Sökresultat

Att en handling som begås i ett annat land är ett brott både enligt det landets lagar och enligt svensk lag.

En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård.

En anstiftare är den som förmår en annan person att begå ett brott. Anstiftaren kan dömas till lika strängt straff som gärningspersonen. Även försök till anstiftan, som kallas stämpling, är

Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff.

En domstolsförhandling som ska hållas utan dröjsmål och aldrig senare än fyra dagar efter att en misstänkt person har gripits.

Att beröva någon friheten, t.ex. genom anhållande, häktning och fängelse. Den som utan stöd i lagen för bort, spärrar in, eller på något annat sätt berövar en person friheten gör sig skyldig till

En utredning för att fastställa om ett brott har begåtts, vem som i så fall kan misstänkas och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen leds av en åklagare eller polis.  

Om en gärningsperson t.ex. visat särskild hänsynslöshet eller utnyttjat någons skyddslöshet eller beroendeställning kan domstolen ta hänsyn till det när den bestämmer straffet. Om motivet för brottet

Förmildrande omständigheter kan vara att den som har begått ett brott har blivit allvarligt provocerad eller att den brottsliga handlingen berott på hens bristande utveckling. Förmildrande

Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningspersonens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.