Kontaktförbud
Den som får kontaktförbud får inte besöka, ringa eller på andra sätt kontakta den person som förbudet gäller mot.
Åklagaren ska göra en riskbedömning i varje enskilt fall om det finns risk för framtida brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Varje beslut om kontaktförbud ska därutöver föregås av en så kallad proportionalitetsbedömning. Det betyder att skälen för ett förbud ska vägas mot de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt att gälla.
Utredningen ska bedrivas skyndsamt
Utredningar om kontaktförbud leds av åklagare och ska bedrivas skyndsamt. Utredningen ska ge underlag för åklagarens risk-och proportionalitetsbedömningen. Några av de frågor som åklagaren ska ta hänsyn till vid riskbedömningen är om förbudspersonen tidigare lagförts för brott mot den person som förbudet ska skydda, om det finns tidigare brott mot någon annan och om det pågår en brottsutredning mot förbudspersonen.
Om man inte är nöjd med ett åklagarbeslut om kontaktförbud kan man begära att tingsrätten prövar frågan. Möjligheten att få en domstolsprövning gäller både beslut om att utfärda förbud och om att inte utfärda förbud. Båda parter har möjlighet att begära tingsrättens prövning.
Olika sorters kontaktförbud
Det finns fyra olika typer av kontaktförbud som åklagare kan besluta om:
1. Ordinärt kontaktförbud
Ett ordinärt kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får besöka, kontakta eller följa efter skyddspersonen.
2. Utvidgat kontaktförbud
Ett utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får besöka eller vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där han eller hon brukar vara.
Ett utvidgat kontaktförbud får, redan som en förstahandsåtgärd, förenas med beslut om elektronisk övervakning. I de fall ett kontaktförbud har överträtts ska det utvidgade kontaktförbudet förenas med villkor om elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl emot det.
Det spelar ingen roll vilken typ av kontakförbud som överträtts. Såväl fysiska som icke-fysiska överträdelser (som till exempel sms, telefonsamtal och e-postmeddelanden) kvalificerar som överträdelser.
Elektronisk övervakning innebär att förbudspersonen får en fotboja som rapporterar larm till polisen om kontaktförbudet överträds samt om förbudspersonen inte sköter sin utrustning.
3. Särskilt utvidgat kontaktförbud
Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett beslut om utvidgat kontaktförbud och att det kontaktförbudet har överträtts.
Ett särskilt utvidgat kontaktförbud innebär ett beslut om kontaktförbud som omfattar ett större avgränsat förbudsområde kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara jämfört med det förbudsområde som omfattades i ett utvidgat kontaktförbud.
Den här typen av kontaktförbud ska förenas med av beslut om elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl som talar emot ett sådant beslut.
4. Kontaktförbud avseende gemensam bostad
Ett beslut om kontaktförbud som gäller gemensam bostad innebär att förbudspersonen inte får vistas i en bostad som brukas gemensamt med skyddspersonen. Detta kontaktförbud kan vara aktuellt att ansöka om ifall det finns en risk att en person i samma hushåll kommer att begå brott mot skyddspersonen.
Kontaktförbud avseende gemensam bostad får meddelas om det bedöms finnas en risk för brott mot den sammanboendes liv, hälsa frihet eller frid. Riskbedömningen tar alltså sikte på mera begränsade former av handlande än kontaktförbud i övrigt.
Kontaktförbudsregleringen är till för att skyddet för skyddspersonen ska kunna öka stegvis genom en successiv upptrappning av nivån på ingripandet.
Åklagare måste handlägga inkommen ansökan om ordinärt kontaktförbud och utvidgat kontaktförbud utan villkor om elektronisk övervakning inom två veckor. För ansökningar om särskilt utvidgat kontaktförbud och kontaktförbud avseende person i gemensam bostad gäller en kortare handläggningsfrist på en vecka.
Åklagarmyndighetens arbete med kontaktförbud
Den 1 oktober 2011 trädde lagen om kontaktförbud i kraft och ersatte lagen om besöksförbud.
2012-2013 gjordes en uppföljande granskning som visade på svårigheter i handläggningen och utvecklingsmöjligheter.
2018 kom delvis ny lagstiftning om kontaktförbud. Kontaktförbudshandboken uppdaterades därför 2019.
2020 resulterade en tematisk tillsyn i en granskningsrapport ("Kontaktförbud – en kartläggning av tillämpningen med synpunkter på iakttagelser").
Resultatet av den här granskningen ledde dessutom till att en översyn gjordes av föreskrifterna för tidsfrister för handläggning av kontaktförbud, ÅFS 2011:6. Förändringarna framgår i ÅFS 2020:2.
I korthet innebär förändringarna som trädde i kraft den 1 oktober 2020 att handläggningsfristerna är en respektive två veckor beroende på vilket slags kontaktförbud som är aktuellt.
1 januari 2022 gjordes ändringar i lagen om kontaktförbud:
- Väsentlighetskravet i proportionalitetsprövningen för kontaktförbud avseende gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort.
- Ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning (fotboja) som en förstahandsåtgärd.
- Straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps så att böter tas bort från straffskalan.
- Mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud ska inte längre vara fria från straff. Straffet i ringa fall blir böter.
Artikel publicerad i maj 2021: Kontaktförbud – vad är det och vilka regler gäller?