Åtal väcks i dag om ytterligare 16 flickor i groomingmålet i Malmö.

- Förundersökningen är nu i det närmaste avslutad och rättegången fortsätter den 24 februari vid Malmö tingsrätt, säger kammaråklagare Ulrika Rogland vid Malmö åklagarkammare.

Sju personer har i dag åtalats för våldsamt upplopp i samband med demonstrationen i Kärrtorp den 15 december 2013.

Stämningsansökan är inskickad till Södertörns tingsrätt. - Förundersökningen pågår fortfarande mot de övriga som var anhållna initialt. De är inte avskrivna från utredningen, säger kammaråklagare Tove Kullberg vid Söderorts åklagarkammare i Stockholm. En man är misstänkt för försök till dråp i samband med det våldsamma upploppet.

Malmö tingsrätt har i dag på förmiddagen beslutat att häkta en person misstänkt för mord. Gärningsmannen greps av polis i fredags eftermiddag efter skottlossning i centrala Malmö.

- En man är på sannolika skäl, vilket är den högre misstankegraden, häktad misstänkt för mord och har i förhör gjort vissa medgivanden. Polisen fortsätter nu arbetet med att säkra teknisk bevisning och hålla ytterligare förhör, säger kammaråklagare Jeanette Sprimont vid Malmö åklagarkammare. I övrigt kan inga fler kommentarer ges i nuläget.

I dag kommer dom i Stockholms tingsrätt i ett ärende där en man åtalades för ett antal sexualbrott. Kammaråklagare Silvia Ingolfsdottir kommer att finnas tillgänglig för att kommentera domen i dag mellan klockan 11.30 och 13.00.

Åtalet omfattade grovt koppleri, koppleri och våldtäkter.

En person har i dag åtalats vid Södertörns tingsrätt misstänkt för bland annat mord och mordbrand i Dalarö förra hösten. Två barn omkom vid branden.

- Jag har i dag lämnat in ett åtal med rubriceringarna mord, försök till mord samt grov mordbrand.Brottet mordbrand skall bedömas som grovt eftersom branden, som skett nattetid, inneburit att två personer dödats och att fara för ytterligare två personers liv förelegat, säger kammaråklagare Henrik Attorps vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm. Huvudförhandling kommer att pågå mellan den 18 och 20 februari i Södertörns tingsrätt.

Onsdagen den 12 februari klockan 11.00 väcks åtal i ärendet om dubbelmordet i Ljungsbro hösten 2013. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Östergötland bjuder in media till presskonferens klockan 12.00 samma dag.

- Förundersökningen är avslutad och vi anser att utredningen ger tillräckligt underlag för åtal, säger kammaråklagare Kajsa Malmström. Åtalet rör bland annat mord, försök till mord, olaga frihetsberövande, grovt hemfridsbrott och misshandel. Samlingsplats för media:Polishuset i Linköping, utanför receptionen, klockan 11.45 onsdagen den 12 februari. Plats för presskonferens:Brigaden Restaurang & Konferens AB, i lokalen Pedagogium klockan 12.00.

Åtal har i dag väckts mot de två malaysiska medborgare som sedan den 20 december 2013 varit häktade misstänkta för grov fridskränkning och ett fall av misshandel av sina fyra barn.

Gärningarna har skett i familjens bostad i Spånga under perioden 15 september 2010 till 17 december 2013. Under häktningstiden har representanter för den malaysiska regeringen rest till Sverige och hämtat de fyra barnen som nu befinner sig i Malaysia. Barnen är 7, 11, 12 respektive 14 år gamla. - Jag bedömer att barnens uppgifter som de har lämnat i videoförhör hos polisen är trovärdiga. Tillsammans med övrig stödbevisning, som vittnen och föremål som tagits i beslag i bostaden, finns bra stöd för åtalet, säger kammaråklagare Anna Arnell vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Åtalet väcks vid Solna tingsrätt, målnr. B10423-13.

Kammaråklagare Erik Wendeby har i dag beslutat att häva häktningsbeslutet för den man som är misstänkt och sedan den 24 november 2013 häktad för ett 17 år gammalt mord vid Swartlings ridskola i Stockholm.

- Brottsmisstanken kvarstår tills vidare, men den fortsatta förundersökningen kan för närvarande bedrivas med den misstänkte på fri fot, säger kammaråklagare Erik Wendeby. Mer information lämnas så snart det är möjligt.

Idag väcker kammaråklagare Stefan Lind vid Göteborgs åklagarkammare åtal mot den 72-åriga kvinna från Göteborg som sedan den 4 oktober 2013 är häktad misstänkt för mord på sin make.

Mordet skedde i september 1995 i närheten av makarnas gård vid Mörk i Strömstads kommun. Kvinnan misstänks ha mördat sin make bl a med hjälp av en elpistol. Åtalet väcks vid Uddevalla tingsrätt målnr B2853-13 och kommer att finnas tillgängligt på tingsrätten från c:a 10.30.

Med anledning av att riksdagspolitikern Johan Pehrson (FP) i söndags uttalade en åsikt om Assangeärendet i TV-programmet Agenda lämnar riksåklagare Anders Perklev följande kommentar.

- Johan Pehrsons uttalande måste rimligen tolkas som att han vill påverka hur ärendet ska handläggas. Att en riksdagspolitiker öppet ifrågasätter åklagares beslutsfattande i enskilda ärenden är anmärkningsvärt. Det strider mot den grundläggande maktfördelning mellan lagstiftare och verkställande myndighet som råder i Sverige, säger riksåklagare Anders Perklev. - Pehrson hänvisar bland annat till ärendets politiska implikationer. Jag vill därför inskärpa att åklagare varken kan eller ska ta politisk hänsyn. Åklagaren fattar beslut utifrån de regler som finns i vår lagstiftning och den bevisning som finns tillgänglig i varje enskilt fall. Det är också min bestämda uppfattning att den ansvariga åklagaren har bättre förutsättningar att bedöma hur en förundersökning ska bedrivas än vad en riksdagspolitiker har.

Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp som fått riksåklagarens uppdrag att överväga hur användningen av restriktioner för häktade kan minskas och hur långa häktningstider kan undvikas.

I juni 2013 tillsatte riksåklagaren en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över om användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas och om oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas. Vid en pressträff på måndagen överlämandes rapporten till riksåklagare Anders Perklev.Vid träffen medverkade också arbetsgruppens ordförande Agneta Isborn Lind samt sekreterare Jenny Ahlner Wetterqvist. Förutom åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har arbetsgruppen också bestått av representanter för advokatkåren, kriminalvården, polisen och Brå. Rapporten innehåller förslag på åtgärder som Åklagarmyndigheten kan vidta för egen del samt förslag som kräver kontakt med andra aktörer eller som förutsätter lagändringar.

TV-programmet Agenda tar ikväll upp den pågående rättsprocessen mot Julian Assange. Den ansvariga åklagaren, eller annan företrädare för Åklagarmyndigheten, har erbjudits att delta men har avböjt. Skälen till detta är följande.

Förundersökningen leds av överåklagaren Marianne Ny. Enligt henne finns för närvarande ingen ytterligare information att lämna i ärendet, utöver vad som tidigare redovisats. Skälen till att åklagaren har valt att inte hålla förhör med Assange i London har tidigare meddelats och finns tillgängliga här intill. Texten har kompletterats i förtydligande syfte. Ärendet pågår. Åklagaren ser ingen möjlighet att i media diskutera eventuella kommande bedömningar eller beslut som kan föranledas av utvecklingen i ärendet. Detta med hänsyn till både den misstänkte och målsägandena samt till behovet av förundersökningssekretess. Därutöver finns ett övergripande intresse av att åklagarens argumentation förs i rättsprocessen och inte i första hand i media. Av samma skäl, och eftersom den handläggande åklagaren är ensam beslutsfattare i ärendet, finns inte möjlighet för någon annan företrädare för Åklagarmyndigheten att medverka i en diskussion om det specifika fallet. Så snart något nytt beslut har fattats i ärendet eller det annars finns ny information kommer detta att redovisas av åklagaren och publiceras på denna hemsida.

Idag meddelade Svea hovrätt dom i ett mål där en läkare åtalades för bland annat sexuella övergrepp mot patienter på en vårdcentral i norra delarna av storstockholmsområdet.

Hovrätten dömer bland annat läkaren till fyra års fängelse och skärper därmed tingsrättens tidigare dom om fängelse i två och ett halvt år. -Påföljden känns nu mer rimlig sett till det allvar och kränkning som gärningarna inneburit för målsägandena, säger kammaråklagare Andreas Nyberg.

De två personer som suttit anhållna misstänkta för mordet på den 64-årige man som hittades i vattnet utanför Saltö i september 2013 har i dag häktats av Uddevalla tingsrätt, på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Nu fortsätter utredningen och vi kommer att lämna mer information när detta är möjligt, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson.

På måndag den 3 februari redovisar arbetsgruppen bakom rapporten om häktningstider och restriktioner sitt uppdrag för riksåklagaren. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten in till en pressträff på Riksåklagarens kansli i Stockholm

Tid: Måndag den 3 februari klockan 09.30Plats: Åklagarmyndigheten, Riksåklagarens kansli, Östermalmsgatan 87 C, Stockholm Obs! Vänligen medtag presslegitimation. BakgrundI juni förra året tillsatte riksåklagaren en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över om användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas och om oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas. Gruppen har nu slutfört sitt uppdrag och sammanställt en rapport som kommer att presenteras på måndag. Medverkar på pressträffen gör riksåklagare Anders Perklev, arbetsgruppens ordförande Agneta Isborn Lind och sekreterare Jenny Ahlner Wetterqvist. Förutom åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har arbetsgruppen också bestått av representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen.

En 34-årig kvinna har i dag åtalats för mordet på sin make i Hälleforsnäs i november 2013.

Kvinnan greps i anslutning till brottet och har suttit frihetsberövad sedan dess. - Under utredningen har kvinnan medgivit att hon strypt sin make men hon förnekar brott. Allt tyder på att de varit involverade i ett handgemäng. Hennes berättelse tillsammans med i huvudsak teknisk bevisning gör att jag anser mig ha en mycket god bild av hur händelseförloppet gått till, säger chefsåklagare Robert Eriksson. Åtalet är inlämnat vid Nyköpings tingsrätt.

Dom i det så kalladeLundsbergsärendet beräknas komma kl 11.00 idag.

Chefsåklagare Niclas Wargren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på ärendet mellan klockan 11.30 och 13.00 idag.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Riksenheten för polismål har idag väckt åtal i ett ärende där en knivbeväpnad man sköts till döds i samband med ett polisingripande i Varberg i juli 2013.

Åtalet gäller vållande till annans död alternativt tjänstefel.

Fem personer har i dag åtalats vid Skaraborgs tingsrätt misstänkta för flera grova brott mot minkfarmare och deras anhöriga, samt mot en revisor som arbetade för en av minkfarmarna. Sammanlagt består stämningsansökan av 22 åtalspunkter

Brotten innefattar bland annat mordbrand och medhjälp till mordbrand, grovt olaga hot och grovt olaga tvång, brott mot griftefrid, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, förberedelse till grov skadegörelse och olaga intrång. Gärningarna har begåtts på flera platser runt om i landet, bland annat i Skaraborg, Ulricehamns kommun, Katrineholm, Södertälje och Mullsjö kommun. - Gruppen har begått flera grova brott riktade inte bara mot minkfarmarna utan även deras anhöriga, i syfte att tvinga verksamheten att upphöra. Till exempel har en familjegravsten flyttats från en kyrkogård och placerats i trädgården hos en släkting till en minkfarmare, säger kammaråklagare Sofia Karlsson. - Det har varit en omfattande brottslig verksamhet. En av åtalspunkterna är en mordbrand och det finns flera punkter om försök till grovt olaga tvång och hot. Dessutom har två av de misstänkta personerna inhämtat information och anskaffat ingredienser för att tillverka sprängmedel, säger Sofia Karlsson. De misstänkta är tre män och två kvinnor. En av männen är i 30-årsåldern, de övriga fyra i 20-årsåldern. Rättegången planeras starta den 29 januari 2014.

Två personer har i dag åtalats för mordet på en 20-årig man i Lidköping i augusti 2013. En man åtalas för mord, den andre för medhjälp till mord och skyddande av brottsling.

De bägge misstänkta männen, 22 och 21 år, åtalas även för ett grovt rån som ska ha ägt rum i Skövde samma dag som mordet. - Jag bedömer att det finns god bevisning bakom åtalet. Vi har bland annat genom analys av telefoner och övervakning kunnat kartlägga vad de misstänkta haft för sig den här dagen, säger kammaråklagare Jenny Karlsson. Offret försvann den 14 augusti 2013 och först en månad senare påträffades kroppen i en skogsdunge i Lidköping. De två misstänkta männen har suttit häktade sedan i september. Rättegången är planerad att starta i Skaraborgs tingsrätt den 22 januari.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar när ett smugglingsbrott som sker via postförsändelse fullbordas.

En person åtalades för narkotikasmuggling för att ha fört in 100 tabletter MDMA (ecstasy) till Sverige från Nederländerna. Försändelsen stoppades vid tullkontroll i postterminalen på Arlanda flygplats. Den tilltalade dömdes av tingsrätten för narkotikasmuggling till skyddstillsyn. Hovrätten bedömde gärningen som försök till narkotikasmuggling och bestämde påföljden till villkorlig dom och 40 dagsböter. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för narkotikasmuggling samt skärpa påföljden. Enligt riksåklagaren råder oenighet i underrätterna om en gärning av detta slag ska bedömas som ett försöksbrott eller som ett fullbordat brott. För en enhetlig rättstillämpning vore det därför av värde att Högsta domstolen ger vägledande uttalanden om när ett smugglingsbrott som sker via postförsändelse fullbordas.

Kammaråklagare Mathias Lidberg lämnar en kommentar.

Tingsrätten har ogillat åtalet mot de tre personer som åtalats för grov våldtäkt, alternativt försök till grov våldtäkt, och medhjälp till grov våldtäkt. Tingsrättenhar inte funnit anledning att pröva om målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation eller känt rädsla. Domstolen har inte ansett det bevisat att en av de tilltalade varit på platsen vid tillfället och inte heller att de två andra tilltalade agerat på det sätt som åklagaren angivit. -Det är ett omfattande utredningsmaterial som tingsrätten har haft att ta ställning till. Jag behöver gå igenom hur tingsrätten beaktat de olika omständigheter som jag gjort gällande och analysera domstolens bevisvärdering. Därefter kan jag ta ställning till om jag ska överklaga domen, säger Mathias Lidberg, kammaråklagare vid Söderorts åklagarkammare. Domen kan överklagas senast den 17 januari 2014.

Fem personer åtalas i dag vid Södertälje tingsrätt för grovt narkotikabrott efter att ha hanterat sammanlagt drygt 70 kilo amfetamin.

Det var den 23 maj 2013 som Tullkriminalen genomförde en husrannsakan på en gård i Järna, Södermanslands län och beslagtog 65 kilo amfetamin. I en bil som var på väg från gården påträffades ytterligare fem kilo. - Det är ett stort beslag som gjorts och genom bland annat spaning och avlyssning har vi kunnat knyta de fem åtalade männen till brottet, säger kammaråklagare Charlotta Tanner.

- Jag har idag på morgonen lagt ned förundersökningen när det gäller de ifrågasatta registren vid skånepolisen, säger överåklagare Mats Åhlund.

I korthet framgår följande av åklagarens beslut. Två anställda vid Polismyndigheten i Skåne har hörts som misstänkta under förundersökningen. Det finns inte anledning att anta att andra personer vid myndigheten begått brott som hör under allmänt åtal. Det kan inte styrkas att anställd vid polismyndigheten gjort sig skyldig till brott genom att inte formellt ange ändamålet med behandlingen av personuppgifter på det sätt som bort ske. Det kan heller inte styrkas att det varit oförenligt med ändamålen med personuppgiftssamlingarna att behandla de personuppgifter som ingick i dessa. Det har inte framkommit anledning att anta att personuppgifterna, med ett undantag som är föremål för en särskild förundersökning, utlämnats eller faktiskt spridits till obehöriga. Det kan inte längre antas att personuppgifterna förts in i personuppgiftssamlingarna enbart på grund av etnisk tillhörighet. Att uppgift inte förts in i personuppgiftsamlingarna om vilka personer i dessa som inte varit misstänkta för brott är ett ringa tjänstefel som inte utgör brott. Det kan inte styrkas att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att gallra i personuppgiftssamlingarna i den omfattning som bort ske. Det är ett systemfel att loggning av arbetet med personuppgiftssamlingarna inte kunnat ske. Fördelningen av processägarskap, processledning, övriga lednings- och styrningsförhållanden och inte minst bristande kontroll av kriminalunderrättelseverksamheten vid polismyndigheten kan ha bidragit till de systemfel vid polismyndigheten som konstaterats under förundersökningen. En enskild befattningshavare vid Polismyndigheten i Skåne kan inte straffrättsligt hållas ansvarig för detta.

Kammaråklagare Robert Engstedt vid Riksenheten mot korruption har inlett förundersökning om händelser med anknytning till Tele2 Arena i Stockholm.

Utredningen är inte inriktad på några särskilda personer. - Förundersökningen fortsätter men vad den kommer att visa är ännu för tidigt att ha någon uppfattning om, säger kammaråklagare Robert Engstedt.

Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om en förskolas anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen kan anses ske vid myndighetsutövning, vilket är en förutsättning för tjänstefelsansvar.

En barnskötare vid en fristående förskola i Malmö dömdes av hovrätten för flera fall av sexuella övergrepp mot barn. Föreståndaren vid förskolan åtalades för tjänstefel då hon, trots att hon fått kännedom om att det kunde misstänkas att barn på förskolan utsatts för sexuella övergrepp, dröjt över en vecka med att anmäla detta till socialtjänsten. Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska sådan anmälan ske genast. Hovrätten fann i sin dom att föreståndarens plikt att anmäla inte kunde anses stå i samband med myndighetsutövning, vilket är en förutsättning för tjänstefelsansvar. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och vill att Högsta domstolen ska pröva om en sådan anmälan kan anses ske vid myndighetsutövning.

Den 19 november 2013 väckte tf vice chefsåklagare Niclas Wargren vid Åklagarkammaren i Karlstad åtal mot ett antal elever och en husföreståndare vid Lundsbergs skola för olaga hot alternativt ofredande och medhjälp till olaga hot alternativt ofredande.

Två av eleverna åtalades dessutom för vållande till kroppsskada. Målsägandebiträdet för den skadade eleven har begärt att samtliga tilltalade ska åtalas för misshandel. Tf vice chefsåklagare Niclas Wargren har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 11 december 2013 beslutat att inte ändra det väckta åtalet. Åtalet står därför fast. Mikael Björk hänvisar till sin beslutsmotivering och har i övrigt inga kommentarer att lämna.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag beslutat att lägga ner åtalet mot fyra personer som stått åtalade för anstiftan till försök till mord och försök till mord i samband med skjutningen mot klubben Privé.

Åtalet är nedlagt och de misstänkta är försatta på fri fot. - Efter förhör vid huvudförhandling med de fyra tilltalade har bevisläget förändrats på ett sådant sätt att vi inte lägre kan förvänta oss en fällande dom och därför har åtalet lagts ned, säger kammaråklagare DanielStrand, som lett förundersökningen tillsammans med kammaråklagare NicklasEnglund. Åklagarna har för närvarande inga ytterligare kommentarer att lämna.

Den sörmländske lantbrukare som i december 2012 anmälde att ett större antal nötkreatur blivit stulna från honom åtalas idag för försök till grovt bedrägeri.

Åtalet väcks av chefsåklagare Robert Eriksson vid Åklagarkammaren i Nyköping och lämnas in vid Nyköpings tingsrätt. - Jag bedömer att jag har bevisning som bör räcka för en fällande dom. Jag menar att den stöld som lantbrukaren anmälde aldrig har inträffat, i vart fall inte under anmäld tid och på anmäld plats, säger Robert Eriksson.

På måndag den 2 december väcks åtal för mord på en 23-årig kvinna i Trollhättan. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten in till pressträff i polishuset i Trollhättan klockan 11.00.

Åklagare Per-Erik Rinsell väcker åtal mot en person misstänkt för mord, samt två personer misstänkta för skyddande av brottsling. Medverkar på pressträffen gör också kommissarie Thord Haraldsson från länskriminalpolisen. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. I samband med pressträffen delas förundersökningen utpå CD-skiva. Även stämningsansökan finns att tillgå. Var och närPolishuset Klintvägen 2, Trollhättan Klockan 11.00 på måndag den 2 december Medtag presslegitimation eller motsvarande handling.

Två personer, 17 år gamla, åtalas för att ha den 29 augusti i år ha våldtagit en ung kvinna i ett skogsområde i Älvsjö i Stockholm. En artonåring åtalas för medhjälp till grov våldtäkt.

I går hävde tingsrätten häktningen för en fjärde person i samma ålder. Han är fortsatt misstänkt för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt men hans psykiska tillstånd medger inte att åtal väcks mot honom för närvarande. - Jag bedömer våldtäkten som grov eftersom det är flera personer som samtidigt eller i nära anslutning till varandra tvingat alternativt försökt tilltvinga sig samlag av målsäganden. De har gjort det med våld eller tvång och genom att utnyttja att målsäganden med hänsyn till flera olika omständigheter befunnit sig i en särskilt utsatt situation, säger kammaråklagare Mathias Lidberg vid Söderorts åklagarkammare i Stockholm. Våldtäkten ägde rum efter att lagstiftningen ändrades den 1 juli i år och tillämpningsområdet för våldtäktsbrottet utvidgades när det avser utnyttjandefallen. Tingsrättsförhandlingen kommer att inledas den 3 december och beräknas pågå under sex dagar.

Tingsrätten i Malmö har i dag dömt en 40-årig kvinna för grovt koppleri.

Kammaråklagare Helena Ljunggren hade åtalat kvinnan för människohandel avseende en 23-årig kvinna och för grovt koppleri avseende en 29-årig kvinna, båda från Ungern. 40-åringen fälldes för grovt koppleri avseende båda kvinnorna, men tingsrätten ansåg inte att kontrollen över 23-åringen hade varit så stark att det kunde anses att hon utsatts för människohandel.

En man har i dag häktats av Gotlands tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. En annan man är redan häktad i samma ärende.

- Mannen som häktats i dag har via olika internetforum etablerat kontakt med ungdomar och vi misstänker att han förmått unga flickor att medverka i sexuell posering på nätet. Bland de identifierade målsägandena finns barn

Riksåklagaren vill att HD prövar om det fortfarande ska anses som ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person, som står under behandling, har samlag utan kondom. Riksåklagaren överklagar därför den friande hovrättsdomen i det s.k. hivmålet.

-Högsta domstolen har i ett avgörande från 2004 slagit fast att det utgör ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person har samlag utan kondom, även om den hivsmittade står under behandling. Sedan 2004 har kunskapen om hiv och det vetenskapliga stödet när det gäller att bedöma risken att smittas av hiv vid behandling med bromsmediciner ökat. Det finns därför skäl för Högsta domstolen att klarlägga om rättsläget har förändrats när det gäller om oskyddade samlag vid hivsmitta innebär ett oacceptabelt risktagande som kan medföra straffansvar, säger riksåklagare Anders Perklev. Av detta skäl har riksåklagaren i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma mannen för framkallande av fara för annan. Bakgrund En hivsmittad man åtalades för framkallande av fara för annan för att ha haft oskyddade samlag med fyra målsägande vid flera tillfällen. Han använde inte kondom vid samlagen och han talade inte om för kvinnorna att han var hivsmittad. Ingen av målsägandena smittades av hiv. Den tilltalade dömdes av tingsrätten för framkallande av fara för annan till fängelse i ett år. Hovrätten ogillade åtalet eftersom risken att kvinnorna skulle smittas av hiv bedömdes vara försvinnande liten. Någon konkret fara för smittöverföring ansågs därför inte ha funnits.

Den man som suttit anhållen för ett 17 år gammalt mord vid Swartlings ridskola har häktats, på sannolika skäl misstänkt för mord.

- Utredningen fortsätter och vi kommer att lämna mer information så snart det är möjligt, säger kammaråklagare Erik Wendeby.

En man har begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för mordet vid Swartlings ridskola 1996.

Det är ännu inte bestämt när häktningsförhandlingen kommer att hållas. Kammaråklagare Erik Wendeby kan inte lämna någon ytterligare information för närvarande.

Åklagaren kan bekräfta att en person är anhållen på sannolika skäl misstänkt för mordet, men kan i övrigt inte ge någon information.

En person anhölls torsdag den 21 november misstänkt för mordet vid Swartlings ridskola på Valhallavägen i Stockholm för 17 år sedan. Personen har förhörts. - Utredningen är inne i ett känsligt läge och jag kan därför för närvarande inte lämna någon ytterligare information, säger kammaråklagare Erik Wendeby.

Den 14 september blev två män oprovocerat misshandlade i centrala Stockholm. Ett antal personer är misstänkta för grov misshandel, men polis och åklagare söker ytterligare vittnesuppgifter.

Två män blev oprovocerat misshandlade med slag och sparkar den 14 september 2013 på Luntmakargatan/Döbelnsgatan/Odengatan i centrala Stockholm. Misshandeln skedde samma dag som en tillståndsgiven demonstration genomfördes på gatorna runt om Luntmakargatan/Döbelnsgatan. De två männen som blev misshandlade hade inget med demonstrationen att göra och inte heller med de motdemonstranter som fanns i närheten. Delar av misshandeln filmades och lades kort efter händelsen ut på Internet. - Förutom filmsekvensen och den tekniska bevisningen behöver vi fler vittnesuppgifter om händelsen i Stockholm. Alla iakttagelser och uppgifter är viktiga men framför allt söker vi kontakt med två män och en kvinna som kom fram och försökte avstyra misshandeln, säger kammaråklagare Carl Mellberg. Tidigt på tisdagsmorgonen den 19 november genomfördes husrannsakningar på flera platser i landet. Sex personer har under veckan varit anhållna misstänkta för misshandeln. Fem av dem har släppts i dag. De är fortsatt misstänkta i utredningen men kommer inte att begäras häktade eftersom de inte kan förstöra eller påverka utredningen. En sjätte person är begärd häktad, eftersom han bedöms kunna påverka utredningen och det finns risk för fortsatt brottslighet. Utredningen har varit ett samarbete mellan polismyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Västra Götaland, Västmanland, Örebro och Jönköping. Även Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen/Nationella insatsstyrkan har bidragit med sin expertis. Uppdaterat kl 16:25:Den person som tidigare suttit anhållenhar nu häktats av Stockholms tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt förgrov misshandel. Åtal ska väckas till den 6 december.

- Det går inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott, säger kammaråklagare Lars Hedvall.

Två personer har varit misstänkta för brott mot utlänningslagen och en av dem också för brott mot luftfartsförordningen. De skulle ha fört ett flygplan över den litauiska gränsen till Vitryssland och där släppt ned ett antal nallebjörnar. Förundersökningen läggs nu ned eftersom det inte finns något i den svenska eller den litauiska utredningen som stöder påståendet att de skulle ha utfört en sådan flygning över gränsen.

Pressträff med anledning av grov misshandel i närheten av en demonstration den 14 september 2013

Åklagare Carl Mellberg redogör för utredningsläget just nusamt hur den fortsatta utredningen kommer bedrivas. Tid: fredag den 22 november 2013 klockan 11:00-11:45 Plats: Stockholmspolisens pressrum, ingång från Norra Agnegatan 33-37 Medverkande: åklagare Carl Mellberg

Kammaråklagare Jenny Clemedtson har i dag åtalat sammanlagt fem personer för inblandning i flera fall av rån, varav ett slutade med att en person dog.

Viden av händelserna,där en person i september hittades död i Solna, åtalas två personer för mord, fyra personer för grovt rån och en person för medhjälp till grovt rån. Flera av personerna åtalas också för andra, mindre allvarliga brott.

Nio elever och en husföreståndare åtalas med anledning av händelserna på Lundsbergs internatskola i augusti 2013.

De nio eleverna åtalas för olaga hot alternativt ofredande för att de skrämt fyra yngre elever att de skulle komma att brännas med strykjärn. Husföreståndaren åtalas för medhjälp till olaga hot alternativt ofredande, eftersom han givit de äldre eleverna tillstånd att skrämma de yngre med ett strykjärn. -Enligt min mening har hoten varit sådana att målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. I vart fall har de genom ett hänsynslöst beteende ofredat de yngre pojkarna, som alla var nya på skolan, säger tf vice chefsåklagare Niclas Wargren. Två av eleverna åtalas dessutom för vållande till kroppsskada för att de orsakat en brännskada på en av de yngre eleverna. Ansvariga åklagare är tf vice chefsåklagare Niclas Wargren och kammaråklagare Per Svensson.

Chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål har i dag lagt ner förundersökningen mot en riksdagsledamot om sexuellt ofredande.

- Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att Gunnar Axén har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt, säger chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål.- Jag kan bara konstatera att det finns två med varandra oförenliga versioner av vad som hände vid tillfället. I avsaknad av tillräcklig övrig stödbevisning kan därför en fällande dom inte förväntas, säger Mats Ericsson.23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalkenPå grund av reglerna i 35 kap 1 § 1 p Offentlighets- och sekretesslagen kan ytterligare uppgifter inte lämnas.

Det finns inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen fortsätter dock men har sedan en tid inriktats mot andra förhållanden.

Som ett led i den brottsbekämpande verksamheten har Polisen möjlighet att behandla personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar (register). Polisdatalagen reglerar hur registren får föras. Det är t.ex. förbjudet att behandla personuppgifter enbart på grund av vad som är känt om en persons etnicitet. En förundersökning om tjänstefel pågår då det har ifrågasatts om det vid Polismyndigheten i Skåne felaktigt förts register där romer ingår. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har också inlett ett tillsynsärende och granskat vad som förekommit. SIN har i sitt uttalande den 15 november kritiserat polismyndighetens personuppgiftsbehandling i flera hänseenden. SIN har dock som sin uppfattning också angivit att polismyndigheten inte kan anses ha behandlat uppgifter om personer enbart på grund av vad som är känt om deras etnicitet. Jag delar den bedömningen av följande skäl. Polismyndigheten i Skåne har övergripande benämnt de aktuella registren "Romernas konflikt" och "Kringresande". I registren finns ingen anteckning om de där ingående personernas etniska tillhörighet. De kan dock antas innehålla många romer. Polismyndigheten har framhållit att det också finns andra än romer i registren. Romerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Eftersom det inte i Sverige förekommer någon officiell registrering eller samhällstyrd bokföring av tillhörighet till en nationell minoritet och då det är den s.k. självidentifikationsprincipen som avgör om en person är rom (SOU 2010:55 s 81), är det i det närmaste omöjligt att avgöra hur stor andel av de registrerade som bör betecknas som romer. Polismyndighetens uppgift om att andra än romer finns i registren kan inte vederläggas. Behandlingen av personuppgifterna har föregåtts av ett beslut om en s.k. särskild undersökning. Polismyndigheten har bl.a. uppgivit att behandlingen har motiverats av allvarlig befarad eller redan inträffad brottslighet bland vissa romska släkter i Skåne och att man genom registreringen skulle kartlägga släktsamband. De handlingar och uppgifter i sak som inhämtats eller på annat sätt kommit utredningen till del stödjer polismyndighetens uppgift att registreringen inte enbart skett utifrån etnicitet. Det finns således inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen har därför sedan en tid inriktats mot andra förhållanden. Om det vid förhör eller på annat sätt kommer fram nya omständigheter kan dock inriktningen behöva omprövas. Mats Åhlund

I dag fredag hålls häktningsförhandlingar i Södertälje tingsrätt med tio personer misstänkta för grovt bedrägeri.

De misstänkta greps och anhölls tidigare i veckan i en insats som är del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Åklagare, polis, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samverkar i utredningen. Ansvariga åklagare kommer att finnas tillgängliga på telefon efter att alla häktningsförhandlingarna är avslutade.

Överklagande till Högsta domstolen för varumärkesintrång.

En person har i hovrätten dömts till villkorlig dom och dagsböter för brott mot varumärkeslagen för att ha använt någon annans varukännetecken. Detta genom att ha lager- och salufört cirka 6 600 piratkopierade rull- och kullager. Riksåklagaren har i dag i ett överklagande till Högsta domstolen yrkat att påföljden ska bestämmas till fängelse. -Det finns anledning att se särskilt strängt på varumärkesintrång som avsett piratkopierade lagerprodukter eller liknande produkter där användning av kopiorna kan leda till allvarliga sak- eller personskador för produkternas brukare. Denna potentiella risk för skador bör beaktas i skärpande riktning vid straffvärdebedömningen. Straffvärdet för den här aktuella brottsligheten bör ligga på åtminstone ett års fängelse, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. - Varumärkesförfalskning och pirattillverkning ökar och innebär stora problem för såväl samhället som för enskilda konsumenter, särskilt när, som i detta fall, hälsa och säkerhet kan äventyras. På grund härav bör brott som detta anses vara av sådan art att påföljden som regel bestäms till fängelse, fortsätter vice riksåklagare Kerstin Skarp. -För en mer enhetlig rättstillämpning när det gäller att bestämma påföljd för varumärkesintrång vore det mycket betydelsefullt med vägledande uttalanden av Högsta domstolen, avslutar vice riksåklagare Kerstin Skarp.

I eftermiddag kl 14.00 hålls en häktningsförhandling i tingsrätten i Linköping med den man som är misstänkt i ärendet med dubbelmordet i Ljungsbro i helgen.

Efter att häktningsförhandlingen avslutats i tingsrätten kommer polisen och kammaråklagare Britt-Louise Viklund hålla en pressträff i polishuset.Pressträffen inleds ca 20 minuter efter att häktningsförhandlingen är klar, exakt tid är dock inte möjlig att ange. Intresserade journalister samlas vid tingsrätten där de kommer att få hjälp att ta sig till den lokal där pressträffen kommer att hållas.

Högsta domstolen har idag beviljat resning i ett ärende där riksåklagaren lämnat in en resningsansökan om mord på en 30-årig kvinna i Bohuslän. I och med HD:s beslut är nu den person som tidigare friats i tings- och hovrätten åter misstänkt för mord.

- Det är ovanligt att åklagare begär resning till någons nackdel och generellt är det även svårare att få resning till någons nackdel än fördel, säger Björn Ericson, överåklagare för resningsärenden som för riksåklagarens räkning ansvarat för resningsprocessen. Högsta domstolen har förklarat den misstänkte personen häktad i sin utevaro. Skuldfrågan ska nu prövas på nytt i hovrätten. Ärendet kommer att handläggas av chefsåklagare Urban Svenkvist vid Åklagarkammaren i Borås. En häktningsförhandling kommer äga rum i Högsta domstolen på måndag den 4 november.

Trots en lagändring från 2010 som skulle öka möjligheterna för fällande domar för människohandel är det få personer som döms för detta brott. Det visar en ny rapport av vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand och beredningsjurist Hanna Cardell.

Rapporten är en del av Åklagarmyndighetens projekt om ökad lagföring av ärenden som rör människohandel. Syftet är att undersöka i vilken mån åtal för människohandel bifallits eller ogillats, och vid ogillande domar, om det går att se gemensamma förklaringar och dra slutsatser om framgångsfaktorerna för bifall och skäl till ogillande.Undersökningen omfattar domar och ärenden från 2009 till sommaren 2012.- Vi har kunnat konstatera att den vanligast förekommande typen av människohandel, i det material som vi har undersökt, är människohandel för sexuella ändamål. I stor utsträckning har dock åtal i sådana mål istället kommit att bedömas som koppleri eller grovt koppleri, säger Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.Enligt Thomas Ahlstrand finns det särskilt två anledningar till att just åtal för människohandel blir ogillade i högre utsträckning. Det handlar dels om att domstolarna ifrågasätter graden av kontroll som den åtalade haft över brottsoffret, dels att domstolarna inte bedömer brottsoffren som helt trovärdiga.- Deras berättelser hänger inte alltid ihop och är inte alltid konsekventa eftersom det handlar om fattiga, osäkra, rädda och ofta unga kvinnor utan utbildning och utan trygg position i samhället, och som lever med risken att skadas eller dödas av dömda gärningsmän eller att stötas ut av sina egna, säger Thomas Ahlstrand.-Av de 49 personer som under den undersökta perioden åtalats för människohandel har 14 dömts för människohandel i sista instans medan 22 dömts för annan, anslutande brottslighet. 13 personer har friats helt. Av de sammanlagt 19 åtal som väckts har sju resulterat i slutligt fällande domar för människohandel.- Genom den analys som skett kan vi nu gå vidare och utveckla metoder och arbetssätt, säger överåklagare Björn Blomqvist. Rapporten ger ett bra underlag att gå vidare på för att nå målet, att öka lagföringen för människohandel.

I morgon kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i det så kallade "Arenamålet" där ledande personer för det bolag som projekterade uppförandet av den nya nationalarenan i Solna samt omgivande markområde, har stått åtalade för grov bestickning.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption finns tillgänglig för att kommentera domen i morgon, tisdag mellan kl 13:30-15:30.

Vice överåklagaren Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har beslutat att förundersökningen ska återupptas i det s.k. Husby-ärendet. Han har beslutat att förundersökningen, förutom misstanke om vållande till annans död, även ska omfatta misstanke om tjänstefel.

Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av polis i samband med ett polisingripande i mannens lägenhet i Husby. En förundersökning avseende misstanke om vållande till annans död inleddes vid Riksenheten för polismål. Den 7 augusti 2013 lade chefsåklagaren Eva Finné ned förundersökningen med motiveringen att det inte längre fanns anledning att anta att brott begåtts. Det dödande skottet hade avlossats i nödvärn och det var inte uppenbart oförsvarligt av polismannen att avlossa skottet, enligt beslutet. Efter en begäran om överprövning har ärendet överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö där ärendet på nytt har gåtts igenom. Vice överåklagaren Bengt Åsbäck har funnit att förundersökningen ska återupptas och ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Enligt Utvecklingscentrum Malmös beslut är utredningsunderlaget inte tillräckligt för att ta ställning till om brott kan styrkas eller inte. Det finns alltjämt anledning att anta att den polisman som skjutit målsäganden har gjort sig skyldig till brott, men också att andra polismän kan ha begått brott.

Enligt riksåklagaren kan en prövning av målet inte ge vägledning för rättstillämpningen, främst eftersom straffbestämmelsen om våldtäkt ändrats sedan den åtalade gärningen begicks.

Svea hovrätt frikände i en dom den 27 september de sex tilltalade som åtalats för grov våldtäkt och försök till grov våldtäkt för att ha haft samlag med en ung kvinna genom att ha utnyttjat att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd. I andra hand hade de sex tilltalade åtalats för sexuellt ofredande för att ha ofredat målsäganden på ett sätt som varit ägnat att kränka hennes sexuella integritet. Hovrätten gjorde en annan värdering av bevisningen i målet än vad tingsrätten gjort och fann att målsäganden inte befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Enligt hovrätten var det inte heller styrkt att de tilltalade hade uppsåt att sexuellt ofreda målsäganden. Högsta domstolen är i princip en renodlad prejudikatinstans, vilket innebär att det för att målet ska tas upp till prövning krävs att ett avgörande skulle ha betydelse för bedömningen av framtida mål som innehåller liknande frågor. Begreppet hjälplöst tillstånd i våldtäktsbestämmelsen har sedan den 1 juli 2013 tagits bort ur lagtexten och ersatts med det vidare begreppet "särskilt utsatt situation"samtidigt som rekvisitet "allvarlig rädsla" lagts till. - Våldtäktsbestämmelsen i dess nya lydelse kan inte tillämpas i detta mål eftersom det är den lag som när den åtalade gärningen begicks som ska tillämpas. Eftersom lagen ändrats skulle ett avgörande av Högsta domstolen i denna fråga inte vara vägledande för rättstillämpningen, säger riksåklagaren Anders Perklev. Bedömningen av om de tilltalade kan dömas för sexuellt ofredande är beroende av hur bevisningen i målet värderas. Beviskravets utformning och den fria bevisprövningen innebär att bevisfrågor generellt sett inte är lämpade för en prövning av Högsta domstolen. Oavsett om hovrättens bevisvärdering skulle kunna ifrågasättas finns enligt riksåklagare Anders Perklevs bedömning inget som talar för att en prövning av bevisfrågan i detta mål skulle vara vägledande för rättstillämpningen. Eftersom ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen har riksåklagaren i dag beslutat att avstå från att överklaga hovrättens dom.

I överklagandet är frågan om och under vilka förutsättningar det kan förekomma undantagsfall för när ett påfört skattetillägg utgör hinder att åtala för bokföringsbrott.

I Högsta domstolens beslut i frågan om dubbelbestraffning på skatteområdet den 11 juni 2013 prövades även frågan om ett skattetillägg utgör hinder för ett senare åtal för bokföringsbrott. Domstolen menade att ett sådant hinder normalt inte finns. I en dom avvisade Hovrätten för Västra Sverige ett åtal för grovt bokföringsbrott med hänvisning till förbudet mot dubbla förfaranden. Den tilltalade hade tidigare påförts skattetillägg, vilket enligt hovrätten utgjorde hinder för att pröva åtalet om grovt bokföringsbrott. Riksåklagaren anser att de beslutade skattetilläggen inte utgör något hinder för att pröva åtalet om bokföringsbrott. Bakgrund:I en dom den 11 juni i år slog Högsta domstolen fast att en person för en och samma oriktiga uppgift inte får åtalas för skattebrott vid allmän domstol om Skatteverket dessförinnan har beslutat om skattetillägg. Läs mer på Högsta domstolens webbplats.

Kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har den 16 oktober skickat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt som rör åtal mot två personer för grovt koppleri och människohandel.

Åtalet riktas mot två personer som misstänks ha utnyttjat flera kvinnor från Rumänien i en organiserad prostitutionsverksamhet i Stockholm. Brottet är grovt eftersom prostitutionsverksamheten bedrivits under en längre tid, varit organiserad och omsatt stora belopp.Ytterligare fyra personer står åtalade för köp av sexuell tjänst och en person för försök till köp av sexuell tjänst.Enligt kammaråklagare Eva Wintzell har den organiserade verksamheten inneburit ett hänsynslöst utnyttjande, särskilt av den målsägande som är offer för människohandel.Under förundersökningen har svenska åklagare och poliser samarbetat med polis i Nordirland, där en förundersökning mot de tilltalade pågår för samma typ av brottslighet.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål åtalar idag en polis för misshandel alternativt tjänstefel.

Den aktuella händelsen ägde rumpå Brunnsgatani centrala Stockholm i juli tidigare i år. Åklagaren finnstillgängligunder eftermiddagen för kommentarer med anledning av åtalet.

En intern granskning visar på kvalitetsförbättringar men också brister i handläggningen av kontaktförbud. Åklagarmyndigheten vidtar därför åtgärder för att ge åklagarna bättre stöd.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat hur åklagare tillämpar bestämmelserna om kontaktförbud. Den kartläggning som genomförts är en uppföljning av en liknande granskning som gjordes år 2008. På sex åklagarkammare har under tre månader samtliga ärenden studerats där kontaktförbud inte beviljats, hälften av de beviljade och samtliga överträdelser av kontaktförbuden. Bland de förbättringar som kan noteras sedan förra granskningstillfället är att kvaliteten har höjts i utredningar om överträdelser av kontaktförbud. Däremot visar granskningen att det också finns brister i handläggningen, bland annat när det gäller dokumentationen i ärendena. Det förekommer att det inte framgår om skyldigheten att kommunicera beslutsunderlaget har fullgjorts. Skälen för enskilda beslut framgår inte heller alltid tydligt. Granskningen visar på de svårigheter som kan finnas i kontaktförbudsärenden men också på möjligheter att utveckla handläggningen. Något svar på frågan varför andelen beviljade kontaktförbud varierat mellan olika åklagarkammare har inte framkommit i kartläggningen. Granskningen har också visat att åklagarens beslut i kontaktförbudsärenden, i de få fall som prövats av domstol, i samtliga fall har fastställts av domstolen. - Den sammanfattande slutsatsen är att det behövs tydligare vägledning för hur åklagare ska handlägga ärenden med kontaktförbud, säger överåklagare Marianne Ny som ansvarat för granskningen. Följande åtgärder kommer nu att vidtas: Ta fram riktlinjer för hur åklagare ska göra risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden.Anordna praxisseminarium för erfarna åklagare.Ytterligare verka för att utveckla enhetliga rutiner för handläggningen, bland annat genom att uppdatera den handbok som finns om kontaktförbud, framförallt avsnittet om information till parterna.

Idag väcks åtal i ett mordärende som inträffade den 13 mars 1988 på Stavangergatan i Kista.

Två personer, en man och en kvinna, åtalas för mord alternativt medhjälp till mord för att de tagit livet aven mangenom upprepade knivhugg. Fallet har handlagts av länskriminalpolisens kalla fall-grupp.

I dag torsdag den 10 oktober väcker Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten åtal vid Malmö tingsrätt i ett stort mål med så kallade bluffakturor. Tjugofyra personer omfattas av åtalet, som bland annat rör grovt bedrägeri och penninghäleri.

Tre huvudmän sitter häktade sedan januari i år för grovt bedrägeri. För huvudmännens del kommer åklagaren att yrka på fleråriga straff.I den här utredningen har bluffakturorna varit särskilt inriktade mot äldre personer med enskilda firmor. Flera av dem pensionärer och även skogsägare men även andra småföretagare. Det handlar om cirka 400 fullbordade brott och cirka 700 försök.- Detta är ett viktigt mål då ärendet gäller grov organiserad brottslighet, som dels är samhällsfarlig, dels drabbar den enskilde målsäganden hårt, berättar Anna Palmqvist, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren, som också har huvudansvaret för utredningen tillsammans med kammaråklagare Bo Albrektsson, Malmö åklagarkammare.De inblandande åtalas för att ha fakturerat 15 miljoner kronor under cirka ett år. Cirka 4 miljoner kronor har målsägande inbetalt till huvudmännens bolag. De åtalade har varken haft någon bokföring eller redovisat någon verksamhet. Brottsupplägget har byggt på att de åtalade har ringt företagare över hela landet och påstått att dessa är bundna av abonnemang avseende företagspresentationer på Internet.- Vi har sett en ökning av användningen av bluffakturor och det är ett problem som påverkar många företagare. Gemensamma krafter från olika myndigheter är en nödvändighet för att komma åt detta, menar Gina Kezovska vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.Utredningen har bedrivits under drygt ett år och tre personer har suttit häktade sedan januari 2013. I detta ärende har samverkan ägt rum mellan Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Polisen och Kronofogdemyndigheten.Huvudförhandlingen inleds torsdagen den 24 oktober i Malmö tingsrätt och beräknas pågå hela hösten.

Idag den 9 oktober lämnar åklagaren in en stämningsansökan mot en 50-årig man.

Stämningsansökan avser gärningar som har skett till och från under en period om 11 år. Gärningarna omfattar 13 målsägare i åldrarna 17-29 år. I samband med att stämningsansökan lämnas i Stockholms tingsrätt ges möjlighet att träffa åklagare och utredare i ärendet vid en pressträff på Polishuset. Plats: Pressrummet, Polishuset, Agnegatan 33-37, Kungsholmen Tid: kl 11.30 Medverkande: Kammaråklagare Silvia Ingolfsdottir och Elin Nelly, utredare vid Människohandelssektionen vid City polismästardistrikt. Åklagaren inleder och efteråt ges tillfälle till enskilda intervjuer. Pressträffen beräknas avslutad ca kl 13.30. Visst utredningsmaterial jämte stämningsansökan kommer att finnas tillgängligt vid pressträffen. Välkomna

Idag hölls häktningsförhandlingar vid Södertörns tingsrätt mot den man som i måndags morse greps och anhölls på Öland misstänkt för inblandning i händelsen i Dalarö i helgen där två barn omkom vid en brand i ett fritidshus.

Den misstänkte mannen är pappa till de två barn (två pojkar 3 och 5 år gamla) som omkom och även till det barn (en 7-årig ficka) som lyckades ta sig ut ur huset vid branden och som är fysiskt oskadd. -Pappan är nu häktad på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall, mordförsök i ett fall samt för grov mordbrand. Han har erkänt att han tänt på huset och att han gör det för att ta livet av barnen. Vi har hållit ett flertal förhör med olika personer och fått redogörelser av händelseförloppet från både pappan och den överlevande flickan men mer exakt vad som framkommer i dessa kan vi inte kommentera ännu, säger kammaråklagare Henrik Attorps. -Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och vi vill kunna jobba vidare brett och inte låsa oss vid ett spår genom att till exempel gå in på eventuella motiv till händelsen. Nu går utredningen vidare med fler förhör och fortsatt teknisk undersökning innan vi säkert kan säga vad som egentligen hänt och varför. Åtal ska vara väckt senast den 17 oktober men det är sannolikt att jag kommer att behöva begära förlängning för att resultatet av alla utredningsundersökningar ska hinna analyseras. Vid häktningsförhandlingen beslutades även att mannen ska genomgå en §7-undersökning, en så kallad liten sinnesundersökning.