Åklagarmyndighetens visselblåsarfunktion
Sedan december 2021 finns en visselblåsarlag. Lagens syfte är att skydda personer som anmäler missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.
Med missförhållanden menas till exempel misstanke om korruption, muta, andra ekonomiska oegentligheter, jäv, förtroendeskadliga bisysslor eller ageranden samt kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.
Nedan finns samlad information för att anmäla missförhållanden på Åklagarmyndigheten.
Vem kan anmäla?
Utöver anställda vid Åklagarmyndigheten omfattas andra som utför arbete under myndighetens kontroll och ledning av denna möjlighet. Det kan exempelvis vara egenföretagare, konsulter, volontärer och praktikanter.
Är en person inhyrd personal från exempelvis företag för lokalvård eller om en är it-konsult med enskild firma på uppdrag har dessa samma möjlighet att anmäla missförhållanden som alla anställda på myndigheten.
Observera att funktionen inte kan användas för att anmäla mindre förseelser eller allmänt missnöje och klagomål på arbetsplatsen. Sådana klagomål ska lämnas till chef eller lokalt fackförbund.
Endast mycket allvarliga missförhållanden som rör egna arbets- eller anställningsförhållanden omfattas av visselblåsarlagen.
Vad kan anmälas?
Här kan missförhållanden på Åklagarmyndigheten anmälas som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Med allmänintresse menas att det ska gälla allvarliga förhållanden, angå en krets som kan betecknas som allmänheten och finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.
Det som anmäls ska antas att vara sant.
Information som rör egna arbets- eller anställningsförhållanden omfattas av lagen när det rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande.
Den interna rapporteringskanalen kan även användas till att anmäla missförhållanden som exempelvis strider mot EU-regler, till exempel dataskyddsförordningen, eller andra nationella regler som kompletterar EU-regler.
Hur lämnas anmälan?
En anmälan om missförhållanden hanteras av mycket få personer på Åklagarmyndigheten. En anmälan skickas skriftligt per post till:
Visselblåsarfunktionen
Åklagarmyndigheten
Box 5553
114 85 Stockholm
En skriftlig anmälan kan även överlämnas till receptionen på Åklagarmyndighetens huvudkontor.
Det är endast tillsynschef och biträdande tillsynschef som i första hand hanterar anmälan. Det går även att via Åklagarmyndighetens växel kontakta dessa funktioner för att anmäla, 010-562 50 00.
Vilka uppgifter ska finnas med?
- En beskrivning av missförhållandet.
- Var i organisationen missförhållandet förekommer (avdelning, plats etc.).
- En redogörelse om din anknytning till Åklagarmyndigheten.
Är anmälan anonym?
Anmälan kan göras anonymt. Huvudregeln är att identitetsuppgifter omfattas av sekretess och som anmälare är man också skyddad mot repressalier.
Samtidigt kan anmälan bli mer svår att utreda om man väljer att vara anonym. Det är heller inte säkert att avdelningen kan lämna återkoppling på den utredning som tar vid.
Vid en eventuell brottsutredning kan anonymitet aldrig garanteras.
Vilket skydd finns om uppgifter lämnas?
Huvudregeln är att identitetsuppgifter om anmälaren omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen och att den som anmäler också är skyddad mot repressalier.
Det finns även bestämmelser om ansvarsfrihet som syftar till att möjliggöra en anmälan i vissa situationer där det finns regler om tystnadsplikt eller hinder mot att inhämta information.
Om man väljer att lämna uppgifter till grundlagsskyddad media omfattas detta av två olika rättigheter; meddelarfrihet samt anskaffarfrihet.
Meddelarfrihet innebär en rätt för var och en att kunna vända sig till grundlagsskyddad media, till exempel en journalist, och lämna uppgifter för publicering. Alla som lämnar uppgifter till sådan media har ett anonymitetsskydd som innebär att den som tar emot uppgifterna inte får avslöja källan om uppgiftslämnaren vill vara anonym.
Myndigheter eller andra allmänna organ får heller inte efterforska vem som lämnade uppgifterna till media och får heller inte straffa den som lämnat uppgifter (förbud mot repressalier).
Anskaffarfriheten innebär en rätt för var och en att anskaffa information för att senare kunna lämna vidare inom ramen för meddelarfriheten.
Vem tar hand om anmälan?
Tillsynsavdelningen är behörig och ansvarig för myndighetens visselblåsarfunktion.
Det är endast Åklagarmyndighetens tillsynschef och biträdande tillsynschef som i första hand hanterar en anmälan. Vid behov och om det är lämpligt kan kammaråklagarna på tillsynsavdelningen bistå i ett visselblåsarärende.
Ett visselblåsarärende kan mynna ut i att frågan bör hanteras av en annan funktion inom Åklagarmyndigheten. I vissa fall kan frågan lämnas vidare för att hanteras utanför myndigheten. Det gäller främst om anmälan avser myndighetens högsta ledning.
Vad händer efter att anmälan lämnats?
När anmälan lämnats får man inom sju dagar en bekräftelse på att anmälan är mottagen.Inom tre månader ska även myndigheten kunna återkoppla hur ärendet behandlats.
Om det blir aktuellt ska du få information om att en uppgift som kan identifiera dig kommer att lämnas ut, om inte informationen gör att syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras.
Observera att myndighetens skyldighet att bekräfta mottagandet inte gäller om anmälan skett anonymt eller om anmälaren har avsagt sig möjlighet till att få en bekräftelse. Det gäller inte heller om mottagaren kan anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.
Hur kan man anmäla till en extern rapporteringskanal?
Vill man anmäla misstänkta missförhållanden som exempelvis strider mot EU-regler, till exempel dataskyddsförordningen, eller andra nationella regler som kompletterar EU-regler, och inte vill göra det internt, kan det göras externt till behöriga myndigheter genom deras externa rapporteringskanaler.
Listan över ansvariga myndigheter finns i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Den externa rapporteringen kan i vissa fall också göras till EU:s institutioner, organ eller byråer.
Hur hanterar myndigheten personuppgifter?
Personuppgifter får bara behandlas om de är nödvändig för ett visselblåsarärende.
Det är endast tillsynsavdelningen som är behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på visselblåsarärenden som får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett sådant ärende.
Lagringstider
Personuppgifter får inte behandlas längre än två år efter att visselblåsarärendet avslutats.
Det hindrar inte att Åklagarmyndigheten arkiverar och bevarar allmänna handlingar där personuppgifter förekommer eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.
Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av ett visselblåsarärende får inte samlas in och ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.
Läs gärna mer hur Åklagarmyndigheten hanterar personuppgifter i länken i högermarginalen.
Lämnas personuppgifterna ut till andra mottagare?
Om det vid handläggningen av ett visselblåsarärende bedöms finnas skäl för en annan myndighet eller en annan funktion inom Åklagarmyndigheten att vidta fortsatta åtgärder med anledning av det som har framkommit i ärendet, ska de uppgifter som är nödvändiga för att åtgärden ska kunna vidtas lämnas till den andra myndigheten eller funktionen.
Allmänna handlingar kan lämnas ut enligt offentlighetsprincipen till journalister och enskilda som begär att få ta del av allmänna handlingar.
Sekretess gäller dock i ett visselblåsarärende för personer som anmäler missförhållanden, och för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den som anmäler, om det kan antas att syftet med visselblåsarärendet motverkas om uppgiften röjs.