Verksamheten i Högsta domstolen

Fråga om återfallsrisk för tidigare ostraffad gärningsman som gjort sig skyldig till upprepat våld mot närstående. En person har av hovrätten dömts till fängelse i tre månader för två fall av misshandel, tre fall av misshandel, ringa brott, och ett fall av ofredande. Brotten var riktade mot den tilltalades sambo och sambons två barn. Hovrätten beslutade också att den tilltalade, som är medborgare i Albanien, skulle utvisas med förbud att återvända till Sverige under fem år. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att beslutet om utvisning ska ogillas. Han menar att det inte finns någon risk för återfall i brott. Han är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målet. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av utvisningsfrågan i detta mål bidra till klargöranden och preciseringar av rättsläget när det gäller 1) frågan om risk för fortsatt brottslighet enligt utlänningslagen kan anses föreligga vid upprepad något mindre allvarlig våldsbrottslighet mot närstående om gärningsmannen är tidigare ostraffad, 2) frågan vilken betydelse det under sådana omständigheter ska ha att gärningsmannen i övrigt lever under ordnade förhållanden samt 3) frågan huruvida risken för fortsatt brottslighet primärt måste avse samma målsägande när det handlar om våld i nära relation.

Hovrätten dömde en person för bl.a. grova skattebrott. Samtidigt förpliktades den tilltalade att enligt 36 kap. 1 b § BrB såsom förverkat värde till staten utge 3 miljoner kronor. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom. Det centrala påståendet i överklagandet är att utvidgat förverkande inte kan komma ifråga för utbyte av brottslig verksamhet som hänför sig till tiden före det att bestämmelsen i 36 kap 1 b § BrB trädde i kraft den 1 juli 2008. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren har yttrat sig över en kostnadsräkning från en offentlig försvarare som förordnades i ett mordmål först efter att hovrätten meddelat dom i målet. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör vilka principer som ska gälla för bestämmande av ersättning till en offentlig försvarare i sådana fall (jfr NJA 2005 s. 97).

Målet gäller ett åtal avseende brott mot 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (rekryteringslagen). Hovrätten dömde en person för brott mot 3 § rekryteringslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade i meddelanden till allmänheten uppmanat eller försökt förleda till särskilt allvarlig brottslighet i form av brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen). I meddelandena uppmanades till att föra över pengar till bl.a. Islamiska staten för inköp av vapen. Enligt 3 § finansieringslagen döms bl.a. den som tillhandahåller pengar i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de var avsedda att användas för att begå särskilt allvarlig brottslighet. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska ogilla åtalet. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Fråga om laga förfall och om målen kunnat tas i den tilltalades utevaro.

Målet gäller frågan om hur rätten ska formulera beslut om näringsförbud när det samtidigt förordnas om tillfälligt näringsförbud. Eftersom praxis inte är enhetlig tillstyrker riksåklagaren att prövningstillstånd meddelas.

I en dom den 14 juni i år ogillade HD ett åtal om sexuellt ofredande. I domen utvecklade HD vad som krävs för att en gärning ska anses vara ägnad att kränka målsägandena sexuella integritet. RÅ har nu gett in svarsskrivelse i ytterligare ett mål om sexuellt ofredande i vilket HD meddelat prövningstillstånd. Även detta mål gäller främst frågan om den tilltalade ofredat målsäganden på ett sätt som varit ägnat att kränka hennes sexuella integritet.

Riksåklagaren tillstyrker att HD prövar fråga om avvisning En person som av tingsrätten dömts för grovt skattebrott och meddelats näringsförbud har i överklagande till hovrätten yrkat att åtalet ska ogillas eller, i andra hand, att han skulle dömas till en mildare påföljd. Hovrätten har i ett särskilt beslut avvisat den dömdes yrkande om att han även ska anses ha överklagat näringsförbudet. Riksåklagaren, som inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten, tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd och undanröjer hovrättens avvisningsbeslut.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i två mål (ÅM 2018/4507 och ÅM 2018/4509) där fråga är om utvisningsbeslut ska meddelas trots att det för närvarande råder hinder mot verkställighet ( 8 a kap. 4 § utlänningslagen). I det ena fallet är den en syrisk medborgare som dömts för grov våldtäkt till (med beaktande av s.k. utvisningsmen) fängelse i 4 år och 2 månader. I det andra fallet är det en statslös palestinier som dömts för rån till fängelse i 2 år och 6 månader. Båda har utvisats ur riket med förbud att återvända inom 10 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Riksåklagaren motsätter sig ändring av utvisningsbesluten och anser heller inte att det föreligger skäl att korta ner tiden för återreseförbudet i något av fallen.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i två mål (ÅM 2018/4507 och ÅM 2018/4509) där fråga är om utvisningsbeslut ska meddelas trots att det för närvarande råder hinder mot verkställighet ( 8 a kap. 4 § utlänningslagen). I det ena fallet är den en syrisk medborgare som dömts för grov våldtäkt till (med beaktande av s.k. utvisningsmen) fängelse i 4 år och 2 månader. I det andra fallet är det en statslös palestinier som dömts för rån till fängelse i 2 år och 6 månader. Båda har utvisats ur riket med förbud att återvända inom 10 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Riksåklagaren motsätter sig ändring av utvisningsbesluten och anser heller inte att det föreligger skäl att korta ner tiden för återreseförbudet i något av fallen.

En person dömdes i hovrätten för grovt narkotikabrott för att i samband med ett rån mot ett apotek i överlåtelsesyfte ha förvärvat, förvarat och innehaft bl.a. 3 452 tabletter och kapslar innehållande oxykodon, 29 tabletter innehållande fentanyl och 385 fentanylplåster, som allt är narkotika. Påföljden (som också avsåg rån) bestämdes till fängelse i fyra år och sex månader. Den dömde har överklagat hovrättens dom till HD och yrkat strafflindring. Riksåklagaren bestrider ändring av domen och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

En man, som var 73 år vid tiden för hovrättens dom, har dömts till fängelse i nio månader för grovt vapenbrott. Vid straffmätningen beaktades mannens höga ålder och dåliga hälsotillstånd i mildrande riktning (29 kap. 5 § första stycket 2 brottsbalken). Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att påföljden bestäms till skyddstillsyn med fängelse (s.k 28:3-fängelse). Frågan är om den tilltalades ålder och hälsa kan beaktas vid påföljdsvalet så att skyddstillsyn med fängelse kan ådömas honom i stället för det utdömda fängelsestraffet. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Riksåklagaren instämmer i Ekobrottsmyndighetens bedömning och motsätter sig inte att HD meddelar prövningstillstånd för att pröva 1. Om det kan dömas för oredlighet mot borgenärer och försvårande av konkurs i konkurrens, 2. Tillämpligheten av ansvarsfrihetsregeln i 11 kap. 2 § tredje stycket brottsbalken. I övrigt avstyrks prövningstillstånd.

I anledning av en förundersökning om grov misshandel bestående i uppsåtligt överförande av HIV-smitta begärde åklagaren hos tingsrätten om att få göra husrannsakan i en biobanks lokaler i syfte att ta vävnadsprover av målsäganden i beslag. Målsäganden har samtyckt till åtgärden. Tingsrätten avslog åklagarens begäran. Hovrätten biföll begäran. Riksåklagaren har i yttrande över biobankens överklagande ansett att det inte finns något prejudikatintresse i att HD prövar överklagandet.

Riksåklagaren vill att HD ska pröva om sexuella övergrepp via internet kan bedömas som våldtäkt mot barn. En man har dömts till fängelse i tio år för ett stort antal brott som rubricerats som bl.a. våldtäkt mot barn respektive våldtäkt. Den dömde har förmått flera målsägande att genomföra sexuella handlingar av olika slag på sig själva samtidigt som han följt händelseförloppet i realtid via internet. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att gärningarna ska rubriceras som grovt sexuellt övergrepp mot barn respektive sexuellt tvång. RÅ har yttrat sig i frågan om prövningstillstånd. Enligt RÅ vore det av stor vikt för ledning av rättstillämpningen med klargörande uttalanden beträffande frågan om, och i så fall under vilka omständigheter, en sexuell handling som genomförs på distans med hänsyn till kränkningens allvar ska vara jämförlig med samlag och därmed kunna föranleda straffansvar för våldtäkt eller våldtäkt mot barn.

​HD har tidigare meddelat prövningstillstånd i två mål om grovt penningtvättsbrott. Båda målen gäller bedömningen av brottets straffvärde. HD har nu meddelat prövningstillstånd i ett tredje mål där hovrätten dömt den tilltalade för grovt penningtvättsbrott. Detta mål gäller främst frågan om gränsdragningen mellan penningtvättsbrott av normalgraden och det grova brottet.

Fråga om rubricering En person åtalades för grovt rån för att ha tillsammans med en annan person med våld och hot om våld ha rånat en man i hans butik. Hoten hade bestått bl.a. i att gärningsmännen uttalat hot om att målsägandens dotter skulle dödas om han inte öppnade kassaskåpet samt riktat en startpistol mot målsäganden och skjutit knallskott (en form av skenavrättning).

Rån med skarpladdad pistol - fråga om rubricering Tingsrätten bedömde gärningen som rån av normalgraden och bestämde påföljden till fängelse i fyra år medan hovrätten bedömde gärningen som grovt rån och bestämde påföljden till fängelse i fem år. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i fråga om rubricering och påföljd i ett mål där tre personer dömts för människosmuggling av normalgraden för att tillsammans och i samförstånd ha hjälpt en utländsk 15-årig pojke att passera genom flera länder i Europa och slutligen komma in i Sverige trots att personen saknade passhandlingar eller annat tillstånd till inresa. Påföljden för de tre tilltalade bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst. Riksåklagaren anser att hovrättens dom ska fastställas i fråga om rubricering men medger att påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter.

Högsta domstolen ska pröva om olovligt innehav av en ombyggd skarpladdad startrevolver på allmän plats ska bedömas som grovt vapenbrott. Högsta domstolen ska också pröva om stadgad ordning i något väsentligt hänseende åsidosatts vid tillkomsten av de ändringar i vapenlagen som trädde ikraft den 1 januari 2018 (11 kap. 14 § RF). Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Riksåklagaren anser att det inte finns något hinder för domstolen att tillämpa vapenlagen i dess lydelse efter den 1 januari 2018.

Klaganden har i HD åberopat ny bevisning. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd

Fråga om soft air gun-pistoler är vapen enligt vapenlagen. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål om ringa vapenbrott. Två femtonåringar har dömts för vapenbrott, ringa brott, till dagsböter för att olovligen ha innehaft varsin s.k. soft air gun. Pistolernas anslagsenergi hade uppmätts till 0,41 respektive 1,07 joule. Fråga i målet är om pistolerna, främst med hänsyn till deras relativt låga anslagsenergi, är att bedöma som vapen enligt vapenlagen eller som föremål som faller utanför vapenlagens krav på tillstånd. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom.

En syrisk medborgare har dömts för försök till mord. Domstolarna fann att straffvärdet av gärningen är fängelse i 8 år. Den dömde utvisades ur riket med förbud att återvända. Efter avdrag av s.k. utvisningsmen har påföljden bestämts till fängelse i 6 år och 6 månader. Den dömde vill att utvisningsbeslutet ska upphävas, då det för närvarande råder ett absolut hinder mot utvisning till Syrien. Riksåklagaren, som anför att det är fråga om ett längre fängelsestraff och att frågan om huruvida verkställighetshinder fortfarande föreligger vid tid för villkorlig frigivning inte redan nu kan avgöras, anser inte att det finns prejudikatintresse i utvisningsfrågan och avstyrker därför prövningstillstånd.

En person har dömts för brukande av falsk urkund för att i samband med att han greps av polis ha åberopat dels ett förfalskat körkort, dels ett förfalskat identitetskort. Åtgärden hade inneburit risk för at handlingen skulle uppfattas som äkta (fara i bevishänseende). Den tilltalade har överklagat domen till Högsta domstolen och yrkat att åtalet ska ogillas. Han gör gällande att det inte kan anses som ett åberopande av urkunderna att han på fråga från en polisman vidgick att handlingarna var hans. Han menar att frågan bedöms olika i praxis och att det för att ett åberopande ska föreligga krävs att gärningsmannen på ett aktivt sätt uppvisar eller hänvisar till den förfalskade handlingen. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

En man har dömts för mord till fängelse på livstid. Vid straffmätningen har beaktats att mannen tidigare dömts för mord begånget i Grekland år 1999. Mannen var 18 år när han begick mordet i Grekland. Mannen gör gällande att det finns prejudikatintresse i fråga om tillämpningen av 29 kap. 4 § BrB vid påföljd för mord, när den tidigare gärningen begåtts före 21 års ålder. Riksåklagaren anser att det inte finns något prejudikatintresse i denna fråga och avstyrker prövningstillstånd.

Frågan i målet är hur en invändning om avsaknad av uppsåt på grund av sömn ska hanteras och bedömas. Riksåklagaren, som bl.a. hänvisar till Utvecklingscentrum Göteborgs rapport ÅM-A 2015/1229 om så kallad somnambulism, avstyrker prövningstillstånd.

Klaganden har i Högsta domstolen åberopat ny bevisning. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd.