Polis och åklagare vill gärna komma i kontakt med personer som kan lämna ytterligare upplysningar.

Jourdomstolen i Flemingsberg häktade på söndagentvå personer, en man och en kvinna i 30-årsåldern, på sannolika skäl misstänkta för två fall av djurplågeri, ett fall av bedrägeri samt ett fall av grovt narkotikabrott. Gärningarna kan komma att leda till mångåriga fängelsestraff. Samtliga gärningar har utspelat sig i södra delarna av Stockholms län. Båda djurplågerifallen gäller hundar av rasen Amstaff. I det första djurplågerifallet har kroppen av den döda hunden anträffats i Skärholmen den 18 maj 2012 med mycket svåra skador. Det andra djurplågerifallet gäller en liten valp med ljusbrun päls med vita tecken. - Tack vare ytterligare förhörsuppgifter har vi nu kunnat fastställa att valpen misshandlats och slutligen styckats i mitten av juni 2012. Denna valp var omkring tio veckor gammal när den blev ihjälslagen, säger kammaråklagare Jakob Holmberg. Teknisk bevisning är säkrad i ärendet. Båda uppfödarna är nu identifierade och förhörda i utredningen. - Av utredningen framgår nu även att de två misstänkta personerna har försökt att införskaffa ytterligare hundar. Vi vill gärna komma i kontakt med de personer som har ytterligare upplysningar att lämna om detta. - Vi är övertygade om att det finns flera personer som har viktiga upplysningar att lämna i djurplågeriutredningarna och därför uppmanar vi nu de som vet något eller som har hört eller sett något att vända sig till antingen utredaren hos Söderortspolisen, polisassistent Elin Franzén, eller till förundersökningsledaren på Söderorts åklagarkammare, kammaråklagare Jakob Holmberg.

Det var efter en lyckad IP-spårning som polisen, efter beslut av åklagare, gjorde husrannsakan hemma hos mannen i en lägenhet i centrala Uppsala den 7 februari 2012.

26-årig man åtalas för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott I hans datorer och i hans mobiltelefon hittades en stor mängd barnpornografiska bilder och filmer samt bevisning om mycket omfattande kontakter med unga flickor, huvudsakligen i åldrarna 10 till 13 år. Mannen, som förnekar brott, har suttit häktad sedan den 10 februari. När kammaråklagarna Pontus Melander och Thomas Bälter Nordenman i dag, efter den drygt sex månader långa utredningen, väcker åtal skriver de i stämningsansökan att brottet ska anses som grovt. - Det rör sig om ett systematiskt och hänsynslöst utnyttjande av unga flickor och filmer där barn utsätts för särskild hänsynslös behandling, säger Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala. Flera av flickorna har mått mycket dåligt över att de på filmerna har trott sig bevittna övergrepp mot mannens egna barn. Brotten har skett i Uppsala under åren 2009-2012 mot ett sextiotal flickor bosatta runtom i landet. Rättegången, som beräknas pågå i 20 dagar, inleds i Uppsala tingsrätt torsdagen den 16 augusti.

En sammanfattande redogörelse av åklagarnas arbete med resningsärendena.

I en polisanmälan från 2008 gjorde två personer gällande att en åklagare och en kriminalinspektör hade gjort sig skyldiga till brott i tjänsten i samband med förundersökningarna och rättegångarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall. I det sammanhanget begärdes också att Åklagarmyndigheten skulle granska handläggningen av ärendena för att ta ställning till om det fanns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren överlämnade den 16 februari 2009 frågan om att initiera ett resningsförfarande till Riksenheten för polismål. Samtidigt beslutade riksåklagaren att inte inleda någon förundersökning om tjänstefel eller annat brott, och konstaterade att någon särskild tillsyn inte var aktuell i ärendet. De närmare skälen för riksåklagarens ställningstaganden framgår av beslutet. Riksenheten för polismål har sedan dess handlagt de resningsansökningar, sammanlagt fyra stycken, som Sture Bergwall lämnat in. I samtliga dessa fyra fall har åklagarna tillstyrkt resning. I juni 2012 ansökte tf chefsåklagaren Bengt Landahl respektive chefsåklagaren Kristian Augustsson om resning till förmån för Sture Bergwall när det gäller en dom från Piteå tingsrätt i november 1994 samt en dom från Gällivare tingsrätt i januari 1996. Därmed hade samtliga domar mot Sture Bergwall för mord blivit föremål för begäran om resning. Dåvarande chefen för Riksenheten för polismål överåklagaren Björn Ericson redovisade den 14 maj 2012 till riksåklagaren sina synpunkter och iakttagelser med anledning av uppdraget. Riksåklagaren har ännu inte tagit ställning till om de iakttagelser som Björn Ericsson har redovisat eller om det som i övrigt har framkommit vid handläggningen av de aktuella ärendena bör föranleda någon ytterligare åtgärd.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt sexton tilltalade i det s.k. Södertäljenätverket till långa fängelsestraff.

Sexton tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år och sex månader. Två unga tilltalade döms till sluten ungdomsvård ett år och fyra månader respektive två år. Två tilltalade har frikänts. -Vi ser positivt på domen och tror att den delvis kommer att förhindra fortsatt utveckling av den grova organiserade brottsligheten i Södertälje, säger chefsåklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det är tillfredsställande att tingsrätten på många sätt har gått på vår linje bland annat vad gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. -Den nationella satsningen mot grov organiserad brottslighet har haft stor betydelse för att vi nu får se fällande domar, säger kammaråklagare Björn Frithiof. Detta är förstås ett viktigt steg på vägen i den insats som pågår i Södertälje. -Operativa rådet har inneburit att beslut om resurser och uthållighet i utredningsarbetet kunnat fattas gemensamt av flera myndigheter. Det är en stor fördel i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. BakgrundDet var i november 2011 som stämningsansökan lämnades in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer ingående i ett kriminellt nätverk. Under tiden som rättegången har pågått har ytterligaretre personer åtalats för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Insatsen mot det kriminella nätverket påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. Under förundersökningen har det hållits cirka 1 000 förhör, ett stort antal telefonavlyssningar har genomförts och utredningen i sin helhet upptar 54 A4-pärmar. Denna rättegång har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Huvudförhandlingen pågick under totalt 62 rättegångsdagar.

I dag meddelar tingsrätten i Södertälje dom i målet, vilket bl.a. omfattar tre mord.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Frithiof på Internationella åklagarkammaren i Stockholm kommer att vara tillgängliga för kommentarer om domen i dag 1/8 kl 15.00-17.00.

Igår kväll klockan 20.15 hämtade polisen in en person, som befann sig i närheten av Ullevi, till förhör med anledning av misstänkta bedrägerier i samband med försäljningen av biljetter till en konsert i Göteborg i helgen.

Personen är VD för ett bolag som säljer biljetter. Åklagaren har fått in en anmälan mot personen men räknar med att det kommer in fler anmälningar. Strax före klockan 23 i går anhölls personen på sannolika skäl misstänkt för bedrägeri, dvs den starkare misstankegraden. Idag lämnade åklagaren in en begäran om offentlig försvarare för den misstänkte och tingsrätten har utsett advokat Edip Samuelsson till försvarare. Den misstänkte förnekar brott.Ansvarig åklagare kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer i detta skede av utredningen.

Malmö tingsrätt har i dag meddelat beslut om den fortsatta handläggningen av målet mot den misstänkte serieskytten. Beslutet innebär bland annat att han ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning och kvarbli i häktet.

Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö delar tingsrättens bedömning att serieskytten skaöverlämnas till enrättspsykiatrisk undersökning. I övrigt vill åklagaren inte uttala sig ytterligare innan domen har kommit från tingsrätten. Enligt tingsrätten beräknas dom meddelas i september.

Tisdag den 17 juli blir sista förhandlingsdag i Malmö tingsrätt där förhandlingar pågått i ärendet mot en misstänkt serieskytt i Malmö.

Åtalet omfattar tre mord, tolv mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak samt två fall av skadegörelse. Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. Åklagarna och målsägandebiträdena pläderarunder måndagen och försvararna under tisdagen. Chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren i Malmö kommer att finnas tillgänglig iMalmö tingsrättför kommentarer omedelbart efter förhandlingens avslutande den 17 juli.

Idag väcks åtal mot en före detta bankchef i Handelsbanken för grov trolöshet mot huvudman samt mot ytterligare fem personer för anstiftan eller medhjälp till bankchefens brott.

Enligt åtalet ska mannen ha förorsakat Handelsbanken betydande ekonomisk skada. Enligt åtalet har mannen beviljat lån på omkring 105 000 000 kr till privatpersoner och företag och använt falska säkerheter för lånen. Ett flertal personuppgifter har använts för att upprätta låne- och pantsättningshandlingar i syfte att dölja de personer och företag som varit faktiska mottagare av utbetalda lån. Flertalet låntagare har inte mottagit några utbetalningar av lån utan merparten av pengarna har istället gått till en företagsgrupp i Gävleborgs län. -Utredningen i det här målet omfattar omkring 1600 sidor och har pågått sedan september 2011. Det är betydande belopp som förekommer i utredningen och personerna som nu åtalas har agerat på ett sådant sätt att det inneburit synnerligen kännbar ekonomisk och organisatorisk skada för banken. Personerna som nu åtalas i det här ärendet har bidragit till att fylla på kassorna i en företagsgrupp som befunnit sig i en akut likviditetskris och som samtidigt saknat belåningsbar egendom, säger kammaråklagare Hans Ihrman på Riksenheten mot korruption i Åklagarmyndigheten.

vSvar har lämnats på betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13)

Åklagarmyndigheten tillstyrker att polisen omorganiseras enligt de linjer som utredningen föreslår,dvs. bland annat attRikspolisstyrelsen, SKL och de 21 länsmyndigheterna skulle föras samman till en myndighet. I remissvaret framhåller Åklagarmyndigheten att det fortsatta arbetet bland annat måste säkerställa att det finns tillräckliga utredningsresurser. Vidare att tillsyns- och internutrednings-verksamheten anpassas så att den inte strider mot den grundläggande ansvarsfördelningen mellan rättsväsendets aktörer och mot åklagarens roll som förundersökningsledare.

Göta hovrätt fastställer tingsrättens dom om fängelsestraff för sju män för grov våldtäkt på ett asylboende.

- Jag är nöjd med domen, i synnerhet med att hovrätten inte ser något hinder att pröva frågan om ansvar för medgärningsmannaskap, säger kammaråklagare Gunnar Brodin. För två av männen skärptes domen, genom att de döms för två fall av grov våldtäkt, varav ett fall där de hållit fast kvinnan medan en tredje man tvingade sig på henne - så kallat medgärningsmannaskap. I tingsrätten dömdes de för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt. Hovrätten fastställer fängelsestraffen, mellan 4,5 och 6,5 år, samt utvisning för samtliga. Skadeståndet till kvinnan höjdes från 475 000 kr till 575 000 kr.

Idag hölls häktningsförhandlingar i Göteborg mot tre personer som tidigare i veckan anhölls för bråket på Sahlgrenska sjukhuset i onsdags. Samtliga tre personer häktades.

-En person häktades på sannolika skäl misstänkt för försök till mord och två personer häktadespå sannolika skäl misstänkta för grov misshandel. Åtal ska vara väckt senast den 13 juli. Samtliga tre häktade nekar till brott. Beträffande utredningsläget finnsför tillfälletinget mer att säga än att vi kommer att fortsätta med vidare förhör, säger kammaråklagare Ulrika Åberg.

Idag kom tingsrättens dom mot de två män som åtalats för grovt rån och mord på ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober 2011. De två åtalade männen döms båda till livstid för mord.

- Tingsrätten är enig i sin dom och har i stora drag gått på vår linje och dömt de misstänkta för mord till livstids fängelse och därefter livstids utvisning. Tingsrätten anser dock inte att det med tillräcklig säkerhet är bevisat att kassaskåpet försvann under just morddagen och har därför frikänt de åtalade avseende grovt rån. I den delen överväger vi nu från åklagarsidan att överklaga domen, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Kammaråklagare Daniel Larson är tillgänglig för kommentarer från kl. 13 i dag onsdag den 27 juni.

Alingsås tingsrätt meddelar dom klockan 11 i dag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar årligen en rapport till regeringen om tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel. Årets redovisning visar att användningen av ökat jämfört med föregående år.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar till regeringen varje år en redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning av grova brott. Årets redovisning visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökat jämfört med föregående år. Ökningen avser framförallt hemlig teleavlyssning och teleövervakning. Antalet avlyssnade och övervakade personer har ökat med 17 procent, från 1 744 till 2 040 personer under 2011 jämfört med året innan. Antalet förundersökningar har också ökat. Ökningen var 22 procent under 2011. Ökningen är bland annat ett resultat av att brottsligheten blir allt mer organiserad och internationell vilket ställer större krav på metoder för att kunna utreda denna typ av brottslighet. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna. Relationen mellan antalet personer och nyttan - effektiviteten av tvångsmedlet - är också ett viktigt mått. Åklagarna bedömt att avseende 72 procent av de misstänkta har det hemliga tvångsmedlet varit till nytta för utredningen. Brottslighetens art Tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelas framför allt i förundersökningar om narkotikabrott. Ungefär 75 procent av tillstånden till hemlig teleavlyssning och 69 procent av tillstånden till hemlig kameraövervakning har avsett den typen av brott. När det gäller hemlig teleövervakning är det istället tillgreppsbrotten som i de flesta fall, 37 procent, ligger till grund för användningen. Antalet tillstånd Antalet tillstånd handlar tillstörsta del om hemlig telefonavlyssning. Dessa tillstånd är ett resultat av det användarmönster som de misstänkta har när det gäller telefoner. För att minska möjligheterna till spårning använder sig gärningsmännen t.ex. av oregistrerade kontantkort som byts ut frekvent. Ju oftare ett byte sker desto fler teleadresser måste avlyssnas vilket medför fler tillstånd. Av redovisningen framgår att antalet tillstånd ökat i antal med 736. Denna ökning kan till stor del förklaras av den förändring av redovisningen som skett i samband med övergången till ett elektroniskt diarieföringssystem. Ett tillstånd i detta sammanhang avser endast en misstänkt och en teleadress. Tidigare kunde ett tillstånd avse flera teleadresser.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om uppgifterna om att Assange ska ha sökt asyl i Ecuador

En eventuell sådan ansökan har inget att göra med den svenska brottsutredningen.

Chefsåklagare Kristian Augustsson har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1996 av Gällivare tingsrätt dömdes för mord på två personer.adfd

- Den genomgång som gjorts visar bland annatpå att tingsrätten vid sin dom inte haft tillräcklig information om hur Bergwalls uppgifter växlat och förändrats under utredningens gång eller om vilken information utifrån han haft eller kunnat ta del av. - Man kan precis som tidigare,i belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som hittills beviljats, ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig säger chefsåklagare Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål. Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) dömdes 1996 för mord på två människor, i det fall som i allmänhet kommit att kallas"tältmorden" i Appojaure 1984.

Högsta domstolen ogillar åtalet i sin helhet, eftersom bilderna föreställer fantasifigurer.

HD-dom i det så kallade mangamålet I tingsrätten och hovrätten dömdes en person för barnpornografibrott till dagsböter för att ha innehaft 39 stycken barnpornografiska teckningar, flertalet så kallademangateckningar. Högsta domstolen har i en dom ogillat åtalet i sin helhet. Enligt HD är bilderna pornografiska och föreställer barn, menför 38 av bilderna rör det sig om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn. Att straffbelägga innehav av sådana bilder strider mot informations- och yttrandefriheten som finns i den svenska grundlagen. Straffbestämmelsen om barnpornografibrott kan därför inte anses omfatta sådana bilder ochåtalet ogillas. En av de 39 bilderna bedöms som verklighetstrogen och omfattas därför, enligt HD, av straffbestämmelsen om barnpornografibrott. HD ansåg dock att innehavet av denna bild var försvarligt, varför åtalet ogillades även när det gäller den bilden. Riksåklagarens kommentar: - Högsta domstolen har nu för första gången prövat hur bestämmelserna om barnpornografibrott ska tolkas när det gäller tecknade bilder. - Mangaserier förekommer numera även i Sverige i relativt stor omfattning. HD:s dom är av vikt för ledning av rättstillämpningen, eftersom det i domen slås fast att tecknade barnpornografiska mangabilder som föreställer fantasifigurer inte ska omfattas av den svenska straffbestämmelsen om barnpornografibrott. - HD:s dom har också betydelse för rättstillämpningen genom att det nu får anses klarlagt att barnpornografiska teckningar som är verklighetstrogna omfattas av förbudet mot att inneha barnpornografi.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har beslutat att inte ta upp Assanges ärende på nytt. Det betyder att beslutet att han ska överlämnas till Sverige står fast.

Domstolen har också beslutat att överlämnandeperioden inte ska börja gälla förrän 14 dagar från i dag. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange därefter inom tio dagar föras till Sverige. Det är kriminalvården som ansvarar för transporten till Sverige samt för hans förvar i Sverige. Kriminalvården ger ingen information om transporter eller i vilket häkte som intagna personer finns. Under hans vistelse på häktet kommer han att ha möjlighet att ha kontakter med omvärlden, under de förutsättningar som häktets säkerhets- och ordningsregler ger. Han är häktad på grund av flyktfara och kommer därför inte att ha några restriktioner som begränsar hans rätt att exempelvis att se TV, läsa tidningar eller umgås med andra intagna. När Assange kommer till Sverige kommer Stockholms tingsrätt att hålla en häktningsförhandling. Förhandlingen ska, enligt svensk lag, hållas inom fyra dygn från det att Assange anlänt hit. Vid förhandlingen ska domstolen pröva om han ska vara fortsatt häktad. Domstolens beslut kan överklagas. Förhör kommer att hållas med Assange när han kommer till Sverige. Åklagaren kan inte lämna några upplysningar om planeringen för förhöret eller om eventuella andra utredningsåtgärder. Skälet är att det kan störa utredningen eller skada de personer som berörs av den. Sedan i december 2010 har Julian Assange varit häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt, mindre grovt brott. Information från åklagaren Efter häktningsförhandlingen kommer den ansvariga åklagaren, överåklagare Marianne Ny, att hålla en presskonferens. Information om tid och plats kommer senare.

Kammaråklagare Ulrika Rogland väckte i dag åtal mot en 46-årig man i Malmö, som misstänks för att i vintras ha knivmördat sin f d sambo

Mordet skedde på öppen gata framför mannens och kvinnans gemensamma barn och 46-åringen åtalas även för olaga hot mot de minderåriga barnen. -Barnen är inte bara vittnen utan även brottsoffer, säger Ulrika Rogland. Hotet mot barnen är grovt eftersom de har hotats med bajonett och eftersom mannen angripit deras mamma som var deras skyddsgarant och trygghet.

Chefsåklagare Bengt Landahl har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1994 av Piteå tingsrätt dömdes för mord på en person som försvunnit. Domen avsåg ett mord Sture Bergwall skulle ha begått 1976.

- I belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som beviljats hittills så kan man ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig. Mycket talar för att det rörde sig ett försvinnande och att personen avled naturligt. Innan Sture Bergwall, som då hette Tomas Quick, trädde fram hade försvinnandet inte varit föremål för någon förundersökning avseende mord eller våldsbrott, säger chefsåklagare Bengt Landahl vid Riksenheten för polismål.

Rättegången startar i Alingsås tingsrätt på måndag. Statens Kriminaltekniska Laboratorium har i analys funnit den mördade kvinnans DNA i bagageutrymmet i den ene misstänktas bil.

- Det kommer bli ett av de starkaste bevisen vi har och stärker teorin om att de använt bilen vid brottet för att frakta det stulna kassaskåpet, säger kammaråklagare Daniel Larsson.

Julian Assanges advokat, Ms Rose, meddelade i morse Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, att hon kan komma att begära att domstolen öppnas för fortsatta överväganden.

Domstolen har beviljat Rose 14 dagar att komma in med en sådan begäran. När det finns ett lagakraftvunnet beslut i Storbritannien ska, enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder, Assange föras till Sverige inom tio dagar.

Storbritanniens högsta domstol har i dag beslutat att avslå Julian Assanges överklagan.

Två lägre instanser har tidigare beslutat att Julian Assange ska överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Dessa har överklagats av Assange och 1-2 februari 2012 hölls förhandlingar i högsta domstolen, The Supreme Court, som nu alltså meddelat sitt beslut. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange föras till Sverige inom tio dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft. Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna någon information om ärendet, men kommer att vara tillgänglig för medier i samband med en häktningsförhandling i Sverige.

Den 26-årige mannen och den 23-åriga kvinnan döms av Uppsala tingsrätt till åtta års fängelse vardera.

- Vad gäller ansvarsfrågorna, människorov, försök till bedrägeri och försök till utpressning, så har tingsrätten gått på min linje. Straffet är strängt men ligger ändå under det jag yrkade. Nu behöver jag en vidare genomläsning av domen för att analysera och fundera kring hur jag kommer att agera på det, säger kammaråklagare Lars Hedvall vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Det var strax efter jul somde tvåpersonerna kidnappade en person i syfte att pressa dennes familj på pengar. Efterintensivt polis- och åklagararbete hittades den kidnappade personen i en källare i en skola i Norrland. Lars Hedvall finns tillgängligpå telefon under eftermiddagen

Storbritanniens högsta domstol, The Supreme Court, kommer onsdagen den 30 maj att avkunna beslut i frågan om Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Närmare information finns på domstolens hemsida.

Ytterligare information kommer att lämnas på Åklagarmyndighetens hemsida snarast möjligt efter att beslutet avkunnats. Överåklagare Marianne Ny har ingen information att lämna så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

Det finns ingen anledning att anta att det föreligger något brott som hör under allmänt åtal.

Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruptionhari dag beslutat att lägga ned den förundersökning som pågått under våren 2012om misstankar om mutbrott mot flera kommunala tjänstemän och bestickning från VD:n för det privata bolaget AB Furuviksparken. Förundersökningen har avsett ett flertal resor till USA under åren 2004-2010. Skälet tillåklagarens beslutär att det genom utredningen framkommit mycket tydliga uppgifter om att de inblandades avsikter hela tiden varit att kostnaderna för de kommunala tjänstemännens deltagande skulle betalas av bolaget Furuvik fastigheter AB, vilket då ägdes till hälften av Gävle kommun. En av resorna har fakturerats riktigt. De omständigheter som medfört att övriga resor först lång tid senare fakturerats på sätt som ursprungligen avsetts innefattar inte heller något agerande som ger anledning att anta att något annat brott som hör under allmänt åtal föreligger. Förundersökningen avslutas därföri sin helhet.

-Jag har, i de delar som tingsrätten frikänt,överklagat tingsrättens dom beträffande fem av de åtalade personerna eftersom jag anser attdet mot bakgrund av bl a vad tingsrätten själv har anfört finns anledning räkna med att hovrätten skall komma till annan uppfattning än vad tingsrätten gjort, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

.

I oktober 2011 rånades och mördades ett äldre lantbrukarpar brutalt på sin gård i Långared utanför Alingsås.

Mannen överrumplades och slogs ihjäl med ett tillhygge ute i ladugården medan frun kvävdes och ströps i sin säng. Båda offrens arm- och fotleder var även tejpade och bundna med buntband. Gärningsmännen stal sedan parets kassaskåp. Två polska medborgare häktades av Alingsås tingsrätt i sin utevaro och kunde efter samarbete med polska myndigheter gripas i Polen. De båda männen utlämnades till Sverige i december och har sedan dess varit häktade. Idag väcktes åtalet mot männen för två fall av mord och grovt rån. - Bevisningen består bland annat av positionering av mobiltelefoner, skoavtryck som säkrats på brottsplatsen samt att samma ovanliga buntband som offren bundits med hittades hos den ene mannen i samband med gripandet i Polen, säger kammaråklagare Daniel Larson. Rättegången inleds den 4 juni vid Alingsås tingsrätt och beräknas pågå under sex dagar.

Kammaråklagare Hanna Lemoine vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm väckte idag åtal mot den man som är misstänkt för ett dubbelmord som ägde rum i Tullinge tidigare i år.

Mannen har suttit häktad misstänkt för mord i två fall sedan i mitten av februari och är son till ett av offren. Rättegången startar under nästa vecka i Södertörns tingsrätt.

Två av landets minsta åklagarkammare, Östersund och Karlskrona, ska under en försöksperiod handlägga samtliga trafikärenden i landet.

Försöket startade den 1 maj 2012, genom att Karlskrona förutom att handlägga ärenden från Blekinge också tog över trafikärendena från Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län. Till Östersund överfördes ärenden från Jämtlands, Västerbottens, Västernorrlands och Norrbottens län. Införandet kommer att ske successivt och den 1 november 2012 ska enligt planen hela landet omfattas. Försöket kommer att drivas i full skala i ett års tid och ska utvärderas vid ingången av år 2014. Sammanlagt två åklagare och åtta beredningsadministratörer ingår i trafikmålsorganisationen. De ärendetyper som berörs är trafikbrott med endast böter i straffskalan. Exempel på sådana brott är vårdslöshet i trafik, brott mot trafikförordningen, brott mot fordonskungörelsen och brott mot kör- och vilotiderna. Totalt rör det sig om cirka 40000 brottsmisstankar varje år inom denna kategori ärenden. Avsikten med försöksverksamheten är att utvärdera om myndighetens handläggning av trafikärenden kan utvecklas i och med att de handläggs på enbart två åklagarkammare. Förstudier har visat att en koncentration bör innebära bland annat ökad effektivitet, men också en mer enhetlig handläggning och ökad kvalitet. Det faktum att små enheter tillförs personal innebär också att sårbarheten minskar på dessa enheter. Positiv start Inledningen av försöksverksamheten har gått bra. Några mindre tekniska problem kunde lösas snabbt. Organisationen och arbetsmetoderna på kamrarna i Karlskrona och Östersund fungerar som avsett. Nästa etapp, där ytterligare sex län tillförs, är planerad till den 1 september 2012.

Chefsåklagare Alf Johansson är tillgänglig för kommentarer från kl. 15 i dag fredag den 11 maj.

Kommentar om domen om nationalarenan Alf Johansson nås då på telefon 010-562 53 63.

En åklagare har utsetts att handlägga ärendet om morden på Trine Jensen och Gry Storvik, där Sture Bergwall beviljats resning.

Statsåklagaren Bo Ericsson, som i dagarna avslutar sin ordinarie tjänstgöring vid Åklagarkammaren i Uddevalla, har fått uppdraget att för Åklagarkammarens i Falun räkning handlägga ett ärende där Svea hovrätt den 5 april 2012 beslutade bevilja Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) resning. Enligt ett föreläggande från Falu tingsrätt ska åklagaren senast den 28 september 2012 yttra sig över målets fortsatta handläggning. - Jag ska nu börja sätta mig in i ärendet och beräknar att jag kommer att behöva den tid som står till förfogande för mitt yttrande, säger Bo Ericsson. Bakgrund Sture Bergwall dömdes den 22 juni 2000 vid Falu tingsrätt för mord på de två norska medborgarna Trine Jensen och Gry Storvik. Jensen hittades död i Oslo 1981, Storvik hittades död utanför Oslo 1985. Bergwall lämnade in resningsansökan den 11 april 2011. Tf. chefsåklagare Bo Lindgren vid Riksenheten för polismål tillstyrkte resning den 19 augusti 2011, vilket Svea hovrätt nu beviljat. Bergwall dömdes mellan åren 1994 och 2001 för sammanlagt åtta mord. Av dessa har han begärt och beviljats resning för fem av morden, inklusive det nu aktuella ärendet. Han har frikänts för två mord - Yenon Levi (dom 1997) och Therese Johannessen (dom 1998). I det femte ärendet, Johan Asplund från Sundsvall (dom 2001), lade åklagare i mars 2012 ned åtalet.

Kammaråklagare Daniel Larson kommer att begära ytterligare en veckas förlängning av åtalet, till måndag den 21 maj.

Skälet till förseningen är att de misstänkta har begärt att förundersökningen ska kompletteras med vissa översättningar och att tingsrätten beslutat att så ska ske innan rättegången kan starta. Rättegången planeras starta 4/6.

I dag väcktes åtal mot en misstänkt serieskytt i Malmö. Åtalet omfattar tre mord, 12 mordförsök, ett fall av förberedelse till mord, två fall av grovt olaga hot och skadegörelse, ett fall av grovt övergrepp i rättssak och två fall av skadegörelse.

Det var hösten 2010 som det stod klart att polisen letade efter en misstänkt serieskytt i Malmö. I november samma höst häktades mannen. - Under början av utredningen medverkade den misstänkte i förhör men sedan ett år tillbaka har han inte velat tala eller svara på frågor. Han har endast erkänt skadegörelse i två fall av de brott han nu åtalas för. Utredningen omfattar många fall av mycket grov brottslighet. Under utredningen har vi haft nära samarbete med flera andra länder,bland annatUSA. Det har också gjortsett flertaltekniska undersökningar och ett stort antal förhör har hållits. Därför har utredningen tagit tid.Bevisningen bestårav mycket omfattande vittnesuppgifter, teknisk bevisning och IT-material i form avtill exempelmail, sms och telefonlistor, säger chefsåklagare Solveig Wollstad vid Internationella åklagarkammaren Malmö.

Åklagare Daniel Larson har begärt förlängning av åtalet till måndag den 14 maj i ärendet med dubbelmordet i Långared.dfd

Ärendet gäller rånmord den 19 oktober 2011 mot ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. Två misstänkta som greps i Polen i november 2011 är häktade i målet, på sannolika skäl misstänkta för mord i två fall och grovt rån.

Riksåklagaren har på eget initiativ granskat hur åklagarna ur ett rättsligt perspektiv handlagt det så kallade läkarmålet. Slutsatsen är att det inte finns anledning att kritisera åklagarnas rättstillämpning.

Riksåklagaren har i sin roll som landets högsta åklagare granskat handläggningen av det uppmärksammade ärendet med en åtalad läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Vid granskningen har det skriftliga materialet i ärendet gåtts igenom. De frågor som behandlas är hur tvångsmedel har använts, åtalsbeslutet och handläggningstiden. Åklagarna har haft stöd i lag Granskningen har inte gett anledning att rikta kritik mot åklagarnas rättstillämpning. Det fanns förutsättningar att använda tvångsmedel och användningen var inte oproportionerlig. Åtalsbeslutet och att vidhålla åtalet låg inom ramen för en sådan bedömning som en åklagare har fog för att göra, enligt rättegångsbalkens regler. Utredningen tog lång tid, vilket i sig är otillfredsställande, men var en följd av hur ärendet utvecklade sig. En slutsats av granskningen är att ärendet i flera avseenden varit speciellt. Åtal mot läkare i deras yrkesutövning är mycket ovanliga. Det är också sannolikt första gången som en domstol underkänner en rättsmedicinsk analys från Rättsmedicinalverket (RMV). Specialisering och ökat kunskapsutbyte Rättsliga granskningar utgör ett led i Åklagarmyndighetens fortlöpande utvecklingsarbete och kan tillsammans med andra iakttagelser från den löpande verksamheten leda fram till beslut om förändringar i exempelvis organisation, rutiner och arbetssätt. Enligt riksåklagaren finns skäl att överväga en specialisering hos åklagare för handläggning av misstankar om brott inom hälso- och sjukvården. Ett samarbete har också inletts för att öka det ömsesidiga kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och RMV. Riksåklagarens kommentar - Ärendet är unikt och omständigheterna mycket speciella. Därför bör det inte läggas till grund för några generella slutsatser om hur det straffrättsliga systemet förhåller sig till verksamheten inom hälso- och sjukvården. Det är dock viktigt att Åklagarmyndigheten fortsätter att utveckla sin kompetens och sina arbetsmetoder på området. Granskningen kan bidra till detta, även om det inte kan konstateras att något fel har begåtts, säger riksåklagare Anders Perklev.

Kammaråklagare Daniel Larson överklagar den friande dom där Borås tingsrätt nyligen frikände en styvmamma och en pappa misstänkta för att ha utsatt en 12-årig flicka för övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Överklagandet lämnades in till Borås tingsrätt i måndags (30/4). -Motiveringen till överklagandet är att jag anser att tingsrätten gjort en felaktig bevisvärdering och jag tror att hovrätten kommer att göra en annan bedömning än vad tingsrätten gjort, säger kammaråklagare Daniel Larson. Av mitt överklagande framgår att jag i huvudsak kommer att åberopa samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten men jag har begärt anstånd med att inkomma med den slutliga bevisuppgiften till den 8 juni.

Borås tingsrätt frikände idag en styvmamma och en pappa misstänkta för att ha utsatt en 12-årig flicka för övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa. Tingsrätten var inte enig i sitt beslut.

-Som jag tolkar tingsrättens domskäl anser de att flickans berättelse är trovärdig men tycker inte att den stödbevisning som kommit fram i utredningen är tillräcklig. Enligt mitt sätt att se det finns tillräckligt stark stödbevisning vilket också är ett av skälen till att jag väckte åtal. Nu kommer jag att sätta mig ner och ordentligt gå igenom domen för att därefter bestämma mig för om det finns skäl för mig att överklaga domen eller inte, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Nu finns möjligheten för jurister att göra en del av notarietjänstgöringen på en åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten finns just nu ett tiotal s.k. åklagarnotarier runt om i landet.

För att bli åklagare ska man ha svensk jur.-kand.-examen och notariemeritering. Meriteringen görs under två år och en del av denna period kan förläggas till Åklagarmyndigheten. Resterande tid görs på tingsrätt eller förvaltningsrätt. Sofia Högström arbetar sedan februari på åklagarkammaren i Helsingborg. - Jag har alltid velat bli åklagare och när jag såg på Domstolsverkets hemsida att man kan göra en del av notarietjänstgöringen på Åklagarmyndigheten, så sökte jag hit. Sofiaska vara sex månader på kammaren och flyttar därefteröver till tingsrätten i Helsingborg.Hon är nöjd med att ha fåttchansen att lära sig mer om åklagarnas arbeteredan nu. - Det är jättespännande att få prova olika delar av rättsväsendet och det blir en bra kombination på det här sättet. Åklagarnotarierna fungerar som beredningsjurister på kamrarna och lämnar förslag på beslut, oftast stämningsansökningar,till åklagarna. De är med på rättegångar och får prova på att arbeta med olika typer av brottsområden. Både notarier och Åklagarmyndigheten ser detsom en stor fördel att notarierna tidigt får en inblick i åklagarkamrarnas verksamhet. - Erfarenheten kommer att vara mycket värd oavsett vilken väg jag väljer senare, säger Sofia.

Torsdagen den 5 april väcks åtal mot tre personer vid Uppsala tingsrätt misstänkta för bland annat människorov i slutet av december 2011 i Uppsala.

Polismyndigheten i Uppsala län och Internationella åklagarkammaren Stockholm välkomnar medias representanter till en presskonferens med anledning av åtalet. Under presskonferensen medverkar: Lars Hedvall, Kammaråklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm Ove Dahlberg, Kommissarie och spaningsledare vid Polismyndigheten i Uppsala län. Tid och Plats:Torsdagen den 5 april kl. 12.00 i Polishuset, Blanka, Svartbäcksgatan 49, Uppsala. Medtag presslegitimation.

Den 21 mars gjorde FOI en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström beslutade inleda förundersökning angående misstänkt trolöshet mot huvudman.

Den 26 mars övertog chefsåklagare Tomas Lindstrand ledningen av förundersökningen. Själva utredningsarbetet görs av Säkerhetspolisen under Tomas Lindstrands ledning. Genom förundersökningen ska utredas om brott har begåtts, vilket detta i så fall är och vem som har begått det. Anledningen till att det är Säkerhetspolisen som är utredande polis är att FOI:s verksamhet ingår i totalförsvaret och att det därför är möjligt att utredningen kommer i kontakt med uppgifter eller omständigheter som rör Sveriges säkerhet. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna ytterligare uppgifter men återkommer längre fram när mer information finns att ge. När detta kan ske går för närvarande inte att säga.

Åtta personer åtalas på måndagen misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grovt penninghäleri. Åtalet gäller också försök till smuggling av 1,4 ton kokain till ett värde av flera miljarder kronor.

Utredningen, en av Rikskriminalpolisens och Internationella åklagarkammarens mest omfattande, startade i Sverige 2008 och har inneburit en betydande internationell samverkan inom Eurojust och Europol. Framförallt har samverkan skett med Spanien och Frankrike. - Att polis och åklagare kunnat samordnas över nationsgränserna har varit en förutsättning för att nå så här långt. Inte minst viktigt är att vi lyckats säkra kriminella tillgångar för över femtio miljoner kronor, säger Karin Bergstrand vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalet avser brott begångna under åren 2006 - 2010 Huvudman är en 39-årig svensk som åtalas för bland annat grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Till sin hjälp har han med flera haft en 56-årig seglare, hemmahörande i Göteborg, en 49- årig kvinna, släkt med huvudmannen, och en 29-årig svensk. I juni månad 2010 greps den 56-årige ensamseglaren på en båt i Karibien med 1,4 ton kokain. Kokainet härrör från Colombia och var avsett för den europeiska marknaden. Beslaget motsvarar 5 600 000 missbrukardoser och har ett uppskattat gatuvärde på drygt fyra miljarder svenska kronor. En viktig och betydande del av arbetet är de så kallade tillgångsutredningarna. Av dessa framgår att vinsterna från två framgångsrika smugglingsresor 2006 och 2008 har investerats i företag och fastigheter i flera olika länder samt lagts på lyxkonsumtion. Den misstänkta 49-åriga kvinnan har bland annat låtit upprätta en stiftelse i Schweiz i vilken drygt 36 miljoner svenska kronor av vinsterna har gömts undan. Offshore-registrerade företag, vilka har bildats under stiftelsen, har ägt huvudmannens villa i Sitges utanför Barcelona samt hans 68-fots motorbåt i Cartagena i Colombia. Sammanlagt har nätverket investerat och spenderat ca 115 miljoner kronor under perioden 2007-2010. Vid tillslagen har tillgångar tillhörande nätverket, såsom båtar, hus och likvida medel till ett sammanlagt värde om ca 53 miljoner kronor, säkrats i fem olika länder. - Det här är ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten och det visar att samarbete är den rätta vägen för att komma åt kriminella där det känns mest, nämligen att ta pengarna, säger Klas Friberg, Rikskriminalchef. Flera av de misstänkta kommer även att åtalas för penningtvätt i Spanien beroende på att stora delar av tillgångarna säkrats där.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Förundersökningen inleddes bland annat på grund av rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - som sätter i fråga om svenska företag på något sätt medverkat till brott i södra Sudan under den aktuella tiden. Magnus Elving har den senaste tiden fått frågor både om vad förundersökningen går ut på och hur regelverket ser ut. Han vill nu lämna den information som för närvarande går att ge. Metod Utredningen sker i flera steg tillsammans med utredningspersonal och analytiker från Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen: Ett stort material med dokument och rapporter av olika slag samlas in och analyseras.Olika personer ska höras systematiskt och i rätt ordning för att ge en struktur för fortsatta överväganden. Detta innebär att sakkunniga, vittnen samt personer som på olika sätt kan ha drabbats av brottsliga handlingar ska förhöras först.Hela utredningsmaterialet ska sedan analyseras för en bedömning om någon eller några personer med svensk anknytning ska underrättas om skälig misstanke för brott. Först sedan förundersökningen är klar går det att bedöma om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal mot en eller flera personer. Utredningsmetoden är alltså densamma som vid de flesta andra brottsutredningar - men tidsåtgången är betydligt längre på grund av utredningens komplexa natur. Tre centrala frågor Utredningen går ut på att besvara tre centrala frågor. Går det att bevisa att de påstådda brotten av militär och regeringsanknuten milis mot civilbefolkningen i Block 5A har ägt rum under den aktuella tiden? Var i så fall personer med svensk anknytning medvetna om dessa brott?Har dessa personer på något sätt främjat brott genom "råd eller dåd" - det vill säga, har de genom faktiska åtgärder, beslut, psykisk påverkan eller på annat sätt styrkt förövarna i deras beslut att begå brottsliga handlingar? Utredningen tar tid - På grund av förundersökningssekretess kan jag inte säga mer om vare sig utredningsresultatet, inhämtad dokumentation, personer som är hörda, personer som ska höras eller vilken grad av misstanke som nu gäller. Min preliminära bedömning står fast - utredningen kommer att ta lång tid och den får enligt min uppfattning ta den tid den kräver. Det är tålamod som gäller, säger kammaråklagare Magnus Elving Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

-En förundersökning är inledd och fortsatt utredning i ärendet kommer att ske på sedvanligt sätt.

Det går idag inte att berätta mer om vilka brottsmisstankarna är då information om en förundersökning omgärdas av förundersökningssekretess, säger Agnetha Hilding-Qvarnström, vice chefsåklagare vid Åklagrakammaren för säkerhetsmål. Åklagaren kommer inte att kommentera ärendet ytterligare just nu.

I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

-Det har inte kommit fram sådana nya omständigheter och bevis som gör att Högsta domstolen kan förväntas bevilja en ny ansökan om resning till förmån för den dömde. Jag avser därför inte att ge in en sådan ansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Högsta domstolen skärper straffet för en man som kraftigt alkoholpåverkad kört på ett litet barn och därigenom vållat barnets död.

I hovrätten dömdes mannen till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att straffet skulle skärpas. Högsta domstolen dömer nu föraren till fängelse i tre år. Riksåklagarens kommentar: Riksåklagarens skäl för att överklaga hovrättens dom var att lagstiftaren genom olika lagändringar markerat en strängare syn på den här typen av brott. Samtidigt har den nya synen inte fått något tydligt genomslag i domstolarnas sätt att döma. I enlighet med riksåklagarens överklagande innebär Högsta domstolens dom en påtaglig straffskärpning i jämförelse med tidigare praxis.

Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

Målet är en följd av den resningsansökan som Bergwall beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012 där Bergwall ändrat sin inställning från ett erkännande till ett förnekande. -Beslutet är en naturlig följd efter granskningen av bevisläget i målet. De två huvudsakliga bevisen som har med Bergwalls iakttagelser av Johans kropp att göra och som ansetts vara så unika att endast en gärningsman kunnat känna till dem har fått ett minskat bevisvärde. Dessutom faller en del av stödbevisningen bort eller har försvagats kraftfullt. I det läget skulle en förnyad prövning mot Bergwall för mordåtalet inte hålla i domstol. Åtalet läggs därför ned, säger chefsåklagare Jonas Almström.

En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för att ha förvärvat drygt 87 gram kokain för att sälja det vidare. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden till fängelse i ett år och nio månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för grovt narkotikabrott till ett längre fängelsestraff. Högsta domstolen har i fyra domar under 2011 slagit fast att frågor om rubricering och straffvärde vid narkotikabrott ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart art och mängd narkotika, vilket tidigare ofta var fallet. Högsta domstolen har också slagit fast att det grova narkotikabrottet främst ska vara förbehållet sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Trots de riktlinjer som ges i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål angående rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Det vore värdefullt att få Högsta domstolens syn på hur ett fall som det är aktuella, och som är relativt vanligt förekommande, där en person i vinningssyfte tagit befattning med en relativt stor mängd kokain, men där brottet inte varit del av en organiserad narkotikahandel, ska rubriceras.

Handboken som behandlar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har uppdaterats. Bland annat har ny praxis av betydelse lagts till.

Utredningar om fridskränkningsbrotten har två särskilda bevissvårigheter: de begås nästan alltid bakom hemmets stängda dörrar och de begås mot en närstående. Handboken om fridskränkningsbrotten syftar till att ge stöd ochvägledning till åklagarna vid handläggning av dessa brott. Handboken från 2006 har uppdaterats i mars 2012 bland annat genom att ny praxis av betydelse har lagts till. Även Fridskränkningsutredningens betänkande från 2011 har beaktats. Fridskränkningsbrotten Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i brottsbalken 4:4a. Grov fridskränkning innebär att någon begår upprepade våldsbrott, sexualbrott eller brott mot frihet och frid mot en närstående eller tidigare närstående person, om brotten inneburit en upprepad kränkning av personens integritet och syftat till att allvarligt skada personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning är en specialregel, där den som utfört gärningarna är en man och där den kränkta personen är en kvinna som gärningsmannen är eller har varit gift med, eller bor eller har bott ihop med under äktenskapsliknande förhållanden.

Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 7 285 år 2009 till 8 162 år 2011. Antalet avslutade brottsmisstankar 2011 var 8445 stycken, dvs. fler än vad som kom in. Under året har både polisens och åklagarnas ärendebalanser kunnat minskas betydligt och trots balansavarbetningen har åklagarnas handläggningstider kunnat kortas. Ny organisation ger snabbare utredningar Skälet till de förbättrade resultaten är till stor del att polisen den 1 januari 2011 inrättade en ny organisation för internutredningar som inneburit att polis och åklagare nu har likformiga organisationer. Därmed har möjligheterna ökat att effektivisera verksamheten. Under året inrättades en funktion på både polis- och åklagarsidan för att bereda ärenden som inte bör leda till utredning - främst eftersom de inte avser brott. Genom att hantera dessa ärenden snabbt har mer tid skapats till övriga ärenden, vilket kortar handläggningstiderna och ökar kvaliteten. För få eller för många åtal? Få anmälningar mot poliser leder till åtal, och relativt sett färre åtal mot poliser leder till fällande domar. I syfte att förklara varför det ser ut så innehåller rapporten en beskrivning av hur ärendeinflödet till Riksenheten ser ut, vad som är ett brott när det handlar om tjänstefel samt andra speciella omständigheter som präglar anmälningar och utredningar mot poliser. I rapporten finns också redogörelser för ett antal utredningar och domstolsavgöranden under 2011. Vidare finns en mer fördjupad beskrivning av två ärendetyper: försvunna föremål hos polisen samt biljakter.

Åklagare bekräftar att en person anhållits som skäligen misstänkt för medhjälp till mord under onsdagen. Misstankarna rör dödsskjutningen på Fosievägen i Malmö den 31 januari.

-Anhållandet idag är naturligtvis ett viktigt steg i utredningen av dödskjutningen den 31 januari. Förhör har inletts men då utredningen just nu är inne i ett känsligt läge kan jag inte berätta mer just nu, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Idag väcks åtal vid Malmö tingsrätt mot tre personer i chefsbefattning på Skanska och en skorstensfejarmästare vid Sotarna Malmö.

Åtalet avser grov allmänfarlig vårdslöshet i samband med byggandet av bostadsområdet Potatisåkern år 1995. Enligt utredningen har rökkanaler till braskaminer, som installerades i det översta våningsplanet, saknat förskrivet brandskydd. Personerna på Skanska åtalas för att på olika sätt ha medverkat till att den felaktiga installationen gjordes medan skorstensfejarmästarens ansvar består i att han godkänt installationen. Branden inträffade den 26-27 november 2007. I samband med eldning i en braskamin överhettades en rökkanal, vilket förorsakade enbrandpå vinden som spred sig. Branden föranledde att ett drygt femtital personer fick evakueras. Reparationskostnaderna översteg 100 miljoner kronor. I samband med åtalat väcks också talan om företagstbot på 10 miljoner kronormot företaget Skanska. Företaget har enligt utredningen inte haft tillräcklig kontroll och brottet har begåtts av personer i ledande ställning med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

dag åtalas en styvmamma och en pappa vid Borås tingsrätt för att ha utsatt en 12-årig flicka för en mängd övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Styvmamman sitter häktad i väntan på rättegången. Flickan har enligt sin berättelse utsatts för bland annat olaga frihetsberövande genom inlåsning, hopbundna fötter, misshandel genom att vid tortyrliknande förhör bränts med en glödgad kniv samt olika våldsamma riter och andeutdrivningar. En del av utdrivningarna har letts av andliga ledare och därför åtalas samtidigt en pastor hemmahörande i Borås för olika brott. Fler åtal är att vänta i ärendet. - Det är även en pastor i Malmö som är misstänkt och för närvarande befinner sig utomlands, förklarar kammaråklagare Daniel Larson. - Flickan berättar om mer eller mindre dagliga kränkningar som hon fått utstå. Hon har varit fången i sitt eget hem och tvingats till olika saker under flera månaders tid. Till exempel har hon inte fått komma närheten av sina småsyskon eller vidröra saker i bostaden för de har trott att hon smittar ondska. - Tyvärr är hon nog inte ensam. Vi hoppas att det härfallet kan ge uppmärksamhet åt problematiken och att fler liknande fall kommer till polisens kännedom. Vi befarar att det finns ett mörkertal,säger Daniel Larson. Kammaråklagare Daniel Larson kommer finnas tillgänglig för kommentarerpå telefonefter kl. 14.00 i dag då åtalet kommer lämnas in.

Förtroendet för Åklagarmyndigheten ligger på oförändrad nivå sedan förra året. 5 av 10 svenskar har stort förtroende för åklagarna, visar den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som Brottsförebyggande rådet presenterade i går.

-Det är positivt att förtroendet har ökat de senaste åren och att det nu ligger på en relativt hög nivå, säger riksåklagare Anders Perklev. Förtroende för myndigheten byggs långsiktigt genom korrekta beslut i den dagliga verksamheten, effektiva arbetsformer och ett professionellt bemötande. Detta är frågor som vi ständigt arbetar med att utveckla. -Däremot ska vi aldrig ta hänsyn till opinionsbildning vid beslut i enskilda ärenden. Sedan Brå startade mätningar i sin Nationella trygghetsundersökning (NTU) 2006 har andelen svenskar med stort förtroende för åklagare ökat från drygt 40 % till 51 %.

I myndighetens årsredovisning för 2011 framgår att Åklagarmyndigheten redovisar goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats och andelen ännu inte avgjorda ärenden har minskat till att omfatta endast 2,7 procent av samtliga inkomna ärenden under året. Det framgår också bland annat att myndighetens arbetsmiljöenkät för 2011 visar att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation, något som är vikigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten. Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2011 har idag överlämnats till regeringen.

Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall.

Under lördag eftermiddaggenomfördes häktningsförhandlingen mot den person som tidigare i veckan greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. - Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall. Mannen förnekar brott. Nu fortsätter utredningsarbetet med bland annat ett flertal planerade förhör och analyser av teknisk bevisning, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Den person som tidigare greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge har nu under eftermiddagen begärts häktad.

- Den person som begärts häktad för dubbelmordet är son till ett av offren. Den misstänkte förnekar brott. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna i ärendet mer än att häktningsförhandling kommer att hållas under lördag eftermiddag, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Tio riksåklagare har diskuterat bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet i Östersjöregionen och enats om en gemensam strategi för att bekämpa sådan brottslighet.

Under onsdag och torsdag den 15-16 februari stod den svenska riksåklagaren Anders Perklev värd för den 15:e konferensen med riksåklagare från Östersjöregionen. Samarbetet omfattar Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge och Ryssland. Samarbetet är ett viktigt komplement till samarbetet inom EU, eftersom det även omfattar Norge och Ryssland som inte är medlemmar av EU. Riksåklagarna diskuterade bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet, exempelvis stöldligor. I nuläget hanteras brotten ibland endast på lokal nivå, utan att man identifierar kopplingar och det större mönstret för brottsligheten. Vid mötet enades riksåklagarna om en gemensam strategi för att bekämpasådan brottslighet och underströk även behovet av att gemensamt försöka komma åt de kriminella vinsterna av dessa brott. Vid mötetbeslutade riksåklagarna också om de fortsatta formerna för samarbetet i Östersjöregionen och för hur dessa möten i framtiden ska förberedas och genomföras för att leda till verklig nytta för brottsbekämpningen i regionen.