Ordlista
Här finner du en begreppsförklaring av juridiska termer, framförallt som gäller brottmål. Klicka på den bokstav som ordet börjar på och välj sedan ord i listan som visas.
Förklaringen av ordet presenteras om du klickar på ordet.
-
Absolut åtalsplikt
Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkta personen är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år och kallas då straffvarning.
-
Allmän domstol
De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. -
Allmän åklagare
Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK.
Allmänna åklagare är: riksåklagaren och vice riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare, chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.
-
Allmänt åtal
Åtal som väcks av en åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning.
Relaterade ord Enskilt åtal -
Anhållande
Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som gripits som misstänkt för ett brott. Anhållande beslutas av åklagare. Senast efter tre dagar ska åklagaren fatta beslut om att begära den anhållna personen häktad, vilket prövas av en domstol. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.
-
Anmälningsplikt
Heter också anmälningsskyldighet. Enligt Socialtjänstlagen har bland annat anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel.
-
Anonymitetsskydd
Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.
Relaterade ord Meddelarfrihet -
Anstiftan
En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningspersonen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är straffbart vid vissa mycket grova brott, som t.ex. mord och grov misshandel.
-
Asperationsprincipen
När en gärningsperson gjort sig skyldig till flera brott, i bland vid ett stort antal tillfällen, utgår domstolen vid bedömningen av det sammantagna straffvärdet av gärningarna från det brott med högst straffvärde medan övriga gärningars straffvärden reduceras i en fallande skala. Begreppet brukar i bland också beskrivas som att domstolen ger mängdrabatt.
-
Barnahus
På flera ställen i landet finns särskilda barnahus, där läkare, polis, socialtjänst med flera är samlade under ett tak för att barn som är berörda av brott inte ska behöva åka mellan olika ställen.
-
Barnfridsbrott
Att låta barn bevittna vissa brott mellan närstående, både närstående till varandra och till barnet, är ett brott som kallas barnfridsbrott. Aktuella brott är bland annat allvarligare vålds- och sexualbrott.
-
Belastningsregister
Polismyndighetens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott - genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.
-
Bestrida
Ha invändning mot.
-
Besvär över domvilla
-
Bevisbörda
En parts skyldighet att lägga fram bevis för sitt påstående. När det gäller brottmål har åklagaren hela bevisbördan, dvs. det är åklagaren som ska bevisa att den misstänkta personen har begått det brott som åklagaren påstår. Till dess betraktas personen som oskyldig.
-
Bevistalan
Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser. Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd.
-
Bevisuppgift
Information om vilken bevisning som en part, t.ex. åklagaren, vill använda i ett mål. I åklagarens stämningsansökan ska det alltid framgå vilken bevisning som åklagaren stödjer sitt åtal på.
-
Brott mot griftefrid
Den första juli 2022 ändrades lagstiftningen om brott mot griftefrid. Brottet heter numera gravfridsbrott.
Relaterade ord Gravfridsbrott -
Brott mot person
Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.
-
Brottmål
Ett mål där en person ställs till ansvar för ett brott.
Relaterade ord Tvistemål -
Brottsbalken
Brottsbalken (BrB) innehåller den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen, t.ex. våldsbrott, förmögenhetsbrott och sexualbrott. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.
-
Brottsmisstanke
Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott.
-
Butikstillgrepp
Stöld eller ringa stöld ur butik.
-
Böter
Böter är det mildaste straffet och betalas i pengar. Det finns tre former av böter: dagsböter, penningböter och normerade böter.
Dagsböter bestäms till ett visst antal beroende på hur allvarligt brottet är och där storleken av varje dagsbot beror på hur den bötfällda personens ekonomi ser ut.
Penningböter är bestämda till ett visst engångsbelopp, t.ex. gäller det många trafikbrott. Ordningsbot är en typ av penningbot som får utfärdas av polis eller tullanställd.
Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan.
-
Civilrätt
De regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden. Skadeståndsrätt, arvsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt. -
Dagsböter
Bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är. Storleken på varje dagsbot fastställs med hänsyn till hur den bötfällda personens ekonomi ser ut.
-
Domstolar
I Sverige finns tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, är domstolar i brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). Förvaltningsrätten handlägger bl.a. tvister mellan enskilda personer och myndigheter, t.ex. skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål. Mark- och miljödomstolarna handlägger miljö-, plan- och bygg-ärenden. Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
Läs mer på Sveriges Domstolars hemsida. Klicka här.
-
Domvilla
Grovt rättegångsfel som kan ha påverkat domens utgång, t.ex. om domen drabbat någon som inte varit part i rättegången eller att rätten haft för få ledamöter.
-
Dråp
Ett brott som innebär ett avsiktligt dödande, men där omständigheterna gör att det anses som mindre grovt än mord, exempelvis att offret hotat eller misshandlat gärningspersonen.
-
Dubbel straffbarhet
Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.
-
EBM
Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. På EBM arbetar åklagare, utredare, poliser och administratörer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.
-
Ed
En sanningsförsäkran som t.ex. ett vittne gör inför domstol. Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: "Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra". Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.
Misstänkta och målsägande samt vissa vittnen talar inte inför ed.
-
Egenmäktighet vid förhandling med främmande makt
En svensk medborgare som, utan att vara behörig, låter sig användas som ombud för en främmande makt i en diplomatisk angelägenhet som rör Sverige kan dömas för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om Sverige var i krig, högst fyra år.
Detsamma gäller om någon utan behörighet – svensk medborgare eller någon annan – uppträder som ombud för Sverige och inlåter sig i diskussioner med någon som företräder en främmande makts intressen i en diplomatisk angelägenhet som rör Sverige.
-
Egenmäktigt förfarande
Att olovligt ta eller använda något som tillhör någon annan utan att ha för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan rubriceras som egenmäktigt förfarande, t.ex. ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.
-
Ekonomisk brottslighet
Brottslighet av ekonomisk karaktär, t.ex. skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott.
-
Enskilt åtal
Åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare. Vissa brott, framförallt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.
-
Envarsgripande
Vem som helst har rätt att, i vissa speciella situationer, gripa personer som har begått brott som har fängelse i straffskalan. Den som grips ska påträffas på bar gärning eller på flyende fot.
-
Falsk angivelse
Den som anmäler en person för ett brott som kan leda till åtal, trots kunskap om att personen är oskyldig, kan dömas för falsk angivelse.
-
Falsk beskyllning
Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet.
Brottet hette tidigare falsk tillvitelse.
-
Falskt åtal
Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att personen är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal.
-
Folkmord
Folkmord är vissa handlingar som begås i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp. Exempel på sådana handlingar är att döda medlemmar i gruppen eller att påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.
-
Fri bevisprövning
Den princip som gäller i svensk processrätt. Den innebär att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram (så kallad fri bevisföring) och att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen (fri bevisvärdering). I vissa andra länder, framför allt Storbritannien och USA, finns regler om vilken bevisning som är tillåten respektive otillåten.
-
Frihetsberövande
Att beröva någon friheten, t.ex. genom anhållande, häktning och fängelse.
Den som utan stöd i lagen för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till olaga frihetsberövande.
-
FU-begränsning
Förundersökningsbegränsning. Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.
Relaterade ord Lagföra -
Fysisk person
Privatperson. Motsats: juridisk person, dvs. företag, myndighet, förening eller liknande.
-
Fängelse
Ett fängelsestraff är normalt tidsbestämt till lägst 14 dagar och högst 18 år. Maximistraffet varierar beroende på hur allvarligt brottet är. Den som har dömts för ett brott friges normalt efter det att två tredjedelar av strafftiden är avtjänad. Fängelse kan också utdömas på livstid, men det gäller enbart de allra allvarligaste brotten, framförallt mord. När 18 år har avtjänats kan livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.
-
Förberedelse till brott
Förberedelser till vissa grova brott är straffbara. Exempel på förberedelser kan vara att skaffa ett vapen i syfte att begå brott.
-
Företagsbot
-
Förgöring
Förgöring är när någon sprider gift, sjukdom eller skadedjur med avsikt att skada växter eller djur.
-
Förmildrande omständigheter
Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hens bristande utveckling. Förmildrande omständigheter kan leda till att den som döms får ett lindrigare straff, t.o.m. under det minimistraff som annars gäller enligt lag.
-
Förmögenhetsbrott
Brott som innebär ekonomisk skada för någon, t.ex. stöld, bedrägeri och förskingring.
-
Förolämpning
En kränkning genom nedsättande omdömen, beskyllningar eller liknande och som är riktade direkt mot en person.
-
Förseelse
En förseelse är ett brott som enligt lagen har ett lindrigt straffvärde, dvs. i praktiken att lägsta straff är böter.
-
Försvarare
Oftast en advokat, som har till uppgift att försvara den åtalade.
-
Försvårande omständigheter
Om en gärningsperson t.ex. visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet är att kränka någon på grund av ras, hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller liknande anses det också vara försvårande omständigheter.
-
Försök till brott
En handling som innebär att en person har påbörjat men inte fullbordat ett brott. Försök är ofta men inte alltid straffbart.
-
Förtal
Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen.
-
Förundersökning
En utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen leds av en åklagare eller polis.
Relaterade ord Lagföra -
Förundersökningsbegränsning
Innebär att brottsutredningar i vissa fall kan begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring.
Relaterade ord Lagföra -
Förundersökningssekretess
Under pågående utredningar (förundersökningar) gäller så kallad förundersökningssekretess. Det innebär att uppgifterna i en förundersökning inte lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen.
Läs mer om detta här
-
Förvaltningsdomstol
De allmänna förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen. De handlägger mål som bland annat rör förhållandet mellan enskilda personer och det allmänna, som till exempel skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål, eller socialmål som t.ex. omhändertagande av unga eller missbrukare.
-
Förverkande
Att omhänderta föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet. Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.
Relaterade ord Självständigt förverkande -
Gravfridsbrott
Gravfridsbrott (tidigare "brott mot griftefrid") innebär t.ex. att någon obehörigen flyttar eller skadar ett lik eller en avliden persons aska. Brottet kan också bli aktuellt om någon obehörigen öppnar en grav eller förstör, skadar eller gör ofog på en kista eller ett annat vilorum för de döda eller en gravvård. Påföljden för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år. Grovt gravfridsbrott ger fängelse i mellan sex månader och fyra år.
Relaterade ord Brott mot griftefrid -
Gripande
Gripande innebär att en person som är misstänkt för brott omedelbart tas om hand, vilket görs av polisen. Det får ske när polisen inte kan eller hinner vänta på att åklagaren ska fatta beslut om anhållande. Även en enskild person får gripa en person som är efterlyst, eller som har begått ett brott som kan ge fängelse och som påträffas på bar gärning eller flyende fot. Den gripna personen ska då snarast överlämnas till polisen.
-
Gärningsbeskrivning
När åklagaren åtalar en person lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller en beskrivning, gärningsbeskrivning, av det brott som den åtalade sägs ha gjort sig skyldig till.
Relaterade ord Stämningsansökan -
Gärningsman
Gärningsperson, dvs. den som har begått ett brott.
-
Gärningsperson
Den som har begått ett brott.
-
Hemlig dataavläsning
Den 1 april 2020 trädde en ny lag (2020:62) om hemlig dataavläsning (HDA) i kraft. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år för att därefter utvärderas.
HDA innebär i korthet att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i t.ex. datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten. HDA får användas i vissa förundersökningar vid särskilt grov brottslighet, men också i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. -
Hemliga tvångsmedel
Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kamera övervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka som har talat i telefon och när samtalen ägt rum, men inte vad som sagts. Till hemliga tvångsmedel räknas även hemlig dataavläsning, som är en ny tidsbegränsad lag som gäller sedan 1 april 2020.
-
Hets mot folkgrupp
Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
-
Hovrätt
Hovrätten fungerar som andra instans mellan tingsrätten och Högsta domstolen. Det gäller både brottmål och tvistemål som överklagats från tingsrätten. Om tingsrätten har dömt en person till böter eller frikänt personen för ett brott som kan ge högst sex månaders fängelse, krävs prövningstillstånd för att ett brott ska tas upp i hovrätten.
De sex hovrätterna är Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall samt Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.
-
Husrannsakan
En undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller för att söka efter någon som ska gripas, anhållas eller häktas. Beslut om husrannsakan fattas vanligen av förundersökningsledaren, dvs. av åklagare eller av polis, eller av domstolen.
-
Huvudförhandling
Kallas ofta rättegång och är den muntliga förhandling i domstolen som hålls i brottmål och tvistemål, som innebär att målet avgörs. I brottmål föregås huvudförhandlingen av polisens och åklagarens förundersökning. I mer omfattande mål kan också en förberedande förhandling förekomma. Huvudförhandlingen är uppdelad i tre moment: sakframställning, bevisning, där hela bevisningen ska läggas fram inför rätten, och slutanförande (också kallat plädering).
-
Häktning
Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Den som är skäligen misstänkt får häktas om det är synnerligen viktigt i avvaktan på ytterligare utredning. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.
-
Häktningsframställan
När någon gripits ska åklagaren göra en häktningsframställan/häktningsframställning, dvs. begäran om
häktning, till domstolen senast tredje dagen efter anhållandet. -
Häktningsförhandling
En domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits.
-
Häleri
Häleri är en sammanfattande benämning på olika slag av hantering av egendom som någon annan person kommit åt genom ett brott, t.ex. att gömma eller sälja stulet gods.
-
Hämtning
Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, t.ex. till förhör och rättegångsförhandling.
-
Högsta domstolen
Högsta domstolen är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.
-
Jordabalken
Jordabalken är en lag som omfattar allt som har med fast egendom att göra. I jordabalken finns bland annat 12:e kapitlet (hyreslagen) där förhållandet mellan den som hyr ut och hyr en lägenhet regleras. Om exempelvis en hyresvärd tar betalt för att upplåta en hyreslägenhet eller en hyresgäst tar betalt för att överlåta en hyresrätt (skenbyte) är det brott mot jordabalken.
-
Juridisk person
En sammanslutning av personer, t.ex. ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande.
-
Juridiskt biträde
Kan vara en juristutbildad person, t.ex. en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor. Exempel på juridiska biträden är försvarsadvokaten till den åtalade och målsägandebiträdet som stödjer målsägande. Kravet på biträdet är att personen är lämplig som ombud.
Relaterade ord Målsägande -
Jurisdiktion
Jurisdiktion är befogenheten att utöva rättskipning och att döma. Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område, t.ex. ett land, eller till vissa personer eller ett visst sakområde. Svensk jurisdiktion innebär att svenska domstolar dömer efter svensk lag och för brott som begåtts i Sverige.
Relaterade ord Universell jurisdiktion -
Jäv
Partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne. Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.
-
Klagan över domvilla
Överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel.
Relaterade ord Domvilla -
Kollusionsfara
Risk för att en misstänkt undanröjer bevis eller på annat sätt förstör en brottsutredning. Kollusionsfara är skäl för häktning. -
Konsumtion
Att ett brott konsumeras av ett annat betyder att man har begått flera brott genom samma handling och bara straffas för det ena brottet. Ett exempel är om man misshandlar någon så att personen avlider så döms man inte för både misshandel och mord (eller dråp) utan endast för mord som är det allvarligare brottet.
-
Kontaktförbud
Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få kontaktförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare.
Kontaktförbud i sig utgör inte någon garanti för att hotfulla och farliga situationer inte kan uppstå.
-
Kontraktsvård
En särskild form av skyddstillsyn som innebär att en dömd person, om brottsligheten kan relateras till missbruk, får behandling istället för fängelse. Personen förklarar sig villig att genomgå behandlingen genom att skriva under ett kontrakt.
Om personen avbryter behandlingen eller på annat sätt allvarligt missköter sig rapporteras det till åklagaren. Domen kan då ändras till fängelse i en ny rättegång.
Relaterade ord Skyddstillsyn -
Korruption
Korruption är ett samlingsbegrepp för att ge och ta emot muta, trolöshet mot huvudman och att utnyttja sin ställning för att uppnå en otillbörlig fördel för sin egen eller någon annans vinning.
-
Kriminalvården
Den myndighet som ansvarar för att straff i fängelse och frivård verkställs samt för verksamheten vid landets häkten.
Läs mer på Kriminalvårdens hemsida.
-
Kroppsvisitation
Undersökning av en misstänkt persons kläder och av vad personen har på sig eller med sig. Kroppsvisitation får utföras av polisen eller tullen vid misstanke om brott som kan leda till fängelse.
-
Kränkning
Allvarlig kränkning (lidande) genom angrepp mot person, frihet, frid eller ära, t.ex. vid misshandel, rån och sexualbrott.
Relaterade ord Sveda och värk -
Kvarstad
När det finns risk att den som är skyldig pengar skaffar undan eller försvinner med egendom, kan en domstol besluta om kvarstad, dvs. att egendomen tillfälligt tas omhand.
-
Kärande
Den person i ett tvistemål som framställer krav mot en annan (=svarande).
Relaterade ord Tvistemål -
Laga förfall
Laga förfall betyder att den som t.ex. har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i kollektivtrafiken och plötslig sjukdom (läkarintyg krävs).
-
Laga kraft
När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom (eller ett beslut) vunnit laga kraft. Därefter kan domen verkställas.
-
Lagföra
Att ställa någon till ansvar för ett brott.
-
Lagman
Lagmannen är den domare som är chef över en tingsrätt. En hovrättslagman är en chef för en avdelning i hovrätten.
-
Legalitetsprincipen
En rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen. För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet. Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.
Relaterade ord Rättssäkerhet -
Livstidsstraff
Ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott. I praktiken används det enbart vid mord.
Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.
Relaterade ord Nåd -
LOB
Lagen om omhändertagande av berusade personer.
En person som är så påverkad att hen inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.
-
LUL
Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge de får vara frihetsberövade och krav på att utredningar ska bedrivas snabbt.
Relaterade ord Frihetsberövande -
LVM
Lag om vård av missbrukare i vissa fall.
Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare.
-
LVU
Lag om vård av unga.
Lagen gäller ungdomar under 21 år. LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, dvs. utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar.
-
Lyckta dörrar
Detsamma som stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan till exempel fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.
-
Meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
-
Meddelarskydd
Detsamma som anonymitetsskydd, dvs. ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Företrädare för myndigheter får som regel inte forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.
-
Medgivande
Att hålla med eller erkänna.
-
Medhjälp
Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg.
-
Mened
Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.
-
Miljöbrott
Miljöbrott är ett samlingsnamn för en rad olika handlingar som innebär att någon bryter mot de bestämmelser som reglerar vad man får eller inte får göra i vår miljö.
-
Minderårig
Att vara under 15 år. Minderåriga kan inte ställas till ansvar för brott och de redovisas inte heller i statistiken över misstänkta personer.
-
Misshandel
Ett brott som innebär att någon avsiktligt tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta. Som misshandel räknas också att försätta någon i vanmakt eller liknande tillstånd.
-
Misstankeregister
Polisens register med uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott.
Relaterade ord Skälig misstanke -
Misstänkt person
När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses vara skäligen misstänkt och där brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning.
-
Mord
Ett brott som innebär att någon avsiktligt berövar en annan person livet.
-
Mordbrand
Ett brott som innebär att någon avsiktligt anlägger brand som innebär fara för någon annans liv eller hälsa, eller fara för omfattande förstörelse av någon annans egendom. Det krävs alltså inte att någon dör av branden.
-
Muntlighetsprincipen
En av huvudprinciperna inom svensk processrätt som innebär att all bevisning och annat material ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol.
-
Muta
Muta är när någon person i tjänsten får ekonomisk ersättning eller någon annan förmån av en person som vill få en fördel av något slag.
Det kan vara ett brott att både ge och ta emot muta.
-
Mål
Benämning på det åtal eller den tvist som är föremål för rättegång vid en domstol.
-
Målsägande
Brottsoffer, dvs. den som har blivit utsatt för ett brott eller som lidit skada av ett brott.
-
Målsägandebiträde
Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens, brottsoffrets, intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning/skadestånd. Målsägandebiträde utses av domstol vid grövre brott, t.ex. vålds- och sexualbrott, eller om det av någon annan anledning finns ett särskilt behov av biträde.
Relaterade ord Målsägande -
Människorov
Ett brott som innebär att någon för bort eller spärrar in en annan person med avsikt att skada personen, utöva utpressning eller liknande.
-
Normerade böter
Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund, t.ex. vid olovligt fiske efter fartygets motorstyrka. Normerade böter är numera mycket ovanligt.
-
Notarie
Titel på en jurist som under (normalt) två år efter avslutad examen tjänstgör på en tingsrätt eller förvaltningsrätt. Det är också möjligt att förlägga delar av notarietiden på en åklagarkammare. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli åklagare, domare eller kronofogde.
-
Nåd
Regeringen kan genom nåd helt eller delvis befria en person från straff och andra påföljder, eller byta ut straffet mot en annan påföljd. Svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga skäl kan vara orsak till nåd.
-
Nämndeman
Nämndemän är vanliga medborgare som nomineras av de politiska partierna och som tillsammans med den juridiskt utbildade domaren dömer, framförallt i brottmål men också i vissa familjemål.
-
Nödvärn
En nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna, t.ex. att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan.
-
Nöjdförklaring
Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att personen förklarar att hon eller han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas.
Relaterade ord Påföljd -
Oaktsam våldtäkt
Oaktsam våldtäkt innebär att man kan dömas för våldtäkt om man varit grovt oaktsam i frågan om den andra deltar frivilligt eller inte.
-
Oaktsamhet
Vårdslöshet eller slarv. Den som orsakar en skada genom oaktsamhet ska ersätta skadan. Uppstår skadan däremot av en olyckshändelse kan personen inte dömas att betala skadestånd.
Relaterade ord Uppsåt -
Objektivitetsplikt
Åklagaren är skyldig att vara objektiv. Det innebär att åklagaren måste vara helt neutral i bedömningen av vad som har inträffat och om det kan bevisas i domstol. Kravet på objektivitet medför att åklagaren har ansvar för att utreda och undersöka även sådant som talar till den misstänkta personens förmån.
-
Offentlig försvarare
En advokat som utses av domstolen och som försvarar en person som är misstänkt för brott.
-
Offentlig plats
Väg- och gatumark, parker, torg, parkeringsplatser etc. dit allmänheten har fritt tillträde.
-
Offentlig rätt
Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.
-
Ofredande
Den som exempelvis antastar eller kastar sten på någon, eller på annat sätt beter sig hänsynslöst, gör sig skyldig till ofredande. Som ofredande räknas också t.ex. telefonterror och mobbning.
-
Ogillat åtal
Ett ogillat åtal innebär att frågan prövats av en domstol som kommit fram till att bevisningen inte varit tillräcklig för en fällande dom eller att den handling som åtalet gäller inte är brottslig.
-
Ohörsamhet mot ordningsmakten
Det innebär att man stör den allmänna ordningen och inte följer polisens anvisningar om att t.ex. lämna platsen. Man får inte störa den allmänna ordningen oavsett vilket skäl man anser sig ha.
-
Olaga diskriminering
Om en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hens ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra kallas det olaga diskriminering.
-
Olaga frihetsberövande
Ett brott som innebär att någon för bort, spärrar in eller på annat sätt berövar en annan person friheten.
Relaterade ord Människorov -
Olaga förföljelse
Med olaga förföljelse menas att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en och samma person. De brottsliga handlingarna måste bestå av något eller några av följande brott: misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller försök till skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud.
Vart och ett av brotten ska vara en del i en upprepad kränkning av den utsattas integritet.
Olaga förföljelse kallas ofta stalkning.
-
Olaga hot
Ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet.
-
Olaga tvång
Ett brott som innebär att någon genom misshandel eller hot tvingar en person att handla på visst sätt (eller låta bli att handla). Olaga tvång kan också vara att, utan att ha någon grund för det, hota med att åtala eller anmäla någon för ett brott.
-
Olovligt brukande
Ett brott som innebär att någon utan lov använder någon annans egendom vilket medför skada eller olägenhet för den personen, t.ex. att låna någon annans bil och istället för att lämna tillbaks den på utlovad tid använder den ytterligare en vecka.
-
Olovligt förfogande
Ett brott som innebär att en person utan lov använder någon annans egendom som personen har hand om, t.ex. att sälja något som är köpt på avbetalning och som ännu inte är färdigbetalt.
-
Omedelbarhetsprincipen
En princip som gäller i svensk rätt och som innebär att domstolen enbart ska döma på det som förs fram vid rättegången. En viss uppluckring av omedelbarhetsprincipen infördes den 1 januari 2022, när det blev tillåtet att större utsträckning hänvisa till förhör som genomförts under polisutredningen.
-
Ordningsbot
Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt av bl.a. polis och tullanställda. Om den som fått boten godkänner den så motsvarar det en dom som vunnit laga kraft. Endast brott med penningböter i straffskalan kan komma ifråga för ordningsbot. Riksåklagaren bestämmer i samråd med Polismyndigheten vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Beloppen är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller gemensamt för flera brott högst 10 000 kronor.
-
Orubblighetsprincipen
Huvudregeln enligt svensk lag är att en dom som vunnit laga kraft inte kan tas upp på nytt - orubblighetsprincipen. Varken den dömda personen eller eventuella brottsoffer ska behöva leva under hot att en dom ska kunna ändras. Några undantag finns dock, nämligen resning, återställande av försutten tid samt klagan över domvilla.
-
Osann försäkran
-
Osant intygande
Ett brott som innebär att någon i ett intyg eller något annat dokument skriftligt lämnar en osann uppgift om sin egen identitet eller om någon annan. Som osant intygande räknas också att någon upprättar ett falskt dokument om avtal eller liknande.
Relaterade ord Mened -
Oskuldspresumtion
Den grundläggande princip som innebär att den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig till dess att motsatsen har bevisats.
Relaterade ord Bevisbörda -
Part
-
Penningböter
Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000 kronor.
-
Plädering
En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.
Relaterade ord Försvarare -
Praxis
Sedvänja.
Relaterade ord Rättspraxis -
Prejudikat
Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.
Relaterade ord Prövningstillstånd -
Preskription
När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid. De allra allvarligaste brotten, såsom mord, preskriberas aldrig under förutsättning att den misstänkte personen hade fyllt 18 år vid tiden för gärningen.
-
Privat försvarare
Ett juridiskt biträde, vanligen en advokat, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen.
-
Processrätt
Processrätten behandlar huvudsakligen hur en rättegång i en domstol går till. Rättegångsbalken innehåller huvuddragen i processrätten för rättegångar i de allmänna domstolarna.
-
Proportionalitetsprincipen
En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas.
Proportionalitetsprincipen finns i svensk lag i bland annat 8 § polislagen och 24 kap. 1 § rättegångsbalken.
-
Prövningstillstånd
Ett beslut i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen att pröva ett ärende som har överklagats från en underinstans. Prövning i högsta instans medges i allmänhet bara i prejudikatfall, dvs. när bedömningen har betydelse för rättstillämpningen i liknande fall. Även för vissa mål i hov- och kammarrätter krävs prövningstillstånd.
Relaterade ord Prejudikat -
Påföljd
En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.
-
Påföljdseftergift
Domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom. Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, t.ex. att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.
Relaterade ord Tilltalad -
Rapporteftergift
Polisens beslut att inte rapportera ett brott när en erinran, dvs. tillsägelse, kan anses tillräcklig. Kan bara meddelas för bötesbrott.
-
Rattfylleri
Den som kör ett motorfordon och har mer än 0,2 promille alkohol i blodet (eller 0,1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till rattfylleri. Om alkoholhalten i blodet överstiger 1,0 promille (eller 0,5 mg/liter i utandningsluften) betecknas brottet som grovt rattfylleri.
-
RB
-
Recidivfara
Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.
Relaterade ord Häktning -
Rekvisit
Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.
-
Resandebrott
Resandebrottet innebär att någon reser med en avsikt att begå särskilt allvarlig brottslighet – typiskt sett terroristbrottslighet – eller att någon reser med avsikt att ha samröre med en terroristorganisation.
-
Resning
Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft kan prövas på nytt. För att kunna bevilja resning krävs att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter dom. Resning söks vid instansen över den som dömt i målet, dvs. Högsta domstolen när det gäller hovrättsdomar och hovrätten om det gäller en tingsrättsdom. Högsta domstolen beviljar i genomsnitt resning i ett par fall om året.
-
Restriktioner
Beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är anhållen eller häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakt med yttervärlden (telefon och/eller brev).
-
Riksåklagaren
Riksåklagaren är landets högsta åklagare och enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Riksåklagaren är också chef för Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige med undantag för dem som är anställda på Ekobrottsmyndigheten, EBM. Riksåklagaren är dock högsta åklagare även för Ekobrottsmyndighetens åklagare.
-
Ringa stöld
Ringa stöld kallades tidigare snatteri och innebär att man stjäl något som har ett begränsat värde, för närvarande 1 250 kr.
-
Rådman
Ordinarie domare i tingsrätt.
-
Rättegång
Process eller förhandling i en domstol. Se även huvudförhandling.
-
Rättegångsbalken
-
Rättegångsfel
Handläggning vid en domstol som strider mot reglerna i rättegångsbalken.
-
Rättegångshinder
När ett mål inte kan prövas i sak utan ska avvisas, t.ex. därför att det inte tagits upp i rätt domstol.
-
Rättegångsombud
En person, vanligen advokat, som har till uppgift att biträda en part i en rättegång.
Relaterade ord Part -
Rättsfall
Exempel på en domstols avgörande av en rättslig fråga.
-
Rättsföljd
Den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex. det straff som ska dömas ut om ett visst brott har begåtts.
-
Rättshjälp
Ett bidrag av allmänna medel för att täcka privatpersoners eller dödsbons
kostnader för att tillvarata sina rättsliga intressen. -
Rättskraft
Innebär att en sak har fått sin slutgiltiga prövning och inte kan tas upp på nytt.
-
Rättskälla
Rättskällor utgörs främst av lagar med förarbeten (t.ex. propositioner), men också av rättspraxis.
Relaterade ord Rättspraxis -
Rättsmedel
Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Särskilda rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.
-
Rättsordning
Ett lands alla rättsregler, dvs. lagar och andra bestämmelser som alla måste följa.
-
Rättspraxis
Hur domstolarna tillämpar en lag i praktiken genom olika rättsfall.
-
Rättspsykiatrisk undersökning
En psykiatrisk bedömning för att få underlag för om den misstänkta personen ska dömas till psykiatrisk vård istället för fängelse. Beslut om rättspsykiatrisk undersökning fattas av domstolen. En sådan får bara genomföras om den misstänkta personen har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande.
-
Rättspsykiatrisk vård
Om domstolen, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer att en person lider av en allvarlig psykisk störning kan personen överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för att dömas till annan påföljd. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå.
En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Förvaltningsrätten beslutar om utskrivning.
-
Rättssäkerhet
Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att inte åtalas eller dömas utan tillräcklig bevisning, att inte dömas utan att det finns stöd i lag för det och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.
-
Rättstrygghet
-
Sakframställning
-
Samhällstjänst
Innebär att den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den som dömts förklarat sig villig att utföra sådant arbete.
-
Samtycke
Enligt sexualbrottslagen ska sex vara frivilligt och den som utför sexuella handlingar med någon som inte deltar av fri vilja, ger sitt samtycke, begår ett brott. Samtycke kan vara att man man sagt ja eller på annat sätt aktivt visat att man vill delta.
-
Sannolika skäl
Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkta personen har begått brottet är i allmänhet en förutsättning för att personen ska kunna häktas.
Relaterade ord Skälig misstanke -
Sexualbrott
Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.
-
Självständigt förverkande
Självständigt förverkande innebär att pengar och värdeföremål, som inte kan förklaras med legala inkomster, kan omhändertas utan att ägaren binds till att ha begått brott.
Relaterade ord Förverkande -
Skadegörelse
Ett brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.
-
Skadestånd
Skadestånd är den ersättning som den som orsakat en skada betalar till den som drabbats av skadan, som ersättning för denna. Skadestånd är inte ett straff för brott utan ersättning för skada.
-
Skattebrott
Ett brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till Skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg.
-
Skyddstillsyn
En påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att personen under en viss prövotid är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter.
-
Skälig misstanke
Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke.
Relaterade ord Sannolika skäl -
Slutanförande
En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.
-
Slutdelgivning
När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt information om detta, vilket kallas slutdelgivning. Hon eller han får då möjlighet att gå igenom materialet i förundersökningen och eventuellt begära ytterligare utredning.
Relaterade ord Förundersökning -
Smitning
Om en person varit med om en trafikolycka och till exempel avlägsnar sig från olycksplatsen utan att stanna, eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen kallas det ofta smitning (egentligen: olovligt avvikande från olycksplats).
-
Specialdomstol
Specialdomstolarna avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
-
Specialstraffrätt
De flesta brott finns beskrivna i brottsbalken, men det finns också exempel på strafflagar utanför brottsbalken, t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen.
Relaterade ord Brottsbalken -
Sprängämnesprekursorer
Kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också kan missbrukas för att tillverka sprängämnen.
-
Straffbarhetsålder
Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.
Relaterade ord Påföljd -
Strafflatitud
Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också straffskala.
Relaterade ord Påföljd -
Straffmätning
Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningspersonens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.
-
Straffrätt
Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff.
-
Straffskala
Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas också strafflatitud.
Relaterade ord Påföljd -
Straffvarning
Om någon har begått ett enklare brott och inte har fyllt 18 år kan åklagaren besluta att inte väcka åtal. Man får då ingen påföljd (straff) för brottet. Istället kallas man till ett möte med åklagaren. Detta kallas straffvarning. Om man begår ett nytt brott kan straffvarningen återkallas och åtal väckas för både det gamla brottet och det nya.
Relaterade ord Åtalsunderlåtelse -
Straffvärde
Hur allvarligt ett brott är i relation till andra brott. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan för brottet och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Ringa stöld har ett lägre straffvärde än stöld.
Relaterade ord Straffskala -
Strafföreläggande
Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkta personen erkänt brottet och accepterar föreläggandet.
-
Struktural bevisning
Indiciebevisning är en typ av bevisning som består av samverkande indirekta omständigheter som ensamma inte kan bevisa en fråga som prövas men som tillsammans, under vissa förutsättningar, kan bevisa frågan.
Kallas också indirekt bevisning eller struktural bevisning.
-
Stämningsansökan
När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.
Relaterade ord Åtal -
Stämpling
En form av förberedelse till brott som innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, t.ex. mord, terroristbrott och grov misshandel.
-
Svarande
-
Sveda och värk
Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet.
-
Syn
Ett bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen.
-
Särskild företrädare för barn
Då en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.
-
Särskild rättsverkan
Någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, t.ex. företagsbot eller förverkande.
-
Särskild utskrivningsprövning
Om en person döms till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Det sker när den psykiska störningen hos personen anses innebära en risk för återfall i brott. Förvaltningsdomstolen bestämmer om utskrivning.
Relaterade ord Rättspsykiatrisk vård -
Särskild åklagare
Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.
-
Särskilda rättsmedel
Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.
-
Talan
-
Territorialitetsprincipen
En princip som innebär att en stat bestraffar alla brott som begås på den statens territorium, oberoende av gärningsmannens nationalitet.
-
Tidiga förhör
Förhör som görs under en förundersökning kan tillåtas som ett eget bevismaterial vid en huvudförhandling genom uppspelning, uppläsning eller hänvisning.
-
Tillbakaträdande
Innebär att någon frivilligt avbryter en brottslig handling eller på annat sätt ser till att brottet inte fullbordas. Frivilligt tillbakaträdande innebär att försöket eller förberedelsen inte bestraffas.
-
Tillfälligt omhändertagande
Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som stör den allmänna ordningen, utgör omedelbar fara för den allmänna ordningen, eller av en person under 15 år och som påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär omedelbar och allvarlig risk för henne eller honom. Tillfälligt omhändertagande utförs av polisen.
Relaterade ord Frihetsberövande -
Tillgreppsbrott
Ett gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan, t.ex. stöld och rån.
-
Tilltalad
Den person som åklagaren har väckt åtal mot.
-
Tingsnotarie
Titel på en person som under (normalt) två år efter avslutad jurist- eller jur kand-examen tjänstgör på en tingsrätt. Det är också möjligt att förlägga delar av notarietiden på en åklagarkammare. Notariemeritering är ett formellt krav för den som vill bli domare, åklagare eller kronofogde.
-
Tingsrätt
-
Trolöshet mot huvudman
Ett brott som innebär att en person som fått förtroendet att sköta ekonomiska eller rättsliga angelägenheter åt en annan person eller ett företag (huvudman) missbrukar sin ställning så att det är till skada för huvudmannen.
-
Tvistemål
Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Om parterna inte kan lösa tvisten själva, kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.
Åklagare handlägger inte tvistemål.
-
Tvångsmedel
Tvångsmedel är åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott. De innehåller av någon form av tvång mot antingen person eller att man tar egendom i beslag, t.ex. i bevissyfte. Gripande, anhållande och häktning är exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan, kroppsvisitation och beslag. Även hemlig teleavlyssning och liknande räknas som tvångsmedel.
-
Underlåtenhetsbrott
Ett brott som innebär att en person låter bli, dvs. underlåter, att handla i situationer när hen kunnat vara aktiv. Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag, t.ex. deklarationsplikten. Det kan också vara så att en person på grund av sin position eller funktion måste vara aktiv; en arbetsgivare måste t.ex. se till att medarbetarnas arbetsmiljö är säker.
-
Underrätt
En domstol i första instans, dvs. tingsrätt och förvaltningsrätt.
Relaterade ord Överrätt -
Universalitetsprincipen
En princip som innebär att en stat även bestraffar brott som begåtts i andra länder, t.ex. folkrättsbrott.
-
Universell jurisdiktion
Universell jurisdiktion innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningspersonen eller målsäganden har. Det handlar främst om brott som begås i krig, t.ex. tortyr, folkmord eller krigsförbrytelser.
-
Uppsåt
Inom straffrätten krävs ofta uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Man brukar tala om tre former av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt.
Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen vill uppnå en viss effekt med sitt handlande.
Med insiktsuppsåt menas att gärningspersonen insett att en viss effekt ska inträffa eller att det fanns en gärningsomständighet.
Likgiltighetsuppsåtet utgör den nedre gränsen för uppsåt. I detta fall har gärningspersonen varit medveten om risken för effekten/gärningsomständigheten och också varit likgiltig till att effekten skulle inträffa eller till att det fanns en gärningsomständighet.
-
Utlämning
En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett land kan utlämnas från ett annat land för rättegång eller för att avtjäna straff. Svenska åklagare kan också begära att personer utlämnas till Sverige från länder utanför EU. Inom EU finns ett förenklat utlämningsförfarande, överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern.
Relaterade ord Överlämnande -
Utpekad person
Är den person som en brottsutredning avser. Beslut om skälig misstanke har inte fattats.
Relaterade ord Skälig misstanke -
Utvecklingscentrum
Åklagarmyndigheten har ett utvecklingscentrum fördelat på tre kontor i Stockholm, Göteborg respektive i Malmö. Utvecklingscentrums uppgift är att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och att svara för den samlade kunskapen inom dessa områden. Rättslig uppföljning och tillsyn. t.ex. överprövningar, bedrivs också här.
Relaterade ord Överprövning -
Viktimologi
Läran om brottsoffer. Det är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap.
Relaterade ord Straffrätt -
Vilandeförklaring
Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas.
-
Villkorlig dom
En påföljd i stället för fängelse, som innebär att den som dömts får en prövotid på två år utan övervakning. Om personen begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst.
-
Villkorlig frigivning
Frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelse. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.
-
Vitsorda
Erkänna, medge att ett visst sakförhållande är riktigt eller att medge att en begärd ersättning är rimlig.
-
Vittnesed
Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott.
-
Våda
Olyckshändelse.
-
Våldsbrott
Brott som innebär våld mot en annan person, t.ex. mord och misshandel, men även våldtäkt.
-
Våldtäkt
Ett brott som innebär att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utför en sådan handling utan att den andra personen givit sitt samtycke, eller utnyttjar att den andra t.ex. på grund av kraftig berusning inte kan värja sig.
Relaterade ord Våldtäkt mot barn -
Våldtäkt mot barn
Den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld förekommit eller ej. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.
-
Vållande
Oaktsamhet.
Relaterade ord Oaktsamhet -
Vållande till annans död
Ett brott som innebär att någon orsakar en annan persons död genom oaktsamhet.
-
Yppandeförbud
Yppandeförbud är ett förbud för den som har deltagit vid en domstolsförhandling eller har medverkat vid ett polisförhör att berätta för andra vad som sagts vid förhandlingen eller förhöret.
Det är domstolen (förhandling) eller åklagaren (förhör) som kan besluta om yppandeförbud.
-
Yrkande
Begäran. Åklagaren kan till exempel yrka, dvs. begära, att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst fängelsestraff.
Relaterade ord Tilltalad -
Åklagarkammare
Det operativa åklagararbetet sköts från landets cirka 40 åklagarkammare. Det finns allmänna åklagarkammare som handlägger i stort sett samtliga brott inom sitt geografiska område, en åklagarkammare för organiserad och internationell brottslighet samt nationella åklagarkammare som handlägger samtliga brott inom ett visst specialområde.
-
Åklagarmyndighetens huvudkontor
Åklagarmyndighetens huvudkontor har ansvar för bland annat rättslig utveckling, verksamheten i Högsta domstolen och administrativa uppgifter.
Länk till instruktion för Åklagarmyndigheten, SFS 2007:971
-
Åtal
Om åklagaren anser att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått det så åtalas den misstänkta personen. I Sverige är åklagaren i princip skyldig att åtala om dessa villkor är uppfyllda. Det sker genom att en stämningsansökan lämnas till tingsrätten.
-
Åtalseftergift
Vid vissa mindre förseelser och vid brott som begås av ungdomar under 18 år kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Kallas också åtalsunderlåtelse.
-
Åtalspreskription
När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har kunnat lagföra den som begått brottet, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken.
-
Åtalsunderlåtelse
I vissa fall kan åklagaren frångå sin skyldighet att åtala. Om åklagaren beslutar om åtalsunderlåtelse så betyder det att det inte blir åtal eller rättegång. En förutsättning för åtalsunderlåtelse är att man erkänt brottet. Vid en åtalsunderlåtelse får man ingen påföljd för det specifika brottet men det antecknas i belastningsregistret.
Relaterade ord Absolut åtalsplikt -
Återförvisning
När en högre instans, t.ex. en hovrätt, beslutar att skicka tillbaka ett mål till den lägre instansen, tingsrätten, för ny prövning, ofta på grund av att tingsrätten inte prövat någon omständighet som hovrätten anser vara av betydelse.
-
Återställande av försutten tid
Om en part i ett mål inte har överklagat i rätt tid men har laga förfall kan Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen bevilja återställande av försutten tid, vilket innebär att en ny tidsfrist börjar löpa.
-
Äktenskapstvång
Äktenskapstvång innebär att en person förmår en annan person att ingå äktenskap, eller äktenskapsliknande förbindelse, mot sin vilja om det sker genom olaga tvång, till exempel genom våld eller hot. Läs mer
-
Ärekränkning
Gemensam benämning på förtal och förolämpning. Förtal, muntligt eller skriftligt, sker när någon utan särskild grund pekar ut en annan person som brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen. Förolämpning är en kränkning som riktas direkt mot en person, genom nedsättande omdömen eller liknande.
-
Övergrepp i rättssak
Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.
-
Överklagande
En begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut. En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten, vars dom kan överklagas till Högsta domstolen. Överklagande måste ske skriftligt inom fastställd tid, vanligen två till tre veckor.
-
Överläggning
-
Överlämnande
En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för ett brott i ett EU-land kan i vissa fall överlämnas till det landet. Svenska åklagare kan också skicka arresteringsorder till EU-länder för att få personer överlämnade till Sverige. För länder utanför EU kallas förfarandet utlämning.
Relaterade ord Utlämning -
Överlämnande till särskild vård
Den som begått brott kan i vissa fall överlämnas till vård enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) om personen är under 21 år, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om rättspsykiatrisk vård.
-
Överprövning
Innebär att en högre instans prövar ett avgörande från lägre instans, till exempel när en överåklagare prövar ett beslut som fattats av en kammaråklagare eller en chefsåklagare. Beslut som prövas av domstol, t.ex. beslut om åtal, prövas normalt inte av en annan åklagare.
-
Överrätt
En domstol som är överordnad en annan domstol, t.ex. hovrätt i förhållande till tingsrätt.
-
Övervakare
En person som har i uppdrag att ha tillsyn över och ge hjälp åt personer som dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna.