Det har begärts att beslutet om att inte inleda förundersökning i fallet Dawit Isaak ska överprövas av riksåklagaren.

Riksåklagaren har nu fått ärendet på sitt bord. Tidigare har en åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm och en överåklagare vid Utvecklingscentrum Stockholm granskat ärendet och beslutat att inte inleda en förundersökning mot Eritreas regering för brott mot mänskligheten m.m. - Jag kommer att gå igenom ärendet noga och sedan fatta beslut om en förundersökning ska inledas eller inte, säger riksåklagare Anders Perklev. Ett beslut kan väntas tidigast i januari 2015.

Presskonferensen kommer att hållas i Lunds tingsrätt omedelbart efter häktningsförhandlingen.

Häktningsförhandlingen börjar kl. 10. Medverkar på presskonferensen gör kammaråklagare Helena Lundström samt representanter för polisen.

Häktningsförhandlingen hålls klockan 10.00 fredag den 12 december i Lunds tingsrätt.

Efter häktningsförhandlingen håller kammaråklagare Helena Lundström en presskonferens i polishuset i Lund, exakt tidpunkt ännu inte bestämd.

Erkännande i misstänkt dubbelmord

Den man som sitter anhållen misstänkt för mord på en kvinna och ett barn i Dalby har erkänt. Den anhållne mannen är make till kvinnan och far till barnet. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon fredag, tidpunkt ännu inte bestämd. Efter häktningsförhandlingen kommer kammaråklagare Helena Lundström att hålla en presskonferens. Närmare information om tid och plats kommer under fredagen. Någon ytterligare information kan inte lämnas för tillfället.

En sammanfattning av fakta om tillslaget på tisdagen.

På morgonen tisdag den 9 december gjordes ett tillslag mot en serverhall i Stockholmstrakten. Flera servrar togs i beslag. Serverhallen har kopplingar till fildelningstjänsten the Pirate Bay. Brottsmisstanken är upphovsrättsintrång. Under den närmaste tiden kommer ett antal utredningsåtgärder att vidtas, bland annat förhör med olika personer. Mer information lämnas när så är möjligt.

En kvinna och ett barn har hittats döda i Dalby utanför Lund. En person är anhållen.

Utredningen är inne i ett mycket tidigt skede och det går därför för närvarande inte att lämna några upplysningar om ärendet. Information kommer att publiceras när det är möjligt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag fattat beslut om förundersökningen om israelisk militärs bordning av fartyg på väg mot Gaza 2010 och 2012. Förundersökningen läggs ned.

Förundersökning inleddes den 26 juni 2014 om eventuella brott i samband med händelserna den 31 maj 2010 och den 20 oktober 2012, då israeliska soldater på internationellt vatten bordade och beslagtog fartyg på väg mot Gaza. De brott för vilka förundersökning inleddes var grov misshandel, olaga hot, grovt brott, grov stöld samt folkrättsbrott. Däremot inleddes inte förundersökning om kapning och olaga frihetsberövande eftersom bordningarna i sig, under rådande förhållanden, inte kunde föranleda individuellt straffansvar. - Efter att ha hört de svenska målsägarna har vi identifierat vissa gärningar som skulle kunna vara brott, men gärningsmännen är fortsatt okända och vi ser inga möjligheter att klarlägga deras identitet. Dessutom, de gärningar som är begångna på israeliskt territorium har vi inte jurisdiktion över, säger kammaråklagare Henrik Attorps vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Förundersökningen har endast varit inriktad på de svenska målsägandena. Den har således inte berört eventuella brott som riktats mot andra länders medborgare.

Åtal har väckts mot tidigare VD i det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB i Göteborg.

Åtalet avser ett inköp av sex flaskor mousserande vin, ostbrickor, sparris och parmesanost för 76,08 euro som dåvarande VD:n köpte med bolagets kreditkort i mars 2010 i Cannes, i samband med en fastighetsmässa. Vid hemkomsten redovisades endast en kontoslipp som underlag till kreditfakturan, dvs. inte själva kvittot. På kontoslippen antecknade VD:n att det avsåg "frukostmat". Av utredningen har det framkommit att VD:n överlämnat de inköpta varorna till bekanta i Cannes. - Jag gör gällande att VD:n varit vilseledande genom att han redovisat inköpen som utlägg för frukost trots att det inte varit fråga om frukostmat. Han har också, i strid mot de interna reglerna om hur bolagets kreditkort ska användas, inte bifogat kvitto, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge.

Inga av Åklagarmyndighetens anställda fanns på plats i lokalerna när sprängladdningen detonerade. Verksamheten pågår som vanligt.

På Rättscentrum i Malmö arbetar ungefär 90 personer på fem olika enheter inom Åklagarmyndigheten. Ingen av dessa befann sig i huset när sprängladdningen detonerade på söndagkvällen. Ett antal tjänsterum skadades vid sprängningen, men åklagarverksamheten har kunnat pågå som vanligt under måndagen. Personalen erbjuds krisstöd och gruppsamtal. Riksåklagaren har rest till Malmö för att informera sig och för att möta personalen. - Handlingen är ett allvarligt angrepp på hela rättssamhället, säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag medgivit att ett åtal för grov misshandel ska ogillas. Ärendet rör en man som tidigare dömts i hovrätten för att ha utsatt sin dotter för yttre våld.

Svea hovrätt dömde 2009 en man för grov misshandel till fängelse i 4 år. Misshandeln bestod i att han utsatt sin dotter, som då var ca 2 veckor gammal, för yttre våld med följd att hon tillfogats omfattande skador i huvudet och på olika delar av kroppen. Målet handlade i stor utsträckning om hur de konstaterade skadorna hade uppkommit. Högsta domstolen beviljade resning i målet i december 2013. Åklagarmyndigheten anhöll därefter om ett nytt yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd gällande de rättsmedicinska slutsatserna i målet. Av yttrandet framgick i huvudsak följande: Det saknas vetenskapligt stöd för ett starkt hävdande att målsäganden lidit av rakit/benskörhet vid och närmast efter födseln, men denna möjlighet kan i praktiken inte uteslutas. Det vetenskapliga stödet för att målsägandens skador skulle kunna förväxlas med rakit/benskörhet är begränsat. Utifrån tillgängligt underlag kan det inte hävdas att någon av de bedömningar som gjorts fullt ut bevisar eller i praktiken utesluter misshandel eller någon alternativ hypotes. Det råder osäkerhet om det vetenskapliga bevisläget kring shaken baby syndrome/abusive head trauma (SBS/AHT) samt även om de frakturer som tycks vara associerade med SBS/AHT. Det kan på goda grunder hävdas att det finns en kunskapslucka avseende dessa fynds diagnostiska betydelse. - Efter att ha gått igenom yttrandet och ställt det mot de uppgifter som finns i målet har vi gjort den samlade bedömningen att bevisläget nu är sådant att det i en ny rättegång mot den tilltalades bestridande inte går att bevisa att han begått brott. En fällande dom kan alltså inte längre emotses. Med anledning av detta har vi idag till hovrätten medgivit den tilltalades ändringsyrkande om att åtalet för grov misshandel ska ogillas, säger kammaråklagare Daniel Suneson. Det noteras att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Statens medicinsk-etiska råd (Smer) under våren 2014 har inlett ett gemensamt projekt om skakvåld, då dagens metoder för att bedöma om ett barns skador kommer sig av att barnet har blivit skakat eller inte är kraftigt ifrågasatta.

En person har av hovrätten dömts för att bland annat ha förmått en 12-årig flicka att via webbkamera utföra vissa sexuella handlingar på sig själv. Hovrätten har rubricerat dessa som utnyttjande av barn för sexuell posering.

Påföljden bestämdes till fängelse i ett år.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn till ett längre fängelsestraff. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om straffbestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn i 6 kap. 6 § brottsbalken - som stadgar straffansvar för den som genomför en sexuell handling med ett barn under 15 år - omfattar en gärning som innebär att någon förmår en person under 15 år att utföra sexuella handlingar på sig själv.Enligt riksåklagaren dömer domstolarna på olika sätt när det gäller sådana här gärningar. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Riksåklagaren har överklagat en friande dom om sexuellt ofredande. Riksåklagaren anser att hovrättens agerande utgör grovt rättegångsfel och att prövningstillstånd bör meddelas på grund av domvilla samt att domen bör undanröjas.

Efter undanröjandet av domen ska målet återförvisas till hovrätten för ny prövning. En man åtalades för sexuellt ofredande bestående i att han upprepade gånger försökt få målsäganden att ha sexuellt umgänge med honom mot ersättning. Tingsrätten ogillade åtalet och i hovrätten yrkade åklagaren att mannen skulle dömas enligt åtalet. Hovrätten - som avgjorde målet utan huvudförhandling - uttalar i sina domskäl att mannens agerande utgör försök till köp av sexuell handling av barn, men att åklagaren inte angett detta i sin brottsrubricering varför hovrätten var förhindrad att döma honom för det brottet. För att döma någon för brottet försök till köp av sexuell handling av barn måste det framgå av åklagarens gärningsbeskrivning att målsäganden är under 18 år samt att fara för brottets fullbordan funnits, eller att sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten. Eftersom åklagarens gärningspåstående inte innehöll dessa moment har hovrätten i domskälen uttalat att den tilltalade begått ett brott han inte åtalats för och på grund av detta inte dömt honom för det brott han åtalats för. Riksåklagaren tillägger att hovrättens agerande även kan strida mot artikel 6:2 i Europakonventionen, varför det från ett principiellt perspektiv vore värdefullt att Högsta domstolen också uttalar sig i frågan om vilket utrymme en domstol har att i domskälen behandla omständigheter som inte ingår i åtalet.

Svea hovrätt har i dag beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande.

- Julian Assange har självmant hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Min inställning har varit, och är fortfarande, att han behöver vara tillgänglig i Sverige för återstående utredningsåtgärder och eventuell rättegång för de brott han misstänks ha begått i Sverige i augusti 2010, säger överåklagare Marianne Ny. Hovrätten konstaterar emellertid att utredningen om brottsmisstankarna har stannat upp och anser att åklagarnas underlåtenhet att pröva alternativa vägar inte stämmer överens med deras skyldighet att driva förundersökningen framåt. - Det har varit ett komplicerat läge och vi har kontinuerligt övervägt frågan. Som hovrätten påpekar finns det all anledning att fortsätta överväga hur målet ska drivas vidare, säger Marianne Ny. Hovrättens beslut kan överklagas till Högsta domstolen, som dock är en ren prejudikatinstans. Julian Assange har också möjlighet att återkomma med ny begäran om omprövning av häktningsbeslutet.

Kammaråklagare Lars Duberg har i dag väckt åtal i ärendet där en ung kvinna från Askersund i midsommarhelgen hittades död utanför Kumla. Den åtalade är en annan ung kvinna. Brottsrubriceringen är mord och brott mot griftefriden.

Enligt åtalet har den ena kvinnan åkt hem till den andra kvinnan utrustad med bland annat hammare, förskärare och sprutor med insomningsmedicin. Hon har dödat den andra kvinnan och sedan styckat henne i badrummet. Därefter har hon lagt kroppsdelarna i stora plastkassar och fraktat bort dem till en plats i Kumla. - De två kvinnorna hade en relation med samma man. Motivet är svartsjuka. Enlig min uppfattning är bevisläget gott, säger kammaråklagare Lars Duberg.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom i ett mål som handlar om personlig assistans.

Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är om det faktum att man lämnat falska uppgifter om vem som har utfört personlig assistans och om dessa falska uppgifter inte kunnatupptäckas, i sig kan innebära att det finns risk för att ersättning betalas ut felaktigt eller med för högt belopp. Ett antal personer hade enligt åklagaren gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott då de lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan om vem som hade utfört personlig assistans vid vissa tidpunkter. Hovrätten ogillade åtalet då åklagaren inte hade kunnat motbevisa de tilltalades påståenden om att någon annan person hade utfört den assistans som den funktionshindrade haft rätt till i samma omfattning som redovisats. Enligt hovrätten hade de falska uppgifterna därför inte orsakat fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt.

Riksåklagaren har i dag överklagat en friande hovrättsdom i ett bedrägerimål som handlar om falsk budgivning i samband med en bostadsrättsförsäljning.

Den fråga som enligt riksåklagaren är intressant ur prejudikatsynpunkt är vad som ska ligga till grund för bedömningen av om skada respektive vinning förelegat vid påståendet om bedrägeri bestående i falsk budgivning i samband med försäljning av bostadsrätt. En kvinna dömdes av tingsrätten för bedrägeri bestående i att hon genom att lägga falska bud på sina föräldrars bostadsrätt förmått köparna att betala cirka 60000 kr för mycket för bostadsrätten. Tingsrätten ansåg att man i en situation som den aktuella skulle bortse från marknadsvärdet av bostadsrätten. Det som enligt tingsrätten var avgörande var att kvinnan genom sitt agerande fått köparna att betala mer än vad de annars skulle ha betalat. Hovrätten ogillade åtalet och menade att bostadsrättens marknadsvärde skulle ligga till grund för bedömningen av om vilseledandet lett till vinning respektive skada. Då åklagaren inte visat att det pris som kom att betalas legat över marknadsvärdet ogillades åtalet. Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden.

Utredningen av de våldsamma händelserna på Kristandstadsgatan i Malmö natten mellan den 8 och 9 mars i år fortsätter. Polis och åklagare söker fortsatt fler vittnesuppgifter.

-Fortfarande saknar vi en tydlig bild av vad som faktiskt hände den där natten. Vi jobbar framåt med utredningen på flera fronter men vill vara tydliga med att vi är mycket angelägna om att komma i kontakt med personer som gjort iakttagelser på plats, säger kammaråklagare Neela Frisell. Polis och åklagare inväntar samtidigt resultat från SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium. Fyra personer är fortsatt misstänkta för mordförsök. Två av dem har suttit häktade men släppts. Den tredje släpptes efter häktningsförhandlingen. En fjärde man är sedan i mars begärd häktad i sin frånvaro, misstänkt för mordförsök. Han är internationellt efterlyst genom Rikskriminalpolisen. - Det är mycket viktigt att vi får tillfälle att höra honom, säger kammaråklagare Neela Frisell.

Åtal har idag väckts vid Norrköpings tingsrätt mot de två bröder som är häktade för mord med mera den 21 april 2014 i Norrköping.

Den ena brodern åtalas för mord i två fall, försök till mord och grov misshandel. Den andra brodern åtalas för mord i ett fall. På annandag påsk, den 21 april 2014, inträffade en konfrontation mellan personer från två olika släkter i Norrköping. Det blev kaotiskt på platsen och våld utövades från båda sidor. Flera personer skadades och två personer avled. Den ena brodern är åtalad för att ha skjutit med pistol mot fyra personer och den andra för att ha huggit en person med kniv. Båda de åtalade bröderna förnekar brott. Huvudförhandlingen kommer att hållas i Linköpings tingsrätt. Den inleds måndagen den 10 november 2014 kl 09.30 och beräknas pågå omkring 15 dagar. Förundersökningsmaterialet finns på dvd-skivor och kan hämtas på Norrköpings tingsrätt. En kortare presskonferens kommer att hållas i dag, måndag den 3 november klockan 13.00 på polishuset i Norrköping

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har idag väckt åtal mot en 24-årig man, misstänkt för flera grova brott i ett nytt stort mål om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot 59 flickor i åldrarna 12-17 år.

Mannen ska dessutom ha träffat enstaka av målsäganden och utsatt dem för sexuella övergrepp. Åtal kommer även att väckas för våldtäkt mot barn. Samtliga brottsrubriceringar är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn (senare åtalstillfälle), sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. - Han har uppträtt som den här andra personen och efter att ha etablerat en relation med flickornafått dematt skicka bilder och filmer på sig själva där de varit avklädda. Senare har han hotatmed att lägga upp fotona och filmerna på internet, till exempel på porrsajter, eller att skicka till någon av flickans anhöriga. På så sätt har han pressat dem att göra nya och grövre saker, säger kammaråklagare Linda Lauronen. Start i Nacka tingsrätt den 12 november Åklagarna har delat upp det omfattande åtalet i sammanlagt sex åtalstillfällen, med ett tiotal ärenden åt gången. Under rättegången, som inleds i Nacka tingsrätt den 12 november, kommer ett flertal av flickorna att medverka genom videoförhör då de är under 15 år. - Dels kommer vi spela upp förhör som vi hållit under utredningen, dels kommer vi att använda videolänk för att hålla förhör med de flickor som bor väldigt långt från Stockholm. Några flickor kommer dock att medverka personligen vid rättegången, säger kammaråklagare Sara Engelmark Leuf. Rättegången väntas pågå till februari 2015.

Med anledning av vissa medieuppgifter gör överåklagare Marianne Ny följande uttalande:

- Vad gäller frågan om förhör i London hänvisar jag till tidigare information, som också publicerats på Åklagarmyndighetens webbplats och som framförts vid olika tillfällen. Jag har inget annat besked att ge i dag. Den svenska processen fortsätter alltjämt och nu avvaktar vi hovrättens beslut i häktningsfrågan som beräknas komma inom kort. Bakgrund Stockholms tingsrätt beslutade den 16 juli 2014 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad. Detta beslut har överklagats och ska prövas av Svea hovrätt. De dokument som är aktuella i häktningsfrågan finns tillgängliga i anslutning till kronologin i ärendet. Ny information publiceras efter hovrättsbeslutet.

Med anledning av åtalet i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona håller åklagaren pressträff.

Plats: Polishuset Kristianstad Tid: kl. 09.00-10.00 torsdag den 23 oktober. På grund av det stora intresset för målet håller åklagaren, tvärt emot vad som tidigare meddelats, pressträff. Platsen för pressträffen, Kristianstad, beror på att åklagaren är upptagen med annat tjänsteärende torsdag och fredag. Förundersökningsprotokollet finns att hämta i polishuset i Karlskrona från kl. 9.00. Stämningsansökan (åtalet) kommer att finnas tillgänglig på pressträffen i Kristianstad.

Åtal har idag väckts vid Blekinge tingsrätt mot de två personer som sedan den 4 maj varit häktade misstänkta för mordet på en åttaårig flicka i Karlskrona.

Åklagaren yrkar i första hand ansvar för mord tillsammans och i samförstånd. I andra hand yrkas gemensamt ansvar för synnerligen grov misshandel och oaktsamt vållande till annans död, grovt brott. Under båda dessa punkter finns alternativa yrkanden om så kallat garantansvar för att de båda åtalade, som anförtrotts att ha hand om flickans vård och fostran, har underlåtit att ingripa för att skydda henne eller omgående tillse att hon fick sjukvård för sina skador. På samma grunder finns ett tredjehandsyrkande som omfattar oaktsamt vållande till kroppsskada, grovt brott. Huvudförhandlingen vid Blekinge tingsrätt beräknas pågå i omkring tio dagar sammanlagt och inleds onsdag den 29 oktober kl 09.00. Av rättsläkarens undersökningsprotokoll framgår att dödsorsaken varit kraftigt söndertrasad underhudsvävnad på framför allt ben och armar, vilket lett till fettemboli dvs små fettdroppar som vandrat till lungorna. Kvävning med kudde eller annat föremål kan inte uteslutas ha haft en bidragande betydelse. Bland bevismaterialet finns en brödkavel i trä som kan ha använts som tillhygge. På den har säkrats blod från flickan. Båda de åtalade förnekar brott. Mannen har under förundersökningen hävdat att hans hustru har slagit flickan medan hustrun hävdat att ingen av dem förorsakat flickan skadorna och att hon inte vet hur flickan skadats. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona där kopior finns att lösa ut mot avgift.

Torsdagen den 23 oktober före kl 09.00 kommer stämningsansökan att lämnas in till Blekinge tingsrätt i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Åklagaren håller presskonferens i polishuset i Kristianstad kl. 09.00 den 23 oktober. De som vill ha ut förundersökningsmaterialet eller stämningsansökan hänvisas till Polismyndigheten i Blekinge, Polisstationen i Karlskrona, där kopior kommer att finnas att lösa ut mot avgift efter kl09.00 den 23 oktober.

Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag fattat beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Förundersökningen läggs ned.

"Förundersökningen nedlägges. Misstänkt avliden", skriver vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål. Beslutet bifogas i sin helhet. Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen har bjudit in till en pressträff i dag klockan 10.

Riksenheten för polismål kallas från den 1 oktober Särskilda åklagarkammaren. Det främsta skälet är tydlighet: med det nya namnet framgår att det är åklagarverksamhet som bedrivs.

- Hittills har många blandat ihop oss med Polisens internutredningsverksamhet, vilket har skapat otydlighet. Man har därför också ibland ifrågasatt vår oberoende, säger överåklagare Mats Åhlund som är chef för Särskilda åklagarkammaren. Det andra skälet till namnbytet är att kammaren inte enbart utreder brott av poliser, utan i vissa fall även andra befattningshavare såsom åklagare, domare och riksdagsledamöter. - Med namnbytet får vi en benämning som bättre beskriver ansvarsområdet för Särskilda åklagarkammaren, säger riksåklagare Anders Perklev. Fakta om Särskilda åklagarkammaren Alla utredningar där poliser misstänks för brott har åklagare vid Särskilda åklagarkammaren som förundersökningsledare, oavsett hur allvarligt det misstänkta brottet är. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare som arbetar där har lägst titeln chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta skilt från den övriga åklagarverksamheten. Särskilda åklagarkammaren har kansliort i Malmö, men åklagarna finns förutom i Malmö även i Stockholm, Göteborg och Umeå. Drygt 15 personer arbetar vid enheten.

På onsdag den 22 oktober fattar åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen in till en pressträff i Solna.

På pressträffen medverkar vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål, Anders Kassman, operativ chef på Säkerhetspolisen och Gunnar Åkersten, chef för Säkerhetspolisens utredningsenhet. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer. Pressträffen kommer sedan att övergå i en redogörelse från Säkerhetspolisen om al-Qaidainspirerat resande till bland annat Syrien och Irak. Tid: Onsdag den 22 oktober, klockan 10.00. Plats: Säkerhetspolisens lokaler, Bolstomtavägen 2, Solna ( karta) Obs! Föranmälan krävs. Maila till [email protected] Medtag presslegitimation eller intyg från redaktionen.

Fem personer har anhållits av åklagare. Misstankarna mot personerna gäller grov stöld vid sju tillfällen och försök till grov stöld vid sju tillfällen under perioden 3 juli 2014 - 12 oktober 2014 i Östergötland.

Offentliga försvarare för de misstänkta har utsetts av jourdomstolen i Linköping. Senast måndag den 20 oktober 2014 kl. 12 ska åklagare ha tagit ställning tillom personerna ska begäras häktade. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen

En man som tidigare dömts för att ha skakat sitt barn frikänns. HD konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen skakvåld är osäkert.

HD har i dag meddelat dom i ett mål om så kallatskakvåld, där en man tidigare dömts itingsrätt och hovrättför att ha skakat sitt barn så att huvudskador uppstod. Domarna byggde delvis på en etablerad skakvåldsdiagnos, enligt vilken förekomsten av vissa skador kan leda till slutsatsen att barnet skakats. Mannen frikänns nu, sedan målet tagit en ny vändning i HD. Domstolen konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen numera är osäkert. Man konstaterar att den övriga bevisningen i målet inte kan ligga till grund för några slutsatser om händelseförloppet, och framhåller att det för att det ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att vissa skador har orsakats på visst sätt endast utifrån förekomsten av skadorna, måste det krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starkt stöd för. Samtidigt måste andra tänkbara förklaringar till skadorna i praktiken vara uteslutna. Domen tydliggör behovet av att iaktta försiktighet vid bedömningen av medicinsk bevisning, i synnerhet om den inte stöds av andra omständigheter.

Den 24 juni i år väcktes åtal mot tre anställda vid Kriminalvården för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott. Åtalet avser händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

Rättegången startar vid Södertörns tingsrätt den 1 december 2014 och beräknas pågå under tjugo dagar. Huvudförhandlingsplan kan beställas via tingsrätten efter den 15 november 2014. Förundersökningsprotokollet finns att hämta på Åklagarmyndighetens HK, Östermalmsgatan 87C, Stockholm.Åklagare i målet är kammaråklagare Aino Alhem, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Stockholm och kammaråklagare Bo Lindgren, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Göteborg.

Riksåklagaren överklagar inte hovrättsdomen där en man frikändes från våldtäkt eftersom hans invändning om att han sov enligt hovrätten inte kunde lämnas utan avseende.

En man åtalades för våldtäktgenomatt ha genomfört samlag och handlingar som kan jämställas med samlag med en kvinna när hon på grund av att hon sovit befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Mannen förnekade ansvar och påstod att han saknat uppsåt eftersom att han själv sovit. I rättegångarna hördes två sömnforskare som båda uppgav att det i och för sig är möjligt att genomföra samlag och liknande handlingar när man sover, men att någon särskild riskfaktor som talade för att den här mannen lider av ett sådant beteende (s.k. somnambulism) inte finns. Den sömnforskare som hördes i hovrätten kunde dock peka på en möjlig riskfaktor för ett sådant beteende hos mannen, nämligen ärftlighet. Enligt hovrätten hade visst stöd för detta också framkommit genom förhör med mannens mor och moster. Vid en samlad bedömning kom hovrätten fram till att mannens invändning om att han befunnit sig i ett sovande tillstånd, omedveten om vad som hänt, inte framstod som så orimlig att den kunde lämnas utan avseende. Eftersom invändningen inte hade motbevisats av åklagaren ogillades åtalet. Åklagaren i målet har i en framställning till Utvecklingscentrum Göteborg ansett att domen bör överklagas till Högsta domstolen. Utvecklingscentrum Göteborg har i ett yttrande till riksåklagaren avstyrkt att domen överklagas. Riksåklagaren anser att det i och för sig skulle kunna vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig i frågan hur en invändning om att en åtalad gärning skett i sömnen ska hanteras och värderas. Efter en noggrann genomgång av omständigheterna i målet och vad som förekommit under utredningen har riksåklagaren dock kommit fram till att ärendet inte är så bevismässigt renodlat att det lämpar sig för en prövning i Högsta domstolen. Riksåklagaren avstår därför från att överklaga domen. Uppdrag att kartlägga Riksåklagaren kommer att ge Utvecklingscentrum Göteborg i uppdrag att närmare kartlägga kunskapsläget när det gäller somnambulism, vilken forskning som pågår och hur sakkunskap i dessa frågor lämpligen kan inhämtas i kommande rättegångar. Utvecklingscentrum Göteborg ska också noga följa rättsutvecklingen på området och vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Varbergs tingsrätt har idag friat den polisman som stått åtalad för vållande till annans död alternativt tjänstefel i samband med ett polisingripande mot en knivbeväpnad man i Varberg 2013. Här kommenterar åklagaren domen.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Särskilda åklagarkammaren (tidigare Riksenheten för polismål) lämnar följande kommentar: "En av de avgörande frågorna har varit vilket av de fem avlossade skotten som förorsakat den dödande effekten på den träffade personen. Frågan är avgörande därför att utan tvekan har polismannen inledningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation och förhållandena varit sådana att det varit motiverat att avlossa verkanseld. Den i målet hörda medicinska expertisen har varit av olika uppfattning vilket av skott tre, fyra eller fem som varit det dödande skottet. Tingsrätten har menat att det inte kan uteslutas att det dödande skottet varit ett av skotten som avlossats i nödvärn. Tingsrätten har också ogillat det alternativa yrkandet om ansvar för tjänstefel bestående i att polismannen avlossat det femte skottet mot personen som redan träffats av ett skott och objektivt sätt i princip varit oskadliggjord. Tingsrätten har motiverat ogillandet i denna del med att polismannen ansetts ha haft fog för att uppfatta situationen alltjämt som en nödvärnssituation när det femte skottet avlossades. Det är en välformulerad dom och målet är väl penetrerat i tingsrätten. Däremot kan slutsatsen ifrågasättas. Jag skall under några veckor överväga frågan om ett eventuellt överklagande."

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån där gärningsmannen knivhuggit offret ska bedömas som grovt rån.

En person åtalades för grovt rån för att tillsammans med annan gärningsman, genom att hugga måläganden med kniv i ryggen, magen och bröstet samt ena armen och hota om ytterligare knivvåld, ha stulit målsägandens klocka och armband. Av huggen orsakades sårskador och blödning. Den tilltalade dömdes av hovrätten för rån av normalgraden och påföljden för rånet och viss annan brottslighet bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i två och ett halvt år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och vill att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grovt rån samt döma ut ett väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. - Det är viktigt att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås genom knivvåld ska bedömas som grovt rån, då rångärningar av det slag som är aktuellt i det här målet inte är ovanliga, säger riksåklagarens byråchef Hedvig Trost. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

På onsdag den 1 oktober väcker åklagare i Stockholm åtal mot en person misstänkt för flera grova brott i ett uppmärksammat groomingärende. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och Rikskriminalpolisen in till en pressträff i Stockholm.

Målet omfattar 68 stycken brottsoffer i åldrarna11-20 år. Brottsrubriceringarna i åtalet gäller grovt sexuellt tvång (även försök), grovt sexuellt övergrepp mot barn (även försök), grovt utnyttjade av barn för sexuell posering (även försök), sexuellt ofredande, grovt förtal (även normalgraden) samt barnpornografibrott (framställan). På pressträffen medverkar kammaråklagare Emelie Källfelt, Norrorts åklagarkammare, och Björn Sellström, chef för Rikskriminalpolisens gruppmot sexuella övergrepp mot barn. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. Tid: Onsdag den 1 oktober klockan 11.00 Plats: Rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm Obs! Medtag presslegitimation. Övrig information I samband med pressträffen finns stämningsansökan att tillgå för ett antal av åtalspunkterna.

Åklagarna har i dag svarat hovrätten mot bakgrund av advokaternas överklagan av häktningsbeslutet mot Julian Assange. I sitt skriftliga yttrande bestrider åklagarna begäran om att hovrätten ska häva beslutet om häktning i sin frånvaro.

Överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren skriver i sitt yttrande till hovrätten att det fortfarande finns sannolika skäl för de gärningar som Julian Assange är häktad för och att flyktfaran kvarstår oförminskad. Åklagarnas uppfattning är att det saknas skäl att hålla en muntlig häktningsförhandling i hovrätten. Häktningsförhandling i tingsrätten hölls den 16 juli i år. Rätten beslutade då att Julian Assange ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande. Yttrandet till Svea hovrätt bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas.

I ett nytt beslut hänvisar Högsta domstolen till en dom från 2004, där en man dömdes för framkallande av fara för annan.

Högsta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål där riksåklagaren tidigare överklagat en friande hovrättsdom om en hiv-smittad man som haft oskyddade samlag med flera kvinnor (framkallande av fara för annan). Mannen stod under behandling för hiv-smittan och ingen av kvinnorna smittades av hiv. Högsta domstolen meddelar bara prövningstillstånd om en prövning är viktig för ledning av rättstillämpningen. I beslutet hänvisar Högsta domstolen till en dom som man meddelade år 2004 (NJA 2004 s. 176). Omständigheterna i den äldre domen liknade dem i det nu aktuella målet. En hiv-smittad person, som stod under behandling, hade haft oskyddade samlag med flera olika personer. Ingen av personerna blev smittad av hiv. I den äldre domen fann Högsta domstolen att samlag utan kondom är en riskfaktor för smittspridning och att det förelåg fara för att hiv-smitta skulle överföras vid de oskyddade samlagen, trots att den tilltalade stod under behandling med s.k. bromsmediciner. Den tilltalade dömdes därför för framkallande av fara för annan. Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens friande dom inte kan anses vägledande. I stället är Högsta domstolens dom från 2004 fortfarande vägledande. Rättsläget har alltså inte förändrats.

Åklagaren kommenterar hovrättsdom om misshandel av två kvinnor som bar slöja.

Hovrätten över Skåne och Blekingen dömer en man till 75 timmars samhällstjänst för misshandel av två kvinnor utanför Skånes universitetssjukhus i augusti 2012. Det är samma påföljd som i tingsrätten, men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det inte finns någon annan rimligorsak till misshandeln än att kvinnorna bar slöja. - Jag gjorde bedömningen att det fanns ett hatbrottsmotiv bakom misshandeln och hovrätten har gått på min linje. Det är jag nöjd med.Hovrätten har, vid bedömningen av om det är hatbrott, inte bara tittat på gärningsmannens agerande vid själva misshandeln, utan också på hur han agerade efter händelsen, vilket bidrar ytterligare till praxis inom området, säger kammaråklagare Linda Rasmussen.

Häktningsförhandlingen mot den man som misstänks för mordet på en kvinna i Karlskoga i fredags har nu avslutats i Örebro Tingsrätt.

-Mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för mord. Åtal mot honom ska vara väckt senast den 22 september kl 11.00, säger kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro.

Klockan 14.00 i dag måndag hålls häktningsförhandling i Örebro Tingsrätt mot den man som sedan i fredags kväll är anhållen på sannolika skäl misstänkt för mordet på en kvinna i en lägenhet i Karlskoga i fredags.

Enligt åklagarens häktningsframställan ska mannen begäras häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningsledare är kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på plats vid tingsrätten direkt efter avslutad häktningsförhandling.

Svea hovrätt har i dag dömt 17 tilltalade i det så kallade Södertäljenätverket. I allt väsentligt fastställer hovrätten de tidigare tingsrättsdomarna.

Sammanlagt 16personer döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år.Tingsrättens dom om huvudmannens ansvar för anstiftan till mord i tre fall fastställdes. Livstidsstraffet mot honom står fast. De två ungdomar som friades i tingsrätten från inblandning i dubbelmordet pga. bristande uppsåt har fällts för medhjälp till mord i hovrätten. - Vi kan konstatera att även hovrätten på många sätt har gått på vår linje, bland annat när det gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Det är också glädjande att hovrätten, till skillnad från tingsrätterna, dömer för flera fall av utpressning och alltså bifaller åtalet även i den delen. Detta är tredje domen i ärendet, eftersom rättegången i tingsrätten fick tas om. - Oavsett utgången i målet kan man konstatera att häktningstiderna blivit alldeles för långa. Ska vi kunna lagföra den här typen av organiserad brottslighet i någon större omfattning, utan att utsätta de misstänkta för långa häktningstider med restriktioner, måste man enligt min uppfattning se över dagens processordning som utarbetades under de förhållanden som rådde under 1930-talet, säger Björn Frithiof. BakgrundInsatsen mot det kriminella nätverket i Södertälje påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. I november 2011 lämnades åtal in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer. Under tiden som den första rättegången pågick, våren 2012, åtalades ytterligare tre personer för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Den5 oktober 2012 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens dom på grund av att man ansett att en nämndeman varit jävig. Rättegången kom därför att tas om. Den andra tingsrättsförhandlingen pågick i 72 dagar mellan den 8 november 2012 och 19 juni 2013. Hovrättsförhandlingarna har ägt rum mellan 18 november 2013 och 11 juni 2014 Förundersökningen och rättegångarna har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Förundersökningsmaterialet består av ca 20 000 sidor. Cirka 1 300 förhör har hållits.

Kammaråklagare Michael Forsberg lämnar en kommentar om det åtal han väckt om hets mot folkgrupp med anledning av ett meddelande på Facebook.

- Det är min uppfattning att kommentaren på Facebook faller inom ramen för lagen om hets mot folkgrupp. Nu är det domstolens sak att bedöma om så är fallet. Jag har inget att tillägga innan dom faller, säger Michael Forsberg vid åklagarkammaren i Nyköping.

Den 20-åring som tidigare varit frihetsberövad i ärendet där en 17-årig pojke utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö den 6 augusti begärs i dag häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel och grovt övergrepp i rättssak.

20-åringen, som tidigare varit frihetsberövad i utredningen, begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel gemensamt och i samförstånd med annan samt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med annan, allt med anledning av händelserna på Linnéskolan. Personen som begärs häktad är inte misstänkt för att ha varit delaktig i att beröva 17-åringen livet. En person under 15 år som sedan tidigare är hörd som misstänkt för medhjälp till mord är numera även misstänkt för grovt övergrepp i rättssak gemensamt och i samförstånd med 20-åringen. Utredningen i denna del bedrivs enligt reglerna i lagen med särskilda bestämmelserna om unga lagöverträdare. Häktningsförhandling mot 20-åringen kommer att hållas i sal 30, Rättscentrum Malmö, i dag kl. 13.30. Kammaråklagare Magnus Pettersson kommer att finnas tillgänglig för frågor efter klockan 15.00 i dag på telefon 010-562 60 88. Den som vill lämna tips om händelsen som kan hjälpa polis och åklagare i utredningen kan höra av sig till Polisen i Malmö på telefon 114 14.

Förundersökningsledningen som rör allmänfarlig vårdslöshet i samband med skogsbranden i Västmanland har idag övertagits av åklagare.

En förundersökning ska övertas av åklagare när utredningens art kräver det. I det här fallet handlar det om förundersökningens stora omfattning, samt ärendets konsekvenser och den stora uppmärksamheten. Beslutet att låta åklagare överta förundersökningsledningen togs i samråd mellan polis och åklagare. I nuläget finns inte någon skäligen misstänkt. Förundersökningen fortsätter med sedvanliga utredningsåtgärder. Förundersökningsledare är vice chefsåklagare Eva Morén vid Åklagarkammaren i Västerås. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna.

Enligt OECD:s arbetsgrupp om bestickning i internationella affärsförhållanden har Sverige gjort avsevärda framsteg för att komma tillrätta med denna typ av brottslighet.

Man framhåller särskilt den brottsutredande verksamheten och de senaste årens brottsutredningar med inriktning på internationella förhållanden. Detta framgår av en OECD-rapport från den 8 augusti, som är en uppföljning av den granskning som gjordes 2012, och som resulterade i ganska allvarlig kritik. OECD konstaterar också att inrättandet av den nationella korruptionsgruppen inom Rikskriminalpolisen har inneburit ett avsevärt stöd till Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption. Kritik finns dock fortfarande kvar när det gäller den svenska företagsboten och dess maximibelopp. OECD konstaterar här att Sverige förväntas att utreda frågan. Eftersom Sverige gjort sådana framsteg sedan 2012 kan den pågående granskningen, som var tänkt att fortsätta ytterligare år, avslutas.

Åklagaren kommenterar beslutet att Stockholms tingsrätt har beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

Stockholms tingsrätt har i dag beslutat att Julian Assange ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, olaga tvång samt två fall av sexuellt ofredande.Julian Assange har möjlighet att överklaga häktningsbeslutet till Svea Hovrätt. - Julian Assange har hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. Min inställning har varit, och är fortfarande, att han behöver vara tillgänglig i Sverige för återstående utredningsåtgärder och eventuell rättegång för de brott han misstänks ha begått i Sverige i augusti 2010, säger överåklagare Marianne Ny.

Vice riksåklagaren har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendet där en domare i Kalmar anmälts för grovt barnpornografibrott. Befattning med materialet utgör ingen brottslig handling om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

- Det har varit försvarligt att filma i den här situationen, och det är också en situation som lagstiftaren tänkt sig ska tillåtas när man formulerat lagtexten, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Enligt anmälan från Rikskriminalpolisen har domaren i det nu aktuella ärendet vid huvudförhandlingen med hjälp av tingsrättens tekniska utrustning spelat in Rikskriminalpolisens presentation av de sexuella övergreppen och därmed producerat nytt barnpornografiskt material som finns tillgängligt i tingsrättens datasystem. Detta innebär att tingsrättens personal har tillgång till materialet och att det finns en risk för spridning av det. Straffbestämmelserna om barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott återfinns i 16 kap. brottsbalken. Där står också att innehav inte ska utgöra brott om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Uppgifterna i ärendet ger mot denna bakgrund inte anledning att anta att grovt barnpornografibrott eller något annat brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning ska därför inte inledas, skriver vice riksåklagaren i beslutet.

Presskonferensen äger rum hos Stockholmspolisen, Kungsholmsgatan 45.

Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen. Press conference Wednesday 16 July The press conference will be held at the Stockholm County Police, Kungsholmsgatan 45.Please note that the prosecutors will not give individual interviews after the press conference.

Efter häktningsförhandlingen mot Julian Assange onsdag den 16 juli hålls en presskonferens. Medverkar gör överåklagare Marianne Ny och vice chefsåklagare Ingrid Isgren.

Plats: Stockholmspolisen, Kungsholmen, lokal meddelas senare.Tid: Onsdag den 16 juli, klockan 16 (preliminärt). Anmälan/ackreditering: Anmälan från enskilda journalister kan tyvärr inte beaktas, eftersom antalet platser är begränsat. Anmälan görs redaktionsvis till [email protected] senast klockan 9.00 onsdag den 16 juli. Ange namn på medverkande journalister. Observera att åklagarna inte kommer att ge enskilda intervjuer efter presskonferensen.

Den man som den 19 juni bland annat påstod sig ha placerat ut bomber i Stockholm åtalas för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Mannen har erkänt brotten. Rättegången äger rum den 22 juli. Vice chefsåklagare Pär Andersson är tillgänglig på telefon kl. 11-13 tisdag den 8 juli.

Mot bakgrund av att Julian Assanges advokater inkommit med en begäran till Stockholms tingsrätt att det svenska häktningsbeslutet mot deras klient ska hävas, har åklagarna i dag svarat tingsrätten i ett skriftligt yttrande.

I svaret till tingsrätten skriver åklagarna att de inte påkallar förhandling men att de inte har någon erinran mot att en sådan hålls. I övrigt bestrider de att det finns skäl att häva häktningsbeslutet och gör gällande att det fortfarandefinns sannolika skäl för de brottsmisstankar han häktats för och att flyktfaran består. Yttrandet bifogas i sin helhet. Ingen ytterligare information om ärendets fortsatta handläggning kan ännu lämnas. Länk till yttrandet (PDF)

Chefsåklagare vid Riksenheten för polismål har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om vållande till annans död samt misstänkt tjänstefel i samband med att en man sköts till döds vid ett polisingripande i Husby den 13 maj 2013.

Ett tidigare beslut att lägga ner förundersökningen hade begärts överprövat. - Jag delar chefsåklagaren Eva Finnés bedömning att det dödande skottet har avlossats i nödvärn. Vad det gäller frågan om att någon polisman eventuellt gjort sig skyldig till tjänstefel i samband med händelsen har jag kommit fram till att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned i sin helhet eftersom det inte längre finns anledning att anta att något brott under allmänt åtal har förövats, skriver chefsåklagare Pär G Lindell vid Riksenheten för polismål i sitt beslut. Bakgrund Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av en polis i samband med ett ingripande i Husby i norra Stockholm. En förundersökning gällande vållande till annans död inleddes av chefsåklagare Eva Finné vid Riksenheten för polismål. Förundersökningen lades ner den 7 augusti 2013. Överprövning av beslutet begärdes, vilket beviljades av Utvecklingscentrum i Malmö den 25 oktober 2013. Förundersökningen återupptogs gällande vållande till annans död samt skulle även omfatta misstanke om tjänstefel. Ärendet överlämnades därefter till Riksenheten för polismål för fortsatt handläggning. Till förundersökningsledare utsågs chefsåklagare Pär G Lindell.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning – diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier som har koppling till rättsväsende och brottsbekämpning - diskussioner där också åklagare deltar med sina expertkunskaper. Det började med olaga hot - om brott i nära relationer i verklighetenArrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige Dag och tid: Måndag den 30 juni, kl. 15.00-16.30Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)Steg för steg presenteras händelseutvecklingen i ett autentiskt fall om brott i nära relation. Såväl deltagarna som några sakkunniga får kommentera och föreslå lösningar för att därefter se hur olika aktörer i själva verket agerade.Medverkar från ÅklagarmyndighetenAnneli Hanström, vice chefsåklagare, City åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Brott och straff i samband med narkotika Arrangör: Uppsala universitet, U-FOLDDag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 15.00-16.00Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan)För tre år sedan ändrade HD radikalt straffskalorna vid narkotikabrott. Regeringen tillsatte en utredning för att följa upp effekterna av dessa ändringar. Utredaren skulle föreslå möjligheten att ändra straffskalan och rubriceringarna. Kommer förslaget att förverkligas? Vad säger kritikerna?Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Dags att syna myglet i sömmarnaArrangör: FAR Dag och tid: Tisdag 1 juli, kl. 14.00-14.45 Plats: Klosterbrunnsgatan 5, TrädgårdenMåste revisorn vara detektiv? Vilka är förväntningarna på revisorn? Hur långt sträcker sig revisorns ansvar för att upptäcka oegentligheter, korruption och organiserad brottslighet i bolag och offentliga verksamheter? Hur kan branschen bidra till att stävja korruption i näringsliv och samhälle?Medverkar från ÅklagarmyndighetenGunnar Stetler, överåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Näthat - ungas utsatthet på nätet Arrangör: ModeratkvinnornaDag och tid: Torsdag den 3 juli, kl 10.00-12.00Plats: Joda Bar och kök, Skeppsbron 24Internet är en snårskog med ett stundtals allt för kallt klimat där nättroll inte längre är det värsta man kan råka ut för. Grooming, spridning av bilder, förtal och mobbning ökar lavinartat och samhällets yngsta är extra utsatta. Vi tar ett brett grepp på ämnet "Näthat - ungas utsatthet på nätet."Medverkar från ÅklagarmyndighetenCharlotta Tanner, kammaråklagare, Västerorts åklagarkammare i Stockholm Länk till evenemanget Hur förbättrar vi samhällets skydd till barn som utsätts för våld?Arrangör: Bris - Barnens rätt i samhälletDag och tid: Torsdag den 3 juli kl. 13.00-14.00Plats: Tage Cervins gata 3CI år är det 35 år sedan våld mot barn blev straffbart. Trots det vet Bris att våld fortfarande är en del av många barns vardag. Nya siffror från Bris och Tryggare Sverige visar på regionala skillnader i uppklarningsprocent vad gäller fall av våld mot barn. Hur skyddar vi de här barnen bäst?Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget

Den nya lagen gör det enklare att beslagta pengar och förverka tillgångar köpta för brottsvinster. Dessutom kan polisen på ett nytt sätt använda kontoutdrag och annan finansiell information för att hitta motivbilder vid grova brott.

Penningtvätt innebär att pengar omvandlas från brottslig verksamhet till tillgångar som kan redovisas öppet. Den organiserade brottsligheten ägnar sig allt mer åt penningtvätt och mycket svenska pengar beskattas aldrig. Penningtvätt är ett brott i många EU-länder. Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet. Det kan exempelvis handla om pengar från narkotikabrott, människosmuggling eller bedrägerier. - Den nya lagstiftningen är välkommen. Den ger oss inte bara bättre möjligheter att arbeta med kriminalitet som ger vinster i Sverige, utan ger också möjligheter att utveckla det internationella samarbetet, säger överåklagare Björn Blomqvist vid Åklagarmyndigheten. Till skillnad mot tidigare behöver inte pengarna knytas till ett specifikt brott för att kunna förverkas. Det räcker med att personen kan kopplas till brottslig verksamhet. I den nya lagen kriminaliseras också så kallad självtvätt, det vill säga att tvätta brottsvinster från brott som man själv har begått. Tidigare kunde man bara dömas för penninghäleri vid tvätt av andras brottsvinster. - Lagen blir ett verktyg för poliser som kommer i kontakt med oförklarliga pengar eller kontotransaktioner. Det ger oss bättre förutsättningar att komma åt pengarna som är drivkraften i den organiserade brottsligheten, säger Per Wadhed, enhetschef på Rikskriminalpolisen.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade ”kokainmålet”, som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag.

Svea hovrätt meddelar i dag dom i det uppmärksammade "kokainmålet", som bland annat rör smuggling av stora mängder kokain från Sydamerika till Europa. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer på telefon i eftermiddag. Domen kommer klockan 14.00. Åklagarna är tillgängliga på telefon klockan 15.00-16.00. Vänligen respektera tiden.

Kammaråklagare Henrik Attorps har beslutat att inleda förundersökning om omständigheter när israeliska soldater bordade fartyg på väg till Gaza i maj 2010 respektive oktober 2012. På fartygen fanns vid bägge tillfällena elva svenska medborgare.

De brottsmisstankar som utredningen omfattar är grov misshandel, olaga hot (grovt brott), grov stöld samt folkrättsbrott, som främst handlar om brott mot fjärde Genèvekonventionen om att civila ska skyddas vid väpnade konflikter. Ingen enskild person kan än så länge identifieras som misstänkt för brotten. Utredningen omfattar inte brotten kapning och olaga frihetsberövande, som också omfattades av den polisanmälan som Ship to Gaza och 22 svenska medborgare gjorde i slutet av 2013. Skälet är att det inte finns anledning att anta att sådana brott har begåtts.

Den man som varit häktad skäligen misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott, har i dag släppts på fri fot.

Brottsmisstanken kvarstår, men misstankegraden har sjunkit. I övrigt har Åklagarmyndigheten i nuläget ingen ytterligareinformation att ge i ärendet.

Riksåklagare Anders Perklev ger en kommentar till Högsta domstolens beslut.

Högsta domstolen har i ett beslut i dag slagit fast att en åklagare som är tjänstledig från sin anställning i Åklagarmyndigheten ska anses jävig och därför inte kan vara domare i hovrätten vid handläggning av brottmål. Högsta domstolen skriver: "En tilltalads uppfattning att en tjänstledig åklagare som är ledamot av rätten företräder ett motstående myndighetsintresse /…/, eller en tilltalads misstanke att den adjungerade ledamoten hyser lojalitet mot sin ordinarie arbetsgivare och mot yrkesrollen som sådan - och därmed inte är helt fristående från det förhållandet att hon eller han ska återgå i tjänsten som åklagare - utgör rimlig grund för tvivel om ledamotens opartiskhet. Det får således anses att - när fråga är om ett brottmål - en adjungerad ledamots anställning hos Åklagarmyndigheten som åklagare är en sådan särskild omständighet som objektivt sett är ägnad att rubba förtroendet för domarens opartiskhet." En ledamot i Högsta domstolen var skiljaktig och skriver: "…det finns en tydlig rollfördelning mellan domare och åklagare i en brottmålsrättegång, och det saknas anledning att utgå från annat än att det hos de nämnda aktörerna finns kunskap om och förståelse för de olika rollerna. Det är visserligen inte onaturligt att den tilltalades förtroende för en domare kan påverkas negativt av det faktum att domaren nyligen haft en tjänst som åklagare eller är tjänstledig från en sådan tjänst. Det saknas dock grund för antagandet att en person som - om än tillfälligt - lämnat åklagarrollen och anförtrotts uppdraget som domare inte skulle kunna leva upp till de krav på opartiskhet som följer av uppdraget." Riksåklagare Anders Perklev säger i en kommentar: Kvalificerade jurister från andra myndigheter har sedan lång tid tillbaka kunnat förordnas att för en tid tjänstgöra som domare i hovrätt. Systemet har fungerat väl och har bidragit både till kompetensutveckling inom rättsväsendet som helhet och till en allsidig rekrytering av domare. Högsta domstolens beslut innebär i praktiken att detta system måste upphöra. Jag delar inte Högsta domstolens uppfattning att detta är motiverat. I åklagarrollen ligger att förhålla sig professionellt till sin uppgift och att uppfylla de krav på saklighet och opartiskhet som enligt regeringsformen gäller för såväl domstolar som förvaltningsmyndigheter. Följaktligen har åklagare i lagstiftningen anförtrotts en rad uppgifter som innefattar självständigt beslutsfattande och där åklagare måste göra avvägningar mellan motstående intressen. Varken i yrkesrollen eller i kravet på lojalitet till arbetsgivaren finns något som innebär att en åklagare som anförtrotts en domarroll ska sätta den ena sidan framför den andra i brottmålsprocessen. Jag kan därför helt instämma i vad den skiljaktiga ledamoten anför.

Tre anställda vid Kriminalvården åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott, för händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

De tre åtalade hade vid tiden för händelsen följande befattningar: kriminalvårdschef på Häktet Huddinge, chef för avdelningen bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion. - Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, säger kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Bakgrund Den 3 oktober 2011mördades en kriminalvårdare av en intagen på Häktet Huddinge. Kriminalvårdaren hade som uppgift att ledsaga de intagnas promenader. Hon kom att vara ensam med den intagne mannen, vilket var emot reglerna. Dessutom var hon tvungen att vända ryggen mot mannen för att öppna en dörr och hon blev då övermannad.

Den 20-årige man som sedan helgen varit anhållen misstänkt för mord på en 18-årig kvinna i Örebro, släpptes i eftermiddags. Detta efter att rättsläkarens preliminära besked visat att kvinnans skador inte har tillfogats av någon annan person.

Obduktionen visar preliminärt att dödsorsaken varit naturlig, men i nuläget går det inte att säga exakt vad som har hänt. -Misstanken mot den 20-årige mannen kvarstår tills beskedet från rättsläkaren blir definitivt. Men som det ser ut nu pekar allt mot att misstanken kommer att läggas ner, säger kammaråklagare Anders Persson på åklagarkammaren i Örebro. Den 20-årige mannen har släppts på fri fot. Det finns ingen mer information att lämna i nuläget.

Stockholms tingsrätt har häktat mannen för olaga hot, grovt brott och falskt larm, grovt brott.

Utredningen fortsätter. Åtal ska vara väckt senast den 8 juli.

Häktningsförhandling hålls i dag söndag i Stockholms tingsrätt mot den man som misstänks för bland annat olaga hot i Stockholm i torsdags.

Plats: Stockholms tingsrätts häktningssal, ingång från Polhemsgatan.