Resning

När åklagaren eller den som har dömts i ett brottmål inte längre får överklaga domen till en högre domstolsinstans kallas det att domen har vunnit laga kraft. En lagakraftvunnen dom kan normalt inte ändras. Det hänger samman med att medborgarna ska kunna lita på att domar gäller.

När en dom vunnit laga kraft medför det också ett definitivt slut på förundersökningen om den brottslighet som domen gäller. Efter detta får polis och åklagare normalt inte vidta några nya utredningsåtgärder om samma sak.

Resning i Högsta domstolen

En av få möjligheter som finns att angripa en lagakraftvunnen dom är att med stöd av nya omständigheter eller bevis ansöka om resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång.

När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning. Om det är klart att det inte finns skäl för att bevilja resning kan Högsta domstolen direkt avslå ansökan. I andra fall ska riksåklagaren yttra sig över ansökan.

Riksåklagaren kan i vissa fall besluta att återuppta förundersökningen och ansöka om resning men det krävs att det finns nya bevis eller omständigheter i ärendet som inte har prövats av domstol i den tidigare rättegången.

Resning i hovrätten

När det gäller en dom som har meddelats av en tingsrätt är det den hovrätt som tingsrätten hör till som beslutar om resning. I sådana fall är det  en åklagare vid den åklagarkammare som hör till tingsrätten som är motpart i resningsärendet.

Vem kan begära resning?

Den som haft rätt att överklaga domen har rätt att ansöka om resning. När det gäller fällande domar i brottmål är det därför i första hand en möjlighet för den som har dömts. Det är en väsentlig skillnad mot brottmålsprocessen i övrigt där det är åklagaren som ska bevisa att den misstänkta personen är skyldig.

Om en åklagare får kännedom om omständigheter eller bevis som skulle kunna ligga till grund för resning bör åklagaren agera för detta utreds. Om det är en hovrättsdom ska åklagaren underrätta riksåklagaren.

Återupptagande av förundersökningen

Under handläggningen av ett resningsärende kan åklagaren under vissa förhållanden besluta att förundersökningen ska återupptas så att de nya omständigheterna eller bevisen kan kontrolleras. Om någon som överväger att begära resning anser att förundersökningen behöver kompletteras innan en ansökan om resning kan göras kan denne begära att åklagaren ska besluta om det.

Vad händer om resning beviljas?

Ett beslut om resning innebär att det normalt blir en ny rättegång i den domstol som senast dömt. Beslutet innebär inte att domen i sig upphävs utan domstolen måste pröva om den ska ändras.

Ska målet efter resning handläggas vid en tingsrätt kan åklagaren välja att lägga ned åtalet om hen anser att brottet inte längre går att bevisa.

Ska målet handläggas vid en hovrätt har åklagaren inte någon möjlighet att lägga ned åtalet.

Resning till nackdel för en tilltalad

Ansökan om resning till nackdel för den tilltalade sker inte ofta i Sverige. Det har hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna.

Sedan en brottmålsdom har vunnit laga kraft, får resning beviljas till nackdel för den tidigare tilltalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § rättegångsbalken. Målet får resas om brottet kan ge fängelse i mer än ett år. Det krävs att sökanden åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den tilltalade sannolikt skulle ha dömts för brottet, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i brottmålet.

En resning förutsätter dessutom att sökanden gör sannolikt att hon eller han inte hade kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid den domstol som har meddelat domen eller genom att överklaga domen, eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det.

Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 §).

Antalet resningsärenden

Resningsärenden är ofta mycket omfattande och massmedialt uppmärksammade. Under 2023 registrerades 30 nya ärenden om resning eller domvilla för lagakraftvunna hovrättsdomar, vilket är något fler än under 2021 och 2022 men något färre än under 2019 och 2020. 

Endast en liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas.