Överåklagare Marianne Ny har i dag ställt en begäran till Julian Assanges advokater om Assanges samtycke till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov, så kallad topsning.

Om Assange ger sitt samtycke, kommer åklagaren inom kort att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. Engelsk lag kräver att den som ska förhöras inom ramen för regelverket om internationell rättslig hjälp i brottmål också samtycker. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London. Anledningen till att åklagaren nu valt att begära tillstånd att förhöra Julian Assange i London är att flera av de brott som han är misstänkt för preskriberas i augusti 2015, dvs. mindre än ett halvår framåt i tiden. - Högsta domstolen i England beslutade i juni 2012 att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige. Han har dock förhindrat överlämnandet genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad, säger överåklagare Marianne Ny. - Min inställning har varit att formerna för ett förhör med honom på ambassaden i London är sådana att kvaliteten i förhöret skulle bli bristfällig och att han behöver vara närvarande i Sverige vid en eventuell rättegång. Den bedömningen kvarstår. Nu håller tiden på att rinna ut och jag bedömer därför att jag måste acceptera en kvalitetsförlust i utredningen och ta risken att förhöret inte för utredningen framåt, eftersom ingen annan åtgärd står till buds så länge Assange inte gör sig tillgänglig i Sverige, säger Marianne Ny. I november 2014 beslutade Svea hovrätt att Julian Assange skulle vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Hovrätten konstaterade också att utredningen stannat upp och uttalade att åklagarna inte fullt ut levt upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt. - Vi har noga övervägt de synpunkter som hovrätten framfört och vi har under de två senaste månaderna gjort nya överväganden om hur förundersökningen bäst ska bedrivas. Detta har resulterat i det beslut som jag nu fattat, nämligen att försöka få tillstånd ett förhör i London. Det finns, som sagt, en osäkerhet i vart det kan leda, men jag har beslutat att ändå försöka genomföra förhöret eftersom preskriptionen närmar sig, säger Marianne Ny. Om Julian Assange ger tillstånd till fortsatta utredningsåtgärder i London kommer de att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren, samt en utredare från polisen. - Jag kan inte lämna någon mer information om de kommande utredningsåtgärderna; inte om när de kommer att äga rum eller andra praktiska detaljer, säger Marianne Ny. Julian Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut till Högsta domstolen, som nyligen begärt att riksåklagaren ska lämna ett yttrande som underlag för domstolens fortsatta handläggning.

I går kväll tog Åklagarmyndigheten emot tredje pris för mest attraktiva arbetsgivare för juriststudenter. Priset delades ut på Universum Awards och togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson.

Åklagarmyndigheten placeras år efter år i toppen i den ranking som Sveriges juriststudenter gör av framtida arbetsgivare. Jämfört med Domstolarna, Polisen och Ekobrottsmyndigheten är Åklagarmyndigheten alltså den arbetsgivare inom rättsväsendet som lockar flest unga jurister. Med tredjeplatsen behåller myndigheten sin fina placering sen förra året. Som bäst har myndigheten kommit på andra plats (2009 och 2010). - Vi vet att det finns ett stort intresse för åklagaryrket bland juriststudenterna. De lockas bland annat av åklagarnas självständiga och objektiva roll i rättsprocessen och av att det är ett mycket omväxlande och spännande jobb, säger Helena Ekstrand på informationsavdelningen. - Många jurister som söker sig till oss har varit i kontakt med åklagare som pratat om sitt yrke med ett driv och ett engagemang som lockat juristerna att söka, säger Ann-Sofie Berg, personalavdelningen. Vi är stolta över alla medarbetares bidrag till vår fina tredje plats. Priset togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson. Utrikesdepartementet kom på första plats och advokatbyrån Mannheimer Swartling på andra.

I dag torsdag den 12 mars meddelar Nacka tingsrätt dom i målet där en 24-årig man åtalats för flera grova sexbrott mot barn. Åtalet rör brott mot 57 flickor i åldrarna 12-17 år.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Linda Lauronen och Sara Engelmark Leuf vid City åklagarkammare i Stockholm finns tillgängliga för kommentarer till media på telefon från klockan 15.00 samma dag. Brottsrubriceringarna i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. Rättegången har pågått sedan den 12 november 2014. Målnummer: B 586-14

Kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun har i dag beslutat att ledningen av förundersökningen om mordet på Yenon Levi i juni 1988 ska överlämnas till polisen.

- Sammantaget finns inga skäl som längre motiverar att utredningen ska ledas av åklagare, istället bör den fortsatta utredningen ledas av polisen. Men beslutet innebär alltså inte att förundersökningen läggs ned, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Kommissarie Mats Nygårds, tf gruppchef för enheten Grova brott i polisområde Dalarna, tar nu över förundersökningsledningen. Åklagarens handläggning av ärendet avslutas. - Det främsta skälet till att åklagare tog över ledningen av förundersökningen i oktober 2011 var att det skulle kunna bli aktuellt med en begäran om internationell rättslig hjälp. Nu har detta genomförts och avslutats, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Bakgrund Ett av de mord som Sture Bergwall (då Thomas Quick) dömdes för var mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, som påträffats död i juni 1988 vid Rörshyttan i Hedemora kommun. Domen meddelades av Hedemora tingsrätt den 28 maj 1997. Sture Bergwall beviljades resning genom beslut av Svea hovrätt den 17 december 2009. Vice chefsåklagare Eva Finné lade genom beslut den 28 maj 2010 ned åtalet mot honom. Falu tingsrätt meddelade den 3 september 2010 en frikännande dom. Mordet på Yenon Levi var inte preskriberat då preskriptionsreglerna för mord ändrades den 1 juli 2010. Brottet omfattas därmed av den nya regeln i 35 kap 2 § brottsbalken, vilket innebär att brottet inte är preskriberat och inte heller kommer att preskriberas. Efter det att den frikännande domen mot Sture Bergwall meddelats återupptog därför Polismyndigheten Dalarna förundersökningen rörande mordet på Yenon Levi. Detta skedde genom beslut den 13 september 2010. Inledningsvis leddes förundersökningen av polisiär förundersökningsledare. Den 6 oktober 2011 övertogs emellertid förundersökningsledningen av kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun. Flera av de personer som tidigare hörts i utredningen har därefter hörts på nytt. Det har även hållits förhör med personer som inte tidigare hörts i utredningen. Det har också, efter framställan om internationell rättslig hjälp, hållits förhör i utlandet. En annan väsentlig del av utredningsarbetet har varit att ta ett förnyat helhetsgrepp rörande möjligheterna att komma framåt med tekniska undersökningar.

Chefsåklagare Daniel Edsbagge har i dag begärt två män häktade på sannolika skäl misstänkta för trippelmordet i Uddevalla. Männen har varit anhållna sedan i söndags.

- Teknisk bevisning och vittnesuppgifter binder de misstänkta männen till platsen och tidpunkten för brottet, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Några detaljer om bevisningen kan för närvarande inte lämnas. - Jag förstår att det finns ett stort intresse av att veta vad som har hänt och vad som kan ligga bakom morden - särskilt mot bakgrund av att tre unga människor har blivit mördade - men det vore olämpligt om åklagare eller polis nu lämnar ut uppgifter från utredningen som kan komma att påverka personer som ska förhöras, säger Daniel Edsbagge. Daniel Edsbagge lämnar nu över ledningen av utredningen till vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Han biträds av kammaråklagare Viktoria Karlsson. Bägge åklagarna har sedan tidigare deltagit i handläggningen av ärendet. - Det är inte lämpligt att jag som chef har ett så stort ärende. Min tid behövs till att leda arbetet på åklagarkammaren. Med Per-Erik Rinsell och Viktoria Karlsson, som är mycket erfarna, är ärendet i goda händer, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Häktningsförhandling kommer att äga rum i morgon 12 mars i Göteborgs tingsrätt, kl.10.00 och 11.00.

Beslut om att eventuellt begära de anhållna personerna häktade väntas tidigast på onsdag.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

De två män (födda 1992 respektive 1993) som greps under söndagen misstänkta för mordet på tre personer i Uddevalla är nu båda anhållna på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men mycket i den här förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare i ärendet. Det finns en del teorier och hypoteser om de misstänktas motiv till brottet men exakt vad dessa består i kan vi i nuläget inte berätta eftersom det skulle kunna försvåra den fortsatta utredningen i fallet.Åklagaren har fram till på onsdag kl 12 på sig att besluta om de anhållna personerna ska begäras häktade. Några ytterligare kommentarer i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Regeringen har i dag beslutat att Åklagarmyndigheten får ta del av den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) har över hatbrott. Åklagarmyndigheten hade överklagat ett tidigare beslut om att inte få tillgång till dessa uppgifter.

- Det är mycket glädjande att vi får tillgång till statistiken, eftersom det innebär att vi får ett viktigt redskap för att följa upp hatbrottsärenden. Vi kan granska enskilda ärenden och se om det finns goda exempel att sprida eller om det behövs ytterligare riktlinjer, metodstöd eller utbildning, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Hatbrott är inte ett brott i sig, utan samlad beteckning på olika brott där motivet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller någon liknande omständighet. Lagtekniskt är det en straffskärpningsregel som innebär att man får ett strängare straff än om motivet inte varit hat mot en viss person eller grupp. Eftersom hatbrott inte är en självständig brottstyp går de inte att identifiera i polisens och Åklagarmyndighetens ordinarie statistik. --Rättsväsendet får ofta kritik för handläggningen av hatbrott. Det är dock svårt att värdera i vilken utsträckning kritiken grundar sig på verkliga brister, eftersom ärendena inte gått att följa upp på ett tillfredsställande sätt, säger riksåklagare Anders Perklev. - En förklaring till att många ärenden om hatbrott läggs ned är att brottet kan vara svårt att bevisa. Många hatbrott, som exempelvis rasistiskt klotter, har okända gärningsmän och är därför svåra eller omöjliga att utreda. I andra fall kan brottet som sådant åtalas, men det går inte att visa vilket motiv som gärningsmannen haft för brottet. En åklagare kan inte påstå att det är frågan om ett hatbrott om det inte finns tillräckligt stöd för detta i bevisningen, säger Anders Perklev. - Jag välkomnar polisens initiativ att öka ambitionsnivån när det gäller att utreda hatbrott, bland annat genom att skapa särskilda utredningsgrupper i de tre storstäderna. Förbättrade möjligheter att utreda och lagföra hatbrott är också ett viktigt område för samverkan mellan polis och åklagare, säger Anders Perklev.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat ärende om mordet på en kvinna i Handen 2010 i dag dömt en man för anstiftan av mord, till livstids fängelse. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens rubricering och skärper samtidigt påföljden.

I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret överklagade tingsrättens dom. Åklagaren begärde att domen skulle ändras till anstiftan till mord och att påföljden skulle skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret begärde en frikännande dom. - Det här är ett mycket tragiskt ärende som nu fått ett nytt rättsligt avslut. I sammanhanget känns det givetvis positivt att hovrätten delade min bedömning att mannen skulle dömas för anstiftan, snarare än för stämpling till mord, säger kammaråklagare Marcus Ekman. - Det här har från början varit en mycket speciell utredning. Inte minst eftersom hovrätten i en tidigare rättegång har frikänt en person för mordet, en person som hovrätten nu konstaterar har tagit del i detsamma på ett helt avgörande sätt, säger kammaråklagare Marcus Ekman. Målnummer: B 11137-14

I dag torsdag den 5 mars meddelar Svea hovrätt dom i målet som rör mordet på en kvinna i Handen 2010. I tingsrätten dömdes en person för stämpling till mord.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Marcus Ekman vid Södertörns åklagarkammare finns tillgänglig för kommentarer till media från klockan 11.30 samma dag. I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret har överklagat tingsrättens dom. Åklagaren har begärt att domen ska ändras till anstiftan till mord och att påföljden ska skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret har begärt en frikännande dom. Målnummer: B 11137-14

Åklagarmyndighetens tillsynsavdelning har lämnat en årsrapport till riksåklagaren om avdelningens verksamhet under år 2014. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

Vid tillsynsavdelningen bedrivs bland annat riksåklagarens tillsyn i enskilda fall. En stor del av verksamheten går ut på att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från externa tillsynsorgan såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Under år 2014 har särskilda tillsynsärenden inletts av riksåklagaren i betydligt större utsträckning än tidigare; under året har 42 sådana ärenden inletts jämfört med 11 ärenden under år 2013. Vid avdelningen handläggs även ett stort antal andra ärendetyper, bland annat ärenden om överprövningar, klagomålsärenden och anmälningar om brott begångna av bland annat domare. Tillsynsavdelningen har också ansvarat för eller deltagit i hand-läggningen av ett antal projekt. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

I morgon fredag den 27 februari meddelar Hovrätten för Västra Sverige dom i målet där två män i Halland åtalats för grova sexbrott mot flera unga män respektive för försök till våldtäkt.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Sonja Pettersson Wallin vid Åklagarkammaren i Halmstad finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00 samma dag.

I morgon torsdag den 26 februari meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där en 28-årig man åtalats för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer senare samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon mellan klockan 12.00 och 13.30. Enligt åtalet har brottet begåtts i Syrien, vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012. Målnr: B 13656-14

Åklagarmyndigheten bedömer att verksamheten för åren 2016-2018 kan bedrivas inom de ramar som regeringen har aviserat.

Budgetunderlaget är Åklagarmyndighetens förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande åren. I budgetunderlaget beskrivs områden där den ökade anslagsnivån från 2015 kommer att behövas. Exempel på detta är dubblering av åklagare i stora mål, handläggning av kvalificerade bedrägerier och fortsatt IT-utveckling. En fråga som särskilt lyfts fram är behovet av en relativt jämn anslagsökning så att tillkommande rekryteringar kan hanteras på ett bra sätt.Myndighetens förslag till regeringen motsvarar de nivåer som angivits i budgetpropositionen för 2016-2018. Tillskottet för 2015 är betydande, medan de aviserade anslagsuppräkningarna för de kommande åren är begränsade. För att kunna använda 2015 års tillskott på ett ansvarsfullt sätt planerar myndigheten därför för ett anslagssparande mellan åren, så att kostnadsutvecklingen blir mer jämn över perioden. Sammanlagt är bedömningen dock att de anslagstillskott som aviserats för 2016-2018 är tillräckliga för att svara mot de behov som går att förutse i dagsläget.

Särskilda åklagarkammaren har lämnat sin årsrapport för 2014 till riksåklagaren. Ärendeinflödet har minskat under året och är tillbaka på 2012 års nivå. Lagföringen och antalet domar har ökat, medan handläggningstiderna är i stort sett oförändrade.

Av de cirka 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Lagföring Särskilda åklagarkammarens åklagare har väckt 145 åtal och utfärdat 39 strafförelägganden under 2014. Många av strafföreläggandena avser dataintrång - att polisanställda slagit på sig själva i polisens register, vilket inte är tillåtet. Under 2014 har sammanlagt 88 domar, varav 21 ogillade, meddelats där Särskilda åklagarkammarens åklagare varit part. Kammarens uppdrag Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar. Uppmärksammade ärenden Även under år 2014 har Särskilda åklagarkammarens åklagare handlagt ett antal fall som varit särskilt uppmärksammade i media eller haft principiell betydelse, exempelvis ärenden där poliser använt sina tjänstevapen eller använt annat våld i tjänsten. I årsrapporten ges många exempel på sådana ärenden.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har den 17 februari 2015 beslutat att lägga ned förundersökningen om tjänstefelsanmälan mot chefen för barn och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun.

Denna text har även publicerats på polisen.se Misstanken handlade om chefens beslut att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona i samband med utredningen om en åttaårig flickas död den 30 april 2014. Tjänstefel handlar om att någon vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Första steget är att utreda vilket beslut som fattats, nästa steg om ett sådant beslut anses fattat vid myndighetsutövning eller inte. Först om så är fallet går man vidare med en utredning om det regelverk som gäller för beslutet har följts. Utredningen har visat att chefen för barn och ungdomsförvaltningen den 12 maj 2014 beslutat att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. Därefter har bedömningen gjorts att ett beslut om avstängning inte innebär myndighetsutövning och då finns det inte något skäl att gå vidare och se om de regelverk som gäller för avstängning (kollektivavtal och lagen om anställningsskydd) har följts eller ej. Det finns därför inte anledning att anta att tjänstefel har begåtts och förundersökningen har lagts ned. I nuläget lämnas inga övriga kommentarer i ärendet.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2014 har överlämnats till regeringen. Även för det gångna året redovisar Åklagarmyndigheten ett bra resultat och en god måluppfyllelse.

Den genomsnittliga genomströmningstiden för att hantera ärenden har kortats ytterligare och situationen för åklagarbalanser är god. Andelen lagförda misstänkta personer är kvar på samma nivå som tidigare år. Antalet lagförda misstänkta personer har dock fortsatt att minska till följd av ett fortsatt minskat inflöde av ärenden från polisen, främst enklare sådana. Antalet inkomna brottsmisstankar har ökat något, vilket dock beror på några få stora ärenden. Den genomförda organisationsförändring som trädde ikraft 1 oktober 2014 har inneburit att den operativa verksamheten numera är indelad i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Syftet är bland annat ett bättre resursutnyttjande, en ökad flexibilitet och en bättre samverkan med polisen. Områdesindelningen följer därför den geografiska struktur som beslutats för den nya Polismyndigheten. Den största utmaningen under de kommande åren kommer vara att tillsammans med den nya Polismyndigheten ytterligare utveckla arbetsformerna för en mer effektiv brottsbekämpning, lokalt och nationellt. Förutsättningarna för detta är goda.

Häktningsframställan för den kvinna i Bromölla som misstänks för olaga frihetsberövande av sina barn har idag lämnats in till Kristianstads tingsrätt.

Kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande. Häktningsförhandling i ärendet kommer att ske under eftermiddagen idag. Chefsåklagare Pär Andersson vid Åklagarkammaren i Kristianstad kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats direkt efter avslutad häktningsförhandling.

I dag har förundersökning inletts om misstänkt finansiering av terrorism. Riksenheten för säkerhetsmål håller i utredningen.

(Denna text är ursprungligen publicerad på sakerhetspolisen.se) Bakgrunden är ett tillslag som Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten gjorde den 17 februari, gällande svart arbetskraft och misstänkt penningtvätt. Säkerhetspolisen kände till ärendet sedan tidigare, och med anledning av tillslaget har chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål, fattat beslut om att inleda förundersökning om misstänkt finansiering av terrorism. Den utredningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen och Riksenheten för säkerhetsmål, med Agneta Hilding Qvarnström som förundersökningsledare. Ekobrottsmyndighetens utredning om misstänkt bokföringsbrott och grovt skattebrott löper på parallellt med Säkerhetspolisens utredning. Förundersökningssekretess råder i ärendet. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag väckt åtal mot en man för en överfallsvåldtäkt som ägde rum i Trollhättan i november 2012.

- Jag bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal. Brottet bedöms som grovt eftersom våldet och hotet varit mycket allvarligt och mannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Viktoria Karlsson har tyvärr inte möjlighet att ge några intervjuer idag fredag den 13 februari.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00. I målet åtalades en person för mord, en person åtalades för grovt övergrepp i rättssak samt grov misshandel och mot en person har man fört så kallad bevistalan om mord. Bevistalan betyder att en domstol under vissa omständigheter kan pröva om ett barn under 15 år som misstänkts för brott har begått en brottslig gärning.

Ett antal personer frihetsberövades under tisdagskvällen misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen. Ytterligare en person misstänks för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

Flera personer frihetsberövades på tisdagskvällen påolika platser i de södra delarna av Stockholms län. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har gjort husrannsakan både i de inblandade personernas hem och i olika kontorslokaler. Ett antal personer är misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen och en person för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det misstänkta bedrägeriet mot Arbetsförmedlingen består i att personer felaktigt påståtts arbeta åt föreningar, vilket både personerna och föreningarna fått bidrag för. - Utredningen tyder på att de inte arbetat åt föreningarna och att bidragen alltså betalats ut felaktigt. Jag menar att det misstänkta brottet är grovt eftersom man satt detta i system, säger kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Misstankarna om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott rör festverksamhet. - Verksamheten har varit av en sådan art och omfattning att den kan anses vara näringsverksamhet, vilket ställer krav på bokföring och skatteredovisning. Någon sådan redovisning har dock inte skett, säger kammaråklagare Per Kjellstrand på Ekobrottsmyndigheten. Tillslaget har samordnats mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som resulterat i flera olika utredningar, åtal och domar inom skilda områden. I satsningen ingår bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket, vilka också samarbetat i ärendet.

Åtal har idag väckts vid Södertörns tingsrätt mot en 28-årig man misstänkt för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel.

Enligt åtalet har brottet begåtts vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012 i Syrien. Mannen har vid tidpunkten deltagit i den väpnade konflikten på oppositionssidan - Fria Syriska Armén - och gärningen har riktats mot en företrädare för den syriska staten. Den åtalade gärningen består i att mannen tillsammans med ett flertal andra utsätter en person, vars identitet är okänd, för svår misshandel samtidigt som personen är frihetsberövad och fastbunden. Omständigheterna är sådana att misshandeln bedöms ha ägt rum i samband med eller som ett led i den väpnade konflikten. Anledningen till att brotten lagförs i Sverige är att den tilltalade efter brotten, i september 2013, har ansökt om och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

På tisdag den 3 februari meddelar Blekinge tingsrätt dom i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona. Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00. Tillfälle för enskilda intervjuer kan även erbjudas på plats i Åklagarmyndighetens lokaler i Malmö senare samma dag.

Riksåklagaren motsätter sig att ett beslag av minneskortet till en kamera hävs, men motsätter sig inte att HD prövar frågan.

Den 21 oktober 2014 iakttog militärpolisen en mindre båt innanför skyddsobjektsgränsen på vattenområdet vid AMF 1 Berga. Området är klassat som skyddsobjekt och det råder även fotograferingsförbud. En person som är fotograf på Dagens Nyheter befann sig ombord på båten. Personen iakttogs fotografera in mot skyddsobjektet. Militärpolisen bordade båten och tog minneskortet som fanns i personens kamera i beslag. Beslaget fastställdes av åklagare, som inledde förundersökning om brott mot skyddslagen. Totalt finns det 47 fotografier på minneskortet. Samtliga 47 fotografier är tagna mot skyddsobjektet. Den person som tog fotografierna och två andra personer som befann sig ombord på båten är misstänkta för brott mot skyddslagen. Tingsrätten hävde beslaget, men efter begäran av åklagaren ändrade hovrätten tingsrättens beslut och fastställde beslaget. DN begär till HD att beslaget ska hävas. Som skäl anger man bland annat att minneskortet tillhör DN och innehåller bilder som äravsedda för publicering i tryckt skrift och i andra mediebärare som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Hovrätten har felaktigt ansett att reglerna om beslag vid misstanke om brott mot skyddslagen är tillämpliga i detta fall.Både TFoch YGL utgör hinder mot ingripandet. Högsta domstolen bör klargöra betydelsen av grundlagarnas censurförbud samt innebörden av den grundlagsfästa så kallade anskaffarfriheten. Riksåklagaren motsätter sig en ändring av hovrättens beslut, men tillstyrker att HD meddelar prövningstillstånd.

Riksåklagaren har idag fattat beslut i ett omprövningsärende som rör ett pågående ärende hos Ekobrottsmyndigheten mot tidigare nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Det tidigare beslutet ändras inte.

I en skrivelse daterad den 4 november 2014 har en omprövning begärts av riksåklagarens beslut den 24 september 2014, i ett ärende om överprövning av beslut vid Utvecklings-centrum Malmö. Det tidigare beslutet ändras inte.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen klargör om häktning med restriktioner är en omständighet som ska leda till kortare fängelsestraff för den dömde.

Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms. -Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare har i dag, måndag, begärt en 51-årig man häktad misstänkt för dråp i Tullinge söder om Stockholm. Häktningsförhandlingen kommer ske i Södertörns tingsrätt onsdag den 7 januari.

Någon tid för häktningsförhandlingen kan inte lämnas förrän på onsdag. Ärendet gäller en knivskärning i lördags eftermiddag i Tullinge söder om Stockholm, där en 21-årig person avled. Den misstänkte anmälde sig själv till polisen efter händelsen och anhölls på senare på kvällen av jouråklagare. Någon mer information om ärendet kan med hänsyn till utredningen inte lämnas innan häktningsförhandlingen.

Gotlands tingsrätt har idag dömt en 32-årig gotlänning och en 52-årig stockholmare för bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering vid drygt 700 respektive cirka 150 tillfällen.

Påföljden har bestämts till fängelse i5 år respektive 2 år och nio månader. Männen har utgett sig för att vara unga pojkar och sökt upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De har sedan flyttat över kommunikationen med flickorna till t.ex. Facebook och Skype där det funnits möjligheter att använda web-kamera och skicka bilder. Männen har i flera fall hållit kontakt med samma flicka under långa tider och ibland uppträtt under flera identiteter mot henne. Vid kontakterna har de förmått flickorna att posera nakna för dem och i flera fall har de även förmått dem att visa när de onanerar. Männen har delat bilder och information om flickorna mellan varandra. De sammanlagt 44 flickorna har varit mellan 9 och 14 år när brotten begicks. - Tingsrätten har tydligt markerat att det rör sig om mycket allvarlig och hänsynslös brottslighet. Rätten har i huvudsak delat vår uppfattning om att sexualbrott som sker på nätet inte självklart är mindre allvarliga än fysiska övergrepp.Tingsrätten delar däremot inte vår uppfattning om att det också rör sig om sexuella övergrepp mot barn. Rätten har inte tolkat straffbestämmelserna på det sätt som vi menar att det finns stöd för att göra. Vi kommer att analysera domskälen för att ta ställning till om det finns anledning att överklaga domen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Förundersökningen mot männen inleddes i november förra året och rättegången har omfattat mer än 60 förhandlingsdagar. Det är en av landets mest omfattade utredningar i sitt slag. Enligt tingsrättens dom ska båda männen vara kvar i häkte tills dess det finns en lagakraftvunnen dom eller annat bestäms.

I dag klockan 14:00 kommer Svea hovrätt att meddela dom i det så kallade Taxi Tony-målet, där ett antal personer åtalats misstänkta för att ha deltagit i ett nätverk som via utkörning sålt större mängder kokain till köpare i Stockholmsområdet.

Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 14:15 och 15:00 i dag fredag den 19 december.