- Det går inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott, säger kammaråklagare Lars Hedvall.

Två personer har varit misstänkta för brott mot utlänningslagen och en av dem också för brott mot luftfartsförordningen. De skulle ha fört ett flygplan över den litauiska gränsen till Vitryssland och där släppt ned ett antal nallebjörnar. Förundersökningen läggs nu ned eftersom det inte finns något i den svenska eller den litauiska utredningen som stöder påståendet att de skulle ha utfört en sådan flygning över gränsen.

Pressträff med anledning av grov misshandel i närheten av en demonstration den 14 september 2013

Åklagare Carl Mellberg redogör för utredningsläget just nusamt hur den fortsatta utredningen kommer bedrivas. Tid: fredag den 22 november 2013 klockan 11:00-11:45 Plats: Stockholmspolisens pressrum, ingång från Norra Agnegatan 33-37 Medverkande: åklagare Carl Mellberg

Kammaråklagare Jenny Clemedtson har i dag åtalat sammanlagt fem personer för inblandning i flera fall av rån, varav ett slutade med att en person dog.

Viden av händelserna,där en person i september hittades död i Solna, åtalas två personer för mord, fyra personer för grovt rån och en person för medhjälp till grovt rån. Flera av personerna åtalas också för andra, mindre allvarliga brott.

Nio elever och en husföreståndare åtalas med anledning av händelserna på Lundsbergs internatskola i augusti 2013.

De nio eleverna åtalas för olaga hot alternativt ofredande för att de skrämt fyra yngre elever att de skulle komma att brännas med strykjärn. Husföreståndaren åtalas för medhjälp till olaga hot alternativt ofredande, eftersom han givit de äldre eleverna tillstånd att skrämma de yngre med ett strykjärn. -Enligt min mening har hoten varit sådana att målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. I vart fall har de genom ett hänsynslöst beteende ofredat de yngre pojkarna, som alla var nya på skolan, säger tf vice chefsåklagare Niclas Wargren. Två av eleverna åtalas dessutom för vållande till kroppsskada för att de orsakat en brännskada på en av de yngre eleverna. Ansvariga åklagare är tf vice chefsåklagare Niclas Wargren och kammaråklagare Per Svensson.

Chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål har i dag lagt ner förundersökningen mot en riksdagsledamot om sexuellt ofredande.

- Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att Gunnar Axén har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt, säger chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål.- Jag kan bara konstatera att det finns två med varandra oförenliga versioner av vad som hände vid tillfället. I avsaknad av tillräcklig övrig stödbevisning kan därför en fällande dom inte förväntas, säger Mats Ericsson.23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalkenPå grund av reglerna i 35 kap 1 § 1 p Offentlighets- och sekretesslagen kan ytterligare uppgifter inte lämnas.

Det finns inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen fortsätter dock men har sedan en tid inriktats mot andra förhållanden.

Som ett led i den brottsbekämpande verksamheten har Polisen möjlighet att behandla personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar (register). Polisdatalagen reglerar hur registren får föras. Det är t.ex. förbjudet att behandla personuppgifter enbart på grund av vad som är känt om en persons etnicitet. En förundersökning om tjänstefel pågår då det har ifrågasatts om det vid Polismyndigheten i Skåne felaktigt förts register där romer ingår. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har också inlett ett tillsynsärende och granskat vad som förekommit. SIN har i sitt uttalande den 15 november kritiserat polismyndighetens personuppgiftsbehandling i flera hänseenden. SIN har dock som sin uppfattning också angivit att polismyndigheten inte kan anses ha behandlat uppgifter om personer enbart på grund av vad som är känt om deras etnicitet. Jag delar den bedömningen av följande skäl. Polismyndigheten i Skåne har övergripande benämnt de aktuella registren "Romernas konflikt" och "Kringresande". I registren finns ingen anteckning om de där ingående personernas etniska tillhörighet. De kan dock antas innehålla många romer. Polismyndigheten har framhållit att det också finns andra än romer i registren. Romerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Eftersom det inte i Sverige förekommer någon officiell registrering eller samhällstyrd bokföring av tillhörighet till en nationell minoritet och då det är den s.k. självidentifikationsprincipen som avgör om en person är rom (SOU 2010:55 s 81), är det i det närmaste omöjligt att avgöra hur stor andel av de registrerade som bör betecknas som romer. Polismyndighetens uppgift om att andra än romer finns i registren kan inte vederläggas. Behandlingen av personuppgifterna har föregåtts av ett beslut om en s.k. särskild undersökning. Polismyndigheten har bl.a. uppgivit att behandlingen har motiverats av allvarlig befarad eller redan inträffad brottslighet bland vissa romska släkter i Skåne och att man genom registreringen skulle kartlägga släktsamband. De handlingar och uppgifter i sak som inhämtats eller på annat sätt kommit utredningen till del stödjer polismyndighetens uppgift att registreringen inte enbart skett utifrån etnicitet. Det finns således inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen har därför sedan en tid inriktats mot andra förhållanden. Om det vid förhör eller på annat sätt kommer fram nya omständigheter kan dock inriktningen behöva omprövas. Mats Åhlund

I dag fredag hålls häktningsförhandlingar i Södertälje tingsrätt med tio personer misstänkta för grovt bedrägeri.

De misstänkta greps och anhölls tidigare i veckan i en insats som är del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Åklagare, polis, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samverkar i utredningen. Ansvariga åklagare kommer att finnas tillgängliga på telefon efter att alla häktningsförhandlingarna är avslutade.

Överklagande till Högsta domstolen för varumärkesintrång.

En person har i hovrätten dömts till villkorlig dom och dagsböter för brott mot varumärkeslagen för att ha använt någon annans varukännetecken. Detta genom att ha lager- och salufört cirka 6 600 piratkopierade rull- och kullager. Riksåklagaren har i dag i ett överklagande till Högsta domstolen yrkat att påföljden ska bestämmas till fängelse. -Det finns anledning att se särskilt strängt på varumärkesintrång som avsett piratkopierade lagerprodukter eller liknande produkter där användning av kopiorna kan leda till allvarliga sak- eller personskador för produkternas brukare. Denna potentiella risk för skador bör beaktas i skärpande riktning vid straffvärdebedömningen. Straffvärdet för den här aktuella brottsligheten bör ligga på åtminstone ett års fängelse, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. - Varumärkesförfalskning och pirattillverkning ökar och innebär stora problem för såväl samhället som för enskilda konsumenter, särskilt när, som i detta fall, hälsa och säkerhet kan äventyras. På grund härav bör brott som detta anses vara av sådan art att påföljden som regel bestäms till fängelse, fortsätter vice riksåklagare Kerstin Skarp. -För en mer enhetlig rättstillämpning när det gäller att bestämma påföljd för varumärkesintrång vore det mycket betydelsefullt med vägledande uttalanden av Högsta domstolen, avslutar vice riksåklagare Kerstin Skarp.

I eftermiddag kl 14.00 hålls en häktningsförhandling i tingsrätten i Linköping med den man som är misstänkt i ärendet med dubbelmordet i Ljungsbro i helgen.

Efter att häktningsförhandlingen avslutats i tingsrätten kommer polisen och kammaråklagare Britt-Louise Viklund hålla en pressträff i polishuset.Pressträffen inleds ca 20 minuter efter att häktningsförhandlingen är klar, exakt tid är dock inte möjlig att ange. Intresserade journalister samlas vid tingsrätten där de kommer att få hjälp att ta sig till den lokal där pressträffen kommer att hållas.

Högsta domstolen har idag beviljat resning i ett ärende där riksåklagaren lämnat in en resningsansökan om mord på en 30-årig kvinna i Bohuslän. I och med HD:s beslut är nu den person som tidigare friats i tings- och hovrätten åter misstänkt för mord.

- Det är ovanligt att åklagare begär resning till någons nackdel och generellt är det även svårare att få resning till någons nackdel än fördel, säger Björn Ericson, överåklagare för resningsärenden som för riksåklagarens räkning ansvarat för resningsprocessen. Högsta domstolen har förklarat den misstänkte personen häktad i sin utevaro. Skuldfrågan ska nu prövas på nytt i hovrätten. Ärendet kommer att handläggas av chefsåklagare Urban Svenkvist vid Åklagarkammaren i Borås. En häktningsförhandling kommer äga rum i Högsta domstolen på måndag den 4 november.

Trots en lagändring från 2010 som skulle öka möjligheterna för fällande domar för människohandel är det få personer som döms för detta brott. Det visar en ny rapport av vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand och beredningsjurist Hanna Cardell.

Rapporten är en del av Åklagarmyndighetens projekt om ökad lagföring av ärenden som rör människohandel. Syftet är att undersöka i vilken mån åtal för människohandel bifallits eller ogillats, och vid ogillande domar, om det går att se gemensamma förklaringar och dra slutsatser om framgångsfaktorerna för bifall och skäl till ogillande.Undersökningen omfattar domar och ärenden från 2009 till sommaren 2012.- Vi har kunnat konstatera att den vanligast förekommande typen av människohandel, i det material som vi har undersökt, är människohandel för sexuella ändamål. I stor utsträckning har dock åtal i sådana mål istället kommit att bedömas som koppleri eller grovt koppleri, säger Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.Enligt Thomas Ahlstrand finns det särskilt två anledningar till att just åtal för människohandel blir ogillade i högre utsträckning. Det handlar dels om att domstolarna ifrågasätter graden av kontroll som den åtalade haft över brottsoffret, dels att domstolarna inte bedömer brottsoffren som helt trovärdiga.- Deras berättelser hänger inte alltid ihop och är inte alltid konsekventa eftersom det handlar om fattiga, osäkra, rädda och ofta unga kvinnor utan utbildning och utan trygg position i samhället, och som lever med risken att skadas eller dödas av dömda gärningsmän eller att stötas ut av sina egna, säger Thomas Ahlstrand.-Av de 49 personer som under den undersökta perioden åtalats för människohandel har 14 dömts för människohandel i sista instans medan 22 dömts för annan, anslutande brottslighet. 13 personer har friats helt. Av de sammanlagt 19 åtal som väckts har sju resulterat i slutligt fällande domar för människohandel.- Genom den analys som skett kan vi nu gå vidare och utveckla metoder och arbetssätt, säger överåklagare Björn Blomqvist. Rapporten ger ett bra underlag att gå vidare på för att nå målet, att öka lagföringen för människohandel.

I morgon kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i det så kallade "Arenamålet" där ledande personer för det bolag som projekterade uppförandet av den nya nationalarenan i Solna samt omgivande markområde, har stått åtalade för grov bestickning.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption finns tillgänglig för att kommentera domen i morgon, tisdag mellan kl 13:30-15:30.

Vice överåklagaren Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har beslutat att förundersökningen ska återupptas i det s.k. Husby-ärendet. Han har beslutat att förundersökningen, förutom misstanke om vållande till annans död, även ska omfatta misstanke om tjänstefel.

Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av polis i samband med ett polisingripande i mannens lägenhet i Husby. En förundersökning avseende misstanke om vållande till annans död inleddes vid Riksenheten för polismål. Den 7 augusti 2013 lade chefsåklagaren Eva Finné ned förundersökningen med motiveringen att det inte längre fanns anledning att anta att brott begåtts. Det dödande skottet hade avlossats i nödvärn och det var inte uppenbart oförsvarligt av polismannen att avlossa skottet, enligt beslutet. Efter en begäran om överprövning har ärendet överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö där ärendet på nytt har gåtts igenom. Vice överåklagaren Bengt Åsbäck har funnit att förundersökningen ska återupptas och ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Enligt Utvecklingscentrum Malmös beslut är utredningsunderlaget inte tillräckligt för att ta ställning till om brott kan styrkas eller inte. Det finns alltjämt anledning att anta att den polisman som skjutit målsäganden har gjort sig skyldig till brott, men också att andra polismän kan ha begått brott.

Enligt riksåklagaren kan en prövning av målet inte ge vägledning för rättstillämpningen, främst eftersom straffbestämmelsen om våldtäkt ändrats sedan den åtalade gärningen begicks.

Svea hovrätt frikände i en dom den 27 september de sex tilltalade som åtalats för grov våldtäkt och försök till grov våldtäkt för att ha haft samlag med en ung kvinna genom att ha utnyttjat att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd. I andra hand hade de sex tilltalade åtalats för sexuellt ofredande för att ha ofredat målsäganden på ett sätt som varit ägnat att kränka hennes sexuella integritet. Hovrätten gjorde en annan värdering av bevisningen i målet än vad tingsrätten gjort och fann att målsäganden inte befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Enligt hovrätten var det inte heller styrkt att de tilltalade hade uppsåt att sexuellt ofreda målsäganden. Högsta domstolen är i princip en renodlad prejudikatinstans, vilket innebär att det för att målet ska tas upp till prövning krävs att ett avgörande skulle ha betydelse för bedömningen av framtida mål som innehåller liknande frågor. Begreppet hjälplöst tillstånd i våldtäktsbestämmelsen har sedan den 1 juli 2013 tagits bort ur lagtexten och ersatts med det vidare begreppet "särskilt utsatt situation"samtidigt som rekvisitet "allvarlig rädsla" lagts till. - Våldtäktsbestämmelsen i dess nya lydelse kan inte tillämpas i detta mål eftersom det är den lag som när den åtalade gärningen begicks som ska tillämpas. Eftersom lagen ändrats skulle ett avgörande av Högsta domstolen i denna fråga inte vara vägledande för rättstillämpningen, säger riksåklagaren Anders Perklev. Bedömningen av om de tilltalade kan dömas för sexuellt ofredande är beroende av hur bevisningen i målet värderas. Beviskravets utformning och den fria bevisprövningen innebär att bevisfrågor generellt sett inte är lämpade för en prövning av Högsta domstolen. Oavsett om hovrättens bevisvärdering skulle kunna ifrågasättas finns enligt riksåklagare Anders Perklevs bedömning inget som talar för att en prövning av bevisfrågan i detta mål skulle vara vägledande för rättstillämpningen. Eftersom ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen har riksåklagaren i dag beslutat att avstå från att överklaga hovrättens dom.

I överklagandet är frågan om och under vilka förutsättningar det kan förekomma undantagsfall för när ett påfört skattetillägg utgör hinder att åtala för bokföringsbrott.

I Högsta domstolens beslut i frågan om dubbelbestraffning på skatteområdet den 11 juni 2013 prövades även frågan om ett skattetillägg utgör hinder för ett senare åtal för bokföringsbrott. Domstolen menade att ett sådant hinder normalt inte finns. I en dom avvisade Hovrätten för Västra Sverige ett åtal för grovt bokföringsbrott med hänvisning till förbudet mot dubbla förfaranden. Den tilltalade hade tidigare påförts skattetillägg, vilket enligt hovrätten utgjorde hinder för att pröva åtalet om grovt bokföringsbrott. Riksåklagaren anser att de beslutade skattetilläggen inte utgör något hinder för att pröva åtalet om bokföringsbrott. Bakgrund:I en dom den 11 juni i år slog Högsta domstolen fast att en person för en och samma oriktiga uppgift inte får åtalas för skattebrott vid allmän domstol om Skatteverket dessförinnan har beslutat om skattetillägg. Läs mer på Högsta domstolens webbplats.

Kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har den 16 oktober skickat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt som rör åtal mot två personer för grovt koppleri och människohandel.

Åtalet riktas mot två personer som misstänks ha utnyttjat flera kvinnor från Rumänien i en organiserad prostitutionsverksamhet i Stockholm. Brottet är grovt eftersom prostitutionsverksamheten bedrivits under en längre tid, varit organiserad och omsatt stora belopp.Ytterligare fyra personer står åtalade för köp av sexuell tjänst och en person för försök till köp av sexuell tjänst.Enligt kammaråklagare Eva Wintzell har den organiserade verksamheten inneburit ett hänsynslöst utnyttjande, särskilt av den målsägande som är offer för människohandel.Under förundersökningen har svenska åklagare och poliser samarbetat med polis i Nordirland, där en förundersökning mot de tilltalade pågår för samma typ av brottslighet.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål åtalar idag en polis för misshandel alternativt tjänstefel.

Den aktuella händelsen ägde rumpå Brunnsgatani centrala Stockholm i juli tidigare i år. Åklagaren finnstillgängligunder eftermiddagen för kommentarer med anledning av åtalet.

En intern granskning visar på kvalitetsförbättringar men också brister i handläggningen av kontaktförbud. Åklagarmyndigheten vidtar därför åtgärder för att ge åklagarna bättre stöd.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat hur åklagare tillämpar bestämmelserna om kontaktförbud. Den kartläggning som genomförts är en uppföljning av en liknande granskning som gjordes år 2008. På sex åklagarkammare har under tre månader samtliga ärenden studerats där kontaktförbud inte beviljats, hälften av de beviljade och samtliga överträdelser av kontaktförbuden. Bland de förbättringar som kan noteras sedan förra granskningstillfället är att kvaliteten har höjts i utredningar om överträdelser av kontaktförbud. Däremot visar granskningen att det också finns brister i handläggningen, bland annat när det gäller dokumentationen i ärendena. Det förekommer att det inte framgår om skyldigheten att kommunicera beslutsunderlaget har fullgjorts. Skälen för enskilda beslut framgår inte heller alltid tydligt. Granskningen visar på de svårigheter som kan finnas i kontaktförbudsärenden men också på möjligheter att utveckla handläggningen. Något svar på frågan varför andelen beviljade kontaktförbud varierat mellan olika åklagarkammare har inte framkommit i kartläggningen. Granskningen har också visat att åklagarens beslut i kontaktförbudsärenden, i de få fall som prövats av domstol, i samtliga fall har fastställts av domstolen. - Den sammanfattande slutsatsen är att det behövs tydligare vägledning för hur åklagare ska handlägga ärenden med kontaktförbud, säger överåklagare Marianne Ny som ansvarat för granskningen. Följande åtgärder kommer nu att vidtas: Ta fram riktlinjer för hur åklagare ska göra risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden.Anordna praxisseminarium för erfarna åklagare.Ytterligare verka för att utveckla enhetliga rutiner för handläggningen, bland annat genom att uppdatera den handbok som finns om kontaktförbud, framförallt avsnittet om information till parterna.

Idag väcks åtal i ett mordärende som inträffade den 13 mars 1988 på Stavangergatan i Kista.

Två personer, en man och en kvinna, åtalas för mord alternativt medhjälp till mord för att de tagit livet aven mangenom upprepade knivhugg. Fallet har handlagts av länskriminalpolisens kalla fall-grupp.

I dag torsdag den 10 oktober väcker Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten åtal vid Malmö tingsrätt i ett stort mål med så kallade bluffakturor. Tjugofyra personer omfattas av åtalet, som bland annat rör grovt bedrägeri och penninghäleri.

Tre huvudmän sitter häktade sedan januari i år för grovt bedrägeri. För huvudmännens del kommer åklagaren att yrka på fleråriga straff.I den här utredningen har bluffakturorna varit särskilt inriktade mot äldre personer med enskilda firmor. Flera av dem pensionärer och även skogsägare men även andra småföretagare. Det handlar om cirka 400 fullbordade brott och cirka 700 försök.- Detta är ett viktigt mål då ärendet gäller grov organiserad brottslighet, som dels är samhällsfarlig, dels drabbar den enskilde målsäganden hårt, berättar Anna Palmqvist, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren, som också har huvudansvaret för utredningen tillsammans med kammaråklagare Bo Albrektsson, Malmö åklagarkammare.De inblandande åtalas för att ha fakturerat 15 miljoner kronor under cirka ett år. Cirka 4 miljoner kronor har målsägande inbetalt till huvudmännens bolag. De åtalade har varken haft någon bokföring eller redovisat någon verksamhet. Brottsupplägget har byggt på att de åtalade har ringt företagare över hela landet och påstått att dessa är bundna av abonnemang avseende företagspresentationer på Internet.- Vi har sett en ökning av användningen av bluffakturor och det är ett problem som påverkar många företagare. Gemensamma krafter från olika myndigheter är en nödvändighet för att komma åt detta, menar Gina Kezovska vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.Utredningen har bedrivits under drygt ett år och tre personer har suttit häktade sedan januari 2013. I detta ärende har samverkan ägt rum mellan Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Polisen och Kronofogdemyndigheten.Huvudförhandlingen inleds torsdagen den 24 oktober i Malmö tingsrätt och beräknas pågå hela hösten.

Idag den 9 oktober lämnar åklagaren in en stämningsansökan mot en 50-årig man.

Stämningsansökan avser gärningar som har skett till och från under en period om 11 år. Gärningarna omfattar 13 målsägare i åldrarna 17-29 år. I samband med att stämningsansökan lämnas i Stockholms tingsrätt ges möjlighet att träffa åklagare och utredare i ärendet vid en pressträff på Polishuset. Plats: Pressrummet, Polishuset, Agnegatan 33-37, Kungsholmen Tid: kl 11.30 Medverkande: Kammaråklagare Silvia Ingolfsdottir och Elin Nelly, utredare vid Människohandelssektionen vid City polismästardistrikt. Åklagaren inleder och efteråt ges tillfälle till enskilda intervjuer. Pressträffen beräknas avslutad ca kl 13.30. Visst utredningsmaterial jämte stämningsansökan kommer att finnas tillgängligt vid pressträffen. Välkomna

Idag hölls häktningsförhandlingar vid Södertörns tingsrätt mot den man som i måndags morse greps och anhölls på Öland misstänkt för inblandning i händelsen i Dalarö i helgen där två barn omkom vid en brand i ett fritidshus.

Den misstänkte mannen är pappa till de två barn (två pojkar 3 och 5 år gamla) som omkom och även till det barn (en 7-årig ficka) som lyckades ta sig ut ur huset vid branden och som är fysiskt oskadd. -Pappan är nu häktad på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall, mordförsök i ett fall samt för grov mordbrand. Han har erkänt att han tänt på huset och att han gör det för att ta livet av barnen. Vi har hållit ett flertal förhör med olika personer och fått redogörelser av händelseförloppet från både pappan och den överlevande flickan men mer exakt vad som framkommer i dessa kan vi inte kommentera ännu, säger kammaråklagare Henrik Attorps. -Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och vi vill kunna jobba vidare brett och inte låsa oss vid ett spår genom att till exempel gå in på eventuella motiv till händelsen. Nu går utredningen vidare med fler förhör och fortsatt teknisk undersökning innan vi säkert kan säga vad som egentligen hänt och varför. Åtal ska vara väckt senast den 17 oktober men det är sannolikt att jag kommer att behöva begära förlängning för att resultatet av alla utredningsundersökningar ska hinna analyseras. Vid häktningsförhandlingen beslutades även att mannen ska genomgå en §7-undersökning, en så kallad liten sinnesundersökning.

Häktningsförhandlingen mot en man misstänkt för brott i samband med brand i ett hus i Dalarö i helgen är utsatt till kl 13.00 idag i Södertörns tingsrätt.

Åklagaren Henrik Attorps kommer att finnas tillgänglig på tingsrätten för frågor och kommentarer i ärendet direkt efter häktningsförhandlingen.

– Det har inte gått att visa att företrädaren för Styrmansgården har haft för avsikt att vilseleda Kriminalvården på påstått sätt, varken när avtalen för respektive klient ingicks med Kriminalvården eller vid mottagandet av utbetalda ersättningar. Därför har förundersökningen lagts ned, säger kammaråklagare Gisela Sjövall.

- Det har inte gått att visa att företrädaren för Styrmansgården har haft för avsikt att vilseleda Kriminalvården på påstått sätt, varken när avtalen för respektive klient ingicks med Kriminalvården eller vid mottagandet av utbetalda ersättningar. Därför har förundersökningen lagts ned, säger kammaråklagare Gisela Sjövall. Företrädaren för Styrmansgården i Halland har i två anmälningar om grovt bedrägeri anklagats för att ha vilselett Kriminalvården och Mullsjö kommun att betala ut vårddygnskostnad för 18 klienter, trots att vissa av dem aldrig placerats i familjehem. Enligt anmälningarna ska dessutom förhållandena i de familjehem som Styrmansgården ansvarat för inte ha motsvarat villkoren i det ramavtal som funnits. Under utredningens gång har ett stort antal personer hörts: klienter, företrädare för olika familjehem, anställda hos Kriminalvården, Frivårdsmyndigheten och Socialtjänsten, samt anställda på och företrädaren för Styrmansgården. - Av de uppgifter som framkommit finns det inget som tyder på att det funnits klienter som aldrig fått en familjehemsplacering. När det gäller förhållandena i respektive familjehem visar utredningen på en mycket varierad bild. Det har därmed inte gått att visa att företrädaren för Styrmansgården haft för avsikt att vilseleda Kriminalvården på påstått sätt, säger kammaråklagare Gisela Sjövall.

I samband med att det i dag väcks åtal mot en läkare i Märsta bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till pressträff i Stockholm. Åtalet omfattar grov våldtäkt mot barn bestående av upprepade sexuella övergrepp mot två pojkar på sex och åtta år.

Plats: Polishuset på Kungsholmen, Norra Agnegatan 33-37, StockholmTid: Tisdag den 24 september, klockan 13.00Kammaråklagare Andreas Nyberg och polisenkommer att redogöra för åtalet som även omfattar grovt barnpornografibrott, sexuella ofredanden mot fyra vuxna kvinnor, sexuellt ofredande mot flicka under 15 år samt dopningsbrott. Samtliga övergrepp har begåtts i samband med undersökningstillfällen.En kvinna, som haft en relation med läkaren, åtalas för barnpornografibrott. Åklagaren kommer även att finnas tillgänglig för kommentarer på telefon senare på eftermiddagen.

Riksåklagaren har fattat beslut om att låta granska samtliga fall där personer dömts enligt skattebrottslagen och där domen kan stå i strid med förbudet mot dubbla förfaranden i skatteärenden. Där förutsättningar finns ska åklagaren ansöka om resning till förmån för den dömde. Granskningen omfattar cirka 2 000 domar och beslut.

Det var i somras som Högsta domstolen, HD, beslutade att den svenska regleringen med skattebrott och skattetillägg i två olika förfaranden mot en och samma person inte var förenlig med Europarätten. Det betyder att en person som påförts skattetillägg inte också får dömas för skattebrott avseende samma felaktighet (HD:s avgörande den 11 juni 2013). HD har därefter beslutat att detta ska gälla också för tidigare domar om dessa har meddelats efter den 10 februari 2009 - då Europadomstolen ändrade sin tolkning av den enskildes skydd mot dubbelbestraffning (HD:s avgörande den 16 juli 2013).Resning till förmån för den dömdeDirekt efter HD:s beslut i juli tillsatte riksåklagaren en särskild grupp av åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, EBM, med uppdrag att med stöd av uppgifter från Skatteverket granska de domar där den dömde avtjänade fängelsestraff eller skulle påbörja avtjänandet. Gruppen har nu granskat samtliga sådana domar, ungefär 170 stycken. Det har visat sig att det har funnits skäl för resning i ungefär en tredjedel av ärendena.Nästa steg: Samtliga ärendenRiksåklagaren har nu beslutat att som ett nästa steg ska åklagare gå igenom samtliga ärenden där personer lagförts eller straffats för brott enligt skattebrottslagen efter den 10 februari 2009. I de ärenden där åklagaren bedömer att det finns förutsättningar för resning med hänsyn till förbudet om dubbelbestraffning ska åklagaren ansöka om resning till förmån för den dömde, om denne samtycker till det och inte själv har ansökt om resning. Ungefär 2 000 ärenden kommer att omfattas av denna granskning. I dessa ärenden ingår även strafförelägganden och åtalsunderlåtelser. - Åklagarmyndigheten, EBM och Skatteverket kommer att samverka i denna ganska resurskrävande genomgång. Med hänsyn till det rättsläge som uppkom i och med HD:s beslut i juli är det dock viktigt från rättvisesynpunkt att alla ärenden gås igenom, säger riksåklagare Anders Perklev.

Svea hovrätt meddelar att domen i ärendet om misstänkt dataintrång är uppskjuten.

Ny tidpunkt för dom är onsdag den 25 september.

Idag kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i ett uppmärksammat ärende där personer misstänks för dataintrång mot ett IT-företag som tillhandahållit personuppgifter.

Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm, kommer på grund avrättegång i ett annat mål, först att finnas tillgänglig för att kommentera domen efter kl 16 idag.

I morgon tisdag väcker vice chefsåklagare Pia Åsberg vid Åklagarkammaren i Örebro åtal mot en 45-årig man som misstänks för flera fall av sexualbrott mot barn.

Den mycket omfattande förundersökningen på ca 2 000 sidor visar enligt åklagaren att den 45-åriga mannen gjort sig skyldig till 25 olika sexualbrott mot barn. Detta kan styrkas genom ingående tekniska undersökningar av bland annat mannens dator samt säkerställande och analys av mannens omfattande aktiviteter på Internet. Åtalet omfattar ett flertal brott såsom grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt övergrepp mot barn, våldtäkt mot barn, ofredande samt flera fall av försök till grovt utnyttjande av barn för posering. Vice chefsåklagare Pia Åsberg finns tillgänglig för kommentarer i ärendet tisdagen den 17 september mellan kl 13.00-14.00 i hörsalen i polishuset, Järnvägsgatan 3, Örebro samt på telefon senare under eftermiddagen. Föranmälan till pressträffenbehövs inte. Media kan erhålla stämningsansökan samt delar av förundersökningen från registrator vid Åklagarkammaren i Örebro via e-post: [email protected].

Kammaråklagare Karin Sigstedt vid internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot 35 personer som misstänks vara delaktiga i omfattande bedrägerier mot Försäkringskassan. Stämningsansökan är ställd till Södertälje tingsrätt.

Bedrägerierna beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. - Åtalet rör ett omfattande fusk med assistansersättningar, där ett assistansbolag begärt ut ersättningar från Försäkringskassan för assistenter som inte har jobbat. På det viset har man också utnyttjat funktionshindrade som inte fått den assistansde haft rätt till, säger kammaråklagare Karin Sigstedt. Med sin falska anställning som personlig assistent som grund misstänkts flera personer också ha lurat Försäkringskassan att utbetala sjukpenning och andra förmåner. Bedrägerierna har möjliggjorts genom att anordnaren av assistansen, förvaltare, gode män, anhöriga och de som påstått sig arbeta som assistenter - trots att de inte gjort det - har varit med på brottsupplägget. Utredningen i ärendet har skett i samarbete mellan åklagare, polis, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Rättegången startar den 17 september och kommer på grund av antalet misstänkta pågå i tre rättegångssalar samtidigt. Kammaråklagare Karin Sigstedt finns tillgänglig för kommentarer till media i dag den 10 september mellan klockan 13.00 och 15.00.

På webbplatsen kan du läsa om några olika yrken på Åklagarmyndigheten. Under fliken "Möt våra anställda" berättar bl.a. åklagaradministratören Thomas och kammarchefen Eva om sina jobb. Nu finns också ett nytt porträtt.

Det är en specialiståklagare på Internationella åklagarkammaren Göteborg som beskriver sin vardag. De flesta som arbetar på Åklagarmyndigheten är åklagare eller åklagaradministratörer.Påriksåklagarens kanslifinns även IT-specialister, ekonomer, statistiker, informatörer med flera.

Tingsrätten i Södertälje har i dag dömt 18 tilltalade i det så kallade Södertäljenätverket. En tidigare tingsrättsdom meddelades redan den 1 augusti 2012, men på grund av ett rättegångsfel har rättegången tagits om.

Sammanlagt 17tilltalade döms till fängelsestraff, alltifrån fängelse på livstid till fängelse på ett år.En ung tilltalad döms till sluten ungdomsvård i sju månader. Den nya domen skiljer sig på några punkter jämfört med domen från 2012. Bland annat frias nu tre personer från medhjälp till dubbelmord, men döms för andra brott. - Vi kan konstatera att tingsrätten liksom förra gången på många sätt har gått på vår linje, bland annat när det gäller resonemangen kring ett kriminellt nätverk och vad gäller motiven för morden. När det gäller de personer som nu frias från misstankar om medhjälp till mord så delar vi inte tingsrättens uppfattning. Det är dock för tidigt att säga om vi ska överklaga domen i någon del, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. -Vi har redan sett effekter av satsningen mot grov organiserad brottslighet i Södertälje och vi betraktar domen som ett ännu viktigt steg på vägen i den insats som pågår, säger chefsåklagare Tora Holst. BakgrundInsatsen mot det kriminella nätverket i Södertälje påbörjades i nuvarande omfattning i april 2010 efter beslut i det Nationella operativa rådet. I november 2011 lämnades åtal in till Södertälje tingsrätt mot 17 personer. Under tiden som den första rättegången pågick, våren 2012, åtalades ytterligare tre personer för liknande brott. Åtalspunkterna var bland annat mord, dubbelmord, grov utpressning, människorov och grovt rån. Den5 oktober 2012 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens dom på grund av att man ansett att en nämndeman varit jävig. Rättegången kom därför att tas om. Den nya tingsrättsförhandlingen började den 8 november 2012 och avslutades 19 juni 2013, efter sammanlagt72 förhandlingsdagar. Förundersökningen och rättegången har varit en av de mest omfattande som hållits i Sverige. Förundersökningsmaterialet består av 18 000 sidor. Cirka 1 300 förhör har hållits.

Förundersökningen angående misstanke om grov misshandel på Lundsberg fortsätter nu genom förhör med de inblandade personerna.

- Några ytterligare besked om vad som händer i förundersökningen kommer inte att kunna lämnas förrän tidigast i slutet av nästa vecka, säger kammaråklagare Niclas Wargren på Åklagarkammaren i Karlstad.

I dag meddelar tingsrätten i Södertälje dom i målet, som bland annat omfattar tre mord.

Kammaråklagare Björn Frithiof och chefsåklagare Tora Holstpå Internationella åklagarkammaren Stockholm kommer att vara tillgängliga för kommentarer om domen i dagden 29 augusti kl 15.00-17.00.

Idag väcker kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare åtal mot totalt fem personer för händelser som inträffade i anslutning till oroligheterna i Husby och Kista i maj i år.

-Totalt handlar det om fyra åtal mot fem personer kopplade till oroligheterna i Husby i våras som lämnats in idag till Solna tingsrätt, säger kammaråklagare Andreas Nyberg.Ett av åtalen riktas mot en ung man född 1994 och avser våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman den 21 maj på Bergengatan i Kista. Ytterligare ett åtal avser en annan händelse samma dag på Edvard Griegsgången i Kista. Åtalet i detta fall gäller en ung man född 1993 och avser våldsamt upplopp.Ytterligare ett åtal för en händelse på Ärvinge bollplan i Kista den 22 maj avser två personer, födda 1994 och 1993 och avser förberedelse till grov skadegörelse.Det sista åtalet som lämnas in idag med kopplingar till oroligheterna i maj riktas mot en man född 1994 och avser försök till skadegörelse på Glömminge gränd i Kista den 27 maj.

Med anledning av att riksåklagaren påbörjat arbetet med resningsärenden i de skattemål som handlar om dubbelbestraffning finns nu en sida med frågor och svar om vad som gäller i dessa ärenden.

Chefsåklagare Eva Finné vid Riksenheten för polismål har idag lagt ned förundersökningen om en polis som misstänkts för vållande till annans död.

- Förundersökningen läggs ned eftersom det inte längre finns anledning att anta att brott förövats. Det dödande skottet har avlossats i nödvärn, säger Eva Finné. Händelsen utspelade sig i Husby i nordvästra Stockholm i maj tidigare i år.

Ett trettiotal medarbetare från Åklagarmyndigheten samlades i lördags i Stockholm för att delta i Prideparaden som avrundar den årliga Pridefestivalen.

Flera av de medarbetare som gick med i tåget rapporterar om mycket god stämning, god uppslutning och stor entusiasm. Bland de som gick med och samlade sig under Åklagarmyndighetens banderoll representerades de flesta av yrkesroller inom myndigheten - chefsåklagare och kammarchefer, kammaråklagare, assistentåklagare och beredningsjurister samt administratörer. Riksåklagaren positiv- Vi är en myndighet som ser positivt på mångfald och har ett inkluderande synsätt och det är värden som jag anser Åklagarmyndigheten ska stå för, därför stöder jag de medarbetare som deltar under Pride i sin yrkesroll, säger riksåklagare Anders Perklev.

Chefsåklagare Håkan Nyman har i dag lagt ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ett ärende som gäller mord i Piteå 1976. Resningsförfarandet i de så kallade Quick-ärendena är nu avslutat för Åklagarmyndighetens del.

I anslutning till att Håkan Nyman lagt ned åtalet har riksåklagaren Anders Perklev i dag fattat ett beslut med en redogörelse för sina slutsatser från resningsprocessen m.m. - Att en person har kunnat dömas för åtta mord för att sedan frikännas är unikt i svensk rättshistoria. Att domarna visat sig inte vara hållbara måste betraktas som ett stort misslyckande för rättsväsendet. Självklart väcker detta frågor om hur rättsväsendet har hanterat ärendena, säger Anders Perklev. För Åklagarmyndighetens del kan främst två generella slutsatser dras. I stora och komplexa brottsutredningar bör normalt flera åklagare utses, för att på så sätt verka för en allsidig belysning av utredningsmaterialet.När den misstänkte själv inte verkar för sitt försvar bör åklagaren ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta under förundersökning och rättegång. Mycket har hunnit förändras och utvecklats inom Åklagarmyndigheten sedan utredningarna genomfördes. Med ett ökat fokus på teknisk bevisning har beviskraven i domstol också höjts. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de säregna förhållanden som präglat brottsutredningarna är det enligt riksåklagarens uppfattning mycket osannolikt att något liknande skulle kunna inträffa igen. Utöver det utvecklingsarbete som redan pågår finns dock anledning att vidta följande framåtblickande åtgärder för att öka kvaliteten i åklagarverksamheten och för att generellt minska risken för framtida resningsfall. En översyn ska genomföras av systemet när flera åklagare arbetar tillsammans med ett ärende (förstärkt åklagarfunktion). Det kan bland annat finnas anledning att pröva om en åklagare kan ha som särskild uppgift att vaka över svagheter i utredningen.En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgift att utifrån nuvarande förhållanden förutsättningslöst försöka identifiera eventuella brister och systemfel i åklagarverksamheten, både rättsliga och bevismässiga. I uppgiften ska ingå att förslå åtgärder som ytterligare kan bidra till att framtida utredningar och åtal leder till hållbara domar. Utöver åklagare bör representanter för andra delar av rättsväsendet medverka i arbetsgruppen.

Idag har chefsåklagare Håkan Nyman beslutat att lägga ned det sista åtalet mot Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick.

Ärendet handlar om en ung pojke som försvann i Piteå 1976 och långt senare hittades död. Bergwall dömdes 1994 för mord på pojken. - Genom de utredningsåtgärder och den granskning av ärendet som gjorts i samband med resningsärendet har det framkommit omständigheter som sammantaget är av den arten att de är ägnade att framkalla allvarligt tvivel om att Bergwall begått den nu aktuella gärningen, säger chefsåklagare Håkan Nyman.

Med anledning av att beslut meddelas i det sista ärendet där Sture Bergwall beviljats resning håller chefsåklagare Håkan Nyman, överåklagare Björn Ericson och riksåklagare Anders Perklev presskonferens.

Tid: Onsdag den 31 juli kl. 10.30Plats: Riksåklagarens kansli, Östermalmsgatan 87C, 3tr (porttelefon), Stockholm Chefsåklagare Håkan Nyman vid Åklagarkammaren i Luleå har handlagt frågan om ny rättegång i det sista av sammanlagt sex ärenden där tidigare domar mot Sture Bergwall undanröjts. Beslut meddelas onsdag den 31 juli. I samband med detta ger riksåklagare Anders Perklev sin samlade syn på Sture Bergwall-ärendena, iakttagelser under resningsprocessen och konsekvenser för framtiden. Deltar gör också överåklagare Björn Ericson, som lett den grupp av åklagare som granskat handläggningen av de ursprungliga förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Ta med presslegitimation eller intyg från medieföretag.

Sedan HD i beslut slagit fast att det strider mot europarätten att en person åtalats och dömts för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts har ett omfattande arbete påbörjats för att identifiera de ärenden där det kan finnas skäl att vidta rättelse.

Som en första prioritering har de ärenden identifierats där enskilda avtjänar eller avvaktar fängelsestraff. Arbetet i dessa ärenden sker genom ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har tillsatt en grupp av åklagare och administrativ personal som med stöd av Skatteverket tar fram det underlag i form av stämningsansökningar, domar, beslut om skattetillägg och andra relevanta handlingar som behövs för ett ställningstagande. I den här prioriterade gruppen av ärenden finns både sådana som avser lagakraftvunna hovrättsdomar som ska bedömas av riksåklagaren och sådana som avser lagakraftvunna tingsrättsdomar som handläggs på åklagarkammare. Denna senare grupp av ärenden som berör Åklagarmyndigheten kommer efter beredning att överlämnas till Åklagarmyndigheten från Ekobrottsmyndigheten och därefter överlämnas ärendet vidare till respektive åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten kommer en mall tas fram för att underlätta arbetet med att upprätta ansökningar om resning och avge skriftliga förklaringar till domstolarna. Ekobrottsmyndigheten överväger en särskild organisation för handläggning av ärenden med tingsrättsdomar som vunnit laga kraft. De första underlagen för bedömning av ärenden i den prioriterade gruppen har färdigställts och de första bedömningarna kan väntas under denna vecka. Därefter kommer arbetet att redovisas successivt. Den prioriterade gruppen omfattar 160-170 ärenden. Riksåklagaren har beslutat förstärka resningsfunktionen vid sitt kansli med ett nödvändigt antal åklagare för att hantera situationen. Av de uppgifter som kunnat inhämtas så här långt omfattar granskningen av enbart lagakraftvunna hovrättsdomar omkring 1 000 ärenden. Hur många av dessa som kräver åtgärder är idag omöjligt att säga. Det kan förväntas att ett växande antal enskilda vänder sig till Högsta domstolen eller hovrätterna och ansöker om resning, vilket är det vanliga förfarandet. I dessa ärenden vidtar åklagarmyndigheterna inga självständiga åtgärder utan avvaktar domstolens besked. Det inhämtade underlaget kan då användas då myndigheterna avger skriftliga förklaringar i ärendena. Myndigheternas granskning tar sikte på att så långt som möjligt se till att felaktigheter rättas till.

En person begärs idag häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord i Trollhättan. Häktningsförhandlingen äger rum i Vänersborgs tingsrätt kl 9.00.

Vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell lämnade under sena tisdagseftermiddagen in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt. Kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen finns tillgänglig för kommentarer i efter förhandlingarna i tingsrätten samt på telefon från ca kl 10.00. Personen som begärs häktad är samma person som försattes på fri fot efter att suttit anhållen misstänkt för människorov i samma ärende tidigare i sommar.

Solna Tingsrätt meddelade den 17 juli dom i ett mål rörande muta av utländsk tjänsteman i ett internationellt affärsförhållande (så kallad "foreign bribery"). Det är den första domen i sitt slag i Sverige på de senaste 10 åren.

Två personer hade i uppdrag att bistå ett svenskt företag vid dess deltagande i en anbudsprocess om ett offentligt vattenförsörjningsprojekt i Ukraina. Personerna åtalades för grov bestickning då de till en ledande företrädare för den utländska myndigheten lämnat mutor i form av resor, kontanter mm vid olika tillfällen i Sverige, Danmark och Ukraina till ett sammanlagt värde om cirka 70.000 kronor. De åtalades också för försvårande av skattekontroll, grovt brott, på grund av att de skickat sin svenske uppdragsgivare osanna fakturor för att dölja mutorna. Enligt domen har merparten av mutorna betalats ut i Sverige och att även planeringen i huvudsak har skett i Sverige varför brottsligheten i sin helhet var straffbar enligt svensk lag. Tingsrätten ansåg att brottet innebar ett angrepp på person i ansvarsfull ställning och att upphandlingen rört betydande belopp. Däremot ansåg domstolen inte att brottet var av särskild farlig art. Därför dömde tingsrätten till ansvar för bestickning av normalgraden samt försvårande av skattekontroll. En av de åtalade dömdes till villkorlig dom med 100 timmars samhällstjänst och den andre till villkorlig dom utan samhällstjänst på grund av att han i målet varit frihetsberövad under elva veckor. Straffvärdena ansåg tingsrätten motsvara 4 respektive 5 månaders fängelse.Förundersökningsledare och åklagare i målet var kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption.

Tisdag den 16 juli meddelade Högsta domstolen ett beslut i ett resningsärende och angav i beslutet riktlinjer för under vilka förhållanden resning kan komma i fråga på grund av förbudet mot dubbelbestraffning enligt europarätten.

Sammanfattningsvis slog Högsta domstolen fast att det förelegat hinder sedan den 10 februari 2009 att pröva ett åtal för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts beträffande samma oriktiga uppgifter. Högsta domstolen har också tolkat Europakonventionen på så sätt att det finns grund för resning i dessa fall. I anledning av beslutet träffades under gårdagen företrädare för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten(EBM) för att diskutera vilka effekter beslutet får. Enligt en preliminär beräkning fanns det, för den aktuella tiden, lagakraftvunna domar i ca 1600 ärenden där åtalet omfattat skattebrott. Av dessa var det omkring 500 som avsåg lagakraftvunna hovrättsdomar. I dag är det enligt inhämtade uppgifter 112 personer som avtjänar fängelsestraff där skattebrott utgör en del av domen, samt ett femtiotal som avvaktar straffverkställighet. Den normala ordningen är att en enskild ansöker om resning i domstol och att domstolen, om den finner skäl till det, inhämtar en skriftlig förklaring av åklagaren. Är det en hovrättsdom som vunnit laga kraft hanteras ärendet av riksåklagaren, som ensam åklagare i Högsta domstolen. Övriga fall hanteras normalt av hovrätt och den lokala åklagarorganisationen. Riksåklagaren har förordnat en särskild grupp av åklagare att gå igenom och kontrollera aktuella ärenden som vilar på en lagakraftvunnen hovrättsdom, för att, om den enskilde inte gör det, ansöka om resning till den dömdes fördel, i de fall där förutsättningar för detta finns. I detta arbete prioriteras de ärenden där straffverkställighet pågår eller är förestående. För att resning ska kunna komma ifråga krävs att åtalet i målet prövats den 10 februari 2009 eller senare och att skattetillägg påförts för samma sak innan åtalet väcktes. Om skattetillägget påförts en juridisk person utgör det inte hinder mot att pröva ett åtal mot en person som företräder bolaget. Har denne däremot krävts på betalning av skattetillägget kan förhållandena vara annorlunda. Det är med andra ord ett antal kontrollåtgärder som måste göras i varje enskilt fall och det är därför inte möjligt att idag ha en uppfattning hur många ärenden som kan bli föremål för ett resningsförfarande.

Idag har kammaråklagare Barbro Brännlund vid Åklagarkammaren i Karlstad väckt åtal vid Värmlands tingsrätt mot en kvinna, tidigare landstingspolitiker i Värmland, samt mot en manlig släkting till henne.

Det inlämnade åtalet mot kvinnan avser två fall av grova bedrägeriermedan åtalet motkvinnans släkting avser grovt penninghäleri.I samband med att åtalet lämnas in idag arrangerar polismyndigheten i Värmland tillsammans med Åklagarmyndigheten en presskonferens på polishuset i Karlstad kl 13:30. Såväl kammaråklagare Barbro Brännlund samt utredare från polisen finns på plats för kommentarer. Vid presskonferensen finns även möjlighet att ta del av förundersökningen samt av stämningsansökan.

Högsta domstolen har, med stöd av Europakonventionen och gällande regler för resning, beslutat att hovrätten på nytt ska ta upp ett tidigare avgjort mål om skattebrott då den dömde också fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift som brottmålet avsåg.

Enligt Högsta domstolens beslut idagska mål om skattebrott kunna tas upp på nytt om brottmålet har prövats efter det att Europadomstolen den 10 februari 2009 ändrat sin tolkning av skyddet för den enskilde mot att lagföras eller straffas två gånger för samma brott. Högsta domstolen slår också fast att det är möjligt att bifalla en resningsansökan oavsett om beslutet att ta ut skattetillägg vunnit laga kraft eller inte när åtalet väcks.-Som jag uppfattar det har Högsta domstolen gjort en mycket långtgående tolkning av Europakonventionen och det är svårt att idag förutse vad detta kommer att innebära på sikt. Vi fokuserar nu på att ta hand om de mera direkta följderna av beslutet genom att granska de ärenden som kan bli föremål för resning, säger riksåklagare Anders Perklev.Åklagarmyndigheten har, i samråd med Ekobrottsmyndigheten, redan påbörjat ett arbete med att identifiera vilka ärenden som kan bli föremål för resning. I morgon onsdag kommer ett antal åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att träffas för att fortsätta arbetet med att identifiera de ärenden där åklagaren ska ansöka om resning till förmån för den tilltalade och diskutera hur dessa ärenden bör handläggas.

Den 11 juni i år fastslog Högsta domstolen att det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott strider mot dubbelbestraffningsförbudet i europarätten.

Riksåklagaren har i ett resningsärende motsatt sig att beslutet ska få en retroaktiv verkan. Högsta domstolens avgörande i det ärendet väntas imorgon, tisdagen den 16 juli. Under tiden som ärendet har handlagts i Högsta domstolen har domstolen meddelat inhibition avseende verkställigheten i detta och i ett tiotal andra resningsärenden. Mot denna bakgrund har riksåklagaren, för att ha en tillräcklig beredskap, beslutat att förstärka myndighetens funktion för handläggning av resningsärenden. I samverkan med Ekobrottsmyndigheten har ett arbete också påbörjats för att identifiera aktuella ärenden där dömda verkställer eller ska verkställa frihetsberövande påföljder. Ytterligare information kommer att lämnas så snart Högsta domstolen meddelat sitt beslut och detta analyserats.

En person begärs häktad vid Västmanlands tingsrätt på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för mord och mordförsök.

Kammaråklagare Carl-Johan Norström vid Åklagarkammaren i Västerås har på förmiddagen lämnat in en muntlig häktningsframställan till tingsrätten, där häktningsförhandling kommer äga rum i morgon söndag den 14 juli klockan 10.00. Åklagaren kommer att begära stängda dörrar under förhandlingen och kommer finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen i tingsrätten. Några övriga kommentarer om utredningsläget kan inte ges.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag tisdag begärt ytterligare en person häktad i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Därmed kommer två häktningsförhandlingar i ärendet att hållas idag kl. 13.00 respektive kl. 13.45 i Vänersborgs tingsrätt.

Brottsrubriceringen är medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott. De båda misstänkta männen, som är i 35-årsåldern, förnekar brott. - De känner varandra och en av dem är ägare till den bil som hittats utbrunnen på Hunneberg. Han är dessutom bekant med den man som i fredags släpptes på fri fot efter att ha suttit anhållen misstänkt för människorov, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen.

Åklagaren har begärt en person häktad misstänkt för medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott, i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Häktningsförhandlingen kommer preliminärt att hållas tisdag eftermiddag.

Den andra personen som sitter anhållen ska begäras häktad senast kl. 12 tisdag den 9 juli. Kammaråklagare Eva Johnsson kommer inte att vara tillgänglig för frågor och kommentarer före häktningsförhandlingen .

Kammaråklagare Ola Björstrand vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm lämnar idag in stämningsansökan till Södertälje tingsrätt och åtalar fyra personer bl.a. misstänkta för ett flertal mordbränder i Södermanland.

Åtalet omfattar två fall av grov mordbrand, två fall av mordbrand samt två fall av grov skadegörelse genom brand. En av de grova mordbränderna avser en bondgård Nibble i mars i år, då cirka 70 st djur brändes inne. I övrigt avser bränderna en bygdegård i Katrineholms kommun, två olika skolbyggnader inom Södertälje kommun, samt en buss och en lastbil. De fyra personerna har inte alla deltagit i samtliga bränder. - Vad gäller motivet för att anlägga brand varierar det. Utifrån vad utredningen gett, har gärningarna i några fall varit planerade och i andra fall är det mer fråga om ingivelser, säger kammaråklagareOla Björstrand. Förutom bränder omfattar åtalet även flera andra brott som försök till rån, försök till grov misshandel, brott mot lagen om explosiva varor och tillgrepp av fortskaffningsmedel. De huvudåtalade var vid gärningarna 17 år, 19 år, 21 år och 50 år. Två av de tilltalade är släkt. En femte person, 17 år, åtalas för delaktighet i två av gärningarna. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon under måndagseftermiddagen.

Kammaråklagare Eva Johnsson bekräftar att två personer är anhållna misstänkta för skyddande av brottsling, grovt brott.

Förhör med de två personerna pågår och de har fått varsin advokat. Förundersökningen fortsätter. Åklagaren kommer under måndagen att ta ställning till om en av dem ska begäras häktad. Den andra personen ska begäras häktad senast tisdag klockan 12.00. Mer information om ärendet kan inte lämnas. Åklagare Eva Johnsson är inte tillgänglig för frågor eller kommentarer förrän tidigast tisdag den 9 juli.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag lämnat in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt i ett ärende där en person misstänkts för människorov i Trollhättan.

Brottsrubriceringen om människorov kvarstår, mannen förnekar brott. - Han har i förhör uppgivit att han träffat den försvunna kvinnan under lördagskvällen men att han inte har med hennes försvinnande att göra, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen. Häktningsförhandlingen är planerad till klockan 14.15 i Vänersborgs tingsrätt och åklagaren har begärt stängda dörrar. Polisen skriver i ett pressmeddelande att detrots omfattande sökinsatser kring den försvunna kvinnans bostad på Dannebacken i Trollhättan och på skogsområdet Hunneberg där vissa fynd har gjorts,inte funnit kvinnan. - Förundersökningen pågår med full kraft. Vi fortsätter att söka efter kvinnan och bearbetar kontinuerligt de uppgifter som kommer in. Samtidigt fortsätter förhör med olika personer och tekniska undersökningar av de spår som vi hittills har säkrat, säger Eva Johnsson. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon efter eftermiddagens häktningsförhandling.

Idag torsdagen den 4 juli 2013 har åtal väckts vid Stockholms tingsrätt av kammaråklagare Carl Mellberg vid City åklagarkammare i ett ärende om bland annat grova narkotikabrott, grov urkundsförfalskning och grova vapenbrott.

Brotten har begåtts under vintern 2013. Utredningen, som bl.a. inkluderat spaning och telefonavlyssning, har bedrivits av Citypolisens spaningsrotel. Sex personer sitter häktade i ärendet sedan februari och åtalet visar att delar av de tilltalade ägnat sig åt storskalig narkotikahantering. Beslag har gjorts av cirka 9 kilo amfetamin och ca 5 kilo cannabis. Delar av de tilltalade har hanterat vapen i form av pistol, k-pist, gevär och omfattande mängder ammunition. Tre av de tilltalade är vidare åtalade för att ha bedrivit en industriell produktion av identitetshandlingar och bankkort. Åklagaren Carl Mellberg kommer att finnas tillgänglig för frågor under torsdagen den 4 juli mellan kl 13 och 15, tel 010-562 56 41.

En man i 35-årsåldern har anhållits på sannolika skäl misstänkt för människorov av en kvinna i Trollhättan.

Mannen som sedan i tisdags varit anhållen i sin frånvaro, kom idag frivilligt in till polisen tillsammans med sin advokat. Han förnekar brott. Den anhållne som är bekant med den försvunna kvinnan är hemmahörande i Jönköping och är känd av polisen sedan tidigare. - Vi kommer nu att kontrollera de uppgifter som mannen lämnat i förhör och fortsätta med utredningsåtgärderna. Vi håller på att lägga pussel och inriktar oss i första hand på att hitta den försvunna kvinnan, säger kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen. Under onsdagen fortsätter polisen att söka efter den försvunna kvinnan och att säkra spår främst i området kring skogsområdet Hunneberg. Tekniska undersökningar av olika fynd pågår och ytterligare förhör kommer att hållas.

Idag klockan 11 meddelar Hovrätten för Nedre Norrland dom i ett mål där ett uzbekiskt par åtalats misstänkta för medhjälp till mordförsök.

Chefsåklagare Krister Petersson vidInternationella Åklagarkammaren Stockholmfinns tillgänglig för kommentarer på telefon idag från klockan 11:15.

Med anledning av att åtal väcks i det s.k. kattärendet där en person misstänks för djurplågeri inbjudes till pressträff i Göteborg, onsdag den 3 juli kl 10:30.

Plats: Hörsalen, Polishuset, Ernst Fontells plats, Göteborg Tid: Onsdag 3 juli, kl 10:30 (samling i receptionen klockan 10:25) Kammaråklagare Madeleine Berndt Stragnér och polisenkommer att redogöra för åtalet och vad som ledde fram till att den man som nu åtalas för att ha dödat ett flertal katter i Göteborg kunde identifieras och gripas. Vid pressträffen kommer media kunna få ta del av kopior på åtalet samt förundersökningsprotokoll. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer i samband med pressträffen samt på telefon samma eftermiddag.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier om aktuella ämnen som har koppling till rättsväsendet och brottsbekämpning - i ett flertal seminarier deltar även åklagare.

Får inte jag dig, så ska ingen annan ha dig - om dödligt våld Arrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige och RoksDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 10-12 Varje år dödas i genomsnitt mellan 13-20 kvinnor av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. Vad krävs för att statsmakternas prioriteringar av dessa frågor ska få genomslag i praktiken? Vilka hinder finns och vilka möjligheter finns för att förhindra dödligt våld i nära relationer? Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget Hur korrupt är Sverige? Och vad gör vi åt det?Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå) och PolisenDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 13:30-14:30 (seminarium och mingel) Hur korrupt är Sverige? Går det att köpa ett tillstånd av kommunen? Ett beslut av en statlig tjänsteman? Hur vita är näringslivets affärer? Brottsförebyggande rådet släpper en färsk korruptionsrapport och panelen diskuterar korruptionen i Sverige: Hur den tar sig uttryck och hur den kan bekämpas. Medverkar från Åklagarmyndigheten:Alf Johansson, chefsåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Kraftig straffsänkning för narkotikabrott - vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafettenArrangör:Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, Uppsala universitetDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 14-15 (seminarium) Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Är det dags att legalisera cannabis i Sverige?Arrangör: Uppsala universitetDag och tid: Torsdag 4 juli, kl 08:30-10 (frukostseminarium) Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt fler förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger forskningen om konsekvenserna av en legalisering? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Pinnjakten: Sant och falskt om polisens effektivitet och resultat?Arrangör: Folk och Försvar och PolisenDag och tid: Fredag, 5 juli, kl 10:30-12 (seminarium) Vad är en effektiv polis och vilka resultat kan vi kräva av Polisen? Hur mäter vi ett gott polisarbete och ger statistiken oss rätt bild av verkligheten? Statistiken blir genom dess utformning också ett styrmedel för verksamheten. Är det ett bra styrmedel? Medverkar från ÅklagarmyndighetenEva-Marie Persson, chefsåklagare, Åklagarkammaren i Helsingborg Länk till evenemanget Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år och har idag kommit att bli Sveriges största politiska mötesplats. Almedalsveckan äger rum mellan den 30 juni och den 7 juli.Alla arrangemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.Läs mer om evenemangen på Almedalsveckans hemsida.

Nacka tingsrätt i Stockholm meddelar idag dom i ett uppmärksammat ärende där personer misstänks för dataintrång mot ett IT-företag som tillhandahållit personuppgifter.

Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm finns tillgänglig för att kommentera domen under eftermiddagen.

Idag väcker kammaråklagare Fredrik Karlsson åtal i ett ärende om misstänkt mord, människorov och grovt rån på Reimersholme i mars i år.

I stämningsansökan till Stockholms tingsrätt åtalas två män födda 1988 respektive 1990 misstänkta för de begångna botten. De två, tillsammans med en tredje person tvingade sig in i en bostad där de hotade, band och utövade utpressning på ett äldre par i syfte att komma åt nycklar och information om en guldsmedsbutik på Rosenlundsgatan i Stockholm. - Tillgreppsgärningarna är att anse som grova då man varit synnerligen rå och hänsynslös mot målsägandena, säger kammaråklagare Fredrik Karlsson. Stämningsansökan och endigital version av förundersökningsprotokollet kan fås i samband med pressträffen kl 11:30 idag, Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm.

Riksåklagaren har fattat ett inriktningsbeslut om en organisationsförändring. Beslutet innebär att dagens 32 geografiskt indelade åklagarkammare förs samman till 7 större områden. Verksamheten kommer att finnas kvar på samma orter som tidigare.

Åklagarverksamhet finns över hela landet, vilket är nödvändigt bland annat med hänsyn till närheten till tingsrätterna och den lokala polisorganisationen. Ett skäl till att se över organisationen är den förändring som nu sker inom polisen. - Polisen är vår viktigaste samarbetspartner. Åklagare samarbetar dagligen med polisen, på både lokal och nationell nivå. Vi måste ha strukturer som liknar varandra så att vi gemensamt kan utreda brott, prioritera och besluta om utvecklingsområden på ett så rationellt sätt som möjligt, säger riksåklagare Anders Perklev. Inom kort beräknas beslut att fattas om regionindelningen i den nya nationella polismyndigheten. Åklagarmyndighetens inriktningsbeslut innebär att de nya åklagarområdena ska vara desamma som polismyndighetens regioner, med huvudorter på samma ställen som polisen. Ett annat skäl till att förändra organisationen är att många av dagens åklagarkammare är små, vilket innebär att verksamheten blir sårbar.Dagens åklagarkammare kommer att finnas kvar och bedriva samma verksamhet som tidigare, men i och med att de ingår i ett större område med en gemensam budget kommer det att bli enklare att avlasta varandra vid arbetstoppar. - Syftet är alltså inte att dra ner på den operativa verksamheten utan tvärtom på sikt förhoppningsvis kunna använda mer av våra resurser till operativt arbete och att använda resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Anders Perklev. Riksåklagarens beslut innebär början på en process där många detaljfrågor återstår att diskutera. Därför tillsätts också sju arbetsgrupper, med uppgift att se över struktur och ledningsorganisation, ansvarsfördelning med mera inom de nya åklagarområdena. Den förändrade organisationen är planerad att träda i kraft den 1 oktober 2014.

En man ansökte om a-kassa och påstod i ansökan att han inte fått något avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare. Handläggaren kontrollerade avtalet med arbetsgivaren och upptäckte att det inte stämde överens med de verkliga förhållandena.

Efter att handläggaren vid a-kassan frågat efter avtalet mellan honom och den tidigare arbetsgivaren, gav mannen in ett förvanskat samt ett förfalskat avtal vilket upptäcktes av a-kassan. Hovrätten, som ogillade åtalet för grovt bidragsbrott, tyckte att det inte var bevisat att handläggaren gått längre i sin kontroll än vad som följde av a-kassans interna rutiner. Enligt hovrätten var det därför inte visat att det funnits en konkret fara för att de oriktiga uppgifterna skulle ha lett till att mannen fick a-kassa felaktigt utbetald till sig. Riksåklagaren har idag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen (HD). - Handläggningen av förmåner inom välfärdssystemen bygger huvudsakligen på ansökningar där beslut om utbetalning grundas på uppgifter från enskilda personer, säger riksåklagare Anders Perklev. Det innebär att myndigheter och andra beslutsfattare som huvudregel måste kunna utgå ifrån att de uppgifter som lämnas är korrekta och sanningsenliga. I förarbetena uttalas att kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt ska ha betydelse för bedömningen om konkret fara funnits. En beslutsfattare ska dock knappast behöva utgå ifrån att handlingar som en enskild ger in kan vara förfalskade och därför rutinmässigt måste kontrolleras. - När det som i detta fall är fråga om ett kvalificerat vilseledande torde det inte ha varit lagstiftarens avsikt att på sätt som nu skett begränsa det straffbara området i förhållande till gärningar som tidigare hade bedömts som försök till bedrägeri - därför är det viktigt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar överklagandet, avslutar riksåklagare Anders Perklev.

I morgon torsdag, den 20 juni anordnas en pressträff med anledning av att åtal väcks om bl.a. misstänkt mord på Reimersholme i mars tidigare i år.

Tid: 11:30 Plats: Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medverkar görkammaråklagare Fredrik Karlsson och Jonas Linnerstam från länskriminalpolisen iStockholm. Förutom vid pressträffen kommer åklagaren finnas tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen. Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.Frågor om pressträffen besvaras av Länskriminalpolisen.

Riksåklagaren tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över om dels användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas, dels oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas.

Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott. Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner. Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras. Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen.

Myndigheten tillstyrker i remissvaret att brottmålsprocessen reformeras i enlighet med huvudlinjerna i Straffprocessutredningens förslag. Invändningar reses dock mot en del enskilda förslag, bland annat om hur allmänt åtal ska väckas, och en del påpekanden i övrigt görs. I betänkandet föreslås bland annat. att ansvarsfördelningen mellan domstol och åklagare utvecklas och tydliggörs, att åklagaren ska ange påföljdsyrkande i samtliga mål och att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som yrkats. Vidare föreslås att nya regler för väckande av allmänt åtal införs och att brottmålen ska handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd som yrkats. Om förslagen leder till lagstiftning blir i princip alla åklagare berörda i sin dagliga gärning.

Idag väcks åtal vid Solna tingsrätt mot en man som sedan tidigare är häktad i samband med upploppen i Husby i slutet maj.

-Åtalet avser grov skadegörelse genom anläggande av bilbrand i samband med upploppen i Husby i slutet maj, säger kammaråklagare Andreas Nyberg på Västerorts åklagarkammare. Den nu åtalade mannen har i förhör erkänt gärningen.

I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

- Den misstänkta har idag lämnat en annan berättelse än hon gjorde då hon förhördes av polisen år 1988. I ljuset av den berättelsengår utredningen nu vidare med inhämtande av såväl muntlig som teknisk bevisning, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare. Ett eventuellt åtal mot kvinnan ska vara väckt senast den 27 juni.

En kort lägesrapport lämnas här med anledning av att det kommit många frågor om vad som händer i Assangeärendet.

Den 14 juni 2012 fattade brittiska Högsta domstolen, The Supreme Court, beslut om att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder. För att överlämningen till Sverige ska kunna verkställas krävs i praktiken att Julian Assange överlämnar sig till brittisk polis. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder är det den överlämnande staten (Storbritannien) som ska meddela den mottagande staten (Sverige) var och när personen kan hämtas. Detta förutsätter att den som ska överlämnas är tillgänglig för den överlämnande statens myndigheter. Julian Assange befinner sig inne på Ecuadors ambassad utom räckhåll för brittiska myndigheter. Ur den svenska åklagarens synvinkel har alltså ingenting hänt i ärendet sedan beslutet i The Supreme Court i juni förra året. Förutsättningarna för att avsluta ärendet Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning läggas ner när det inte längre finns anledning att slutföra den. Den ansvariga åklagaren ska fortlöpande göra sådana bedömningar. Ett skäl till att lägga ner en förundersökning kan vara att den misstänkta personen rymt eller på annat sätt försvunnit och att det inte finns skäl att anta att personen ska komma tillbaks. I det här fallet finns ett beslut om att Assange ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern. Han förväntas därför komma till Sverige. Varför kan inte Assange förhöras i Storbritannien? En fråga som ofta återkommer är varför åklagaren inte kan förhöra Assange i Storbritannien. Den frågan har besvarats tidigare, se länk i högerspalten.Ansvarig åklagare, överåklagare Marianne Ny, har tidigare meddelat att hon inte ger intervjuer så länge som ärendet pågår i Storbritannien. Eftersom processen i Storbritannien inte kunnat avslutas är det alltså inte möjligt att ge intervjuer.

Som stöd för åklagarnas handläggning redovisar riksåklagaren i en promemoria sin syn på effekterna av Högsta domstolens beslut den 11 juni 2013 och vilka konsekvenser det har för pågående och avslutade ärenden.

Promemorian behandlar följande områden:I vilka fall som förbudet mot dubbla förfaranden hindrar lagföringHandläggning av anmälningar som gjorts före Högsta domstolens beslutDomar som redan vunnit laga kraftStrafförelägganden