshandel och vållande till annans död genom våld mot huvudet, så kallat skakvåld. Mannen har nu på nytt ansökt om resning och åberopat ytterligare ny bevisning.

I november 2007 ansökte mannen om resning i Högsta domstolen (HD) och hänvisade då bland annat till nya medicinska utlåtanden om orsaken till sin nyfödda dotters död. HD inhämtade 2008 ett yttrande från Socialstyrelsens Rättsliga rådet. I februari 2009 avslog HD resningsansökan, med hänvisning till att yttrandet från Rättsliga rådet inte innebar att mannen sannolikt skulle ha frikänts om den nya utredningen om dödsorsaken varit känd redan i hovrätten. Mannen har nu på nytt ansökt om resning och åberopat ytterligare ny bevisning i form av medicinska utlåtanden från olika experter. HD har begärt att riksåklagaren ska komma in med en förklaring. Riksåklagaren begärde i maj 2012 att Rättsliga rådet skulle yttra sig om de nya utlåtandena innebär någon annan bedömning än den som redovisades 2008. Rättsliga rådets nya yttrande innebär, kortfattat, att ny medicinsk forskning visar att de skador som flickan uppvisade i och för sig kan ha kommit från skakvåld men att det också kan finnas andra, helt naturliga, förklaringar. "De sakkunnigutlåtanden som nu åberopas i målet innebär inte, som jag ser det, att de tidigare vetenskapliga bedömningarna framstår som felaktiga, utan mer som om den vetenskapliga utvecklingen manat till större försiktighet vid bedömningen av skador av den art som är aktuella i målet", skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp. Riksåklagarens bedömning är att om det senaste yttrandet från Rättsliga rådet funnits tillgängligt vid tidigare prövningar hade utgången i målet sannolikt blivit en annan. Riksåklagaren motsätter sig därför inte resning.

Södertälje tingsrätt har idag fattat beslut i frågan om uppspelning av förhör samt utsett nya nämndemän i det återförvisade Södertäljemålet. Enligt tingsrättens beslut ska nya muntliga förhör genomföras med samtliga målsäganden, vittnen och tilltalade.

-Vi accepterar tingsrättens beslut och kommer att jobba på samma sätt som hittills för att målsäganden och vittnen ska känna sig trygga i att höras under rättegången igen. Däremot är hela den här situationen mycket olycklig med tanke på att målsäganden och vittnen nu kommer att behöva gå igenom det här en gång till, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det innebär ju dessutom en hel del merarbete i form av ökat säkerhetsarbete och ett betydligt större arbete med förberedelser för förhör, utskrifter av alla tidigare hållna förhör i tingsrätten m m. Han fortsätter: - Vi kommer när det är nödvändigt att yrka på att de bandade förhören spelas upp igen i det fall vi anser att det nya förhöret inte stämmer med de uppgifter vittnena lämnade under den förra rättegången. Rättegången i Södertälje tingsrätt inleds den 8 november.

- Jag tycker att domen är bra. Tingsrätten delar min uppfattning om att det varit fråga om ett våldsamt upplopp före matchen och dömt samtliga femton personer jag åtalat för det.

- Avseende de personer jag åtalat för våldsamt upplopp efter matchen har tingsrätten ansett det bevisat att de varit på platsen men däremot inte att det varit fråga om ett våldsamt upplopp och därför friat helt.Jag får nu analysera domen ytterligare och ta ställning till om det finns anledning för mig att överklaga domen eller inte, säger kammaråklagare Ann-Sofie Prahl vid åklagarkammaren i Göteborg.

Göteborgs tingsrätt meddelar dom klockan 14:00 idag mot 20 supportrar till IFK Göteborg.

Supportrarna har åtalats för våldsamt upplopp utanför Ullevi vid en allsvensk fotbollsmatch mot AIK i augusti 2011. Ann-Sofie Prahl kammaråklagare vid Göteborgs åklagarkammarekommer att finnas tillgänglig för att kommentera domen från 14:30 i eftermiddag.

Riksåklagaren har gett in grunderna för överklagandet samt skälen för prövningstillstånd till högsta domstolen (HD)i ett mål där två personer åtalats för människohandel.De misstänkta friades i hovrätten.

Måletbeståri att de åtalade rekryterat en underårig serbisk flicka som"hustru" åt sin psykiskt handikappade son.

En 34-årig man erkände i september mord på en 51-årig man i Skövde. Mordet ska ha skett för 12 år sedan. Mannen har tidigare friats i både tingsrätt och hovrätt. Nu ansöker riksåklagaren om resning till högsta domstolen.

- De uppgifter den misstänkte lämnat till polisen är så detaljerade att jag anser att det finns anledning att få de friande domarna prövade av högsta domstolen. Enligt min mening finns nu tillräckliga skäl för att åter ta upp målet igen, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Riksåklagaren har lämnat in en överklagan till Högsta domstolen där en 20-årig man åtalades för våldtäkt mot barn för att ha haft samlag med en 14-årig flicka. Mannen visste inte att flickan var under 15 år, men var medveten om att hon gick i högstadiet.

Frågan i målet är om mannen hade skälig anledning att anta att flickan var under 15 år, om han alltså var så oaktsam i förhållande till flickans ålder att han ska dömas för våldtäkt mot barn. Tingsrätten dömde mannen till fängelse men hovrätten ändrade domen och ogillade åtalet. Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn till fängelse. Enligt riksåklagaren finns en betydande osäkerhet om hur bestämmelsen i lagen om sexualbrott vad gäller ansvar för våldtäkt mot barn ska tillämpas samt vore en prövning av överklagandet av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

- Min uppfattning är att straffvärdet för det mord de tilltalade har dömts för är högre än vad hovrätten kommit fram till. Jag anser att de bör dömas till fängelse på livstid eller i vart fall i arton år.

Högsta domstolen har inte prövat något mål om påföljd för mord sedan den nya straffskalan trädde i kraft 2009. Det är därför angeläget att få vägledning om vilka principer som bör gälla för bedömningen av straffvärdet vid sådan brottslighet, säger riksåklagare Anders Perklev. Riksåklagarens överklagande avser endast påföljden för det mord de tilltalade dömts för i hovrätten. - Jag har inte överklagat domen i den del där de tilltalade har frikänts. Målet i denna del innefattar i första hand bevisfrågor. Högsta domstolen är en prejudikatinstans och därför lämpar sig sällan bevisfrågor för en prövning i Högsta domstolen, säger Anders Perklev. Straffskalan för mord är sedan den 1 juli 2009 fängelse lägst 10 år och högst 18 år eller livstid. Bakgrund: Det var förra hösten som ett lantbrukarpar hittades rånmördade på en gård utanför Långared. Efter en omfattande polisutredning åtalades två män för att gemensamt och i samråd eller samförstånd ha mördat paret i syfte att från dem stjäla ett kassaskåp med okänt innehåll. Tingsrätten dömde männen mot deras nekande för mord till fängelse på livstid. Domen överklagades. Hovrätten frikände de tilltalade för mordet på mannen, då det inte kunnat uteslutas att en av de dem mördat mannen utan den andres medverkan. När det gällde kvinnan dömdes männen dock för att gemensamt och i samråd eller samförstånd ha mördat henne. Påföljden bestämdes till fängelse i femton år.

Åklagarna anser inte att nämndemannen som suttit med i polisnämnden i Malmö, samtidigt som han varit nämndeman i rättegången mot den man som åtalats för mord och flera mordförsök, varit jävig.

I sin skrivelse till Malmö tingsrätt framför de att jävsinvändingen därmed inte bör bifallas av tingsrätten. Åklagarna kommer att vara tillgängliga för kommentarer avseende jäv först i samband med att tingsrättens beslut meddelas.

Den förundersökning som återupptogs av riksåklagaren i somras om pilotens roll i helikopterrånet i Västberga har nu lagts ner.

Riksåklagaren skriver i beslutet att det inte framkommit något som ger anledning att på nytt pröva frågan om pilotens skuld till det brott som han dömts för.

Riksåklagaren har överklagat en dom från Hovrätten för Västra Sverige till Högsta domstolen. Två personer åtalades för människohandel men frikändes av hovrätten.

Skälet för överklagandet är att det behövs vägledning när det gäller människohandelsärenden, eftersom Högsta domstolen tidigare inte har prövat ett sådant mål. På grund av stor arbetsbörda begärs anstånd till senast den 26 oktober med att utveckla grunderna för överklagandet och skälen för att Högsta domstolen bör bevilja prövningstillstånd.

Svea hovrätt har beslutat att undanröja tingsrättens dom i Södertäljemålet på grund av jäv.

-Det här är väldigt olyckligt för alla målsägande och vittnen i målet. De har väntat på ett avslut och vill förstås inte behöva berätta i domstol en gång till vad de varit med om, säger kammaråklagare Björn Frithiof. -Men självfallet är det så att detta ärende, som alla andra, ska genomföras på ett rättsäkert och riktigt sätt, vilket vi i vår roll som åklagare alltid verkar för. Det kommer vi att göra även nu när rättegången får göras om från början. Åklagarnas bedömning är att bevisningen är lika stark som tidigare.

Polisen har från måndag till onsdag förmiddag efter beslut av åklagare genomfört en husrannsakan hos internetföretaget PeriQ Networks AB (PRQ).

Polisen har från måndag till onsdag förmiddag efter beslut av åklagare genomfört en husrannsakan hos internetföretaget PeriQ Networks AB (PRQ) i Solna utanför Stockholmmed anledning av misstanke om bl.a. upphovsrättsintrång. I samband med husrannsakan togs bl.a. ett flertal servrar i beslag. Ingen person på internetföretaget är misstänkt för brott, Några ytterligare kommentarermed anledning av förundersökningarna kommer i nuläget inte att lämnas. ... Between Monday and Wednesday morning the Swedish Police executed a search against an Internet Company named PeriQ Networks AB (PRQ) in Solna, outside Stockholm, due to the prosecutor's decision. The reason was ongoing investigations concerning suspected copyright infringements. Several servers were seized at the premises. No one at the internet company is suspected of a crime. Currently, The Prosecution Office will leave no further comments about the investigations.

Polismannen har enligt åtalet utsatt tre kvinnor för "livsfara eller fara för svår kroppsskada" genom att avlossa sitt tjänstevapen.

Det var i mars i år som tre personer försökte råna en guldsmedsbutik i centrala Stockholm. När polisen kom till platsen utbröt skottlossning. Flera skott gick genom rutan till ett gym i närheten, där flera personer befann sig. Polismannen åtalas vid Stockholms tingsrätt för framkallande av fara för annan.

Rättegången hålls i säkerhetssalen i Göteborgs tingsrätt.

Åklagarna kommer att vara tillgängliga för frågor kort efter att förhandlingarna har avslutats. De kommer då till den sal på tingsrätten där media finns under rättegången.

Med anledning av medieuppgifter om ärendestatistik för 2011 gör Åklagarmyndigheten ett förtydligande.

Åklagarmyndigheten har i sin årsredovisning för 2011, som lämnades till regeringen i mars i år, tydligt framhållit att statistiken för lagförda brott påverkas av ett enda dopningsärende med 11 000 brottsmisstankar (se sidan 24 i årsredovisningen). Det har därigenom gjorts helt klart för regeringen och andra intressenter att hela den procentuella ökningen av andelen lagförda brott kan hänföras till detta enda ärende. - Från Åklagarmyndighetens sida har vi inget som helst intresse av att få statistiken att avspegla annat än den verkliga utvecklingen. Vi använder oss av enhetliga sätt att redovisa. Vad vi kan göra är att förklara statistiken i kommenterer, vilket vi också gör i vår årsredovisning, säger riksåklagare Anders Perklev.

Hovrätten friar de tre män som åtalats för att ha förberett ett mord på konstnären Lars Vilks. Männen friades av Göteborgs tingsrätt men åklagaren överklagade domen till Hovrätten för västra Sverige.

- Jag är nöjd med att ha fått detta prövat i två instanser. För mig var det viktigt att få detta prövat även av hovrätten eftersom jag såg att tingsrättens dom gav utrymme för en annan bedömning av bevisningen i målet. Hovrätten liksom tingsrätten konstaterar att något var planerart avseende Lars Vilks vid det aktuella tillfället men att bevisningen inte är tillräcklig, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

F.d. statsåklagare Bo Ericsson lägger ned åtalet för morden på två norska medborgare.

Statsåklagare Bo Ericsson skriver i sitt beslut: Tingsrätten har förelagt åklagare att inkomma med besked om åtalet mot Sture Bergvall vidhålles. Jag har idag beslutat lägga ned åtalet mot Bergvall för morden på TJ och GS. Det hemställes att målet avskrivs från vidare handläggning. Med hänsyn till målets massmediala intresse bifogas som bilaga en sammanställning av vissa av de omständigheter som ligger till grund för mitt beslut.

Hovrätten fäller de åtalade i Långaredsärendet för mord i ett fall. Idag kom hovrättens dom mot de två män som dömts till livstids fängelse för mord på ett lantbrukarpar i den lilla orten Långared utanför Alingsås.

Männen hade överklagat till hovrätten för Västra Sverige och ville bli frikända. Åklagaren hade också överklagat och ville att de båda männen förutom mord även skulle dömas för grovt rån av det kassaskåp som saknats på gården. Hovrätten fastslår att det är bevisat att de två åtalade är gärningsmän till angreppet mot lantbrukarparet, men att det finns osäkerhet kring vem som gjort vad gällande det första mordet av den äldre mannen i ladugården. Enligt hovrätten är det fullt möjligt att en av gärningsmännen utan den andres medverkan kan ha dödat mannen. Därför ogillas åtalet mot de båda männen i det fallet. Däremot när det gäller den äldre kvinnan som mördades senare i bostadshuset anser hovrätten att det är bevisat att båda gärningsmännen dödat henne och dömer därmed de åtalade för mord av henne. När det gäller frågan om grovt rån anser hovrätten att det inryms i brottet mord och dömer därför inte de åtalade särskilt för grovt rån. Straffet för de två åtalade männen bestäms till vardera fängelse 15 år och de tilltalade ska efter avtjänat straff utvisas på livstid från landet. - Det är ett bevismässigt svårbedömt fall och jag förstår hovrättens resonemang gällande mordet mot mannen men känner ändå att tingsrättens resonemang var mer korrekt, säger kammaråklagare Daniel Larson vid Åklagarkammaren i Borås. Det finns mycket som pekar på att två gärningsmän måste ha agerat även i ladugården. Jag är mer besviken över fängelsestraffets längd. Det finns en mängd försvårande omständigheter och de borde enligt min mening dömts till livstids fängelse. - Nu ska jag analysera domen och se om det finns förutsättningar att pröva någon av de frågor jag är missnöjd med i Högsta domstolen, kommenterar Daniel Larson.

Det var i mars i år som FOI gjorde en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Förundersökningen inleddes avseende trolöshet mot huvudman. Idag beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand att lägga ned förundersökningen.

-Utredningsarbetet har gjorts av Säkerhetspolisen under min ledning. Utredningen har visat att det inte finns skäl att väcka åtal. Därför har jag beslutat att lägga ner förundersökningen, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Säkerhetspolisen har varit utredande polis eftersom FOI:s verksamhet ingår i totalförsvaret och att det därför varit möjligt att utredningen skulle kunna komma i kontakt med uppgifter eller omständigheter som rör Sveriges säkerhet.

En man har i dag häktats vid Södertörns tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt för två grova stölder.

En av stölderna är den som filmats i Stockholms tunnelbana och där filmen visats på TV. Utredningen fortsätter och någon ytterligare information kan därför för närvarande inte lämnas.

Två personer åtalas vid Södertörns tingsrätt för allvarliga djurplågerier och vanvård av hundvalpar.

Det är hundvalparnas ägare som åtalas för djurplågerierna. - Det gäller två fall av allvarliga djurplågerier där den ena av ägarna misstänks bland annat för att ha misshandlat valparna så allvarligt att de avlidit av sina skador. Den andra ägaren har jag åtalat för bland annat vanvård då denne, trots vetskap om förhållandena, inte tagit valparna till veterinär, säger kammaråklagare Lisa dos Santos vid Söderorts åklagarkammare. Bevisningen består bland annat av utlåtanden från Statens veterinärmedicinska anstalt samt ett stort antal vittnesuppgifter.

Den person som nyligen anhölls, misstänkt för dataintrång hos IT-leverantören Logica i våras, häktades idag vid Nacka tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för dataintrång.

Ytterligare två personer är sedan tidigare misstänkta för samma brott i utredningen, dessa misstankar kvarstår. Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren Stockholm är under eftermiddagen tillgänglig för kommentarer per telefon.

Igår torsdag begärde kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren Stockholm en person häktad misstänkt för dataintrång mot IT-företaget Logica i våras.

Häktningsförhandlingen äger rum vid lunchtid under fredagen vid Nacka tingsrätt. Åklagaren är tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen vid tingsrätten samt per telefon därefter.

I förundersökningen gällande dataintrång mot företaget Logica har under våren intresse riktats mot en person som tidigare dömts i Sverige för upphovsrättsbrott.

30 augusti greps mannen i Kambodja och har därefter överlämnats till Sverige. Svensk åklagare anhöll mannen i morse misstänkt för dataintrång. Tiden för att begära honom häktad går ut på fredag den 14 september klockan 12. Mannenhar under en tid varit internationellt efterlyst för verkställighet av fängelsedomen efter Pirate Bay-rättegången. Det var till följd av den efterlysningen han greps i Kambodja. Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren Stockholm kan inte säga mer om utredningen just nu men återkommer med mer information så snart det är möjligt.

Den 31-årige mannen häktades idag på sannolika skäl misstänkt för mordet på den 13-åriga flickan i Täby i helgen.

- Utredningen kommer nu att fortsätta och det går idag inte att säga mer än så här just nudå förundersökningen omfattas av förundersökningssekretessen, säger kammaråklagare Ewa Tvengström vid Norrorts åklagarkammare. Brodern till 31-åringen är sedan tidigare delgiven misstanke om skyddande av brottsling.

Förundersökningsledaren i Palmeutredningen, vice riksåklagare Kerstin Skarp, kan inte lämna några detaljer kring utredningsläget.

- Jag kan bekräfta att Eva Rausing kontaktade Palmeutredningen och attvi tagit emot uppgifter från brittiska myndigheter. Någon annan information om läget i utredningen kan jag inte lämna, säger Kerstin Skarp.

Åklagarmyndigheten har fått många frågor om varför åklagaren inte åker till Storbritannien och förhör Assange.

I ärenden där en misstänkt person befinner sig utomlands måste åklagaren överväga vilka förundersökningsåtgärder som är möjliga enligt svensk rätt och internationella instrument. Vidare måste åklagaren överväga vad som krävs i det enskilda fallet för att utredningen ska kunna genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt utan att kvaliteten åsidosätts. Åklagaren måste också överväga hur en eventuell rättegång ska kunna genomföras, om utredningen leder till att åklagaren väcker åtal, och hur ett eventuellt straff ska kunna verkställas. I detta ärende utmynnade åklagarens överväganden i att Julian Assange begärdes häktad för de brott han var misstänkt för. Med stöd av domstolens häktningsbeslut utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder. Åklagarens bedömning är att Julian Assange av utredningsskäl behöver vara tillgänglig i Sverige under förundersökningen. Det som kan nämnas, utan att gå in på utredningsarbetet i detalj, är att det finns behov av att vid förhör med Julian Assange kunna presentera och höra honom om den bevisning som kommit fram i utredningen samt att i den fortsatta utredningen vid behov kunna genomföra kompletterande förhör med Julian Assange och andra inblandade personer. Enligt svensk lagstiftning krävs att den åtalade är personligen närvarande vid rättegången när det gäller den här typen av brott. Om förundersökningen leder fram till att bevisningen bedöms räcka för åtal mot Julian Assange krävs hans personliga närvaro i Sverige för att en rättegång ska kunna genomföras och för att ett eventuellt straff ska kunna verkställas. Domstolens häktningsbeslut innebär att Julian Assange är häktad för att säkerställa detta.

I januari i år sköts en man ihjäl i sin bil i centrala Malmö.

Nu väcker åklagare åtal mot tre personer där en person är misstänkt för mord, en person misstänkt för anstiftan av mord och en person misstänks för skyddande av brottsling. - Bevisningen består av både teknisk och muntlig bevisning där den muntliga väger tungt. Jag anser att den är tillräcklig för att få en fällande dom, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Den information som kan lämnas i ärendet finns på Åklagarmyndighetens hemsida. Överåklagare Marianne Ny har inte någon ytterligare information att lämna om hur ärendet handläggs och ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs av brittiska myndigheter.

Det faktum att Julian Assange har beviljats asyl i Ecuador förändrar inte läget i den svenska förundersökningen. Assange befinner sig på Ecuadors ambassad i London, som ligger på brittisk mark. Ärendet är alltså fortfarande en fråga för Storbritannien.

En kvinna i Halmstad har häktats på sannolika skäl misstänkt för att ha mördat ett spädbarn.

- När det handlar om ett så allvarligt brott som misstanke om mord är min och även tingsrättens bedömning att kvinnan ska häktas. Jag har också som grund för min begäran om häktning bedömt att det funnits risk för att den misstänkte hade kunna försvåra den fortsatta utredningen om hon inte häktats, säger kammaråklagare Ann-Christin Claesson.

Polis och åklagare vill gärna komma i kontakt med personer som kan lämna ytterligare upplysningar.

Jourdomstolen i Flemingsberg häktade på söndagentvå personer, en man och en kvinna i 30-årsåldern, på sannolika skäl misstänkta för två fall av djurplågeri, ett fall av bedrägeri samt ett fall av grovt narkotikabrott. Gärningarna kan komma att leda till mångåriga fängelsestraff. Samtliga gärningar har utspelat sig i södra delarna av Stockholms län. Båda djurplågerifallen gäller hundar av rasen Amstaff. I det första djurplågerifallet har kroppen av den döda hunden anträffats i Skärholmen den 18 maj 2012 med mycket svåra skador. Det andra djurplågerifallet gäller en liten valp med ljusbrun päls med vita tecken. - Tack vare ytterligare förhörsuppgifter har vi nu kunnat fastställa att valpen misshandlats och slutligen styckats i mitten av juni 2012. Denna valp var omkring tio veckor gammal när den blev ihjälslagen, säger kammaråklagare Jakob Holmberg. Teknisk bevisning är säkrad i ärendet. Båda uppfödarna är nu identifierade och förhörda i utredningen. - Av utredningen framgår nu även att de två misstänkta personerna har försökt att införskaffa ytterligare hundar. Vi vill gärna komma i kontakt med de personer som har ytterligare upplysningar att lämna om detta. - Vi är övertygade om att det finns flera personer som har viktiga upplysningar att lämna i djurplågeriutredningarna och därför uppmanar vi nu de som vet något eller som har hört eller sett något att vända sig till antingen utredaren hos Söderortspolisen, polisassistent Elin Franzén, eller till förundersökningsledaren på Söderorts åklagarkammare, kammaråklagare Jakob Holmberg.

Det var efter en lyckad IP-spårning som polisen, efter beslut av åklagare, gjorde husrannsakan hemma hos mannen i en lägenhet i centrala Uppsala den 7 februari 2012.

26-årig man åtalas för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott I hans datorer och i hans mobiltelefon hittades en stor mängd barnpornografiska bilder och filmer samt bevisning om mycket omfattande kontakter med unga flickor, huvudsakligen i åldrarna 10 till 13 år. Mannen, som förnekar brott, har suttit häktad sedan den 10 februari. När kammaråklagarna Pontus Melander och Thomas Bälter Nordenman i dag, efter den drygt sex månader långa utredningen, väcker åtal skriver de i stämningsansökan att brottet ska anses som grovt. - Det rör sig om ett systematiskt och hänsynslöst utnyttjande av unga flickor och filmer där barn utsätts för särskild hänsynslös behandling, säger Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala. Flera av flickorna har mått mycket dåligt över att de på filmerna har trott sig bevittna övergrepp mot mannens egna barn. Brotten har skett i Uppsala under åren 2009-2012 mot ett sextiotal flickor bosatta runtom i landet. Rättegången, som beräknas pågå i 20 dagar, inleds i Uppsala tingsrätt torsdagen den 16 augusti.

En sammanfattande redogörelse av åklagarnas arbete med resningsärendena.

I en polisanmälan från 2008 gjorde två personer gällande att en åklagare och en kriminalinspektör hade gjort sig skyldiga till brott i tjänsten i samband med förundersökningarna och rättegångarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall. I det sammanhanget begärdes också att Åklagarmyndigheten skulle granska handläggningen av ärendena för att ta ställning till om det fanns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren överlämnade den 16 februari 2009 frågan om att initiera ett resningsförfarande till Riksenheten för polismål. Samtidigt beslutade riksåklagaren att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel eller annat brott, och konstaterade att någon särskild tillsyn inte var aktuell i ärendet. De närmare skälen för riksåklagarens ställningstaganden framgår av beslutet. Riksenheten för polismål har sedan dess handlagt de resningsansökningar, sammanlagt fyra stycken, som Sture Bergwall lämnat in. I samtliga dessa fyra fall har åklagarna tillstyrkt resning. I juni 2012 ansökte tf chefsåklagaren Bengt Landahl respektive chefsåklagaren Kristian Augustsson om resning till förmån för Sture Bergwall när det gäller en dom från Piteå tingsrätt i november 1994 samt en dom från Gällivare tingsrätt i januari 1996. Därmed hade samtliga domar mot Sture Bergwall för mord blivit föremål för begäran om resning. Dåvarande chefen för Riksenheten för polismål överåklagaren Björn Ericson redovisade den 14 maj 2012 till riksåklagaren sina synpunkter och iakttagelser med anledning av uppdraget. Riksåklagaren har ännu inte tagit ställning till om de iakttagelser som Björn Ericsson har redovisat eller om det som i övrigt har framkommit vid handläggningen av de aktuella ärendena bör föranleda någon ytterligare åtgärd.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt sexton tilltalade i det s.k. Södertäljenätverket till långa fängelsestraff.

Sexton tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år och sex månader. Två unga tilltalade döms till sluten ungdomsvård ett år och fyra månader respektive två år. Två tilltalade har frikänts. -Vi ser positivt på domen och tror att den delvis kommer att förhindra fortsatt utveckling av den grova organiserade brottsligheten i Södertälje, säger chefsåklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det är tillfredsställande att tingsrätten på många sätt har gått på vår linje bland annat vad gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. -Den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet har haft stor betydelse för att vi nu får se fällande domar, säger kammaråklagare Björn Frithiof. Detta är förstås ett viktigt steg på vägen i den insats som pågår i Södertälje. -Operativa rådet har inneburit att beslut om resurser och uthållighet i utredningsarbetet kunnat fattas gemensamt av flera myndigheter. Det är en stor fördel i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. BakgrundDet var i november 2011 som stämningsansökan lämnades in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer ingående i ett kriminellt nätverk. Under tiden som rättegången har pågått har ytterligaretre personer åtalats för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Insatsen mot det kriminella nätverket påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. Under förundersökningen har det hållits cirka 1 000 förhör, ett stort antal telefonavlyssningar har genomförts och utredningen i sin helhet upptar 54 A4-pärmar. Denna rättegång har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Huvudförhandlingen pågick under totalt 62 rättegångsdagar.

I dag meddelar tingsrätten i Södertälje dom i målet, vilket bl.a. omfattar tre mord.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Frithiof på Internationella åklagarkammaren i Stockholm kommer att vara tillgängliga för kommentarer om domen i dag 1/8 kl 15.00-17.00.

Igår kväll klockan 20.15 hämtade polisen in en person, som befann sig i närheten av Ullevi, till förhör med anledning av misstänkta bedrägerier i samband med försäljningen av biljetter till en konsert i Göteborg i helgen.

Personen är VD för ett bolag som säljer biljetter. Åklagaren har fått in en anmälan mot personen men räknar med att det kommer in fler anmälningar. Strax före klockan 23 i går anhölls personen på sannolika skäl misstänkt för bedrägeri, dvs den starkare misstankegraden. Idag lämnade åklagaren in en begäran om offentlig försvarare för den misstänkte och tingsrätten har utsett advokat Edip Samuelsson till försvarare. Den misstänkte förnekar brott.Ansvarig åklagare kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer i detta skede av utredningen.

Malmö tingsrätt har i dag meddelat beslut om den fortsatta handläggningen av målet mot den misstänkte serieskytten. Beslutet innebär bland annat att han ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning och kvarbli i häktet.

Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö delar tingsrättens bedömning att serieskytten skaöverlämnas till enrättspsykiatrisk undersökning. I övrigt vill åklagaren inte uttala sig ytterligare innan domen har kommit från tingsrätten. Enligt tingsrätten beräknas dom meddelas i september.

Tisdag den 17 juli blir sista förhandlingsdag i Malmö tingsrätt där förhandlingar pågått i ärendet mot en misstänkt serieskytt i Malmö.

Åtalet omfattar tre mord, tolv mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak samt två fall av skadegörelse. Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. Åklagarna och målsägandebiträdena pläderarunder måndagen och försvararna under tisdagen. Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren i Malmö kommer att finnas tillgänglig iMalmö tingsrättför kommentarer omedelbart efter förhandlingens avslutande den 17 juli.

Idag väcks åtal mot en före detta bankchef i Handelsbanken för grov trolöshet mot huvudman samt mot ytterligare fem personer för anstiftan eller medhjälp till bankchefens brott.

Enligt åtalet ska mannen ha förorsakat Handelsbanken betydande ekonomisk skada. Enligt åtalet har mannen beviljat lån på omkring 105 000 000 kr till privatpersoner och företag och använt falska säkerheter för lånen. Ett flertal personuppgifter har använts för att upprätta låne- och pantsättningshandlingar i syfte att dölja de personer och företag som varit faktiska mottagare av utbetalda lån. Flertalet låntagare har inte mottagit några utbetalningar av lån utan merparten av pengarna har istället gått till en företagsgrupp i Gävleborgs län. -Utredningen i det här målet omfattar omkring 1600 sidor och har pågått sedan september 2011. Det är betydande belopp som förekommer i utredningen och personerna som nu åtalas har agerat på ett sådant sätt att det inneburit synnerligen kännbar ekonomisk och organisatorisk skada för banken. Personerna som nu åtalas i det här ärendet har bidragit till att fylla på kassorna i en företagsgrupp som befunnit sig i en akut likviditetskris och som samtidigt saknat belåningsbar egendom, säger kammaråklagare Hans Ihrman på Riksenheten mot korruption i Åklagarmyndigheten.

vSvar har lämnats på betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13)

Åklagarmyndigheten tillstyrker att polisen omorganiseras enligt de linjer som utredningen föreslår,dvs. bland annat attRikspolisstyrelsen, SKL och de 21 länsmyndigheterna skulle föras samman till en myndighet. I remissvaret framhåller Åklagarmyndigheten att det fortsatta arbetet bland annat måste säkerställa att det finns tillräckliga utredningsresurser. Vidare att tillsyns- och internutrednings-verksamheten anpassas så att den inte strider mot den grundläggande ansvarsfördelningen mellan rättsväsendets aktörer och mot åklagarens roll som förundersökningsledare.

Göta hovrätt fastställer tingsrättens dom om fängelsestraff för sju män för grov våldtäkt på ett asylboende.

- Jag är nöjd med domen, i synnerhet med att hovrätten inte ser något hinder att pröva frågan om ansvar för medgärningsmannaskap, säger kammaråklagare Gunnar Brodin. För två av männen skärptes domen, genom att de döms för två fall av grov våldtäkt, varav ett fall där de hållit fast kvinnan medan en tredje man tvingade sig på henne - så kallat medgärningsmannaskap. I tingsrätten dömdes de för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt. Hovrätten fastställer fängelsestraffen, mellan 4,5 och 6,5 år, samt utvisning för samtliga. Skadeståndet till kvinnan höjdes från 475 000 kr till 575 000 kr.

Idag hölls häktningsförhandlingar i Göteborg mot tre personer som tidigare i veckan anhölls för bråket på Sahlgrenska sjukhuset i onsdags. Samtliga tre personer häktades.

-En person häktades på sannolika skäl misstänkt för försök till mord och två personer häktadespå sannolika skäl misstänkta för grov misshandel. Åtal ska vara väckt senast den 13 juli. Samtliga tre häktade nekar till brott. Beträffande utredningsläget finnsför tillfälletinget mer att säga än att vi kommer att fortsätta med vidare förhör, säger kammaråklagare Ulrika Åberg.

Idag kom tingsrättens dom mot de två män som åtalats för grovt rån och mord på ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober 2011. De två åtalade männen döms båda till livstid för mord.

- Tingsrätten är enig i sin dom och har i stora drag gått på vår linje och dömt de misstänkta för mord till livstids fängelse och därefter livstids utvisning. Tingsrätten anser dock inte att det med tillräcklig säkerhet är bevisat att kassaskåpet försvann under just morddagen och har därför frikänt de åtalade avseende grovt rån. I den delen överväger vi nu från åklagarsidan att överklaga domen, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Kammaråklagare Daniel Larson är tillgänglig för kommentarer från kl. 13 i dag onsdag den 27 juni.

Alingsås tingsrätt meddelar dom klockan 11 i dag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar årligen en rapport till regeringen om tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel. Årets redovisning visar att användningen av ökat jämfört med föregående år.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar till regeringen varje år en redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning av grova brott. Årets redovisning visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökat jämfört med föregående år. Ökningen avser framförallt hemlig teleavlyssning och teleövervakning. Antalet avlyssnade och övervakade personer har ökat med 17 procent, från 1 744 till 2 040 personer under 2011 jämfört med året innan. Antalet förundersökningar har också ökat. Ökningen var 22 procent under 2011. Ökningen är bland annat ett resultat av att brottsligheten blir allt mer organiserad och internationell vilket ställer större krav på metoder för att kunna utreda denna typ av brottslighet. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna. Relationen mellan antalet personer och nyttan - effektiviteten av tvångsmedlet - är också ett viktigt mått. Åklagarna bedömt att avseende 72 procent av de misstänkta har det hemliga tvångsmedlet varit till nytta för utredningen. Brottslighetens art Tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelas framför allt i förundersökningar om narkotikabrott. Ungefär 75 procent av tillstånden till hemlig teleavlyssning och 69 procent av tillstånden till hemlig kameraövervakning har avsett den typen av brott. När det gäller hemlig teleövervakning är det istället tillgreppsbrotten som i de flesta fall, 37 procent, ligger till grund för användningen. Antalet tillstånd Antalet tillstånd handlar tillstörsta del om hemlig telefonavlyssning. Dessa tillstånd är ett resultat av det användarmönster som de misstänkta har när det gäller telefoner. För att minska möjligheterna till spårning använder sig gärningsmännen t.ex. av oregistrerade kontantkort som byts ut frekvent. Ju oftare ett byte sker desto fler teleadresser måste avlyssnas vilket medför fler tillstånd. Av redovisningen framgår att antalet tillstånd ökat i antal med 736. Denna ökning kan till stor del förklaras av den förändring av redovisningen som skett i samband med övergången till ett elektroniskt diarieföringssystem. Ett tillstånd i detta sammanhang avser endast en misstänkt och en teleadress. Tidigare kunde ett tillstånd avse flera teleadresser.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om uppgifterna om att Assange ska ha sökt asyl i Ecuador

En eventuell sådan ansökan har inget att göra med den svenska brottsutredningen.

Chefsåklagare Kristian Augustsson har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1996 av Gällivare tingsrätt dömdes för mord på två personer.adfd

- Den genomgång som gjorts visar bland annatpå att tingsrätten vid sin dom inte haft tillräcklig information om hur Bergwalls uppgifter växlat och förändrats under utredningens gång eller om vilken information utifrån han haft eller kunnat ta del av. - Man kan precis som tidigare,i belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som hittills beviljats, ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig säger chefsåklagare Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål. Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) dömdes 1996 för mord på två människor, i det fall som i allmänhet kommit att kallas"tältmorden" i Appojaure 1984.

Högsta domstolen ogillar åtalet i sin helhet, eftersom bilderna föreställer fantasifigurer.

HD-dom i det så kallade mangamålet I tingsrätten och hovrätten dömdes en person för barnpornografibrott till dagsböter för att ha innehaft 39 stycken barnpornografiska teckningar, flertalet så kallademangateckningar. Högsta domstolen har i en dom ogillat åtalet i sin helhet. Enligt HD är bilderna pornografiska och föreställer barn, menför 38 av bilderna rör det sig om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn. Att straffbelägga innehav av sådana bilder strider mot informations- och yttrandefriheten som finns i den svenska grundlagen. Straffbestämmelsen om barnpornografibrott kan därför inte anses omfatta sådana bilder ochåtalet ogillas. En av de 39 bilderna bedöms som verklighetstrogen och omfattas därför, enligt HD, av straffbestämmelsen om barnpornografibrott. HD ansåg dock att innehavet av denna bild var försvarligt, varför åtalet ogillades även när det gäller den bilden. Riksåklagarens kommentar: - Högsta domstolen har nu för första gången prövat hur bestämmelserna om barnpornografibrott ska tolkas när det gäller tecknade bilder. - Mangaserier förekommer numera även i Sverige i relativt stor omfattning. HD:s dom är av vikt för ledning av rättstillämpningen, eftersom det i domen slås fast att tecknade barnpornografiska mangabilder som föreställer fantasifigurer inte ska omfattas av den svenska straffbestämmelsen om barnpornografibrott. - HD:s dom har också betydelse för rättstillämpningen genom att det nu får anses klarlagt att barnpornografiska teckningar som är verklighetstrogna omfattas av förbudet mot att inneha barnpornografi.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har beslutat att inte ta upp Assanges ärende på nytt. Det betyder att beslutet att han ska överlämnas till Sverige står fast.

Domstolen har också beslutat att överlämnandeperioden inte ska börja gälla förrän 14 dagar från i dag. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange därefter inom tio dagar föras till Sverige. Det är kriminalvården som ansvarar för transporten till Sverige samt för hans förvar i Sverige. Kriminalvården ger ingen information om transporter eller i vilket häkte som intagna personer finns. Under hans vistelse på häktet kommer han att ha möjlighet att ha kontakter med omvärlden, under de förutsättningar som häktets säkerhets- och ordningsregler ger. Han är häktad på grund av flyktfara och kommer därför inte att ha några restriktioner som begränsar hans rätt att exempelvis att se TV, läsa tidningar eller umgås med andra intagna. När Assange kommer till Sverige kommer Stockholms tingsrätt att hålla en häktningsförhandling. Förhandlingen ska, enligt svensk lag, hållas inom fyra dygn från det att Assange anlänt hit. Vid förhandlingen ska domstolen pröva om han ska vara fortsatt häktad. Domstolens beslut kan överklagas. Förhör kommer att hållas med Assange när han kommer till Sverige. Åklagaren kan inte lämna några upplysningar om planeringen för förhöret eller om eventuella andra utredningsåtgärder. Skälet är att det kan störa utredningen eller skada de personer som berörs av den. Sedan i december 2010 har Julian Assange varit häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt, mindre grovt brott. Information från åklagaren Efter häktningsförhandlingen kommer den ansvariga åklagaren, överåklagare Marianne Ny, att hålla en presskonferens. Information om tid och plats kommer senare.

Kammaråklagare Ulrika Rogland väckte i dag åtal mot en 46-årig man i Malmö, som misstänks för att i vintras ha knivmördat sin f d sambo

Mordet skedde på öppen gata framför mannens och kvinnans gemensamma barn och 46-åringen åtalas även för olaga hot mot de minderåriga barnen. -Barnen är inte bara vittnen utan även brottsoffer, säger Ulrika Rogland. Hotet mot barnen är grovt eftersom de har hotats med bajonett och eftersom mannen angripit deras mamma som var deras skyddsgarant och trygghet.

Chefsåklagare Bengt Landahl har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1994 av Piteå tingsrätt dömdes för mord på en person som försvunnit. Domen avsåg ett mord Sture Bergwall skulle ha begått 1976.

- I belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som beviljats hittills så kan man ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig. Mycket talar för att det rörde sig ett försvinnande och att personen avled naturligt. Innan Sture Bergwall, som då hette Tomas Quick, trädde fram hade försvinnandet inte varit föremål för någon förundersökning avseende mord eller våldsbrott, säger chefsåklagare Bengt Landahl vid Riksenheten för polismål.

Rättegången startar i Alingsås tingsrätt på måndag. Statens Kriminaltekniska Laboratorium har i analys funnit den mördade kvinnans DNA i bagageutrymmet i den ene misstänktas bil.

- Det kommer bli ett av de starkaste bevisen vi har och stärker teorin om att de använt bilen vid brottet för att frakta det stulna kassaskåpet, säger kammaråklagare Daniel Larsson.

Julian Assanges advokat, Ms Rose, meddelade i morse Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, att hon kan komma att begära att domstolen öppnas för fortsatta överväganden.

Domstolen har beviljat Rose 14 dagar att komma in med en sådan begäran. När det finns ett lagakraftvunnet beslut i Storbritannien ska, enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder, Assange föras till Sverige inom tio dagar.

Storbritanniens högsta domstol har i dag beslutat att avslå Julian Assanges överklagan.

Två lägre instanser har tidigare beslutat att Julian Assange ska överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Dessa har överklagats av Assange och 1-2 februari 2012 hölls förhandlingar i högsta domstolen, The Supreme Court, som nu alltså meddelat sitt beslut. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange föras till Sverige inom tio dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft. Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna någon information om ärendet, men kommer att vara tillgänglig för medier i samband med en häktningsförhandling i Sverige.

Den 26-årige mannen och den 23-åriga kvinnan döms av Uppsala tingsrätt till åtta års fängelse vardera.

- Vad gäller ansvarsfrågorna, människorov, försök till bedrägeri och försök till utpressning, så har tingsrätten gått på min linje. Straffet är strängt men ligger ändå under det jag yrkade. Nu behöver jag en vidare genomläsning av domen för att analysera och fundera kring hur jag kommer att agera på det, säger kammaråklagare Lars Hedvall vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det var strax efter jul somde tvåpersonerna kidnappade en person i syfte att pressa dennes familj på pengar. Efterintensivt polis- och åklagararbete hittades den kidnappade personen i en källare i en skola i Norrland. Lars Hedvall finns tillgängligpå telefon under eftermiddagen

Storbritanniens högsta domstol, The Supreme Court, kommer onsdagen den 30 maj att avkunna beslut i frågan om Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Närmare information finns på domstolens hemsida.

Ytterligare information kommer att lämnas på Åklagarmyndighetens hemsida snarast möjligt efter att beslutet avkunnats. Överåklagare Marianne Ny har ingen information att lämna så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

Det finns ingen anledning att anta att det föreligger något brott som hör under allmänt åtal.

Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruptionhari dag beslutat att lägga ned den förundersökning som pågått under våren 2012om misstankar om mutbrott mot flera kommunala tjänstemän och bestickning från VD:n för det privata bolaget AB Furuviksparken. Förundersökningen har avsett ett flertal resor till USA under åren 2004-2010. Skälet tillåklagarens beslutär att det genom utredningen framkommit mycket tydliga uppgifter om att de inblandades avsikter hela tiden varit att kostnaderna för de kommunala tjänstemännens deltagande skulle betalas av bolaget Furuvik fastigheter AB, vilket då ägdes till hälften av Gävle kommun. En av resorna har fakturerats riktigt. De omständigheter som medfört att övriga resor först lång tid senare fakturerats på sätt som ursprungligen avsetts innefattar inte heller något agerande som ger anledning att anta att något annat brott som hör under allmänt åtal föreligger. Förundersökningen avslutas därföri sin helhet.

-Jag har, i de delar som tingsrätten frikänt,överklagat tingsrättens dom beträffande fem av de åtalade personerna eftersom jag anser attdet mot bakgrund av bl a vad tingsrätten själv har anfört finns anledning räkna med att hovrätten skall komma till annan uppfattning än vad tingsrätten gjort, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

.

I oktober 2011 rånades och mördades ett äldre lantbrukarpar brutalt på sin gård i Långared utanför Alingsås.

Mannen överrumplades och slogs ihjäl med ett tillhygge ute i ladugården medan frun kvävdes och ströps i sin säng. Båda offrens arm- och fotleder var även tejpade och bundna med buntband. Gärningsmännen stal sedan parets kassaskåp. Två polska medborgare häktades av Alingsås tingsrätt i sin utevaro och kunde efter samarbete med polska myndigheter gripas i Polen. De båda männen utlämnades till Sverige i december och har sedan dess varit häktade. Idag väcktes åtalet mot männen för två fall av mord och grovt rån. - Bevisningen består bland annat av positionering av mobiltelefoner, skoavtryck som säkrats på brottsplatsen samt att samma ovanliga buntband som offren bundits med hittades hos den ene mannen i samband med gripandet i Polen, säger kammaråklagare Daniel Larson. Rättegången inleds den 4 juni vid Alingsås tingsrätt och beräknas pågå under sex dagar.

Kammaråklagare Hanna Lemoine vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm väckte idag åtal mot den man som är misstänkt för ett dubbelmord som ägde rum i Tullinge tidigare i år.

Mannen har suttit häktad misstänkt för mord i två fall sedan i mitten av februari och är son till ett av offren. Rättegången startar under nästa vecka i Södertörns tingsrätt.

Två av landets minsta åklagarkammare, Östersund och Karlskrona, ska under en försöksperiod handlägga samtliga trafikärenden i landet.

Försöket startade den 1 maj 2012, genom att Karlskrona förutom att handlägga ärenden från Blekinge också tog över trafikärendena från Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län. Till Östersund överfördes ärenden från Jämtlands, Västerbottens, Västernorrlands och Norrbottens län. Införandet kommer att ske successivt och den 1 november 2012 ska enligt planen hela landet omfattas. Försöket kommer att drivas i full skala i ett års tid och ska utvärderas vid ingången av år 2014. Sammanlagt två åklagare och åtta beredningsadministratörer ingår i trafikmålsorganisationen. De ärendetyper som berörs är trafikbrott med endast böter i straffskalan. Exempel på sådana brott är vårdslöshet i trafik, brott mot trafikförordningen, brott mot fordonskungörelsen och brott mot kör- och vilotiderna. Totalt rör det sig om cirka 40000 brottsmisstankar varje år inom denna kategori ärenden. Avsikten med försöksverksamheten är att utvärdera om myndighetens handläggning av trafikärenden kan utvecklas i och med att de handläggs på enbart två åklagarkammare. Förstudier har visat att en koncentration bör innebära bland annat ökad effektivitet, men också en mer enhetlig handläggning och ökad kvalitet. Det faktum att små enheter tillförs personal innebär också att sårbarheten minskar på dessa enheter. Positiv start Inledningen av försöksverksamheten har gått bra. Några mindre tekniska problem kunde lösas snabbt. Organisationen och arbetsmetoderna på kamrarna i Karlskrona och Östersund fungerar som avsett. Nästa etapp, där ytterligare sex län tillförs, är planerad till den 1 september 2012.

Chefsåklagare Alf Johansson är tillgänglig för kommentarer från kl. 15 i dag fredag den 11 maj.

Kommentar om domen om nationalarenan Alf Johansson nås då på telefon 010-562 53 63.

En åklagare har utsetts att handlägga ärendet om morden på Trine Jensen och Gry Storvik, där Sture Bergwall beviljats resning.

Statsåklagaren Bo Ericsson, som i dagarna avslutar sin ordinarie tjänstgöring vid Åklagarkammaren i Uddevalla, har fått uppdraget att för Åklagarkammarens i Falun räkning handlägga ett ärende där Svea hovrätt den 5 april 2012 beslutade bevilja Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) resning. Enligt ett föreläggande från Falu tingsrätt ska åklagaren senast den 28 september 2012 yttra sig över målets fortsatta handläggning. - Jag ska nu börja sätta mig in i ärendet och beräknar att jag kommer att behöva den tid som står till förfogande för mitt yttrande, säger Bo Ericsson. Bakgrund Sture Bergwall dömdes den 22 juni 2000 vid Falu tingsrätt för mord på de två norska medborgarna Trine Jensen och Gry Storvik. Jensen hittades död i Oslo 1981, Storvik hittades död utanför Oslo 1985. Bergwall lämnade in resningsansökan den 11 april 2011. Tf. chefsåklagare Bo Lindgren vid Riksenheten för polismål tillstyrkte resning den 19 augusti 2011, vilket Svea hovrätt nu beviljat. Bergwall dömdes mellan åren 1994 och 2001 för sammanlagt åtta mord. Av dessa har han begärt och beviljats resning för fem av morden, inklusive det nu aktuella ärendet. Han har frikänts för två mord - Yenon Levi (dom 1997) och Therese Johannessen (dom 1998). I det femte ärendet, Johan Asplund från Sundsvall (dom 2001), lade åklagare i mars 2012 ned åtalet.

Kammaråklagare Daniel Larson kommer att begära ytterligare en veckas förlängning av åtalet, till måndag den 21 maj.

Skälet till förseningen är att de misstänkta har begärt att förundersökningen ska kompletteras med vissa översättningar och att tingsrätten beslutat att så ska ske innan rättegången kan starta. Rättegången planeras starta 4/6.

I dag väcktes åtal mot en misstänkt serieskytt i Malmö. Åtalet omfattar tre mord, 12 mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak och två fall av skadegörelse.

Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. - Under början av utredningen medverkade den misstänkte i förhör men sedan ett år tillbaka har han inte velat tala eller svara på frågor. Han har endast erkänt skadegörelse i två fall av de brott han nu åtalas för. Utredningen omfattar många fall av mycket grov brottslighet. Under utredningen har vi haft nära samarbete med flera andra länder,bland annatUSA. Det har också gjortsett flertaltekniska undersökningar och ett stort antal förhör har hållits. Därför har utredningen tagit tid.Bevisningen bestårav mycket omfattande vittnesuppgifter, teknisk bevisning och IT-material i form avtill exempelmail, sms och telefonlistor, säger chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö.

Åklagare Daniel Larson har begärt förlängning av åtalet till måndag den 14 maj i ärendet med dubbelmordet i Långared.dfd

Ärendet gäller rånmord den 19 oktober 2011 mot ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. Två misstänkta som greps i Polen i november 2011 är häktade i målet, på sannolika skäl misstänkta för mord i två fall och grovt rån.

Riksåklagaren har på eget initiativ granskat hur åklagarna ur ett rättsligt perspektiv handlagt det så kallade läkarmålet. Slutsatsen är att det inte finns anledning att kritisera åklagarnas rättstillämpning.

Riksåklagaren har i sin roll som landets högsta åklagare granskat handläggningen av det uppmärksammade ärendet med en åtalad läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Vid granskningen har det skriftliga materialet i ärendet gåtts igenom. De frågor som behandlas är hur tvångsmedel har använts, åtalsbeslutet och handläggningstiden. Åklagarna har haft stöd i lag Granskningen har inte gett anledning att rikta kritik mot åklagarnas rättstillämpning. Det fanns förutsättningar att använda tvångsmedel och användningen var inte oproportionerlig. Åtalsbeslutet och att vidhålla åtalet låg inom ramen för en sådan bedömning som en åklagare har fog för att göra, enligt rättegångsbalkens regler. Utredningen tog lång tid, vilket i sig är otillfredsställande, men var en följd av hur ärendet utvecklade sig. En slutsats av granskningen är att ärendet i flera avseenden varit speciellt. Åtal mot läkare i deras yrkesutövning är mycket ovanliga. Det är också sannolikt första gången som en domstol underkänner en rättsmedicinsk analys från Rättsmedicinalverket (RMV). Specialisering och ökat kunskapsutbyte Rättsliga granskningar utgör ett led i Åklagarmyndighetens fortlöpande utvecklingsarbete och kan tillsammans med andra iakttagelser från den löpande verksamheten leda fram till beslut om förändringar i exempelvis organisation, rutiner och arbetssätt. Enligt riksåklagaren finns skäl att överväga en specialisering hos åklagare för handläggning av misstankar om brott inom hälso- och sjukvården. Ett samarbete har också inletts för att öka det ömsesidiga kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och RMV. Riksåklagarens kommentar - Ärendet är unikt och omständigheterna mycket speciella. Därför bör det inte läggas till grund för några generella slutsatser om hur det straffrättsliga systemet förhåller sig till verksamheten inom hälso- och sjukvården. Det är dock viktigt att Åklagarmyndigheten fortsätter att utveckla sin kompetens och sina arbetsmetoder på området. Granskningen kan bidra till detta, även om det inte kan konstateras att något fel har begåtts, säger riksåklagare Anders Perklev.

Kammaråklagare Daniel Larson överklagar den friande dom där Borås tingsrätt nyligen frikände en styvmamma och en pappa misstänkta för att ha utsatt en 12-årig flicka för övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Överklagandet lämnades in till Borås tingsrätt i måndags (30/4). -Motiveringen till överklagandet är att jag anser att tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering och jag tror att hovrätten kommer att göra en annan bedömning än vad tingsrätten gjort, säger kammaråklagare Daniel Larson. Av mitt överklagande framgår att jag i huvudsak kommer att åberopa samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten men jag har begärt anstånd med att inkomma med den slutliga bevisuppgiften till den 8 juni.

Borås tingsrätt frikände idag en styvmamma och en pappa misstänkta för att ha utsatt en 12-årig flicka för övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa. Tingsrätten var inte enig i sitt beslut.

-Som jag tolkar tingsrättens domskäl anser de att flickans berättelse är trovärdig men tycker inte att den stödbevisning som kommit fram i utredningen är tillräcklig. Enligt mitt sätt att se det finns tillräckligt stark stödbevisning vilket också är ett av skälen till att jag väckte åtal. Nu kommer jag att sätta mig ner och ordentligt gå igenom domen för att därefter bestämma mig för om det finns skäl för mig att överklaga domen eller inte, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Nu finns möjligheten för jurister att göra en del av notarietjänstgöringen på en åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten finns just nu ett tiotal s.k. åklagarnotarier runt om i landet.

För att bli åklagare ska man ha svensk jur.-kand.-examen och notariemeritering. Meriteringen görs under två år och en del av denna period kan förläggas till Åklagarmyndigheten. Resterande tid görs på tingsrätt eller förvaltningsrätt. Sofia Högström arbetar sedan februari på åklagarkammaren i Helsingborg. - Jag har alltid velat bli åklagare och när jag såg på Domstolsverkets hemsida att man kan göra en del av notarietjänstgöringen på Åklagarmyndigheten, så sökte jag hit. Sofiaska vara sex månader på kammaren och flyttar därefteröver till tingsrätten i Helsingborg.Hon är nöjd med att ha fåttchansen att lära sig mer om åklagarnas arbeteredan nu. - Det är jättespännande att få prova olika delar av rättsväsendet och det blir en bra kombination på det här sättet. Åklagarnotarierna fungerar som beredningsjurister på kamrarna och lämnar förslag på beslut, oftast stämningsansökningar,till åklagarna. De är med på rättegångar och får prova på att arbeta med olika typer av brottsområden. Både notarier och Åklagarmyndigheten ser detsom en stor fördel att notarierna tidigt får en inblick i åklagarkamrarnas verksamhet. - Erfarenheten kommer att vara mycket värd oavsett vilken väg jag väljer senare, säger Sofia.

Torsdagen den 5 april väcks åtal mot tre personer vid Uppsala tingsrätt misstänkta för bland annat människorov i slutet av december 2011 i Uppsala.

Polismyndigheten i Uppsala län och Internationella åklagarkammaren Stockholm välkomnar medias representanter till en presskonferens med anledning av åtalet. Under presskonferensen medverkar: Lars Hedvall, Kammaråklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm Ove Dahlberg, Kommissarie och spaningsledare vid Polismyndigheten i Uppsala län. Tid och Plats:Torsdagen den 5 april kl. 12.00 i Polishuset, Blanka, Svartbäcksgatan 49, Uppsala. Medtag presslegitimation.

Den 21 mars gjorde FOI en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström beslutade inleda förundersökning angående misstänkt trolöshet mot huvudman.

Den 26 mars övertog chefsåklagare Tomas Lindstrand ledningen av förundersökningen. Själva utredningsarbetet görs av Säkerhetspolisen under Tomas Lindstrands ledning. Genom förundersökningen ska utredas om brott har begåtts, vilket detta i så fall är och vem som har begått det. Anledningen till att det är Säkerhetspolisen som är utredande polis är att FOI:s verksamhet ingår i totalförsvaret och att det därför är möjligt att utredningen kommer i kontakt med uppgifter eller omständigheter som rör Sveriges säkerhet. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna ytterligare uppgifter men återkommer längre fram när mer information finns att ge. När detta kan ske går för närvarande inte att säga.

Åtta personer åtalas på måndagen misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grovt penninghäleri. Åtalet gäller också försök till smuggling av 1,4 ton kokain till ett värde av flera miljarder kronor.

Utredningen, en av Rikskriminalpolisens och Internationella åklagarkammarens mest omfattande, startade i Sverige 2008 och har inneburit en betydande internationell samverkan inom Eurojust och Europol. Framförallt har samverkan skett med Spanien och Frankrike. - Att polis och åklagare kunnat samordnas över nationsgränserna har varit en förutsättning för att nå så här långt. Inte minst viktigt är att vi lyckats säkra kriminella tillgångar för över femtio miljoner kronor, säger Karin Bergstrand vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalet avser brott begångna under åren 2006 - 2010 Huvudman är en 39-årig svensk som åtalas för bland annat grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Till sin hjälp har han med flera haft en 56-årig seglare, hemmahörande i Göteborg, en 49- årig kvinna, släkt med huvudmannen, och en 29-årig svensk. I juni månad 2010 greps den 56-årige ensamseglaren på en båt i Karibien med 1,4 ton kokain. Kokainet härrör från Colombia och var avsett för den europeiska marknaden. Beslaget motsvarar 5 600 000 missbrukardoser och har ett uppskattat gatuvärde på drygt fyra miljarder svenska kronor. En viktig och betydande del av arbetet är de så kallade tillgångsutredningarna. Av dessa framgår att vinsterna från två framgångsrika smugglingsresor 2006 och 2008 har investerats i företag och fastigheter i flera olika länder samt lagts på lyxkonsumtion. Den misstänkta 49-åriga kvinnan har bland annat låtit upprätta en stiftelse i Schweiz i vilken drygt 36 miljoner svenska kronor av vinsterna har gömts undan. Offshore-registrerade företag, vilka har bildats under stiftelsen, har ägt huvudmannens villa i Sitges utanför Barcelona samt hans 68-fots motorbåt i Cartagena i Colombia. Sammanlagt har nätverket investerat och spenderat ca 115 miljoner kronor under perioden 2007-2010. Vid tillslagen har tillgångar tillhörande nätverket, såsom båtar, hus och likvida medel till ett sammanlagt värde om ca 53 miljoner kronor, säkrats i fem olika länder. - Det här är ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten och det visar att samarbete är den rätta vägen för att komma åt kriminella där det känns mest, nämligen att ta pengarna, säger Klas Friberg, Rikskriminalchef. Flera av de misstänkta kommer även att åtalas för penningtvätt i Spanien beroende på att stora delar av tillgångarna säkrats där.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Förundersökningen inleddes bland annat på grund av rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - som sätter i fråga om svenska företag på något sätt medverkat till brott i södra Sudan under den aktuella tiden. Magnus Elving har den senaste tiden fått frågor både om vad förundersökningen går ut på och hur regelverket ser ut. Han vill nu lämna den information som för närvarande går att ge. Metod Utredningen sker i flera steg tillsammans med utredningspersonal och analytiker från Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen: Ett stort material med dokument och rapporter av olika slag samlas in och analyseras.Olika personer ska höras systematiskt och i rätt ordning för att ge en struktur för fortsatta överväganden. Detta innebär att sakkunniga, vittnen samt personer som på olika sätt kan ha drabbats av brottsliga handlingar ska förhöras först.Hela utredningsmaterialet ska sedan analyseras för en bedömning om någon eller några personer med svensk anknytning ska underrättas om skälig misstanke för brott. Först sedan förundersökningen är klar går det att bedöma om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal mot en eller flera personer. Utredningsmetoden är alltså densamma som vid de flesta andra brottsutredningar - men tidsåtgången är betydligt längre på grund av utredningens komplexa natur. Tre centrala frågor Utredningen går ut på att besvara tre centrala frågor. Går det att bevisa att de påstådda brotten av militär och regeringsanknuten milis mot civilbefolkningen i Block 5A har ägt rum under den aktuella tiden? Var i så fall personer med svensk anknytning medvetna om dessa brott?Har dessa personer på något sätt främjat brott genom "råd eller dåd" - det vill säga, har de genom faktiska åtgärder, beslut, psykisk påverkan eller på annat sätt styrkt förövarna i deras beslut att begå brottsliga handlingar? Utredningen tar tid - På grund av förundersökningssekretess kan jag inte säga mer om vare sig utredningsresultatet, inhämtad dokumentation, personer som är hörda, personer som ska höras eller vilken grad av misstanke som nu gäller. Min preliminära bedömning står fast - utredningen kommer att ta lång tid och den får enligt min uppfattning ta den tid den kräver. Det är tålamod som gäller, säger kammaråklagare Magnus Elving Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

-En förundersökning är inledd och fortsatt utredning i ärendet kommer att ske på sedvanligt sätt.

Det går idag inte att berätta mer om vilka brottsmisstankarna är då information om en förundersökning omgärdas av förundersökningssekretess, säger Agnetha Hilding-Qvarnström, vice chefsåklagare vid Åklagrakammaren för säkerhetsmål. Åklagaren kommer inte att kommentera ärendet ytterligare just nu.

I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

-Det har inte kommit fram sådana nya omständigheter och bevis som gör att Högsta domstolen kan förväntas bevilja en ny ansökan om resning till förmån för den dömde. Jag avser därför inte att ge in en sådan ansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Högsta domstolen skärper straffet för en man som kraftigt alkoholpåverkad kört på ett litet barn och därigenom vållat barnets död.

I hovrätten dömdes mannen till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att straffet skulle skärpas. Högsta domstolen dömer nu föraren till fängelse i tre år. Riksåklagarens kommentar: Riksåklagarens skäl för att överklaga hovrättens dom var att lagstiftaren genom olika lagändringar markerat en strängare syn på den här typen av brott. Samtidigt har den nya synen inte fått något tydligt genomslag i domstolarnas sätt att döma. I enlighet med riksåklagarens överklagande innebär Högsta domstolens dom en påtaglig straffskärpning i jämförelse med tidigare praxis.

Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

Målet är en följd av den resningsansökan som Bergwall beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012 där Bergwall ändrat sin inställning från ett erkännande till ett förnekande. -Beslutet är en naturlig följd efter granskningen av bevisläget i målet. De två huvudsakliga bevisen som har med Bergwalls iakttagelser av Johans kropp att göra och som ansetts vara så unika att endast en gärningsman kunnat känna till dem har fått ett minskat bevisvärde. Dessutom faller en del av stödbevisningen bort eller har försvagats kraftfullt. I det läget skulle en förnyad prövning mot Bergwall för mordåtalet inte hålla i domstol. Åtalet läggs därför ned, säger chefsåklagare Jonas Almström.

En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för att ha förvärvat drygt 87 gram kokain för att sälja det vidare. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden till fängelse i ett år och nio månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för grovt narkotikabrott till ett längre fängelsestraff. Högsta domstolen har i fyra domar under 2011 slagit fast att frågor om rubricering och straffvärde vid narkotikabrott ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart art och mängd narkotika, vilket tidigare ofta var fallet. Högsta domstolen har också slagit fast att det grova narkotikabrottet främst ska vara förbehållet sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Trots de riktlinjer som ges i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål angående rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Det vore värdefullt att få Högsta domstolens syn på hur ett fall som det är aktuella, och som är relativt vanligt förekommande, där en person i vinningssyfte tagit befattning med en relativt stor mängd kokain, men där brottet inte varit del av en organiserad narkotikahandel, ska rubriceras.

Handboken som behandlar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har uppdaterats. Bland annat har ny praxis av betydelse lagts till.

Utredningar om fridskränkningsbrotten har två särskilda bevissvårigheter: de begås nästan alltid bakom hemmets stängda dörrar och de begås mot en närstående. Handboken om fridskränkningsbrotten syftar till att ge stöd ochvägledning till åklagarna vid handläggning av dessa brott. Handboken från 2006 har uppdaterats i mars 2012 bland annat genom att ny praxis av betydelse har lagts till. Även Fridskränkningsutredningens betänkande från 2011 har beaktats. Fridskränkningsbrotten Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i brottsbalken 4:4a. Grov fridskränkning innebär att någon begår upprepade våldsbrott, sexualbrott eller brott mot frihet och frid mot en närstående eller tidigare närstående person, om brotten inneburit en upprepad kränkning av personens integritet och syftat till att allvarligt skada personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning är en specialregel, där den som utfört gärningarna är en man och där den kränkta personen är en kvinna som gärningsmannen är eller har varit gift med, eller bor eller har bott ihop med under äktenskapsliknande förhållanden.

Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 7 285 år 2009 till 8 162 år 2011. Antalet avslutade brottsmisstankar 2011 var 8445 stycken, dvs. fler än vad som kom in. Under året har både polisens och åklagarnas ärendebalanser kunnat minskas betydligt och trots balansavarbetningen har åklagarnas handläggningstider kunnat kortas. Ny organisation ger snabbare utredningar Skälet till de förbättrade resultaten är till stor del att polisen den 1 januari 2011 inrättade en ny organisation för internutredningar som inneburit att polis och åklagare nu har likformiga organisationer. Därmed har möjligheterna ökat att effektivisera verksamheten. Under året inrättades en funktion på både polis- och åklagarsidan för att bereda ärenden som inte bör leda till utredning - främst eftersom de inte avser brott. Genom att hantera dessa ärenden snabbt har mer tid skapats till övriga ärenden, vilket kortar handläggningstiderna och ökar kvaliteten. För få eller för många åtal? Få anmälningar mot poliser leder till åtal, och relativt sett färre åtal mot poliser leder till fällande domar. I syfte att förklara varför det ser ut så innehåller rapporten en beskrivning av hur ärendeinflödet till Riksenheten ser ut, vad som är ett brott när det handlar om tjänstefel samt andra speciella omständigheter som präglar anmälningar och utredningar mot poliser. I rapporten finns också redogörelser för ett antal utredningar och domstolsavgöranden under 2011. Vidare finns en mer fördjupad beskrivning av två ärendetyper: försvunna föremål hos polisen samt biljakter.

Åklagare bekräftar att en person anhållits som skäligen misstänkt för medhjälp till mord under onsdagen. Misstankarna rör dödsskjutningen på Fosievägen i Malmö den 31 januari.

-Anhållandet idag är naturligtvis ett viktigt steg i utredningen av dödskjutningen den 31 januari. Förhör har inletts men då utredningen just nu är inne i ett känsligt läge kan jag inte berätta mer just nu, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Idag väcks åtal vid Malmö tingsrätt mot tre personer i chefsbefattning på Skanska och en skorstensfejarmästare vid Sotarna Malmö.

Åtalet avser grov allmänfarlig vårdslöshet i samband med byggandet av bostadsområdet Potatisåkern år 1995. Enligt utredningen har rökkanaler till braskaminer, som installerades i det översta våningsplanet, saknat förskrivet brandskydd. Personerna på Skanska åtalas för att på olika sätt ha medverkat till att den felaktiga installationen gjordes medan skorstensfejarmästarens ansvar består i att han godkänt installationen. Branden inträffade den 26-27 november 2007. I samband med eldning i en braskamin överhettades en rökkanal, vilket förorsakade enbrandpå vinden som spred sig. Branden föranledde att ett drygt femtital personer fick evakueras. Reparationskostnaderna översteg 100 miljoner kronor. I samband med åtalat väcks också talan om företagstbot på 10 miljoner kronormot företaget Skanska. Företaget har enligt utredningen inte haft tillräcklig kontroll och brottet har begåtts av personer i ledande ställning med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

dag åtalas en styvmamma och en pappa vid Borås tingsrätt för att ha utsatt en 12-årig flicka för en mängd övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Styvmamman sitter häktad i väntan på rättegången. Flickan har enligt sin berättelse utsatts för bland annat olaga frihetsberövande genom inlåsning, hopbundna fötter, misshandel genom att vid tortyrliknande förhör bränts med en glödgad kniv samt olika våldsamma riter och andeutdrivningar. En del av utdrivningarna har letts av andliga ledare och därför åtalas samtidigt en pastor hemmahörande i Borås för olika brott. Fler åtal är att vänta i ärendet. - Det är även en pastor i Malmö som är misstänkt och för närvarande befinner sig utomlands, förklarar kammaråklagare Daniel Larson. - Flickan berättar om mer eller mindre dagliga kränkningar som hon fått utstå. Hon har varit fången i sitt eget hem och tvingats till olika saker under flera månaders tid. Till exempel har hon inte fått komma närheten av sina småsyskon eller vidröra saker i bostaden för de har trott att hon smittar ondska. - Tyvärr är hon nog inte ensam. Vi hoppas att det härfallet kan ge uppmärksamhet åt problematiken och att fler liknande fall kommer till polisens kännedom. Vi befarar att det finns ett mörkertal,säger Daniel Larson. Kammaråklagare Daniel Larson kommer finnas tillgänglig för kommentarerpå telefonefter kl. 14.00 i dag då åtalet kommer lämnas in.

Förtroendet för Åklagarmyndigheten ligger på oförändrad nivå sedan förra året. 5 av 10 svenskar har stort förtroende för åklagarna, visar den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som Brottsförebyggande rådet presenterade i går.

-Det är positivt att förtroendet har ökat de senaste åren och att det nu ligger på en relativt hög nivå, säger riksåklagare Anders Perklev. Förtroende för myndigheten byggs långsiktigt genom korrekta beslut i den dagliga verksamheten, effektiva arbetsformer och ett professionellt bemötande. Detta är frågor som vi ständigt arbetar med att utveckla. -Däremot ska vi aldrig ta hänsyn till opinionsbildning vid beslut i enskilda ärenden. Sedan Brå startade mätningar i sin Nationella trygghetsundersökning (NTU) 2006 har andelen svenskar med stort förtroende för åklagare ökat från drygt 40 % till 51 %.

I myndighetens årsredovisning för 2011 framgår att Åklagarmyndigheten redovisar goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats och andelen ännu inte avgjorda ärenden har minskat till att omfatta endast 2,7 procent av samtliga inkomna ärenden under året. Det framgår också bland annat att myndighetens arbetsmiljöenkät för 2011 visar att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation, något som är vikigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten. Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2011 har idag överlämnats till regeringen.

Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall.

Under lördag eftermiddaggenomfördes häktningsförhandlingen mot den person som tidigare i veckan greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. - Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall. Mannen förnekar brott. Nu fortsätter utredningsarbetet med bland annat ett flertal planerade förhör och analyser av teknisk bevisning, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Den person som tidigare greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge har nu under eftermiddagen begärts häktad.

- Den person som begärts häktad för dubbelmordet är son till ett av offren. Den misstänkte förnekar brott. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna i ärendet mer än att häktningsförhandling kommer att hållas under lördag eftermiddag, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Tio riksåklagare har diskuterat bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet i Östersjöregionen och enats om en gemensam strategi för att bekämpa sådan brottslighet.

Under onsdag och torsdag den 15-16 februari stod den svenska riksåklagaren Anders Perklev värd för den 15:e konferensen med riksåklagare från Östersjöregionen. Samarbetet omfattar Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge och Ryssland. Samarbetet är ett viktigt komplement till samarbetet inom EU, eftersom det även omfattar Norge och Ryssland som inte är medlemmar av EU. Riksåklagarna diskuterade bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet, exempelvis stöldligor. I nuläget hanteras brotten ibland endast på lokal nivå, utan att man identifierar kopplingar och det större mönstret för brottsligheten. Vid mötet enades riksåklagarna om en gemensam strategi för att bekämpasådan brottslighet och underströk även behovet av att gemensamt försöka komma åt de kriminella vinsterna av dessa brott. Vid mötetbeslutade riksåklagarna också om de fortsatta formerna för samarbetet i Östersjöregionen och för hur dessa möten i framtiden ska förberedas och genomföras för att leda till verklig nytta för brottsbekämpningen i regionen.

Hamburgerkedjan Max begick inte brott när man skickade presentkort till riksdagsledamöter.

"Min bedömning är att förfarandet i allt väsentligt får uppfattas som en, möjligen mindre lämplig, marknadsföringsåtgärd", skriver överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption i sitt beslut. Förundersökning inleds därför inte.

Åklagaren kan bekräfta att en person gripits som misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. Personen ska begäras häktad senast lördag klockan 12.00. Innan dess kan åklagaren inte lämna någon information.

-Allmänheten har bidragit med uppgifter som varit värdefulla för oss och det hoppas jag att man fortsätter med. I övrigt kan jag inte lämna någon information om ärendet just nu, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Högsta domstolen i Sverige kränkte inte yttrandefriheten när den 2006 fällde fyra män för hets mot folkgrupp, slår Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast i en dom.

År 2006 åtalades och dömdes fyra personer för hets mot folkgrupp. De hade bland eleverna på enskola spridit flygblad som innehöll uttalandenom homosexuella. Målet gälldebland annatom åtalet innebar en kränkning av deras yttrandefrihet enligt Europakonventionen. I sin dom fäste Högsta domstolen avgörande vikt vid attde fyra tagit sig in på skolan utan att ha rätt att vistas där och att dedelat ut flygbladen utan att eleverna kunnat ta ställning till om de ville ta del av uttalandena eller inte. Europadomstolensbeslut På begäran av de dömda har fallet tagits upp i Europadomstolen, som meddelat dom den 9 februari 2012. Enligt Europadomstolen föreligger det inte någon kränkning av Europakonventionen. Konklusionen är att ingripandet mot dem är rimligt med hänsyn till interesset av att skydda andra personers integritet. Enjämförelse En jämförelse kan göras med detså kallade pastor Gren-fallet från 2005. Där kom Högsta domstolen till slutsatsen att det förelågen kränkning av Europakonventionen, bland annat med hänsyn till reglernaom religionsfrihet.Här var också åhörarna frivilliga gudstjänstbesökare.

Åklagren överklagar tingsrättens friande dom mot de tre män som misstänks för förberedelse till mord av konstnären Lars Vilks.

-Jag tycker att detta behöver prövas i ytterligare en instans. Tingsrätten har i sin dom konstaterat att omständigheterna talar för att de tre åtalade planerade att sammanträffa med konstnären Lars Vilks på det sätt som åtalet beskriver. Samtidigt efterfrågar tingsrätten om det finns något alternativ till den beskrivningen. Då det inte i utreningen framkommit några andra alternativ än att det faktiskt handlar om förberedelse till mord anser jag att bevisen därför är tillräckliga för en fällande dom, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid åklagarkammaren för säkerhetsmål. Det var i samband med en konstfestival i Göteborg i höstas som de tre männen greps misstänkta för förberedelse till terrorbrott. Rubriceringen ändrades senare till förberedelse till mord.

Sex av tolv åtalade krogvakter fälldes i dag i Göteborgs tingsrätt i ärendet som gäller misshandel på nattklubbar. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl ger en kommentar.

Två tidigare vaktchefer döms, den ene för tre fall av misshandelochvållande till kroppsskadasamt förgrovt skattebrott till fängelse i fyra år och sex månader och den andre för tre fall avmisshandel till fängelse i sex månader. Fyra andra personerdöms också för misshandel, till straff som varierar mellan fängelse i tre månader och villkorlig dom i förening med samhällstjänst. De sex personer som frikänns helt har enbart varit åtalade för ett misshandelsbrott vardera. -Jag är i huvudsak nöjd med domen. De som har haft en central roll och som varit drivande har ställts till ansvar för flera fall av misshandel och dömts till fängelsestraff. Däremot har tingsrätten bedömt att det endast är brott av normalgraden att sparka på personer som ligger ned och har handfängsel, och det är en uppfattning som jag definitivtinte delar, säger kammaråklagare Ann-Sofie Prahl.

I dag den 26 januari faller domen mot 12 krogvakter som åtalats för flera fall av misshandel på nattklubbar i Göteborg.

Domenmeddelas av Göteborgs tingsrättklockan 14.00. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl finns tillgänglig för kommentarer klockan 15.00-17.00 på telefon 010-562 70 39.

De tre männen döms för brott mot knivlagen.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan i nuläget inte ge någon kommentar till domen. Nästa vecka kommer hon att kunna kommentera domen närmare.

Mannen döms för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan. Han har bland annat deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

Stockholms tingsrätt dömde idag en 34-årig kosovoserb för grovt folkrättsbrott tilllivstids fängelse. Förundersökningen har pågått sedan 2008. Det har varit en omfattande förundersökning med ett stort antal resor. Samarbete och samverkan har skett med en rad utländska myndigheter och institutioner. Förundersökningen har utförts med biträde av Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission. Gripandet av den nu dömde skedde i början av april 2010. Rättegången inleddes i september 2011 och avslutades under december 2011. Under denna rättegången hördes drygt 10 målsäganden och en rad vittnen. Kammaråklagare Lars Hedvall, Internationella åklagarkammaren i Stockholm: - Efter att ha mycket översiktligt gått igenom domen kan jag konstatera att tingsrätten i huvudsak har delat åklagarsidans bedömningar. - Detta är en viktig dom i kampen mot folkrättsbrott och i våra strävanden att Sverige inte ska vara en fristad för krigsförbrytare. Vi får nu gå igenom domen på djupet för att kunna analysera och dra slutsatser ur denna, inför en eventuellt kommande hovrättsförhandling. Eventuellt överklagande ska lämnas in senast den 10 februari 2012.

Riksåklagaren överklagar en dom från Hovrätten för Nedre Norrland mot en person i Sandviken med kopplingar till MC-miljö. Under 2011 åtalades mannen för grovt vapenbrott. Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde mannen till 10 månadersfängelse.

Domen överklagades och hovrätten bedömde brottet vara av normalgraden och sänkte straffet till 5 månaders fängelse. Riksåklagaren yrkar nu att Högsta domstolen ska ändra hovrättens dom och döma den tilltalade för grovt vapenbrott och skärpa fängelsestraffet. - Inom åklagarväsendet har vi sedan tidigare uppmärksammat behovet av att få en prövning i Högsta domstolen av frågan om gränsdragningen mellan vapenbrott av normalgraden och grovt vapenbrott. Det mål som nu överklagas gäller innehav av en pistol och ett hagelgevär i bostaden. Jag anser att innehav av pistoler och revolvrar som saknar eller har ett ytterst begränsat lagligt användningsområde ska bedömas som grovt vapenbrott eftersom de är av sådant slag att det kan befaras att de kommer till brottslig användning. Till detta kommer att antalet anmälda fall av grova våldsbrott där skjutvapen använts har ökat mycket kraftigt under åren 2007-2011 enligt preliminär statistik från BRÅ. Målet lämpar sig väl för en prövning av Högsta domstolen. Enligt min mening bör inte det lagstiftningsarbete som pågår rörande vapenlagstiftningen hindra en sådan prövning, säger riksåklagare Anders Perklev.

En person har åtalats och dömts för att ha smugglat in drygt 30 kilo kat till Sverige. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i fyra månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att HD ska bestämma fängelsestraffet till fem månader.

HD har slagit fast att straffvärdet ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart arten och mängden narkotika. I det härmålet är det dock främst art och mängd narkotika som är kända. Därför finns det, enligt riksåklagaren, inteskäl att frångå gällande praxis som är baserad på art och mängd. Enligt den praxis som finnsmotsvarar straffvärdet fängelse i fem månader.

Mannen stod åtalad för 17 fall av grovt olaga hot och en mordbrand. Han döms till fängelse i 3 år och 6 månader.

Brotten hade riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering, men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger. Göteborgs tingsrätt dömde den i dag 22-årige mannen för bl.a. mordbrand, två grova olaga hot och 15 olaga hot. Vice chefsåklagare Mats Eriksson på Göteborgs åklagarkammare: - Spontant är jag nöjd med tingsrättens domslut även om jag hade pläderat för ett något längre straff. - Jag kommer nu att noga att läsa tingsrättens dom och ta del av de skäl som anförs för bedömningen av åtalad mordbrand, liksom för det stora antalet åtalade grova olaga hot mot enskilda butiksägare och andra med anknytning till pälsdjursnäringen. - Det är tillfredställande att denna allvarliga brottslighet har kunnat klaras upp, mycket tack vare ett bra polisarbete.

Närmare 90 personer som på olika sätt misstänks för att vara involverade i storskalig smuggling av alkohol åtalas i dag vid Sundsvalls tingsrätt.

Förutom Åklagarmyndigheten har även Tullverket, Skatteverket, Kronofogden och Polismyndigheten Västernorrland varit med i utredningen. Ärendet handlar om storskalig smuggling av alkohol dels på traditionellt vis genom att köpa alkohol i Tyskland, transportera den över Öresundsbron eller via färjetrafiken i Helsingborg och sedan sälja den vidare. Dels genom transporter av alkohol som beställts via internet bland annat genom fiktiva namn och som genom fraktbolag transporterats till Sverige. Köparna av alkoholen har främst funnits i Västernorrland. En del av alkoholen har även körts vidare till Norge för att säljas där. Utredningen har pågått i cirka 8 månader och förundersökningsprotokollet omfattar mer än 10000 sidor. Utredningen resulterar nu i att ett 30-tal personer åtalas för smuggling, alternativt medhjälp till smuggling. Dessutom åtalas ett 40-tal personer för olovlig befattning med smuggelgods. Utredningen har kommit fram till att det finns fem misstänkta huvudmän, som samtliga nu åtalas för grovt smugglingsbrott. - En stor del av smugglingsverksamheten har styrts tillsammans och i samförstånd mellan i huvudsak tre personer. De här personerna har själva smugglat, men också i stor utsträckning anlitat andra personer som smugglat på deras uppdrag, säger Karin Everitt, Åklagarmyndigheten. De åtalade är i åldrarna 20-66 år. Volymen av alkohol som förts in i landet uppgår till över 195 000 liter öl, drygt 7000 liter vin och drygt 1700 liter sprit.

Det var den 6 september 2011 utanför restaurang El Cocodrilo i Stockholm som en större grupp personer angrep en annan grupp, båda med kopplingar till MC-miljön.

-Åtalet gäller grov misshandel mot 12 män mellan 21 och 45 år, där samtliga åtalade har anknytning till organisationen Hells Angels MC och dess supportergrupp Red & White Crew, säger Malin Palmgren kammaråklagare vid City åklagarkammare. Rättegången startar den 23 januari i Stockholms tingsrätt och förväntas pågå fram till den 23 februari. Åklagare finns tillgängliga via telefon för mer information klockan 10-12 idag.

Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 genomfört en tillsyn av åklagarnas hantering av ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen (PUL).

Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 genomfört en tillsyn av åklagarnas hantering av ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen (PUL). Efter tillsynen har det tagits fram rekommendationer. Ett förväntat utfall av rekommendationerna är framför allt att åstadkomma en ännu mer enhetlig praxis inom landet och tydliggöra när allmänna åtal ska väckas. Ärekränkningsbrott, det vill säga grovt förtal, förtal och förolämpning, är i princip så kallade målsägandebrott. Detta innebär som huvudregel att sådana brott inte får åtalas av andra än den som blivit utsatt för brottet (enskilt åtal). Det finns dock ett visst utrymme för åklagare att väcka allmänna åtal. Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 granskat och därefter tagit fram rekommendationer för åklagarnas handläggning av anmälningar om ärekränkningsbrott och brott mot PUL. I tillsynsrapporten konstateras bland annat att de allmänna åtal som väckts för grovt förtal och förtal under 2009 och 2010 uppgår till 40 fall, att det väckts förhållandevis många allmänna åtal för förolämpning och att det finns skäl att se över beslutsmotiveringarna. - Anledningen till att tillsynen genomfördes är att det finns en särskild åtalsprövningsregel, som innebär att åklagarna har stor möjlighet att påverka när ett åtal för ärekränkningsbrott ska väckas; ett beslut som inte blir föremål för domstolsprövning, säger överåklagare Thomas Häggström vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Ett förväntat utfall av rekommendationerna är att antalet allmänna åtal för grovt förtal kommer öka något, men att de allmänna åtalen för förolämpning kommer minska, uppger Thomas Häggström.

I förundersökningen om ofredande, där en 10-årig pojke ska ha lämnats utanför Fyrishov av sin pappa under lördagskvällen den 7 januari 2012, har uppgifter framkommit om vem pappan och pojken är via tips till Polisen.

Under tisdagen den 9 januari har Polisen hållit ett antal förhör med personer som har uppgifter att lämna i ärendet. Uppgifterna som hittills framkommit pekar mot att det kan finnas en annan förklaring till varför pojken befann sig utanför Fyrishov vid den aktuella tidpunkten än vad som massmedia tidigare rapporterat om. För närvarande finns ytterligare förundersökningsåtgärder att vidta för att klargöra vad det var som hände. Dessa utredningsåtgärder kommer att genomföras så snart det är möjligt. I nuläget kan ingen ytterligare information lämnas i ärendet med hänsyn till att alla förhör ännu inte är hållna.

Idag genomfördes häktningsförhandlingarna i Uppsala tingsrätt mot den man och kvinna som tidigare anhållits med anledning av den 25-åriga studentens försvinnande i Uppsala. De båda anhållna häktades på sannolika skäl misstänkta för människorov.

Häktningsförhandlingarna genomfördes efter yrkande från åklagaren bakom stängda dörrar. - I den första fasen av utredningen handlade det framför allt om att rädda liv och hitta den försvunne personen och vi fick god hjälp via tips från allmänheten. När personen väl återfunnits och de misstänkta häktats går utredningen nu in i en ny fas. I dagsläget finns alltså två häktade och en anhållen i det här ärendet men vi kan fortfarande inte utesluta att det finns ytterligare personer inblandade. Av utredningstekniska skäl kan vi just nu inte gå ut med mer information i ärendet. Vi kan dock säga så mycket som att vi anser oss ha ett gott utgångsläge för den fortsatta utredningen, säger kammaråklagare Lars Hedvall.

Presskonferensen äger rum efter förmiddagens häktningsförhandlingar gällande misstänkt människorov.

Med anledning av den pågående förundersökningen angående människorov kommer häktningsförhandlingar att äga rum torsdag 5 januari kl. 09.00 och 10.00 vid polishuset i Uppsala. Media inbjudes till presskonferens i polishuset kl 13.00. Presslegitimation ska visas upp. Kammaråklagare Lars Hedvall kommer att finnas tillgänglig för frågor på presskonferensen.

Efter ett mycket omfattande utrednings- och spaningsarbete har i dag vid 13-tiden den försvunna 25-åriga mannen hittats.

Han mår efter omständigheterna väl. I samband med att 25-åringen hittades greps även en man misstänkt för delaktighet. Med beaktande av utredningsläget kan för närvarande inte någon ytterligare information lämnaskring anträffandet av 25-åringen. Vi hänvisar tillpresskonferensen somär planeradatt äga rum undermorgondagen efter häktningsförhandlingarna. Vi återkommer med plats och tidpunkt.

- Grov våldsbrottslighet ges alltid högsta prioritet och vi har täta och intensiva kontakter med länskriminalen i Skåne.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar mycket bra och vi har också erbjudit länskriminalen alla de resurser som står till vårt förfogande. Sedan i somras har vi sammantaget 7 mordärenden i Malmö. I alla utom ett av dessa ärenden har åklagare gått in som förundersökningsledare. Vi har dessutom goda förhoppningar om att vi inom kort kommer att finna misstänkta även i de mord som inträffat under de senaste dagarna. I övrigt är vi tvungna att vara restriktiva med ytterligare information då vi just nu befinner oss mitt i utredningsarbetetav dessa som omfattas av sekretess, säger chefsåklagare och kammarchefen Ola Sjöstrand.

Halmstads tingsrätt dömer en person för koppleri och sex personer för köp av sexuell tjänst respektive försök till köp av sexuell tjänst.

Kammaråklagare Lena Lithner väckte åtal den 15 november.

Åklagarmyndigheten har granskat 13 ärenden om sexuella övergrepp mot barn i utlandet. Rapporten visar att åklagarna försökt ta till vara de möjligheter som finns att utreda misstankarna och att det finns behov av metodstöd.

Syftet med granskningen har varit att ge en samlad kunskap om antalet ärenden i denna brottskategori och hur de handläggs, för att bland annat kunna utarbeta stöd för åklagarnas handläggning. Granskningen har genomförts under 2011 av Utvecklingscentrum Göteborg. Sammanlagt 13 ärenden där anmälan gjorts under åren 2008-2010 har granskats. Undersökningen visar att åklagarna försökt ta tillvara de möjligheter som funnits att utreda brottsmisstankarna, vilket i några fall gett resultat. Vid tidpunkten då rapporten sammanställs, i december 2011, är två personer häktade i Sverige för övergrepp som begåtts utomlands. Metodstöd ska tas fram Granskningen har visat på behov av ett metodstöd för åklagarna. Under 2012 kommer därför ett kortfattat metodstöd att tas fram. Sedan några år finns ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare, som främst består i att en svensk brottsutredning bedrivs parallellt med den i utlandet. Detta arbetssätt ska utvärderas.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan inte ge någon kommentar om ärendet under onsdagkvällen.

Agnetha Hilding Qvarnström är tillgänglig under torsdagen den 29 december via telefonnumren i högerspalten. Bakgrund Fyra män greps i Göteborg den 11 september. Tre av dem häktades den 14 september misstänkta för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks. Åtal väcktes den 6 december. Efter det att rättegången avslutats den 28 december beslutadetingsrätten att de tre männen inte längre skulle vara häktade. Dom faller den 20 januari 2012.

Den man som är misstänkt för folkmord i Rwanda har begärts häktad av åklagaren.

Häktningsframställan lämnades in till jourdomstolen på förmiddagen den 25 december och avser folkmord i Rwanda under perioden 7 april till mitten av juli år 1994. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Ewamari Häggkvist, kan inte lämna mer information för tillfället.

Den man som är misstänkt för krigsbrott i Rwanda kommer att begäras häktad under julhelgen, dock inte på julafton.

Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa bötesstraffet.

Enligt RÅ:s riktlinjer från 2004 saknas det normalt skäl till ungdomsrabatt vid brott som ska föranleda dagsböter för gärningsmän som är 18 - 20 år gamla. I doktrinen har det emellertid tagits fram en modell enligt vilken en reduktion av bötesstraffen ska ske även för denna åldersgrupp. Praxis är för närvarande inte enhetlig varför det enligt RÅ finns skäl för Högsta domstolen att pröva överklagandet.

Kammaråklagare Gunnar Fjaestad kommenterar överklagandet.

- I mitt överklagande vill jag understryka att sjuksköterskan har engarantställning i förhållande till de patienter som ringer till SOS Alarm. - Enligt min uppfattning har alltså sjuksköterskan en ovillkorlig skyldighet att ge prio 1 larm när det är nödvändigt. Jag vill också i överklagan markera att en ambulans i sig hade utgjort en integrerad del av den intensivvård patienten var i behov av vid tillfället, sägerGunnar Fjaestad.

Brittisk domstol har beslutat att Assange har rätt att överklaga frågan om överlämnande till Sverige till Storbritanniens högsta domstol. Den rättsliga fråga som är aktuell är svenska åklagares behörighet.

Den fråga som Assange fått tillstånd att överklaga är om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Enligt EU-rambeslutet som reglerar den europeiska arresteringsordern ska varje stat utse de rättsliga myndigheter som är behöriga att utfärda en europeisk arresteringsorder. Den svenska reglering som syftar till att genomföra EU:s rambeslut i denna del återfinns i 3 § förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av förordningen framgår att en arresteringsorder för lagföring utfärdas av åklagare. Med lagföring avses utredning om brott och prövning av om åtal ska ske, samt - om åtal väcks - den efterföljande rättegången. Enligt samma bestämmelse bestämmer riksåklagaren vilka åklagare som är behöriga att utfärda en arresteringsorder. Riksåklagaren har i 1 kap 3 § Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2007:12 bestämt att alla allmänna åklagare har den behörigheten.

-De tre personer som nu åtalas vid Göteborgs tingsrätt är misstänkta för förberedelse till mord under september 2011 i Göteborg. Det tänkta offret för dådet var konstnären Lars Vilks, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Förundersökning har pågått sedan mitten av september och huvudförhandling förväntas påbörjas senare i december 2011.

Polsk domstol beslutade i dag att de två männen ska utlämnas.

De två männnen sitter sedan en tid tillbaka häktade i Polen, misstänkta för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. - Det går i dag inte att säga exakt när de två männen kommer att anlända till Sverige, säger förundersökningsledare Patrik Tilly, åklagarkammaren i Borås.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det chefsadministratören på åklagarkammaren i Sundsvall som berättar om sitt arbete.

På webbplatsen finns en särskild sida med information om Assangeärendet.

Se länk i högerspalten. Informationen uppdateras allt eftersom ärendet fortskrider.

Åklagare Gunnar Fjaestad kommenterar domen mot sjuksköterskan vid SOS Alarm

"Tingsrätten har grundligt och välformulerat redovisat skälen för ogillande dom. Jag delar tingsrättens analys av sjuksköterskans handläggning av ärendet med Emil Linell och att denne varit oaktsam i sin tjänst vid det aktuella tillfället. Jag är emellertid av den bedömningen att om Emil Linnell hamnat under snabb akut vård - och denna hade tagit sin början redan i ambulansen - hade prognosen vänt enbart till dennes fördel. Emil Linnell var i sådant skick att han kunde tala medsjuksköterskan strax efter kl 06.00. Om han istället befunnit sig i en ambulans och erhållit akutvård vid samma tid menar jag att Emil Linnell överlevt och att detta - så lång det går - är visat." Gunnar Fjaestad har ännu inte tagit ställning till om han ska överklaga tingsrättens dom.

Säkerhetspolisen bjuder in till pressträff onsdagen den 7 december för att ge en uppdatering om utredningsläget angående terroristbrottet i Stockholm den 11 december 2010.

Med anledning av att det snart har gått ett år sedan terroristbrottet i Stockholm och vi vet att allmänhetens intresse är stort syftar pressträffen till att berätta så mycket som möjligt, inom ramen för den rådande förundersökningssekretessen, om det arbete som fortfarande pågår. Plats: Polishuset Stockholm, notera ingången Kungsholmsgatan 45. Tid: Onsdagen den 7 december klockan 10.00. Medverkar gör representanter för Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen. Pressträffen kommer att vara på svenska. OBS: Föranmälan (namn, redaktion, e-post och mobiltelefonummer) till [email protected]. Presslegitimation eller motsvarande är ett krav för att delta.

En polisman åtalades för tjänstefel då han under en biljakt vid två tillfällen underlåtit att rapportera och få tillstånd till att preja en motorcyklist som vägrat stanna på polismannens befallning.

Han hade också i mycket hög fart fortsatt förföljandet av motorcykeln trots att han fått uttrycklig order att avbryta detta. Biljakten slutade med att motorcyklisten körde av vägen och skadades allvarligt. Enligt hovrätten hade polismannen varit skyldig att rapportera endast en av de två prejningarna och att rapporteringsskyldigheten i det fallet varit en ren formalitet, varför överträdelsen skulle bedömas som ringa och således vara straffri. När det gällde det fortsatta förföljandet godtog hovrätten polismannens invändning att han trodde att förföljandet övergått i ett s.k. efterföljande, vilket var tillåtet. Riksåklagaren yrkar att HD ska döma polismannen för tjänstefel. Som skäl för prövningstillstånd åberopas bl.a. att hovrättens dom på ett olyckligt sätt sänder ut felaktiga signaler om att det i princip kan vara straffritt att bryta mot för polisverksamheten mycket väsentliga regler om rapporteringsskyldighet och därmed sammanhängande tillståndsgivning.

Riksåklagaren har beslutat att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes för mord.

Svea hovrätt dömde år 2002 en person för mord på sin sambo genom att ha kastat ut henne från fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Påföljden bestämdes till fängelse på livstid. Den dömde ansökte därefter om resning vid två tillfällen. Högsta domstolen beslutade år 2007 respektive år 2009 att avslå resningsansökningarna. Den dömde har nu begärt att riksåklagaren ska återuppta förundersökningen i målet och att vissa utredningsåtgärder ska vidtas. Riksåklagaren beslutade den 23 november 2011 att återuppta förundersökningen. Regelverk och praxis I nuläget saknas reglering av i vilka situationer utredningsåtgärder och förundersökning ska vidtas med anledning av att en ansökan om resning förbereds eller har getts in till domstol. Det saknas även uttrycklig reglering av vad som krävs i form av nya omständigheter och bevis för att en förundersökning ska få återupptas. Den praxis som riksåklagaren tillämpar är att förundersökningen ska återupptas om det framkommer nya omständigheter eller bevis som - på objektiva grunder - ger sådan anledning att hysa tvivel om en hovrättsdoms riktighet att resning bör kunna beviljas om en kompletterande utredning bekräftar innehållet i det nya materialet. Förundersökningsutredningen har i betänkandet Resningsförfarandet i brottmål - återupptagande av förundersökning och rätt till biträde (SOU 2009:98) lagt fram förslag som bland annatinnebär att det ska framgå av lag när en förundersökning ska återupptas i resningssyfte och att möjligheterna att ta upp en förundersökning på nytt ska bli större än vad de är i dag. Förslaget har inte ännu lett till lagstiftning.

De två personer som varit häktade i sin frånvaro för dubbelmordet i Långared utanför Alingsås och som varit internationellt efterlysta har igår kväll/natt gripits av polsk polis i Polen.

I övrigt kan förundersökningsledare kammaråklagare Patrik Tilly vid Åklagarkammaren i Borås i nuläget inte lämna någon mer information på grund av ärendets känsliga natur.

Julian Assange har begärt prövning av beslutet från High Court att han ska överlämnas till Sverige.

Prövningen görs av The Administrative Court, där en förhandling ska hållas den 5 december.Den fråga som The Administrative Court ska bedöma är omdet finns en "point of law of general public importance", dvs. om det finnsnågon generell och principiell fråga somdet finns skäl attbelysa. Om domstolen kommer fram till att det finns en sådan principiell fråga kan Julian Assange gå vidare och begära prövning vid Supreme Court, dvs. Storbritanniens högsta domstol. Anser domstolen däremot att det inte finns en "point of law" är ärendet avslutat i Storbritannienoch Assange ska överlämnas till Sverige.

17 personer åtalas misstänka för flera grova brott som till exempel människorov, grov utpressning och mord. Samtliga nekar till brott. Alla 17 har enligt åklagare kopplingar till ett kriminellt nätverk som etablerat sig i Södertälje.

- Vi hoppas och tror att åtalet och den kommande rättegången är en steg framåt i vår myndighetsgemensamma satsning mot den grova organiserade brottsligheten och det kriminella nätverket i Södertälje, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Bevisningen är omfattande och fyra åklagare har i samarbete med polisen jobbat med utredningen. Till stor del består bevisningen av spaning, telefonavlyssning där ca 95 000 avlyssningar gjorts och vittnesmål med över 1 000 förhör. - Att människor vågar berätta vad de blivit utsatta för eller på annat sätt observerat, har varit en viktig del för oss i det pussel vi haft att lägga för att ringa in de som idag åtalats. Vår utredning mot det kriminella nätverket i Södertälje kommer också att fortsätta och därför hoppas vi på att fler ska höra av sig och våga berätta för polis och åklagare, säger Tora Holst, chefsåklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Pressträff kommer att hållas klockan 11 den 16 november. Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medtag presslegitimation.

Sammanlagt 17 personer åtalas för mord, mordförsök, människorov och utpressning.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Fritioff inger under morgondagen, onsdag, stämningsansökan mot 17 personer till tingsrätten i Södertälje. Brotten avser bland annat mord vid spelklubben Oasen i Södertälje 2009 och 2010 samt människorov och grov utpressning. Tid: onsdag16 november 2011 kl 11.00 Plats: Pressrummet, Polishuset, N. Agnegatan 35, Stockholm Medverkar vid pressträffen gör chefsåklagare Tora Holst, Internationella åklagarkammaren Stockholm; kammaråklagare Björn Fritioff, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt kriminalinspektör Thomas Nordström, utredningsledare, Länskriminalpolisen Stockholm. Presslegitimation ska kunna uppvisas.

En 47-årig man åtalades på tisdagen misstänkt för koppleri. Samtidigt åtalas sex personer i samma ärende misstänkta för köp av sexuella tjänster.

.

En person dömdes för vållande till annans död, grovt brott, till fängelse i två år och sex månader.

Frågan i målet är hur straffmätningen påverkas av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 och som innebar att straffminimum för vållande till annans död, grovt brott, höjdes från sex månader till ett års fängelse.

- En ändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikhet att ny bevisning kan åberopas. Någon ytterligare bevisning finns inte och inte heller någon annan omständighet som kan ändra bevisläget på ett avgörande sätt.

Därför gör jag bedömningen att det inte finns skäl för mig att överklaga tingsrättens friande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson.Det var i mars 2009 som åklagare inledde förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011.

High Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

En lägre instans - Westminster Magistrates Court - beslutade i februari att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Beslutet överklagades av Assange till High Court, som nu har slagit fast att överlämnande ska ske. Även beslutet från High Court kan överklagas av Julian Assange. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Åtal lämnades i morse in till Södertälje tingsrätt avseende det s.k. häktesmordet.

Extra åklagare Markus Hankkio: - Den kvinnliga vårdaren har blivit överfallen och ihjälslagen på ett synnerligen brutalt och hänsynslöst sätt. Våldet är helt oprovocerat. Den åtalade har sett övervakningsfilmen, men har inte velat ge någon förklaring till sitt handlande. - Jag menar att brottet är att bedöma som mord och att straffvärdet uppgår till livstids fängelse.

Den häktade 45-åringen är misstänkt för att ha utnyttjat en anhörig i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun.

Detta har pågått under flera år och han är misstänkt för att sammanlagt ha lurat till sig 2,4 miljoner kronor. Han är nu misstänkt för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott. - Fram till att stämningsansökan lämnas till tingsrätten kan jag inte säga mer än så i ärendet, då det som alltid råder förundersökningssekretess och i detta fall även hälso- och sjukvårdssekretess, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson vid Malmö åklagarkammare.

High Court i London kommer att meddela beslut i ärendet om överlämnande av Julian Assange den 2 november 2011 kl 09.45 lokal tid.

Assange är häktad i sin frånvaro av svensk domstol och förundersökningsledaren, överåklagaren Marianne Ny har utfärdat en europeisk arresteringsorder med begäran att han ska överlämnas till Sverige. Ärendet handläggs av brittiska myndigheter. Överåklagare Marianne Ny har inga nya upplysningar att lämna om ärendet eller dess handläggning.

Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

På uppdrag av riksåklagaren har Riksenheten för polismål med ledning av överåklagare Björn Ericson granskat handläggningen av förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Detta med syftet att ta ställning till om det som kommit fram skulle ge anledning för myndigheten att initiera ett resningsförfarande. Denna förklaring gäller genomgången av utredningsmaterialet i Johan Asplund-ärendet. Dokumentet innehåller också en svarsskrivelse till Sture Bergwalls resningsansökan i detsamma ärende. Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

-Huvudåtalet rör försök till mord samt anstiftan till försök till mord och avser en sammandrabbning mellan två kriminella grupperingar

i direkt anslutning till en restaurang i Norrköping tidigare i somras, säger kammaråklagare Ingemar Welander och Karin Sandén vid Åklagarkammaren i Norrköping.

-Jag bedömer att det inte går att bevisa något uppsåt vilket är en förutsättning för att förfarandet skall vara brottsligt, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Ansvar för trolöshet mot huvudman kräver att det som förekommit orsakat huvudmannen, i det här fallet Vattenfall AB, ekonomisk skada eller inneburit beaktansvärd risk för skada. Det krävs också att denna effekt orsakats av att någon har missbrukat sin förtroendeställning hos huvudmannen. Slutligen krävs det att bl a missbruket och orsakandet av effekten varit uppsåtlig. Alf Johansson inledde i mars tidigare i år en förundersökning om grov trolöshet mot huvudman avseende Vattenfall AB. Förundersökningen avsåg ett avtal om avgångsvederlag med den då avgående verkställande direktören. Delar av vederlaget betaldes ut men betaldes senare tillbaka då parterna i efterhand kom fram till att detta stred mot då gällande avtal och riktlinjer.

- Det är en 21-åring man som nu åtalas för 17 stycken fall av grovt olaga hot och en mordbrand.

Brotten har riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger, säger kammaråklagare Lars Lindman. Samtidigt har åtal väckts mot tre andra personer för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. De tre är åtalade för att ha tvingat butiksinnehavare att skriva på avtal om "pälsfri policy", vilket fått till följd att butikerna inte längre kunnat saluföra pälsartiklar.

- Av de sju personer som suttit anhållna har nu tre personer häktats på sannolika skäl misstänkta för den grova våldtäkten i Södertälje i söndags morse. Sannolika skäl betyder att misstankarna är starka.

Övriga fyra misstänkta har försatts på fri fot men misstankarna mot dessa kvarstår. - I nuläget kan vi inte gå ut med mer information än så då utredningen fortfarande är inne i ett mycket känsligt läge, säger kammaråklagare Jonas Peterson vid Södertörns åklagarkammare.

Riksåklagaren har i dag lämnat en svarsskrivelse till Högsta domstolen i The Pirate Bay-målet. Svea hovrätt dömde den 26 november 2010 tre personer som stod bakom fildelningstjänsten The Pirate Bay för medhjälp till upphovsrättsbrott till fängelse.

De tre personerna dömdestill fängelse i 10, 8 respektive 4 månader. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt riksåklagarens bedömning har hovrätten gjort en mycket noggrann och om-sorgsfull prövning av det aktuella åtalet i alla delar och anser att det utrett att de åtalade gjort sig skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Det finns inte skäl för att meddela prövningstillstånd i målet.

En person dömdes till narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att brottet ska bedömas som grovt.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för innehav och förvaring av drygt 400 gram amfetamin. Hovrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska bedöma brottet som grovt narkotikabrott och bestämma påföljden till fängelse.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendena om en resa respektive bilersättning.

Ur beslutet: "För de brott som kan vara aktuella beträffande resan till Vitryssland har preskription inträtt. Förundersökning skall därför inte inledas redan på den grunden. Beträffande bilersättning är fråga om så pass små belopp att ett eventuellt brott skulle vara att anse som ringa. Preskription har därför inträtt även i dessa fall och förundersökning skall därför inte inledas." Överåklagare Björn Ericson nås för kommentarer från och med måndag den 24 oktober.

Två män greps i går kväll misstänkta för dubbelmordet i Alingsås. Det bekräftar chefsåklagare Urban Svenkvist.

De två männen anhölls i sin frånvaro i går eftermiddag och greps sedan under kvällen. - Utredningen befinner sig i ett känsligt läge och intensiva utredningsåtgärder pågår, säger Urban Svenkvist. Mer information kan därför inte lämnas nu. Han säger vidare att häktningsframställning inte kommer att göras i dag. Inga ytterligare kommentarer kommer att kunna ges.

Tingsrätten har gjort en annan bedömning av bevisningen i målet än åklagaren och då särskilt vad gäller tillförlitligheten i det analyssvar som Rättsmedicinalverket lämnat om koncentration av tiopental i barnets blod.

Tingsrätten har uttalat att det visserligen inte råder någon tvekan om att det funnits tiopental i flickans blod, men att det uppmätta värdet inte räcker för en fällande dom. Tingsrätten menar att det inte går att dra någon mer långtgående slutsats än att koncentrationen i vart fall var högre än 10 mikrogram per gram blod. Åklagaren har påstått att tiopentalet tillförts genom en överdos i anslutning till att Linnéa avled. Tingsrätten menar att det kan finns en annan förklaring än den som åklagaren har fört fram och att det inte har kunnat uteslutas att hon ha fått i sig tiopental tidigare under sin vårdtid på sjukhuset och att detta funnits kvar i kroppen efter att hon avlidit. Åklagaren har inte ännu haft möjlighet att analysera domen fullständigt och kan därför heller inte ännu bedöma om domen kommer att överklagas.

Överåklagare Thomas Häggström har beslutat att inte överpröva beslutet om att lägga ned förundersökningen om bedrägeri.

Skälet till beslutet är att de personer som begärt överprövning inte har sådan anknytning till ärendet att de kan anses ha ett berättigat intresse av att få beslutet överprövat. Det finns inte heller särskilda skäl till överprövning av annan anledning, skriver Thomas Häggström i sitt beslut.

Claeson kommer att vara tillgänglig för kommentar av domen efter tingsrättens presskonferens fredagen den 21 oktober på Västerorts åklagarkammare, Sundbybergsvägen 9, Solna.

.

Det saknas reglering för privat hyrda lägenheter för riksdagsledamöter, skriver Björn Ericson i sitt beslut.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att lägga ned förundersökningen som gäller kostnadsersättningar för Håkan Juholts hyreslägenhet. "För att ett straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om."

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen ”En samlad ekobrottsbekämpning”. Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen.

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen "En samlad ekobrottsbekämpning". Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Samtidigt pekar Åklagarmyndigheten tydligt i sitt remissvar på att det i så fall kommer att krävas mer strukturerad samordning då resultatet av ett sådant ställningstagande blir att vi får parallella myndigheter över hela landet. En annan fråga som lyfts fram i remissvaret är vikten av att polisresurser för ekobrottshanteringen ute i landet säkras i samband med en omorganisation. I anslutning till inlämnandet av remissvaret lämnar Åklagarmyndigheten tillsammans med RPS och EBM in ett gemensamt missiv där man framhåller vikten av ett skyndsamt ställningstagande från regeringen i frågan. Det här är en nödvändighet för att inte i onödan försvåra bemanningen av en eventuellt ändrad organisation, menar myndighetscheferna i missivet. - Om regeringen beslutar att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen kommer Åklagarmyndigheten att göra vad vi kan för att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt för de åklagare som berörs. Av remissvaret framgår att Åklagarmyndigheten inte förutser att en övergång leder till övertalighet även om alla ekoåklagare inte väljer att gå över till Ekobrottsmyndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev.

Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter gäller, även om myndigheten har upphört existera.

De senaste dagarna har media uppmärksammat ett antal domar från tingsrätter i Skåne, där åtal för hastighetsöverträdelser ogillats med hänvisning till attföreskrifterna utfärdats av före detta myndigheten Vägverket. Vägverket gick under 2010 upp i den nya myndigheten Trafikverket, som numera är den myndighet som meddelar sådana föreskrifter. Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter fortsätter att vara giltiga även efter att myndigheten upphört att existera, och att det därmed också går att tillämpa de straffbestämmelser som är kopplade till föreskriften. Med andra ord gäller de hastighetsgränser som Vägverket har fattat beslut om och det går också att åtala den som brutit mot hastighetsgränsen. Riksåklagaren överklagade år 2010 ett mål till högsta domstolen som gäller samma princip. Målet gäller föreskrifter som utfärdades av Arbetarskyddsstyrelsen, som senare gick upp i Arbetsmiljöverket.

Under dagen kommer inkomna uppgifter att analyseras.

- Utredningen fortsätter som planerat. Vi kommer att diskutera omoch hur vi ska gå vidare,säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Ny information lämnas fortlöpande så snart det är möjligt, dock tidigast under eftermiddagen.

- Utredningen fortsätter som planerat och vi har påbörjat förhör under dagen. Under fredagen kommer vi att överlägga om beslut kan fattas i frågan om ett brott har begåtts, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål.

.

- Förhören är en del av utredningsarbetet med att klarlägga om ett brott har begåtts. Vem eller vilka som kallats till förhör går inte att säga på grund av förundersökningssekretess.

Först när det är klarlagt om ett brott har begåtts kan det bli aktuellt med förhör av Håkan Juholt. Tidpunkten för det går därför inte att närmare bestämma. I slutet av denna vecka hoppas vi vara färdiga med utredningen i denna del, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

Riksenheten för polismål har fått över ärendet som gäller Håkan Juholt. Alla handlingar har dock ännu inte kommit in.

-Det går i dag inte att bedöma hur lång tid utredningen kan ta. Vi försöker arbeta så snabbt och effektivt som möjligt, men vi måste samtidigt göra ett grundligt jobb, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

RÅ yrkar att HD ska skärpa det straff på fyra års fängelse som en tilltalad fick för att ha transporterat och förvarat 97 kg cannabisharts.

Tingsrätten dömde en tilltalad för grovt narkotikabrott bestående i transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Påföljden bestämdes till nio års fängelse. Sedan den tilltalade överklagat sänkte hovrätten straffet till fyra års fängelse. Hovrätten motiverade straffsänkningen med att den övre delen av straffskalan inte var avsedd för fall som detta där den tilltalade endast haft en inskränkt roll i narkotikahandeln. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa straffet.

Utredningen kring misstänkta mord på två barn i Sigtuna pågår. En kvinna har anhållits.

Senast i morgon klockan 12 ska kammaråklagare Ellen Aule ha tagit ställning till om häktningsframställan ska lämnas in till Attunda tingsrätt. I nuläget kan ingen ytterligare infomation om ärendet ges och åklagaren kan inte svara på frågor om utredningen.

En person har dömts till dagsböter för barnpornografibrott (ringa brott) för innehav av 39 stycken tecknade bilder (så kallade mangateckningar).

Fråga är bland annat om bilderna skildrar barn och om de är att anse som pornografiska i lagens mening.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har begärt fyra män häktade för förberedelse till mord.

Häktningsförhandlingarna äger rum i Göteborgs tingsrätt under onsdagen den 14 september, där också själva häktningsframställningarna finns tillgängliga. Åklagaren kan intege någon ytterligare information för tillfället, men kommer att kunna lämna information efter häktningsförhandlingarna.

Utredningen pågår vilket betyder att förhör och andra utredningsåtgärder vidtas. De fyra personer som greps lördagen den 10 september i Göteborg är anhållna på sannolika skäl misstänka för förberedelse till terroristbrott.

Gripandet, som skedde med hjälp av Nationella Insatsstyrkan och Polismyndigheten i Västra Götaland, gick lugnt tillväga. Förundersökningsledare och vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål måste på tisdag den 13 september bestämma om de ska försättas på fri fot eller begäras häktade.Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och förundersökningssekretess råder. Varken Säkerhetspolisen eller förundersökningsledaren Agnetha Hilding Qvarnström, kan därför för närvarande ge någon ytterligare information.Alla som har tips kan ringa Polisens tipstelefon 114 14. Säkerhetspolisen gör bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning till allmän oro eller säkerhetshöjande åtgärder generellt i samhället.

Med anledning av gripandena i Göteborg gör åklagaren ett uttalande.

- Utredningen är ännu i ett mycket tidigt stadium och det går därför inte att lämna någon information. Jag kanför närvarandeinte bedöma när information kommer att kunna ges, säger förundersökningsledare Agneta Hilding Qvarnström. Informationen på webbplatsen kommer att uppdateras när mer information kan lämnas.

Åtal har i dag väckts mot en kosovoserb som häktats i Stockholm misstänkt för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan.

Mannen ska bland annat ha deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

Riksåklagaren överklagar en friande hovrättsdom och begär att Högsta domstolen dömer en man för mord till fängelse på livstid.

Målet gäller frågan om den nedre gränsen för beviskravet "ställt utom rimligt tvivel".

Partrik Säflund tillträder den 1 september tjänsten som chefsåklagare vid åklagarkammaren i Gävle. Han kommer närmast från tjänsten som vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Dessförinnan arbetade han som vice chefsåklagare i Falun.

- Kammaren i Gävle är en mycket välfungerande kammare. Det ska bli väldigt roligt att sätta sig in i verksamheten och lära känna alla som jobbar där. Då jag började min åklagarbana som aspirant vid regionåklagarmyndigheten i Gävle är till viss del cirkeln sluten, säger Patrik Säflund.

Det är en missuppfattning att riksåklagaren beslutat att det ska vara straffritt att kasta fimpar och annat småskräp.

Den 10 juli trädde en ny lagstiftning i kraft som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. Riksåklagaren har fastställt en ordningsbot på 800 kr för sådan nedskräpning. Däremot har riksåklagaren inte beslutat vad som ska vara straffritt och inte, eftersom det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige I en artikel på SvD Brännpunkt den11 julibeskriver vice riksåklagare Kerstin Skarp hur besluts- och lagstiftningsprocessen fungerar.

Kammaråklagare Stina Westman vid Åklagarkammaren i Umeå har idag beslutat lägga ner förundersökningen avseende hets mot folkgrupp där Luleå hockeys sportchef varit misstänkt.

Den 5 april beslutade kammaråklagare Stina Westman inleda en förundersökning med anledning av information som kommit till åklagarens kännedom. Förundersökningen avsåg misstanke om Hets mot folkgrupp. Under den pågående förundersökningen har både inblandade och många vittnen hörts. Uppgifterna i förhören av inblandade och vittnen om vad som sagts av den misstänkte går isär. Vid åtal för Hets mot folkgrupp krävs att det kan bevisas både vad som sagts och att det som sagts fått spridning. Det räcker inte att spridningen skett till enstaka personer. - Vid en samlad värdering av bevisläget är det min bedömning är att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Därför har jag beslutat lägga ned förundersökningen, säger kammaråklagare Stina Westman. Kammaråklagare Stina Westman är anträffbar via telefon mellan klockan 11.00 och 15.00 för att besvara eventuella frågor.

Tingsrätten i Sundsvall meddelade i dag dom i det stora s.k. dopningsmålet. 57 personer fälldes, bl.a. för grovt dopningsbrott och grov smuggling. 13 personer frikändes.

- Vi är i huvudsak mycket nöjda med tingsrättens dom, säger kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Tre åklagare har arbetat med ärendet, i vilket åtal väcktes i oktober 2010. Huvudförhandlingen pågick under drygt sju månader. - Domen är välskriven och tingsrätten har i flera avseenden gått på åklagarnas linje, t.ex. hur antalet enheter aktiv substans ska beräknas och hur rollfördelningen mellan de åtalade har sett ut. I domen fastslås också att de spaningsmetoder som åklagarna har redovisat har varit tillåtna och inte kan ha anses ha provocerat fram de åtalade gärningarna. Åklagarsidan har inte ännu tagit ställning till om domen ska överklagas till hovrätten. Ylva Johansson är tillgänglig för kommentarer till klockan 16.30 i dag.

I vänsterspalten på startsidan finns direktlänk till en samlingssida om Assangeärendet.

Förhandlingom överlämningsfrågan äger rumi High Court i London den 12-13 juli 2011.

Det saknas skäl för Högsta domstolen att ta upp målet med den helikopterpilot som dömdes i samband med det så kallade helikopterrånet, anser riksåklagaren.

Länk till svarsskrivelsen finns i högerspalten.

Riksåklagaren har ändrat föreskrifterna om ordningsbot så att polisen får möjlighet att utfärda ordningsböter på 800 kronor för vissa fall av så kallad nedskräpningsförseelse.

Till nedskräpningsförseelse räknas exempelvis när någon kastar mindre mängder skräp, som engångsartiklar och glasflaskor, i parker och på gator och torg. Vid sådana fall av nedskräpningsförseelse kommer polisen alltså att kunna förelägga böter direkt på platsen på samma sätt som vid en fortkörning. Om man kastar större mängder skräp eller t.ex. slänger förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen ska åklagare pröva ärendet.Sådana fall kan bedömas som nedskräpning. För nedskräpning är straffet böter (normalt dagsböter) eller fängelse i högst ett år. Lagstiftaren har inte ändrat straffet för nedskräpning. Att slänga kolapapper och cigarettfimpar räknas vanligen som ringa förseelse och är - liksom enligt den tidigare lagstiftningen - inte straffbart. Bakgrunden till ändringen i föreskrifterna är en ny lagstiftning som träder i kraft den 10 juli och som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. I övrigt har lagen (miljöbalken) inte ändrats.

En åklagare på en av landets mindre åklagarkammare berättar om sitt arbete under rubriken "Möt våra anställda".

Här finns även porträtt av administratörer och en specialist.

Måndag den 20 juni väcks åtal mot de ordningsvakter som misstänks för bland annat misshandel vid två restauranger på Avenyn i Göteborg.

Ordningsvakterna är misstänkta för misshandel mm. vid ett stort antal tillfällen. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet måndag den 20 juni klockan 14.00-16.00 på telefon 031-739 41 34.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en beredningsassistent på åklagarkammaren i Göteborg som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Åtalet mot läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer inte att läggas ned. Detta följer av vice överåklagare Mikael Björks beslut att inte göra en överprövning.

Den 1 februari 2010 väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats och åtalet justerats till att i andra hand avse försök till dråp. Den offentlige försvararen har begärt att åtalet ska läggas ned. Chefsåklagare Peter Claeson har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 9 juni 2011 beslutat att inte göra en överprövning av beslutet. Åtalet står därför fast. I övrigt har Mikael Björk inga kommentarer att lämna.

Åtal har väckts i dag för grovt mutbrott och grov bestickning i ärendet om ersättningar i samband med att den nya nationalarenan för fotboll byggs.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har i dag väckt åtal i ärendet om ersättningar till en tjänsteman vid Solna stad från ett bolag som deltar i uppförandet av den nya nationalarenan för fotboll i Solna. Tjänstemannen åtalas för grovt mutbrott. Företrädare för bolaget och en förtroendevald vid Solna stad åtalas för grov bestickning. Den förtroendevalde åtalas i andra hand för medhjälp till grovt mutbrott. Åklagaren yrkar även 2 miljoner kronor i företagsbot från bolaget samt riktar förverkandeyrkande mot tjänstemannen och dennes eget bolag med ca 1 miljon kronor. Åtalet är väckt vid Solna tingsrätt. Pressträff För att besvara eventuella frågor anordnar Riksenheten mot korruption pressträff i dag den 8 juni. Tid: kl 13:00 Plats: Riksenhetens lokaler på Hantverkargatan 25 A i Stockholm. OBS: De som önskar delta vid pressträffen anmäler sig vid ankomsten i receptionen på plan 5.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har beslutat att lägga ner förundersökningen om olovlig underrättelseverksamhet och vapenbrott.

Det var efter medieuppgifter om att agenter från annat land opererat på svensk mark som en amälan kom in till Åklagarkammaren för säkerhetsmål den 26 maj 2011. Den utredningen lägg nu ner. Läs mer i beslutet.

Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

.

Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.