Överlämnande från annat EU-land

Den myndighet, Åklagarmyndigheten, som utfärdat arresteringsordern ansvarar för att den eftersökta personen förs till Sverige inom utsatt tid, när den andra medlemsstaten har beslutat om överlämnande hit. Åklagarmyndigheten får begära hjälp av kriminalvården eller polisen med transporten till Sverige, vilket också regelmässigt sker.

Den eftersökta personen är sedan tidigare häktad i utevaro, vilket är en förutsättning för att arresteringsordern ska kunna utfärdas.

Den som överlämnas till Sverige får inte lagföras för annat än det som arresteringsordern avser, inte heller vidareutlämnas till någon annan stat annat än med tillåtelse från det utlämnande landet. Vidare gäller eventuella villkor från det överlämnande landet.

Så snart hindret för den häktades närvaro har upphört, dvs. när den häktade finns i Sverige, ska ”anmälan om detta göras hos rätten” (24 kap 17 § RB). Därefter ska domstolen inom fyra dygn hålla häktningsförhandling. Det blir alltså fråga om en ny häktningsförhandling där nu den misstänkta personen närvarar och själv kan ta tillvara sin rätt på ett bättre sätt än vad som skett vid utevaroförhandlingen där han eller hon endast företrätts av ett ombud. Under dessa maximalt fyra dygn sitter personen i svenskt häkte.

Sedan häktningsförhandlingen avslutats ska rätten omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan. Antingen hävs häktningen eller så beslutar rätten om häktning och ska då samtidigt sätta ut den tid när åtal senast ska vara väckt. Häktningsbeslutet kan överklagas.